Regeringens skrivelse 1998/99:125

Regeringens skrivelse 1998/99:125 Redovisning av fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998 Skr. 1998/99:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 29 april 1999 (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 1

Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m....4 2.1 När arvsfonden får egendom...4 2.2 När arvsfonden avstår från egendom...5 2.3 Kostnader för fonden...6 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden...6 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...7 3.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd...7 3.1.2 Översiktlig fördelning av arvsfondsmedel...7 3.1.3 Registrering och handläggning...8 3.1.4 Beslutade ärenden...8 3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)...10 3.2.1 Barn i vissa storstadsområden...10 3.2.2 Brottsförebyggande...10 3.2.3 Drogförebyggande...11 3.2.4 Familjestöd...11 3.2.5 FN:s konvention om barnets rättigheter...11 3.2.6 Fritid/Idrott...11 3.2.7 Främlingsfientlighet...11 3.2.8 Hjälpmedel...12 3.2.9 Information/Utbildning...12 3.2.10 Kultur...12 3.2.11 Lokaler...12 3.2.12 Organisationsutveckling...12 3.2.13 Utsatta barn och ungdomar...13 3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)...13 3.3.1 Arbete/Sysselsättning...13 3.3.2 Brottsförebyggande...13 3.3.3 Datateknik...14 3.3.4 Drogförebyggande...14 3.3.5 Familjestöd...14 3.3.6 Fritid/Idrott...14 3.3.7 Främlingsfientlighet...15 3.3.8 Idrottens sociala ansvar...15 3.3.9 Information/Utbildning...15 3.3.10 Konsument/Ekonomi...15 3.3.11 Kultur...15 3.3.12 Kultur för integration...16 3.3.13 Kvinnofrid...16 3.3.14 Kvinnor/Flickor...16 3.3.15 Lokaler...16 3.3.16 Media...17 3.3.17 Mobbning...17 3.3.18 Skolkooperativ...17 2

3.3.19 Tittarmakt...17 3.3.20 Ung Kultur...17 3.3.21 Ungdomars politiska delaktighet...18 3.3.22 Utsatta barn och ungdomar...18 3.3.23 Ungdomsarbete inom Östersjöregionen...18 3.3.24 Föreningsutveckling inom ungdomsorganisationerna...18 3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)19 3.4.1 Alternativa stöd och boendeformer...19 3.4.2 Arbete/sysselsättning...20 3.4.3 Datateknik...20 3.4.4 Familjestöd...21 3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet...21 3.4.6 Fritid/Idrott...21 3.4.7 Hjälpmedel...21 3.4.8 Information/Utbildning...21 3.4.9 Invandrare och handikapp...22 3.4.10 Kultur...22 3.4.11 Kvinnor och handikapp...22 3.4.12 Lokaler...22 3.4.13 Media...22 3.4.14 Miljö...22 3.4.15 Nya rehabiliteringsmetoder...23 3.4.16 Organisationsutveckling...23 3.4.17 Tillgänglighet...23 3.4.18 Utrustning...23 4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden...23 4.1 Verksamhet till förmån för barn...24 4.2 Verksamhet till förmån för ungdomar...26 4.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder...28 5 Information, erfarenhetsspridning, uppföljning och utvärdering...29 5.1 Information...30 5.2 Erfarenhetsspridning...30 5.3 Uppföljning och utvärdering...31 Bilaga 1 Bokslut (kammarkollegiet...32 Bilaga 2 Fördelning av utdelat stöd...39 Projektkatalog...41 Bilaga 4 Mottagare av stöd...204 Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 29 april 1999...214 3

1 Inledning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1998. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets fondförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 1998 till ca 710 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 2 234 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1998 har totalavkastningen varit 13,6 procent (direktavkastningen 2,8 procent) i aktiekonsortiet och 8,2 procent (direktavkastningen 9,4 procent) i räntekonsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfölj. För budgetåret 1999 finns det ca 200 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 1998 för Allmänna arvsfonden bifogas som. 2.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått 4

ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när dödsfall inträffar och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1998 kom det in 1 780 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 229 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 525. Under budgetåret 1998 kom det in drygt 140 miljoner kronor netto till arvsfonden. En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. 2.2 När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under budgetåret 1998 kom det in 60 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 1998 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av ca 25 miljoner kronor, varav ett gällde 16 miljoner kronor. 5

2.3 Kostnader för fonden Ur fonden har under budgetåret 1998 betalats följande kostnader: Kammarkollegiet (miljoner kronor) Dödsboavveckling m.m. 6,7 Fondförvaltning 1,7 Utbetalning av beviljat stöd 0,4 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden m.m. 2,6 De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fonden avseende budgetåret 1998 uppgick till 11,4 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,5 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av budgetåret. 3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden 8 lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen). I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor. Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för ungdomar i åldern 12 25 år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet. 6

3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5 7 arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Försöksverksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer. Bedömningen av ansökningar om stöd ut fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidraga till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 5). Av 1997 års resultat, 252 miljoner kronor var ca 63 miljoner kronor, (25 procent) avsett att fördelas till projekt för ungdomar i åldern 12 25 år och resterande medel, ca 189 miljoner kronor, till projekt för barn under 7

12 år samt för personer med funktionshinder. Ca 243 miljoner kronor av de utdelningsbara medlen har fördelats under året, se bilaga 2. Regeringen har under året beslutat om särskilda satsningar för sammanlagt 62 miljoner kronor. Av dessa har 10 miljoner kronor avsatts till projekt för barn under 12 år, ca 28 miljoner kronor till projekt för ungdomar i åldern 12 25 år samt 4 miljoner kronor för personer med funktionshinder. Utöver detta har regeringen beslutat avsätta 20 miljoner kronor för första året av en treårig satsning. Denna satsning avser att främja föreningslivets idrottsverksamhet främst på lokal nivå och vänder sig till fondens tre målgrupper. De särskilda satsningarna redovisas under respektive målgrupp. Medel som återförts eller återbetalats till fonden under året samt de medel som inte disponerats under året har överförts till utdelningsbara medel för år 1999. En mer detaljerad redovisning av de medel som fördelats lämnas i. Under år 1998 har Arvsfondsdelegationen diariefört 1 793 (2 026) 1 ärenden. Av dessa var 1 349 (1 622) ansökningar om stöd ur fonden och bland de resterande ärendena var 430 (399) redovisningar av beviljat stöd samt 14 (5) s.k. övriga ärenden. Dessutom har ansökningar från 312 (436) enskilda personer inkommit och registrerats i särskild ordning. Övriga 73 3% Handikapp 625 30% Enskilda 312 15% Barn 394 19% Ungdom 701 33% Barn 394 Ungdom 701 Handikapp 625 Övriga 73 Enskilda 312 Sammanlagt har 463 (446) beslut om att bevilja stöd ur fonden fattats under budgetåret. Arvsfondsdelegationen har beslutat bifalla 247 (287) ansökningar och överlämnat 162 (156) av dessa till regeringen med förslag om att stöd skall beviljas. Regeringen har därefter beslutat bifalla 1 Uppgifter inom parentes avser budgetåret 1997. 8

dessa 162 (156) ansökningar. Vidare har statsrådet Klingvall på regeringens bemyndigande beslutat bifalla 54 ansökningar som rör information om FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa beslut återfinns i diagrammet Bifall-regeringen. I genomsnitt har ca 34 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd. Dessutom har 419 (430) redovisningar (från såväl år 1998 som tidigare år) granskats och godkänts. Handikapp 80 33 % Barn 45 18 % Barn 45 Ungdom 121 Handikapp 80 Ungdom 121 49 % Handikapp 103 47% Barn 101 47% Barn 101 Ungdom 12 Handikapp 103 Ungdom 12 6% Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 202 (1 543) ansökningar (inkluderande ansökningar från enskilda personer som enligt arvsfondslagen ej kan få stöd). Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från en nystartad förening. 9

Av ansökningarna har 25 (30) återkallats och 4 (2) har överlämnats till annan myndighet m.m. Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ändamåls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning. En mer detaljerad redovisning lämnas i förteckning som bifogas som. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i. 3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under 1998 har sammanlagt 82 222 000 kronor fördelats till 143 projekt med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år. Av dessa rör 20 projekt barn med funktionshinder.två av projekten har beviljats stöd vid två tillfällen under året. Regeringen har ställt sammanlagt 20 miljoner kronor av dessa medel till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela till organisationer som bedriver ideell verksamhet, för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barnomsorg. Som en konsekvens av detta får många barn som har föräldrar som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I vissa storstadsområden är andelen barn som står utanför barnomsorgen betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst barn med invandrarbakgrund. Många barn som bor i segregerade bostadsområden och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i samhället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet och heller inte stöd i sin språkutveckling. I juni 1995 beslutade regeringen därför att under en treårsperiod avsätta ca 15 miljoner kronor per år ur Allmänna arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med ideella organisationer skulle utveckla och pröva olika typer av verksamheter för barn som av olika skäl står utanför den reguljära barnomsorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöjligheter i samhället. Under 1998 har 14 projekt med detta syfte beviljats stöd med sammanlagt ca 14,7 miljoner kronor. Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) har fått 300 000 kronor för det andra året av två för att driva ett brottsförebyggande projekt på lokalplanet riktat bl.a. mot skola, barnomsorg och föräldrar. 10

Regeringen ställde i juni 1998 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för fördelning av stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande arbete. Under detta andra år av projekttiden har 63 projekt beviljats stöd varav 47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på skolan, fritiden eller trafiken. Under år 1998 har stöd beviljats med sammanlagt ca 6 470 000 kronor till 21 projekt. Projekten rör dels verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer dels projekt som på olika sätt ska ge stöd i föräldraskapet till föräldrar under olika perioder av barnens uppväxttid. För att underlätta att FN:s barnkonvention införlivas på alla nivåer i samhället fattade regeringen i december 1996 beslut om en satsning för bättre kunskaper om barnkonventionen. Under en tvåårsperiod får 20 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden användas av olika frivilligorganisationer för projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting. Under år 1998 har 15 632 000 kronor fördelats till 52 projekt samt till vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informationsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen. Stöd har lämnats till sex projekt med sammanlagt 1 344 000 kronor. Här kan t.ex. nämnas Västernorrlands Handikappidrottsförbund som fått 400 000 kronor för en programserie som syftar till att ge kunskaper om barns lika värde ur funktionshindrade barns perspektiv och öka förståelsen mellan barn med och utan funktionshinder. Regeringen har under hösten 1998 beslutat att avsätta 20 miljoner kronor ur arvsfonden för det första året av en treårsperiod för att ge möjligheter för organisationer som bedriver ideell verksamhet att söka stöd för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och funktionshindrade främst på lokal nivå. Riksorganisationen Auktoriserade Dramapedagoger har beviljats 193 000 kronor för ett projekt för att främja förståelse och tolerans hos barn och ungdom i ett samhälle präglat av mångfald. 11

Hjälpmedelsinstitutet (f.d. Handikappinstitutet) har fått 6 200 000 kronor för att tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB), Synskadades Riksförbund (SRF), Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn genomföra ett treårigt projekt om hjälpmedel och hjälpmedsförsörjning för barn med funktionshinder. Projektet skall genomföras i Hallands och Norrbottens län och har som mål att pröva och bygga upp en barnhjälpmedelsverksamhet där barns behov skall vara styrande. Sammanlagt 19 457 000 kronor har fördelats till projekt med inriktning på information/utbildning. Några av projekten som fått stöd är Riksförbundet BRIS Barnens rätt i samhället som i samarbete med Unga Örnar utvecklat ett filmprojekt med syfte att öka förståelsen för barns situation med stöd av FN:s konvention om barnets rättigheter, Synskadades Riksförbund (SRF) har fått stöd för att inrätta en punktskriftsklubb för barn Punktklubben. Familjehemmens Riksförbund (FR) arbetar med projektet Familjehemsvården mot 2000-talet ett informations- och utbildningsprojekt. Regeringen har beslutat att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor att fördelas till ideella organisationers projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Folkhälsoinstitutet har fått regeringens uppdrag att under 1998 fördela 10 miljoner kronor till detta ändamål. Två kulturprojekt har beviljats sammanlagt 365 000 kronor. Handikappidrottens Samarbetsorgan (HISO) i Malmö har fått stöd till ett projekt där man vill ge möjlighet för barn med funktionshinder att prova på olika kulturaktiviteter. Föreningen 90tal Evenemang har fått stöd till att för första gången ordna en poesifestival för barn. Stöd med sammanlagt 4 865 000 kronor har fördelats till ny-. om- och tillbyggnad av lokaler för barnverksamhet. Sammanlagt 15 olika föreningar och organisationer har fått denna typ av stöd. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har fått 580 000 kronor för att under det sista året av en treårig projekttid driva en 12

försöksverksamhet med kartläggning och metodutveckling av centralt föreningsstödjande verksamhet. Stöd med sammanlagt 1 627 000 kronor har fördelats till tre projekt. Ett av projekten som har beviljats stöd är Kamratföreningen Convictus projekt med målgruppen socialt utsatta barn och föräldrar. 3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 25 år (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under budgetåret 1998 har ca 24 623 000 kronor fördelats ur Allmänna arvsfonden genom sammanlagt 133 beslut på ansökningar avseende verksamhet för ungdom. Dessutom har Ungdomsstyrelsen genom 4 särskilda regeringsbeslut fått sammanlagt 22 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar inom ungdomsområdet. (Se nedan Ungdomars politiska delaktighet, Utsatta barn och ungdomar, Ungdomsarbete inom Östersjöområdet samt Föreningsutveckling inom ungdomsorganistionerna.) I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsatsning inom handikappidrotten och 20 miljoner kronor till utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för fondens samtliga målgrupper. Främst avses föreningslivets idrottsverksamhet för alla barn och ungdomar på lokal nivå, bl.a. för att utveckla deras möjlighet att aktivt delta i idrottsverksamhetens planering och genomförande. Hälften av medlen, dvs. 10 miljoner kronor, belastar verksamhet för ungdomar och hälften verksamhet till förmån för barn samt personer med funktionshinder. En arbetsgrupp har tillsatts under våren 1999 av statsrådet ansvarig för idrott med uppgift att bistå Arvsfondsdelegationen i beredningen av dessa frågor. Avsikten är att under tre år avsätta 60 miljoner kronor i denna särskilda satsning. Teaterkooperativet Teater X i Malmö har fått stöd med 500 000 kronor för det andra året av projektet Igångsättningen som bl.a. syftar till att göra Rosengård till en ekologisk stadsdel samt innehåller den individuella gymnasiesatsningen Utmaningen med internationell kockutbildning som bas. Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fått stöd med sammanlagt 2 150 000 kronor under året. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) har fått stöd för tredje och sista året för projektet Landslag mot våld som i tiden sammanfallit med idrottsrörelsens stora satsning Starta vågen, 13

idrottens etiksatsning. Erfarenheterna visar att idrottsprofiler med rätt stöd kan spela en viktig roll för idrottsdebatten kring etik och moral både i media och internt inom idrottsrörelsen. En utvärderande rapport för projektet lämnas under år 1999. Vidare har Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) fått 450 000 kronor för att visa ungdomar att det finns seriös motorcyklism och för att få rekryteringsgrunden för kriminella grupperingar att minska. Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje vill genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap med det svenska samhällssystemet. Redan i 1997 års skrivelse till riksdagen betonade regeringen vikten av att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö. För att uppmuntra och stödja sådana ungdomsprojekt har stöd beviljats till fyra föreningar med sammanlagt 1 412 000 kronor. Samarbetsorganet för Invandrarungdomsorganisationer i Sverige (UngSIOS) och Riksförbundet Sveriges Fritidsoch Hemgårdar, Fritidsforum är två av dessa, som med ett brett arbete på lokal nivå vill stimulera ungdomar till att arbeta med IT. Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 625 000 kronor. Tyresö Team Smart arbetar med projektet Kontraktnätet, ett kontaktnät för lokala projekt, som arbetar förebyggande mot droger genom individuella kontrakt med ungdomar. Föreningen Unga Föräldrar driver en verksamhet där unga föräldrar ger varandra stöd och delar med sig av varandras erfarenheter. Föreningen har fått stöd med 50 000 kronor för att informera om unga föräldrars villkor. Sammanlagt 562 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning på fritid/idrott. Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Motala har fått stöd för att ge unga kvinnor en möjlighet att påverka och utveckla sin idrott främst på lokal nivå. Vidare har den romska Föreningen Petroffs ungdomar i Stockholm fått stöd för att hålla föredrag om sin kultur och om sig själva och Frikyrkliga Studieförbundet i Västerbotten har genom bl.a. ett teaterprojekt givit ungdomar en plattform för att göra sig hörda i sina kommuner och hitta samarbete med lokala teaterföreningar och Västerbottensteatern. 14

Regeringen beslutade i september 1998 att avsätta 3 miljoner kronor till stöd för utveckling av verksamhet för talanger inom idrotter för funktionshindrade. Avsikten är att under tre år avsätta sammanlagt 9 miljoner kronor i denna särskilda satsning. Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats till sex projekt med sammanlagt 786 000 kronor. Bl.a. har stöd getts till Judiska församlingen i Stockholm och Riksorganisationen Ungdom mot Rasism som genom olika metoder arbetar med skolelever kring frågor om rasism, antisemitism och fördomar. Röda Korsets Ungdomsförbund har fått stöd till ett projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer, inte bara begränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Två projekt har fått stöd med sammanlagt 205 000 kronor. Däribland Gotlands Skolidrottsförbund för att vidareutveckla och stärka ungdomars möjlighet till elevinflytande och medbestämmande. Sammanlagt har 2 496 000 kronor fördelats till tio projekt. Studieförbundet Örebro utbildar unga kulturarrangörer, Elevorganisationen vill öka elevers kunskap och medvetande om sina rättigheter och föreningen The Youth Promotion Collab Chapter vill utbilda ungdomar som kommit till Sverige som flyktingar utan sina föräldrar, till egenföretagare. Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund (SVEROK) informerar vuxna som arbetar med barn och ungdomar om roll- och konfliktspel. Föreningen Resandefolket som är den första romska grupp som startat en ungdomssektion har fått stöd för att genomföra ett barn- och ungdomsseminarium om sitt språk och sin kultur. Tre projekt har fått stöd med 560 000 kronor för att bl.a. öka kunskaperna och därmed medvetenheten hos unga konsumenter. Stiftelsen Fair Trade Center har fått stöd för att uppmuntra ungdomar att påverka företag till ett större socialt och ekologiskt ansvar. Sammanlagt 1 225 000 kronor har beviljats i stöd till ungdomars arbete med kultur. Referensgruppen UNG KULTUR har fungerat som rådgivare till Arvsfondsdelegationen vid bedömning av de ungdomsprojekt som fått 15

stöd under året. Dock bör påpekas att de flesta projekt som sökte stöd för olika projekt under Kulturhuvudstadsåret 1998 inkom och beslutades redan under år 1997. Sju projekt har fått stöd bl.a. Kulturföreningen Avart, Medeltidsföreningen Den Gyllene Eken, Kulturföreningen Humlan och Stiftelsen Fryshuset. Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund, har fem olika projekt fått stöd med sammanlagt 735 000 kronor. Folkparkerna i Sverige, Föreningen Ebika Byabaganda Mu Sweden och Somaliska Mediaföreningen är några av de föreningar som fått stöd. I april 1998 avsatte regeringen 2 miljoner kronor till projekt som vänder sig till eller initieras av ungdomar i frågor som rör våld mot unga kvinnor. Åtta projekt har fått stöd. Bland dessa kan nämnas Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet ( KDU) och tre projekt i Umeå; Föreningen Motkraft i Umeå, Kvinnojouren i Umeå och Filmföreningen Ken. Alla projekten kommer att utvärderas och en uppföljning av satsningen sker med ett seminarium våren 1999 för de deltagande projekten. Stöd till projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har fått stöd med 511 000 kronor. Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU) har fått stöd för att på tjejers villkor hitta metoder att stärka tjejer i föreningslivet, Föreningen Dagens ungdom i Rinkeby för att skapa en tjejjour och Föreningen Europas Zigenska kvinnor för att hjälpa unga kvinnor att bryta den traditionella isoleringen i hemmet och klara kontakterna i samhället. Kontaktnätet- Riksorganisationen för ideella kulturföreningar har fått stöd för att skapa förutsättningar för tjejer att inta pop- och rockscenerna. Totalt fyra projekt har fått stöd. Stöd med sammanlagt 3 595 000 kronor har fördelats till ny-, om- och tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt 19 föreningar och organisationer har erhållit denna typ av stöd, bl.a. Föreningen Europeiskt Ungdomscenter i Eksjö som bygger om en f.d. militärkasern till ett ungdomscenter med bakgrund av ett kretsloppstänkande. 16

Tre mediaprojekt har beviljats sammanlagt 430 000 kronor. Lidköpings Film- och videoförening driver ett utvecklingsprojekt inom media, kultur och data/it som skall fungera som ett resurscentrum på lokal nivå av och med ungdomar. Folkets Hus i Saltsjö-Boo har under tre år arbetat med lokala TV-program för att lyfta fram unga människors idéer om hur ungdomarna själva skall kunna påverka sin situation. Föreningen Samling för Alby gör en lokalförankrad ungdomstidning. Friends elever mot mobbning har beviljats stöd med 250 000 kronor för att få så många skolor som möjligt att starta upp kompisstödjarsystem och en handlingsplan mot mobbning. Regeringen har sedan tidigare avsatt 10 miljoner kronor för att utveckla kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Under året har nio projekt fått stöd med sammanlagt 2 300 000 kronor. Några av de projekt som fått stöd är Vårdgymnasiet i Avesta, Kullagymnasiet i Höganäs, Munkebäcksgymnasiet i Göteborg och Varbergs Gymnasieskolas elever Ek förening m.fl. Ett seminarium för alla projekt som fått stöd sedan satsningens början hölls i april och en utvärdering av de första projekten har kommit under våren 1999. Tre projekt har beviljats stöd för det tredje och sista året i en särskild satsning för att stärka unga människors egen makt mot våld i media. Folkets Bio i Stockholm, Studiefrämjandet i Norra Skaraborg och Föreningen Skutskärs ungdom och media har fått sammanlagt 595 000 kronor. Utvärderingen Tittarmakt mot våld, blev klar under året. Regeringen har avsatt en miljon kronor till lokala projekt för genomförande av Ungdomens kulturdagar. Målsättningen var att få till stånd en debatt i kommunen om ungdomars kulturverksamhet. Fjorton projekt har fått stöd med sammanlagt 228 000 kronor under 1998. En särskild utvärdering av de projekt som fått stöd kommer under 1999 och i höst kommer de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagarna att lyftas fram under Hela Sveriges Filmfestival i Västmanland. Ansökningar för satsningen har beretts tillsammans med Arbetsgruppen Kultur i hela landet. 17

Elevorganisationen har fått fortsatt stöd till projektet Elevinflytande på riktigt med 525 000 kronor. Projektet stödjer elevernas möjligheter för att utöva ett aktivt inflytande, inom ramen för den försöksverksamhet med lokala gymnasiestyrelser med elevmajoritet, som regeringen beslutat. Ungdomsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att fördela 3 miljoner kronor under 1998 för att sprida information om de tolv goda exempel på ungdomsverksamhet som definierats i samarbete med Inrikesdepartementet. Dessa tolv verksamheter ger tillsammans en bred bild av hur ungdomsverksamhet kan bedrivas inom olika politikområden. Stöd har beviljats med sammanlagt 3 036 000 kronor till 15 olika projekt för utsatta barn och ungdomar. Två av dessa prioriteringar avser det sista året av stöd till föreningsdrivna projekt som medverkar till en utveckling av mellanvårdsalternativ för ungdomar. Statens Instutionsstyrelse (SIS) och Idrottsföreningen Mölndal Hockey kommer båda med utvärderande rapporter under 1999. Andra projekt som fått stöd under året är bl.a. Stockholms Zigenarförening, Föreningen Fiskebåtens Vänner i Oxelösund, Internationell Musikförening i Malmö, Kulturföreningen Kafé Lättings i Gävle, Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Spånga och Göteborgs Arbetareteater. Under 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utvecklingsinsatser genom bred samverkan mellan ideella och offentliga organisationer. Medlen fördelas av Ungdomsstyrelsen och 8 miljoner belastade år 1997. Resterande 4 miljoner har belastat 1998. I juni 1998 beslutade regeringen att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för att stimulera ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. I regeringens skrivelse 1997/98:125, Kommande inriktning för stöd till verksamhet till förmån för ungdomar, aviserade regeringen att stöd borde kunna ges till pilotprojekt som även omfattar internationella kontakter och resor eller vistelser utomlands under förutsättning att verksamheten leder till nationell nytta. Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att fördela 5 miljoner kronor för att stödja det internationella engagemanget för Östersjöregionen bland ungdomar i Sverige, för att de ska få en ökad kunskap och förståelse för historiska, kulturella och sociala villkor och möjligheter i länderna runt Östersjön. Regeringen beslutade i september 1998 att avsätta 10 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till projekt som syftar till att utveckla ungdomars egen organisering. Formerna och uttryckssätten för 18

ungas egen organisering förändras och förnyas. För att stärka demokratin är det angeläget att stödja fortsatt uppbyggande och utveckling av verksamhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med de frågor som är mest angelägna för dem själva. Utvecklingsstöd beviljas till ungdomsorganisationer på central, regional och lokal nivå. Stöd skall också kunna ges till papaplyorganisationer och nätverk. 3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder (Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) Under året har sammanlagt ca 113 683 000 kronor fördelats till 182 projekt. Ett av projekten har beviljats stöd vid två tillfällen. 7 19% 1 11% 2 21% 6 30% 5 8% 4 7% 3 4% 1 Hörselskadade/Döva 25 2 Psykiskt störda 48 3 Rörelsehindrade 10 4 Synskadade 16 5 Utvecklingsstörda 19 6 Flera funktionshinder 65 7 Andra funktionshinder 43 Diagrammet visar hur antalet projekt rörande personer med funktionshinder fördelar sig på olika handikappgrupper. Häri ingår också projekt rörande barn med funktionshinder. Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra boendesituationen för personer med psykiska funktionshinder. Under år 1997 beviljades fyra projekt stöd med 1 783 000 kronor. Under år 1998 har ytterligare 15 projekt beviljats stöd med sammanlagt 6 172 000 kronor. Stödet varierar från 300 000 19

kronor till 600 000 kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det första projektåret. Under året har 13 projekt beviljats sammanlagt 6 127 000 kronor för projekt som på olika sätt skall öka möjligheterna för personer med funktionshinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten innehåller metoder som gör det möjligt att etappvis från sysselsättning över kooperativ eller andra organisationsformer pröva sina möjligheter med det yttersta målet att få ett reguljärt arbete. Handikappinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till ITprogram för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget som rör personer med funktionshinder har regeringen beslutat att avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för det första året av en beräknad treårsperiod. Av dessa medel avser 4,4 miljoner kronor ett informationsprojekt som bedrivs av Handikappinstitutet (numera Hjälpmedelsinstitutet) tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund med syfte att genom olika aktiviteter öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet. Vidare har 11,6 miljoner kronor ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för att fördelas bl.a. till brukarorganisationer och stiftelser att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Dessutom har fyra miljoner kronor avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a. handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är att öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT. Dessa ansökningar bereds i samråd med handikapprörelsens förening h@ndikapp.se. Beslut om stöd till dessa projekt kommer att fattas under våren 1999. Förutom denna särskilda satsning har sju projekt beviljats stöd med sammanlagt 6 005 000 kronor för att utveckla datateknik för personer med funktionshinder. Så har t.ex. Sveriges Dövas Riksförbund beviljats medel för ett projekt för att utveckla en PC-baserad multimediaterminal där samtliga tre kommunikationsmetoder (bild, text, tal) kan användas samtidigt eller var för sig. Dessa terminaler (12 st) finns utplacerade i olika miljöer där döva och talskadade bor och arbetar. Med sådana multimediaterminaler kan döva ges större valfrihet och möjligheter till en säkrare kommunikation. 20

Elva projekt har beviljats stöd med sammanlagt 5 838 000 kronor. Flera av projekten syftar till att utveckla stödgrupper som kan ge möjligheter till möten för utbyte av erfarenheter och kunskap. Tre projekt har beviljats sammanlagt 2 229 000 kronor för projekt med syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels utveckla metoder för hur kommuner kan använda standardreglerna som verktyg för att förbättra situationen för personer med funktionshinder. Under året har fem projekt som rör fritid/idrott med personer med funktionshinder beviljats medel med sammanlagt 1 898 000 kronor. Så har t.ex. Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möjligheternas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12-24 år och som med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m. Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobicverksamhet. Verksamheten utvärderas med hjälp av Umeå universitet, Pedagogiska institutionen. Under året har regeringen beslutat avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder främst på lokal nivå. Två projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med 1 530 000 kronor. Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade har beviljats stöd för att kunna undersöka behovet av utveckling av hjälpmedel för personer med polioskador, whiplashskador, ryggmärgsskador, hjärnskador samt personer som är amputerade. Projektet skall dokumenteras i en Hjälpmedelsinformation/Kunskapsbank. Inom detta ändamål har 42 403 000 kronor fördelats genom 76 beslut till 75 projekt (för ett av projekten har beslut fattats vid två tillfällen under året). Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så lättillgängliga stödformer. 21

Två projekt har beviljats stöd med sammanlagt 970 000 kronor. Bosnisk Islamiska Församlingen har fått stöd för faktaboken Det händer i Sverige. I projektet ingår också en studiehandledning. Boken vänder sig till alla som i sin vardag kommer i kontakt med barn och ungdomar som har funktionshinder och som har olika etniska kulturbakgrunder. Projektet bedrivs tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan. Tolv projekt har beviljats stöd med 4 050 000 kronor. Bl.a. har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa tillsammans med föreningen i Stockholm genomfört projektet Den galna kulturhuvudstaden. Projektet har innehållit olika former av kulturaktiviteter i syfte att dels öka kunskapen hos allmänheten om medlemmarnas funktionshinder och dels försöka påverka allmänhetens attityder till funktionshindret. Två sådana projekt, båda med Synskadades Riksförbund som huvudman, har beviljats sammanlagt 1 400 000 kronor. Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats. Treklöverstiftelsen, en rehabiliteringsanläggning har beviljats stöd med 500 000 kronor. För att kunna utveckla verksamheten och kunna ta emot personer med olika former av funktionshinder krävs vissa ombyggnader. FUB i Göteborg har fått 700 000 kronor för projektet Grunden Radio- Video-Tidning. Personer med intellektuella funktionshinder skall producera och sprida lättförståelig information till dem som inte kan ta till sig den vanliga samhällsinformationen. Projektets syfte är alltså tvåfaldigt; skapa arbetstillfällen för personer med intellektuella funktionshinder samt ge information skapad av och för denna målgrupp. Två miljöprojekt har fått stöd med sammanlagt 810 000 kronor. Ett av projekten bedrivs av Astma- och Allergiförbundet för att förbättra inomhusmiljön och ett av föreningen FUB i Falun för att utveckla en handikappanpassad trädgård vid en särskola för att bl.a. öka den ekologiska förståelsen. 22

Inom detta ändamål återfinns projekt med syfte att pröva nya vägar att förbättra funktionshindrade personers vardag och möjligheter att leva som andra. Sju projekt har beviljats stöd med sammanlagt 2 548 000 kronor. Två av projekten rör ungdomar med afasi, ett annat rör utveckling av självhjälpsgrupper för personer med anorexi och bulimi. Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation som arbetsformer. 16 projekt med denna inriktning har beviljats stöd med sammanlagt ca 11,7 miljoner kronor. Fyra projekt som rör detta prioriterade område har beviljas stöd med totalt 2 155 000 kronor. Sveriges Dövas Riksförbund har t.ex. beviljats 850 000 kronor för det andra året av projektet Utveckling av teckenspråkig social service- och äldreomsorgscenter för döva och Hjälpmedelsinstitutet har tillsammans med Reumatikerförbundet beviljats medel för projektet Möjligheternas Trädgård förslag och visioner kring trädgårdsodling, träningsträdgård och tillgänglig miljö. Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för målgruppen, utgå till handikapporganisationer. Så har t.ex. Hörselskadades Riksförbund beviljats 270 000 kronor för att anpassa lokalerna till hörselskadades särskilda behov. DHR-Ung har beviljats 238 000 kronor för utrustning i projektet IT-satsning under 1998. 4 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och förverkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som bedrivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella organisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och enskilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara för. 23

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens målgrupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a. genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala föreningsdrivna projekt. I det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper. Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för utvecklingsverksamhet inom nya områden. 4.1 Verksamhet till förmån för barn Utgångspunkten för den svenska barn- och ungdomspolitiken är att barnets bästa ska sättas i centrum. Målet är att garantera alla barns rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett stöd och komplement till föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda och trygga uppväxtvillkor så långt som möjligt kan garanteras för alla barn. Samhällets särskilda ansvar för att barn växer upp under sådana förhållanden kommer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där kommunen åläggs att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos alla barn. För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Som ett komplement till vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar mycket viktigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter. I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen ökat. Där är antalet stort liksom. Nya verksamhetsformer och metodutveckling för att bidra till integrationsmöjligheter, språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för barn i dessa områden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den ömsesidiga förståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och andra familjer. Idrottsverksamhet i föreningslivet spelar en viktig roll för att uppmuntra barn och ungdomar till att lära sig en aktiv, meningsfull och livslång fritidssysselsättning. Regeringen har i september 1998 beslutat att under en treårsperiod avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för främst på lokal nivå. 24