Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Relevanta dokument
Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Språkstörning och pragmatiska svårigheter hos flerspråkiga barn. Eva-Kristina Salameh med dr och leg logoped

h ens us.se

Eva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Flerspråkig utveckling

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer


specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

3/14/2018 Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 1 Boot-strapping Flerspråkig utveckling

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Att hantera två eller flera språk

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Flerspråkighet och språkstörning

Lokal Pedagogisk planering

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Plan för Hökåsens förskolor

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

BARNS SPRÅKUTVECKLING

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Världskrigen. Talmanus

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Barn och familj

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Tankar om språkundervisning

Kvalitetsrapport Så här går det

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

Ämnesplan i Engelska

När mångfald är din bästa affär

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Välkommen till din loggbok!

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Barnsäkerhet 2015 Volvia 7 maj 2015 BARN SÄKERHETENS DAG

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Flerspråkighet och språkstörning

Kurser på GrundVuxNivå

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Du kan stötta ditt barn

Boken om mig själv! Namn:

Verksamhetsråd Stora Hammars rektorsområde

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Terminsplanering för årskurs 6 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Identifiering av stödbehov

Varför ska man läsa?

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Rollspelsregler SweMUN 2015

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Auktorisation som tolk

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Lägga till olika dokument i en fil

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014

Lusten att gå till skolan 2013

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

COMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Språkpsykologi/psykolingvistik

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

Avslutande hälsosamtal på BVC vid 5, 5 års ålder

Identifiering av stödbehov

GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Bakgrund och förutsättningar

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Brukarenkät IFO Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Broskolans röda tråd i Språkval

Transkript:

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

Flerspråkig utveckling Den språkliga utvecklingen börjar inte senare går inte långsammare - men det mer avancerade andraspråk som behövs i skolan tar lång tid Lexikon Grammatik Fonologi (språkljud) Kodväxling

Flerspråkighet och språkstörning Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning problemet hos barnet eller i miljön? Nödvändigt att göra en (informell) bedömning även av modersmålet Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

Enspråkigt perspektiv När slutar ett flerspråkigt barn att kodväxla? Är det möjligt att kunna lika mycket på båda språken? Klarar ett barn med grav språkstörning mer än ett språk?

Varför inte double delay? Metaperspektiv Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form Flerspråkighet som intervention?

Exekutiva funktioner Bilingualism enriches the poor: Enhanced cognitive control in low-income minority children (Engel de Abreu et al 2012) Non-ordsrepetition Satsrepetition Arbetsminne

Bedömningsmaterial med fokus på flerspråkighet Resultatets tillförlitlighet i förhållande till vilken population materialet är baserat på typ av bedömningsmaterial normerade, mäter automatisering dynamiska, undersöker språklig inlärningsförmåga emergens, undersöker förutsättningar för olika grammatiska nivåer exponeringstiden som variabel vilken språklig domän som bedöms Specifika flerspråkiga förmågor kodväxling

Problem vid översättning av test Svårigheter med att översätta test språkljud grammatik ordförråd (lexikon) Skillnader mellan dialekter/språk Språk i exil Normer och åldersreferenser baserade på enspråkiga barn

Fonologi I princip samma utveckling som hos enspråkiga barn i resp språk Transkribera svar för att upptäcka fonologiska förenklingsprocesser typ av process syntagmatisk förändring av ordets struktur paradigmatisk utbyte av ljud, ej förändring av struktur

Fonologisk medvetenhet Kan bedömas på båda språken rim fonemidentifiering stavelsemanipulation non-ord språkligt minne

Grammatisk bedömning Olika utvecklingsgångar inom olika språk, samma struktur olika svårighetsgrad Emergens samma nivå, olika strukturer i olika språk Dynamiska test bedömer inlärningsförmåga av språk Satsrepetition på båda språken

Flicka 4;1 år, grekiska, 6 mån på svensk förskola Pat talar mkt otydligt enligt modern, endast föräldrarna förstår. Vill inte prata svenska. Ärftlighet för språkstörning finns. Första orden vid 1;6 år, satser vid 2;6 år. Gram utv sen, språkförståelse ua. Medverkar motvilligt. Stora uttalsproblem, baba (boll) baba, padelooni (byxor) pabebobi, karekla (stol) kakeka, ruloj (klocka) loloj, lojoj, alltså talrika assimilationer (inga systematiska förenklingar) som sätter ner förståeligheten. Pat medveten om att hon är svårförståelig och tystnar när hon märker att personalen lyssnar. Utvecklas så småningom till att pat inte längre talar på fsk, men när fsk får en lugnare situation med färre personalbyten och färre utagerande barn samtidigt som pat börjar utvecklas språkligt, försvinner detta efter några månader. Vid 6;4 års ålder, drygt 2 år senare, återstår bara problem med /r/ som realiseras som /l/. Gram utan större problem, hela tiden haft en god lexikal förmåga vad gäller ordförråd och förmåga till kategorisering. Gått framåt också på grekiska även om föräldrarna tycker hon talar bättre på svenska.

Lexikal bedömning Distribuerat lexikon Kvantitativa mått antal ord som förstås antal ord som benämns conceptual scoring total scoring

Barn Hund Kelb Stol Kursij Dörr Baab Banan Mooz Conceptual scoring Total scoring 1 X X X X X X X X 4 8 4 4 Enb sv Enb arab 2 X X X X X 4 5 3 2 3 X X X X X 4 5 1 4 4 X X X X X X 4 6 2 4 5 X X X X X X 4 6 2 4 6 X X X 3 3 1 2 7 X X X X X 4 5 4 1 8 X X X X 3 4 1 3

Distribuerat lexikon Lexikal bedömning Kvalitativa mått (lexikal-semantiska uppgifter) organisation t ex kategorisering likheter och skillnader mellan ord associationer analogier lexikal förståelse av fraser

UTSIKTER Resultat skolordförråd steg 3

Pragmatisk förståelse och inferens Slutledning (inferens) Förstå information i grupp Bedöma vad den andra personen vet

Flicka 8;4 år somali Inrem av skolan. Fa har tolk efter >10 år. Pat började på muslimsk fsk vid 4 åå, verksamheten på svenska. Går i åk 1 nu, hög närvaro. 1/4. syskon 4, 3 och 1 år. Hemma talas i stort sett bara somali. Enl fa är somali starkast. Koncentrationssvårigheter. Pratar gärna i klassen men har svårt att göra sig förstådd. Har svårt att tillgodoföra sig undervisningen Enl skolan har hon ett bristande ordförråd på svenska, har mkt svårt att förklara och inget sammanhang i sina utsagor. Räcker ofta upp handen, men vet inte vad hon ska svara. Nersatt språkförståelse, allra svårast är muntlig instruktion i grupp. Språkliga bedömningar på somali och svenska visar på en lite sen och ojämn språkutv. Ett neuroling test som görs på somali visar att hon bara klarar att upprepa 3 orelaterade ord, perserverar ibland, dvs upprepar ord som använts i tidigare uppgifter. Ordmobilisering också problem. När hon under 1,5 minuter skall räkna upp olika kläder blir det byxor, tröja, shorts, lakan. För olika sorters mat blir det bara ris, makaroner, pasta, makaroner, kyckling. Perserverar även här.