Innehållsförteckning miljökonsekvensbeskrivning 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 7 1.1. ANLÄGGNINGEN... 7 1.2. SÖKANDE... 7 1.3. KONSULT... 7 1.4. JURIDISKT OMBUD... 8 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 9 2.1. SÖKANDEN... 9 2.2. VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE... 11 3. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 11 3.1. VINDKRAFT OCH MILJÖ... 11 3.2. MÅL FÖR VINDKRAFTEN... 14 3.3. HAVSBASERAD VINDKRAFT... 15 3.4. KOMMUNALA PLANFÖRHÅLLANDEN... 16 3.5. SKYDDADE OMRÅDEN OCH RIKSINTRESSEN... 16 3.5.1. Naturmiljö... 18 3.5.2. Kulturmiljö... 20 3.5.3. Friluftslivet... 20 3.5.4. Fiske... 21 3.5.5. Vindkraft... 23 3.5.6. Energi... 23 3.6. MILJÖMÅL... 24 3.6.1. Nationella miljömål... 25 3.6.2. Regionala miljömål... 30 3.6.3. Kommunala miljömål... 31 3.7. MILJÖKVALITETSNORMERNA... 32 4. OMGIVNINGSBESKRIVNING... 32 4.1. LOKALISERING... 32 4.2. OMFATTNING... 33 4.3. NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN... 34 4.3.1. Vindförhållanden... 34 4.3.2. Bottenförhållanden... 34 4.3.3. Strömmar... 35 4.3.4. Vågor... 37 4.3.5. Marin flora och fauna... 38 4.3.6. Fisk... 40 4.3.7. Marina däggdjur...41 4.3.8. Yrkes- och fritidsfiske... 41 1
4.3.9. Fåglar... 43 4.3.10. Fladdermöss... 43 4.3.11. Marinarkeologi... 44 4.4. UTFORMNING... 45 4.5. PROJEKTETS OLIKA FASER... 45 5. ALTERNATIV LOKALISERING OCH LAYOUT... 46 5.1. ALTERNATIVA LOKALISERINGAR... 46 5.1.1. Inre alternativet... 47 5.1.2. Norra alternativet... 50 5.1.3. Södra alternativet... 55 5.1.4. Yttre alternativet... 58 5.1.5. Marsten... 61 5.1.6. Land alternativ... 63 5.1.7. Sammanställning av lokaliseringarna... 65 5.2. ALTERNATIV LAYOUT... 67 5.2.1. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 67 5.2.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 68 5.2.3. Norra alternativet, Böjda linjer... 70 5.2.4. Södra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 71 5.2.5. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 73 5.2.6. Södra alternativet, Böjda linjer... 74 5.2.7. Nollalternativ... 76 5.3. VALDA ALTERNATIV... 76 5.4. VALT HUVUDALTERNATIV... 77 6. ALLMÄN PÅVERKAN... 78 6.1. BYGGNATION OCH TRANSPORTER... 78 6.2. OLJOR OCH KEMIKALIER... 80 6.2.1. Oljor... 80 6.2.2. Kemikalier... 81 6.3. FÖRSVAR... 81 6.4. LUFTFART... 81 6.5. SJÖFART... 82 6.6. RADIO OCH TELEKOMMUNIKATION... 83 6.7. SÄKERHET... 83 6.7.1. Vindkraftverkets hållbarhet... 83 6.7.2. Isbildning... 84 6.7.3. Ljus- och hindermarkering... 84 6.7.4. Kollisionsrisk... 84 6.8. DRIFT OCH UNDERHÅLL... 85 6.9. AVVECKLING... 86 2
7. PÅVERKAN VID DE OLIKA ALTERNATIVEN... 87 7.1. INLEDNING... 87 7.2. VÅGOR OCH STRÖMMAR... 88 7.2.1. Genomförda utredningar... 88 7.2.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 89 7.2.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 90 7.2.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 91 7.2.5. Nollalternativet... 91 7.3. BOTTENFÖRHÅLLANDEN... 91 7.3.1. Genomförda utredningar... 92 7.3.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 92 7.3.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 92 7.3.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 93 7.3.5. Nollalternativet... 93 7.4. EMISSIONER TILL LUFT...93 7.4.1. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 94 7.4.2. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 94 7.4.3. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 94 7.4.4. Nollalternativet... 95 7.5. LJUD... 96 7.5.1. Genomförda utredningar... 97 7.5.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 98 7.5.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 99 7.5.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 99 7.5.5. Nollalternativet... 99 7.6. SKUGGOR... 99 7.6.1. Genomförda utredningar... 100 7.6.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 101 7.6.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 101 7.6.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 101 7.6.5. Nollalternativet... 101 7.7. VÄXTER OCH DJUR PÅ LAND... 102 7.7.1. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 102 7.7.2. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 102 7.7.3. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 102 7.7.4. Nollalternativet... 103 7.8. BOTTENFLORA OCH FAUNA... 103 7.8.1. Genomförda utredningar... 103 7.8.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 111 7.8.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 111 7.8.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 111 7.8.5. Nollalternativet... 112 3
7.9. FISK... 112 7.9.1. Genomförda utredningar... 112 7.9.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 119 7.9.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 120 7.9.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 120 7.9.5. Nollalternativet... 120 7.10. MARINA DÄGGDJUR...121 7.10.1. Genomförda utredningar... 121 7.10.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 122 7.10.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 122 7.10.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 122 7.10.5. Nollalternativet... 123 7.11. FÅGLAR... 123 7.11.1. Genomförda utredningar... 124 7.11.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 125 7.11.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 125 7.11.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 126 7.11.5. Nollalternativet... 126 7.12. FLADDERMÖSS... 126 7.12.1. Genomförda utredningar... 127 7.12.2 Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 127 7.12.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 127 7.12.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 128 7.12.5. Nollalternativet... 128 7.13. LANDSKAPSBILD... 129 7.13.1. Genomförda utredningar... 132 7.13.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 132 7.13.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 133 7.13.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 133 7.13.5. Nollalternativet... 133 7.13.6. Övriga visualiseringsbilder... 133 7.14. KULTURMILJÖN... 134 7.14.1. Genomförda utredningar... 134 7.14.2. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 135 7.14.3. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 135 7.14.4. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 135 7.14.5. Nollalternativet... 136 7.15. FRILUFTSLIV OCH TURISM... 136 7.15.1. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 139 7.15.2. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 139 7.15.3. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 139 7.15.4. Nollalternativet... 139 4
7.16. YRKES- OCH FRITIDSFISKE... 140 7.16.1. Norra alternativet, Romb med avklippta hörn... 140 7.16.2. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn... 141 7.16.3. Södra alternativet, Romb med avklippta hörn... 141 7.16.4. Nollalternativet... 141 8. VERKSAMHETENS SAMMANLAGDA MILJÖKONSEKVENSER... 142 8.1. JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIVEN... 142 8.2. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅLEN... 145 8.3. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖKVALITETSNORMERNA... 145 9. REFERENSER OCH KÄLLOR... 146 9.1. INTERNET... 146 9.2. LITTERATUR... 146 9.3. MUNTLIGA KÄLLOR... 148 BILAGOR BILAGA 2:1 SMHI:S RAPPORT BILAGA 2:2 MARINE MONITORING:S RAPPORT OM BOTTENMILJÖN BILAGA 2:3 RAPPORT OM FÅGELINVENTERINGEN BILAGA 2:4 RAPPORT OM FLADDERMÖSSINVENTERINGEN BILAGA 2:5 LÄNSSTYRELSENS SKRIVELSE OM MARINARKEOLOGISK UTREDNING BILAGA 2:6 MARINARKEOLOGISK RAPPORT, BOHUSLÄNS MUSEUM BILAGA 2:7 BERÄKNINGSEXEMPEL INRE ALTERNATIVET BILAGA 2:8 BERÄKNINGSEXEMPEL YTTRE ALTERNATIVET BILAGA 2:9 BERÄKNINGSEXEMPEL MARSTEN ALTERNATIVET BILAGA 2:10 BERÄKNINGSEXEMPEL LAND ALTERNATIVET BILAGA 2:11 BERÄKNINGSEXEMPEL REALISTISKT LAND ALTERNATIV BILAGA 2:12 BERÄKNINGSEXEMPEL NORRA ALTERNATIVET, TRIANGEL BILAGA 2:13 BERÄKNINGSEXEMPEL NORRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:14 BERÄKNINGSEXEMPEL NORRA ALTERNATIVET, LINJER BILAGA 2:15 BERÄKNINGSEXEMPEL SÖDRA ALTERNATIVET, TRIANGEL BILAGA 2:16 BERÄKNINGSEXEMPEL SÖDRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:17 BERÄKNINGSEXEMPEL SÖDRA ALTERNATIVET, LINJER BILAGA 2:18 REMISS OCH REMISSVAR FÖRSVARSMAKTEN BILAGA 2:19 REMISS OCH REMISSVAR LUFTFARTSSTYRELSEN BILAGA 2:20 REMISS OCH REMISSVAR SJÖFARTSVERKET BILAGA 2:21 RAPPORT OM VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ RADAR OCH GPS BILAGA 2:22 REMISS OCH REMISSVAR TELE 2 BILAGA 2:23 REMISS OCH REMISSVAR TELIA SONERA BILAGA 2:24 REMISS OCH REMISSVAR TELIA SONERA MOBILE BILAGA 2:25 REMISS OCH REMISSVAR TERACOM BILAGA 2:26 REMISS OCH REMISSVAR VODAFONE 5
BILAGA 2:27 SSPA SWEDENS RISKANALYS RAPPORT BILAGA 2:28 MARINE MONITORING:S RAPPORT OM VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ DET MARINA LIVET BILAGA 2:29 INGEMANSSON TECHNOLOGY:S RAPPORT BILAGA 2:30 LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL WINDPRO, NORRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:31 LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL WINDPRO, NORRA ALTERNATIVET, TRIANGEL BILAGA 2:32 LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL WINDPRO, SÖDRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:33 MELLANRUM LANDSKAPSARKITEKTER:S LANDSKAPSANALYS BILAGA 2:34 SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL NORRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:35 SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL NORRA ALTERNATIVET, TRIANGEL BILAGA 2:36 SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL SÖDRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:37 TYRÉNS RAPPORT SOM MILJÖGIFTER I SEDIMENTET BILAGA 2:38 VISUALISERINGSBILDER NORRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:39 VISUALISERINGSBILDER NORRA ALTERNATIVET, TRIANGEL BILAGA 2:40 VISUALISERINGSBILDER SÖDRA ALTERNATIVET, ROMB BILAGA 2:41 VISUALISERINGSBILDER NORRA ALTERNATIVET, LINJER BILAGA 2:42 VISUALISERINGSBILDER SÖDRA ALTERNATIVET, TRIANGEL BILAGA 2:43 VISUALISERINGSBILDER SÖDRA ALTERNATIVET, LINJER 6
1. Administrativa uppgifter 1.1. Anläggningen Skottarevsprojektet är en vindkraftspark med 30 stycken vindkraftverk i storleksklassen 3-6 MW/st i Kattegatt som närmast cirka 8 km utanför Falkenberg kust, Falkenberg kommun. Anläggningen består också av kabelförband mellan verken och in till land och troligtvis en transformatorstation och eventuell en mätmast till havs. 1.2. Sökande Favonius AB c/o Falkenberg Energi AB 311 80 Falkenberg Företrädare: Jan-Åke Jacobson, VD Tele: 0346-88 67 20 Fax: 0346-595 69 E-mail: info@favonius.se Hemsida: www.favonius.se Org. nr. 556654-2675 1.3. Konsult Triventus Consulting AB har anlitats för handläggning av tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning. Triventus Consulting AB Sjönevadsvägen 26 310 58 Vessigebro 7
Kontaktperson: Emelie Johansson Tele: 0346-206 78 Fax: 0346-206 97 E-mail: emelie@triventus.com Hemsida: www.triventus.com 1.4. Juridiskt ombud Wistrand Advokatbyrå har anlitats som juridiskt ombud för projektet. Wistrand Advokatbyrå Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg Ombud: Rudolf Laurin, Advokat Ombud: Carl Hagberg, Jur. kand. Telefon: 031-771 21 00 Fax: 031-771 21 50 E-mail: rudolf.laurin@wistrand.se Hemsida: www.wistrand.se 8
2. Beskrivning av verksamheten 2.1. Sökanden Tillstånd för vindkraftsparken söks av Favonius AB (Favonius). Favonius ägs till 51 % av Falkenberg Energi AB (Falkenberg Energi) och till 49 % av Agrivind AB (Agrivind). Favonius bildades för att projektera, äga och driva vindkraftverk. Falkenberg Energi har arbetat med utvinning av energi ur vattenkraft och eldistribution sedan 1903 och med utvinning av energi ur vindkraft sedan 1989. Bolaget driver sedan 1991 kommersiella vindkraftverk dels i egen regi, dels i samarbete med två vindkraftskooperativ och andra företag. Falkenberg Energi ägs av Falkenbergs kommun och ledstjärnor för företaget är bl. a. kommunens dokument: Miljö- och kretsloppsprogrammet Sveriges renaste kommun Energiplanen Falkenbergs kommun har genom tydliga ägardirektiv uppmanat Falkenberg Energi att aktivt arbeta för energiomställningen. I sin Miljö- och kvalitetspolicy uttrycker Falkenberg Energi bl a sin strävan att vara ett hållbart energiföretag i ett hållbart samhälle genom att styra mot att uppnå såväl ekonomisk, ekologisk som social hållbarhet. Agrivind har mer än 15 års erfarenhet inom vindkraftsbranschen. Lennart Blomgren, den ene av Agrivinds två ägare och Svensk Vindkraftförenings ordförande under många år, byggde ett av Sveriges allra första vindkraftverk redan 1989. Anders Schönborg, den andre ägaren till Agrivind, har under 1991 och framåt varit ansvarig för utförandet av de betongfundament och vägar som bl.a. Eolus AB uppförde och anlade på södra Öland, i Varberg, Falkenberg, Simrishamn med flera orter. Anders Schönborg har också under en period varit styrelseordförande i Eolus AB. Agrivinds båda ägare har 50 % vardera av bolagets aktier. 9
Tidigt på 90-talet lanserade och genomförde Agrivinds ägare idéer om ett rättvist delägande i vindkraftparker som i praktiken innebar att det ekonomiska nettot blir lika för alla i parken ingående vindkraftverk. Denna modell har vunnit gehör i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden och har med framgång tillämpats i till exempel Ventosumparken i Falkenberg, 10 x 660 kw. Agrivind bildades 1995, och dess ägare har på många sätt och vid olika tillfällen medverkat till att sprida ägandet av vindkraftverk till en bred allmänhet. Detta har skett genom innovativa idéer om samägande t.ex. 1/3 ekonomisk förening, 1/3 aktiebolag och 1/3 enskilt ägande i ett och samma vindkraftverk. Bolaget har också hjälpt till att starta ett antal aktiebolag och ekonomiska föreningar som äger och förvaltar vindkraftanläggningar. Agrivind har utmärkt sig för djärva och framåtsyftande satsningar i den svenska fjällvärlden. På Rodovålen har man bland annat testat olika typer av vindkraftverk och olika lösningar för avisning av rotorblad. Man har också gjort jämförande test mellan stall- och pitchreglering och även testat olika lösningar för uppvärmda anemometrar samt vindriktningsgivare. Agrivind har också varit först med att ta till sig och tillämpa nya tekniker, till exempel stålpålning av betongfundament. Agrivind utför också, utöver egen projektering, entreprenader i egen regi t ex anläggning av vägar, förläggning av kraft och telekablar, anläggning och uppförande av transformatorstationer och ställverk, sprängning, armering och gjutning av betongfundament. Kort sagt allt som innebär nyckelfärdiga anläggningar. Agrivind och dess ägare förvaltar idag egna och andras anläggningar som genererar upp till 45 000 MWh ren och förnybar energi per år. Agrivind är ett mindre bolag och har fyra anställda. Falkenberg Energi och Agrivind besitter, genom ett mångårigt fruktbart samarbete, tillsammans en bred kompetens inom vindkraft. Skottarevsprojektet är ett mycket intressant projekt som tillsammans med annan vind- och vattenkraft inom kommunens gränser, innebär att behovet av elenergi inom kommunen skulle kunna täckas helt med energi utvunnen från naturliga kretslopp. 10
2.2. Verksamheten och dess syfte Favonius vill öka andelen energi utvunnen från vindkraftverk, dels för att bidra till att minska påverkan på miljön (andra sätt att utvinna energi medför ofta en större negativ påverkan på miljön) och dels för att bidra till att uppnå Sveriges mål om 10 TWh vindkraft år 2015. Skottarevsprojektet skulle bidra med cirka 5 % av det nationella målet om verk i storleksklassen 4,5 MW/st etableras. Favonius avser att anlägga 30 stycken vindkraftverk med en generatoreffekt på 3-6 MW/st i Kattegatt som närmast 7,6 km från Stafsingestrand, 9,2 km från Skrea Strand och 10,0 km från Grimsholmen utanför Falkenbergs kust, Falkenberg kommun, samt 15 km från Steninge i Halmstad kommun. Omvandling av vindenergi till elenergi är idag ett utmärkt alternativ både ur ett ekonomiskt och ur ett miljömässigt perspektiv. Falkenbergs kommun har som mål att bli självförsörjande med förnyelsebar energi, d.v.s. den energi som erfordras i Falkenbergs kommun skall utvinnas ur naturliga kretslopp. Sol-, vind-, vattenkraft och biobränslen är naturliga val i Falkenberg sedan lång tid. Om Skottarevsprojektet erhåller tillstånd kommer Falkenberg att nå sitt mål med att den elenergi som erfordras i kommunen också utvinns ur naturliga kretslopp inom kommunen. Detta är något unikt för södra Sverige. Falkenberg kommun hade år 2003 en elomsättning på ca 540 000 MWh 1. 3. Bakgrund och förutsättningar 3.1. Vindkraft och miljö Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka och havsytan kommer därmed att stiga i takt med polarisarnas ökade avsmältning. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av så kallade växthusgaser. En stabilisering eller minskning av växthusgaser till atmosfären måste därför ske. Utsläpp av växthusgaser sker bl.a. när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. 1 A-L Falk, 2006-02-15 11
Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen vida överstiger nybildningen. Tabell 1 nedan visar kända reserver år 2002 2. Vid samma uttag som under år 2002 beräknas dessa reserver att räcka i en generation dvs. ca 85 år. Utvecklingsländer som Indien och Kina efterfrågar alltmer energi och reserverna töms i praktiken snabbare. Kända reserver PWh 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 5830 1690 1680 435 Kol Olja Naturgas Uran Reservernas energiinehåll Tabell 1, Fossila bränslens kända reserver år 2002, 1 PWh = 1 000 TWh Vindkraften utvinner absolut ren energi och medför inga utsläpp. Den energimängd som används vid tillverkningen och transporten av ett vindkraftverk från fabrik till uppställningsplats utvinner ett vindkraftverk på 3-6 månader. Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca 25 år och efter avveckling kan platsen återställas i sitt ursprungliga skick. Miljöpåverkan är därmed reversibel. Vindtillgången på platsen där vindkraftverken placeras är den viktigaste faktorn för ett vindkraftverks förmåga att omvandla energi. Vindens energiinnehåll är proportionell mot vindhastigheten i kubik, dvs. fördubblas vindhastigheten så ökar energiinnehållet åtta gånger. Vindkraftverk har en teoretisk verkningsgrad på 59 % och i praktiken ett max på ca 45 %. Verken idag har en verkningsgrad på ca 40 %. 2 Siffrorna är hämtade från "Energifaktaboken!" referens "BP statistical review of world energy, June 2002 resp "Liten bok med fakta om energi och miljö ". Båda har utgivits av ÅF Energi och miljöfakta. 12
Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2-25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än ca 6 000 av årets 8 760 timmar 3. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) bildades av World Meteorological Organization (WMO) och United Nations Environment Programme (UNEP) 1988. Huvudsyftet var att analysera vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk information för att förstå bl.a. den mänskliga påverkan på klimatförändringen. IPCC utpekar en snabb utbyggnad av förnybara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka klimatförändringen i världen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för bland annat koldioxid och kväveoxider. Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska miljöbelastningen. I 3 kap 8 Miljöbalken (MB) sägs bland annat att mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för anläggningar för bl.a. energiproduktion så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av sådana anläggningar. Området utanför Skottarevet har en hög vindenergitillgång varför det bör nyttjas för att utvinna så mycket energi som möjligt. Detta kan göras genom att etablera vindkraft på platsen. Statens Energimyndighet (STEM) har utpekat området som riksintresse för vindkraft, område N 11. Den enda påtagliga fysiska miljöpåverkan från ett vindkraftverk består av det ingrepp som sker när dess fundament byggs och kablar, mellan dem och befintligt elnät, förläggs i botten respektive i marken och när vindkraftverken etableras. Området kommer efter vindkraftsetableringen fortfarande vara tillgängligt för allmänheten med fritidsbåtar jämte säkerhets- och räddningsfartyg. Fritidsfiske utan fasta redskap föreslås tillåtas i parken, medan ankringsförbud föreslås gälla. När vindkraften har tjänat ut kan platsen återställas i sitt ursprungliga skick. Miljöpåverkan är därmed reversibel. Vindkraftverk nyttjar energin i vinden och kräver därför inte att ändliga naturtillgångar exploateras och ger därmed inte någon miljöbelastning i andra områden. Vindkraftverk hävdar sig också väl vid jämförelse med andra anläggningar för energiutvinning såväl ekonomiskt som miljömässigt. 3 www.svenskenergi.se/energifakta/vindkraft.htm 2005-11-22 13
Vindkraftverken, fundamenten och elkablarna vållar ingen påtaglig skada för andra intressen. Det rörliga friluftslivet påverkas inte påtagligt eftersom tillgängligheten till området inte hindras. Vindkraftverk ersätter andra kraftverk som belastar miljön, vilket leder till att miljöbelastningen totalt sett minskar. Vindkraftverk uppfyller därför kraven på god hushållning med naturresurser som MB föreskriver. 3.2. Mål för vindkraften Vindkraftens utbyggnad välkomnas av bl.a. EU, miljörörelsen, Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Världsnaturfonden WWF, Miljöförbundet, Sveriges Riksdag och Regering. Sveriges Riksdag har också fastslagit att energiförsörjningen så långt möjligt ska ske med inhemska och förnybara energikällor. Regeringen har i energipropositionen 2002/03:40 angett som ett planeringsmål att vindkraften skall svara för att 10 TWh elenergi utvinns om året till år 2015. Energimyndigheten har delat upp dessa 10 TWh så att 4 TWh skall etableras på land och inom svenskt territorialvatten och resterande 6 TWh utanför svenskt territorialvatten. Av dessa 4 TWh har Hallands län fått 255 000 MWh som mål. År 2004 utvanns ca 83 000 MWh 4 i Halland. Falkenberg Energi har fått tillstånd för en vindkraftsetablering av fem vindkraftverk på Lövstaviken. Denna park beräknas ge ett tillskott på ca 25 000 MWh. Varberg Energi har fått tillstånd för tre vindkraftverk i Tvååker som beräknas ge ca 16 000 MWh. Därmed återstår ca 131 000 MWh för Hallands län. Vindkraftverken i Kattegatt utanför Falkenberg kan bidra till att uppfylla detta mål och ge ett tillskott på ca 280 000-590 000 MWh 5 eller 2,8 5,9 % av det nationella planeringsmålet. Om denna vindkraftspark byggs uppnår Hallands län sitt mål och även ca 149 000-500 000 MWh/år mer energi än vad kravet anger. Denna extra produktion medför att det nationella planeringsmålet lättare kan uppnås. 4 www.elforsk.se/varme/underlag/arsrapport2004.pdf (2005-08-25) 5 Beror på vilken installerad effekt vindkraftverken har 14
I kommunernas Agenda 21-åtaganden talas om hur vi skall uppnå en långsiktig och hållbar utveckling på jorden. Visionen är att all energi som vi använder skall komma från förnybara energikällor i ett ekologiskt kretslopp. Det talas också om hur den enskilda människan kan arbeta för att uppnå dessa mål. Vindkraft stämmer mycket bra in på de mål som anges i Agenda 21-dokumentet som antagits av 200 av världens stater. Inom EU har fattats principbeslut om att främja förnybara energikällor och att andelen förnybar energi skall uppgå till 12 % av medlemsländernas energianvändning till år 2010. Optimering av resurser har därför eftersträvats i Skottarevsprojektet. En enkel regel är att större vindkraftverk ger effektivare energiutvinning. Samtidigt gäller det att balansera behovet av energi med den påverkan som verksamheten ger omgivningen. Den tänkta utformningen har bedömts vara en optimerad avvägning. 3.3. Havsbaserad vindkraft Genom att etablera vindkraftverk till havs har vi en möjlighet att nå vårt planeringsmål i Sverige på 10 TWh/år vindkraftsel år 2015. Under år 2005 utvann Sveriges ca 760 vindkraftverk, med en total installerad effekt på omkring 493 MW ca 0,87 TWh/år 6. Därmed måste utbyggnaden av vindkraften ske i stor skala för att vi ska nå målet på 10 TWh/år. En etablering till havs möjliggör större vindkraftsparker med stora verk som ger en hög installerad effekt. Runt om i Europa planeras stora vindkraftsparker. Danmark har idag två stora havsbaserade vindkraftsparker. I Tyskland, Danmark och Storbritannien arbetas det med flera stora havsbaserade vindkraftsprojekt. Även i Sverige kommer ett flertal havsbaserade projekt att ansöka om tillstånd inom den närmaste framtiden. De projekt som redan har fått tillstånd är bl. a Lillgrund, Klasådern och Utgrunden II. I Skottarevsprojekt är det ca 90-180 MW som föreslås bli installerat. Detta skulle ge ett energitillskott på 280-590 GWh/år 7 vilket motsvarar 2,8 5,9 % av det nationella planeringsmålet. 6 Årsrapport 2005, Elforsk 7 Beror på vilken effekt som vindkraftverken har 15
3.4. Kommunala planförhållanden Vindkraftsetablering utanför Skottarevet överensstämmer med Falkenbergs Översiktsplan 90 där området är markerat som utredningsområde för havsbaserad vindkraft. Kommunen har även påbörjat ett arbete med att detaljplanelägga området. Området för landanslutningen av kabel är detaljplanelagt. Syftet med planen är att uppföra vindkraftverk, utan att därmed omöjliggöra en långsiktlig utveckling för hamn- och industriverksamhet. 3.5. Skyddade områden och riksintressen Vindkraftsetableringen berör två riksintressen. Dessa är riksintresse för vindkraft samt riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet i kustområdet Halland (4 kap 2 miljöbalken). Nedan framgår av bild 1-3 var de olika riksintresseområdena är lokaliserade i förhållande till vindkraftsparkens olika layouter Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn, Norra alternativet, Romb med avklippta hörn och Södra alternativet, Romb med avklippta hörn. Förklaring färger, för bild 1-3: Lila linjer diagonalt nord-väst naturvård Cerise rutnät naturreservat Ljusblå linjer diagonalt nord-öst natura 2000 Blå linjer vertikalt kulturmiljö Lila ränder vertikalt 3 kap 6, friluftslivet Gult rutnät 4 kap 2 Röda linjer vertikalt fiske Blå linjer diagonalt nord-öst - vindkraft Bild 1, Riksintressen i närområdet för Norra alternativet Triangel med avklippta hörn 16
Bild 2, Riksintressen i närområdet för Norra alternativet Romb med avklippta hörn Bild 3, Riksintressen i närområdet för Södra alternativet Romb med avklippta hörn 17
3.5.1. Naturmiljö Riksintresset för naturvård, naturreservat samt Natura 2000 berörs inte av någon av layouterna för den planerade vindkraftsetableringen förutom visuellt. Riksintresse för naturmiljön, naturreservat och Natura 2000 kan ses nedan på bilderna 4-6. Bild 4, Riksintresse naturvård 18
Bild 5, Naturreservat Bild 6, Natura 2000 19
3.5.2. Kulturmiljö Riksintresset för kulturmiljön berörs inte av någon av layouterna för den planerade vindkraftsetableringen. Riksintresset för kulturvård ligger öster om Falkenberg längre in i landet. Riksintresse för kulturvård kan ses nedan på bild 7. Bild 7, Riksintresse för kulturmiljö 3.5.3. Friluftslivet Inga vindkraftverk kommer att placeras inom de riksintressen för friluftslivet som länsstyrelsen pekat ut i enlighet med 3 kap 6 miljöbalken. Upp till tolv verk kan komma att hamna inom riksintresseområdet enligt 4 kap 2 miljöbalken (det södra alternativet med rombformation). Om det norra alternativet med rombformation väljs, kommer inget verk att placeras inom något riksintresseområde för friluftslivet. Den enda påverkan på riksintresset som vindkraftsparken kan innebära, är visuell. Riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 och 4 kap2 miljöbalken kan ses nedan på bilderna 8-9. 20
Bild 8, Riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 miljöbalken (länsstyrelsens meddelande nr 1988:18) Bild 9, Riksintresse för friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken 3.5.4. Fiske Riksintresset för fisket berörs inte av vindkraftsetablerigen eftersom riksintresset för fiske främst ligger söder om de aktuella vindkraftsområdena. Riksintresset för fiske kan ses nedan på bild 10. Fiskeriverket har gjort ett förslag till en utökning av riksintresset för fiske i Kattegatt dessa områden kan ses på bild 11. 21
Bild 10, Riksintresse fiske Bild 11, Riksintresse fiske samt remissen från Fiskeriverket om önskemål om utökat riksintresse för fiske (grönt område) Om de nya föreslagna områdena blir riksintresse för fiske kommer Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn att ha 11 verk inom riksintresseområdet, Norra alternativet, Romb med avklippta hörn kommer att få 10 verk inom området och Södra alternativet, Romb med avklippta hörn kommer att få 25 verk inom området som är riksintresse för fiske. 22
3.5.5. Vindkraft Området som föreslås för vindkraftsetablering ligger i huvudsak inom riksintresse för vindkraft. Skälet till att inte alla vindkraftverken placerats inom riksintresseområdet är att om vindenergin skall kunna nyttjas optimalt inom området så måste några verk placeras strax utanför området av rent byggnadstekniska skäl. Norra alternativet, Triangel med avklippta hörn har 5 verk, Norra alternativet, Romb med avklippta hörn har 4 verk och Södra alternativet, Romb med avklippta hörn har 7 verk utanför riksintresseområdet. Riksintresse för vindkraft kan ses på bild 12 nedan. Bild 12, Riksintresse vindkraft 3.5.6. Energi Bestämmelserna om hushållning med mark och vatten innefattar även områden för energiutvinning. I 3 kap 8 Miljöbalken (MB) sägs bland annat att mark- och vattenområden som är särskilt lämpade för anläggningar för bl.a. energiutvinning skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller nyttjandet av sådana anläggningar. Området utanför Skottarevet har ett högt energiinnehåll ca 6 200 kwh/m 2 på 80 m höjd, vilket gör att området bör nyttjas för energiutvinning med vindkraftverk. Området är utpekat som riksintresse för vindkraft. 23
3.6. Miljömål I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans, levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö I november 2005 antog ett 16:e miljömål. Detta är: Ett rikt växt och djurliv. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. 24
Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna 8 Vindkraft påverkar de flesta miljömålen på ett positivt sätt, dvs. bidrar till att uppfylla dem. Detta kan ses nedan i genomgången av de nationella miljömålen. 3.6.1. Nationella miljömål Vindkraft medverkar direkt/indirekt till att uppfylla 13 av de 16 miljömålen. De miljömål som direkt gynnas genom omställning till vindenergi är: Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Delmål som berörs: Svenska utsläpp av växthusgaser skall som medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer. År 2050 bör utsläppen i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år, för att därefter minska ytterligare. 8 www.miljomal.nu (2006-03-27) 25
Frisk luft: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmål som berörs: Halten 5 µg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Halterna 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010. År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshalten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Delmål som berörs: År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. 26
Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmål som berörs: Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och god global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål som berörs: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas, hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas, hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. 27
Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arterna skall kunna fortleva i långsiktligt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Delmål som berörs: Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha förbättrats så att andelen bedömda arter som klassificerats som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat. Dessa miljömål påverkas positivt eftersom vindkraften ersätter energi som skulle ha utvunnits från fossila bränslen. Vindkraften minskar alltså utsläpp av svaveldioxid som är försurande och kväveoxid som är försurande och övergödande. Koldioxidutsläppen minskas också och det leder till att den negativa klimatpåverkan minskar. Vindkraftverk uppfyller även miljömålet god bebyggd miljö. Vindkraftverken bidrar även till att uppfylla följande mål indirekt: Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 28
Hav i balans och levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärderna bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö: Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. 29
Uppförandet av vindkraftverk bidrar till att uppfylla samtliga dessa mål genom att förorenade utsläpp till luften samt deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten minskar. Avfall som aska och slaggprodukter minskas också. 3.6.2. Regionala miljömål Hallands Län har satt upp regionala delmål för att uppfylla de nationella miljömålen 9. Vindkraft påverkar även dessa delmål positivt. Vissa delmål påverkas direkt och andra indirekt. Miljömålen som direkt påverkas positivt är följande: Begränsad klimatpåverkan (samma delmål som nationella): De halländska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. Frisk luft: Halterna 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010. År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Halland, exklusive metan, ha minskat med 45 % utgående från år 1999. Bara naturlig försurning: År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i länet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. År 2010 skall surhetstillståndet i högst 30 % av skogsmarken i Halland klassas som högt eller mycket högt enligt bedömningsgrunderna för miljökvalitet i skogslandskapet (klass 4 och 5). Arealandelen i klass 5 skall samtidigt halveras (från 8 till 4 % av arealen). 9 www.n.lst.se/miljomal (2005-08-26) 30
År 2010 har utsläppen i Halland av svaveldioxid till luftminskat med 25 % från 1999 års nivå. Senast år 2010 skall utsläppen i Halland av kväveoxider till luft ha minskat med minst 55 % från 1995 års nivå. Nedfallet av svavel och kväve ska inte överskrida de kritiska belastningsgränserna. Ingen övergödning: Senast år 2010 skall utsläppen i Halland av kväveoxider till luft ha minskat med minst 55 % från 1995 års nivå. God bebyggd miljö (samma delmål som nationella): Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas tillvara och hur utbyggnad av anläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. 3.6.3. Kommunala miljömål Falkenbergs kommun har antagit Miljö- och kretsloppsprogram för Falkenbergs kommun 2001-2005. De delar ur detta program som vindkraften främjar är biologisk mångfald och energi. Biologisk mångfald: Kommunägd mark skall förvaltas så att förutsättningarna för den biologiska mångfalden bevaras och förbättras. Kommunen skall främja den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Kommunen skall ta fram program som främjar den biologiska mångfalden. 31
Energi: Den förnybara energin som utvinns i kommunen skall öka med 52 % från 291 GWh till 444 GWh samtidigt som de fossila bränslena och den kärnkraftsgenererande elenergin skall minska med motsvarade mängd. Förslag till åtgärder: Vindkraftsutbyggnad ca 120 GWh Nyttjandet av den lokalt utvunna elenergin, garanterad vatten- och vindkraft, skall senast 2002 ha ökat med 25 GWh. 3.7. Miljökvalitetsnormerna Vindkraft påverkar inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, partiklar 10µm i diameter (PM10), bly samt bensen på ett negativt sätt. Det medför att utsläpp av dessa gaser och partiklar kan minskas om energin som utvinns från vinden ersätter energi som frigörs från fossila bränslen. 4. Omgivningsbeskrivning 4.1. Lokalisering Platsen där vindkraftsparken planeras att bli uppförd ligger i Kattegatt som närmast 7,6 km från Stafsinge strand, 9,2 km från Skrea Strand och 10,0 km från Grimsholmen utanför kusten i Falkenbergs kommun samt 15 km från Steninge i Halmstad kommun. Det aktuella området där Favonius har rådighet kan ses nedan på bild 13. 32
Bild 13, Området över erhållen rådighet för vindkraftsetableringen. 4.2. Omfattning Ansökan omfattar 30 vindkraftverk med en generatoreffekt på 3-6 MW/st med en rotordiameter på max 125 meter och en navhöjd på max 110 meter. Anläggningen omfattar förutom vindkraftverken troligen en transformatorstation och eventuellt en mätmast till havs. Transformatorn förväntas bli ca 20 m lång, ca 10 m bred och skall placeras ca 25 m över havet. Mätmasten byggs vid behov och blir maximalt 110 m hög och skall placeras 800-1 000 m ifrån vindkraftverk och transformatorstation. Fundament för vindkraftverkens förankring är också en del av anläggningen liksom elkablarna inom parken och in till land. Vindkraftverken kommer att anslutas till Falkenberg Energis mottagningsstation 130/10 kv Falkenberg Norra. 33
4.3. Nuvarande förhållanden 4.3.1. Vindförhållanden Det aktuella området är lämpligt för utvinning av vindenergi. Platsen bör, med sin öppenhet och gynnsamma vindenergitillgång ca 6 200 kwh/m 2 på 80 m höjd, nyttjas för att utvinna så mycket vindenergi som möjligt. Vindenergitillgången är beräknad med hjälp av statistik från två av SMHI:s mätmaster (Glommen 17 km från platsen och Nidingen 64 km från platsen). Den eventuella mätmasten till havs är ett sätt att ytterligare kunna verifiera vindförhållandena. Minst lika viktigt är att den efter driftsättning ger verksamhetsinnehavaren möjlighet till att följa upp och kontrollera att vindkraftsparken presterar enligt köpekontrakt. 4.3.2. Bottenförhållanden Norra området Det norra området har ett bottendjup på 20-31 m. Botten sluttar från öster mot väster. Det finns i huvudsak tre olika ytsedimenteringar, lera med inslag av grovt sediment och lokala block i öster, lera och silt i den centrala delen och mjuk lera i den västra delen av området. Gränserna mellan de olika sedimentstyperna är delvis gradvisa. I den västra delen av området består den övre stratigrafin av de tre typerna: mjuk lera, lera och silt och underst styv lera med inslag av grovt sediment. När vattendjupet minskar så försvinner de två ovanliggande enheterna gradvis för att i den östra delen endast bestå av styv lera med inslag av grovt sediment. Under lerenheterna (kan uppgå till 40 m) återfinns morän. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas 10. 10 Marin Mätteknik, Skottarevet Marine Seabed Survey Report 41026, 2005-11-17 34
Den tänkta kabelkorridoren från det norra området in till land har ett vattendjup på 22-0 m. Sedimentavsättningen utifrån vindkraftsparken och in mot landfästet följer generellt ordningen lera och silt, lera med inslag av grovt sediment och lokala block, morän och silt och sand vid strandkanten. Styv lera med inslag av grovt sediment dominerar den övre stratigrafin. Lerans mäktighet minskar närmare land och den underliggande moränenheten kommer närmare bottenytan och finns i dagen i stora delar i korridoren. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas 11. Södra området Vattendjupet i det södra området varierar mellan 17 och 23 m. Ytsedimentet består i huvudsak av lera med inslag av grovt sediment och lokala block. I den västra delen av området och som mindre avsättningar i hela området återfanns lera och silt. I hela området finns det lokala avsättningar med grus och sten och grovt sediment med sten och block. Styva leror med inslag av grova sediment dominerar den övre stratigrafin. Under leran finns morän. Sedimentär underliggande berggrund har inte kunnat fastställas. 12. 4.3.3. Strömmar SMHI har undersökt vind, vågor, vattenstånd, strömmar och isförhållanden i området. Rapporten återfinns som bilaga 2:1. Tidvattenströmmar Tidvattenströmmarna i Kattegatt är mycket svaga. Tidvattnets amplitud utanför Falkenberg är maximalt ca 10 cm. Vattenståndsvariationerna orsakas av högtryck och lågtryckspassager. Strömmarna som orsakas av vattenståndsförändringar är mycket mindre än de som genereras av hård vind 13. 11 Marin Mätteknik, Skottarevet Marine Seabed Survey Report 41026, 2005-11-17 12 Marin Mätteknik, Skottarevet Marine Seabed Survey Report 41026, 2005-11-17 13 SMHI rapport Design- och MKB- underlag för Skottarevet Rapport nr 2005-65. 2005-12-16 35
Vinddriven ström Vindströmmen har beräknats för vindar med en återkomsttid på 1 år, 10 år, 50 år och 100 år. Strömmar som kan uppstå i skiktet 0-1 m på 20 m djup om vinden blåser 6-8 timmar är följande: 1 år 0,8-1,0 m/s, 10 år 1,0-1,4 m/s, 50 år 1,2-1,7 m/s och 100 år 1,2-1,8 m/s. För beräkning av strömkrafterna på en konstruktion från botten upp till ytan är ytströmmen av mindre intresse. Här är det medelströmmen i de olika vattenlagren som är viktig. Utanför Falkenberg består vindströmmen av två olika lager ett mellan 0 och 12 m och ett mellan 14 och 30 m. Dessa två lager har strömmar med motsatt riktning. Strömmarna i det övre lagrets medelhastighet mot 120 grader är följande: 1 år 0,6 m/s, 10 år 0,8 m/s, 50 år 1,0 m/s och 100 år 1,1 m/s. Strömmarna i det undre lagrets medelhastighet mot 290 grader är följande: 1 år 0,3 m/s, 10 år 0,5 m/s, 50 år 0,5 m/s och 100 år 0,6 m/s. Östersjöns överskottsvatten strömmar ut genom Öresund och Bälten som en ytström. Vatten strömmar in genom Öresund och Bälten då vindarna är västliga eller sydliga eftersom detta medför att vattenståndet i sydvästra Östersjön sänks. Vindar från nord eller ost medför högvatten i sydvästra Östersjön vilket kan påverka strömmarna utanför Falkenberg eftersom det då uppstår en kraftig utström från Öresund och Bälten. Strömmarna utanför Falkenberg kan även påverkas då högtryck får vattenståndet i Kattegatt att sjunka 14. 14 SMHI rapport Design- och MKB- underlag för Skottarevet Rapport nr 2005-65. 2005-12-16 36
4.3.4. Vågor SMHI har inte mätt vågorna på någon lämplig lokal i närheten av Falkenberg. Våghöjden har beräknats med hjälp av en numerisk modell utifrån vind- och djupuppgifter. Om en lokal mätmast etableras kan den kompletteras med utrustning för att mäta våghöjden. Sannolikheten i procent att den signifikanta våghöjden underskrider 0,5 m under sammanhängande tidsperioder på 6, 12 och 24 h kan ses nedan i tabell 2 15 : Månad 6 h 12 h 24 h 1 36 34 29 2 32 30 27 3 40 39 34 4 60 59 55 5 60 59 55 6 48 47 42 7 59 58 54 8 60 59 55 9 47 45 41 10 31 30 24 11 33 32 25 12 34 33 28 Tabell 2, Sannolikheten att våghöjden underskrider 0,5 m Sannolikheten i procent att den signifikanta våghöjden underskrider 2 m under sammanhängande tidsperioder på 6, 12 och 24 h kan ses nedan i tabell 3 16 : 15 SMHI rapport Design- och MKB- underlag för Skottarevet Rapport nr 2005-65. 2005-12-16 16 SMHI rapport Design- och MKB- underlag för Skottarevet Rapport nr 2005-65. 2005-12-16 37
Månad 6 h 12 h 24 h 1 93 93 91 2 89 89 86 3 94 94 93 4 98 98 98 5 99 99 99 6 97 97 97 7 99 99 98 8 99 99 99 9 95 95 94 10 92 92 91 11 93 93 92 12 90 90 89 Tabell 3, Sannolikheten att våghöjden underskrider 2 m Dessa tabeller visar att vågorna oftast underskrider 2 m i området som är aktuellt för vindkraftsparken. 4.3.5. Marin flora och fauna Marine Monitoring AB har under oktober 2004 undersökt bottenmiljön på tre alternativa lokaliseringar för vindkraftsparken. Dessa tre områden benämndes inre, yttre (nuvarande norra området) och södra. Undersökningen syftar till att jämföra de tre områdena avseende lämplighet för havsbaserad vindkraft ur marinbiologiska naturvårdsaspekter. Rapporten återfinns som bilaga 2:2. Marine Monitorings resultat för de olika områdena är följande: 38
Inre området: Botten domineras av sten i olika storlekar. Östra delen av området domineras av stor sten (> 30 cm) med inslag av block eller hällar. De övriga delarna av området består av mindre klappersten med inslag av stor sten. Sandpartier mellan stenarna förekommer. Detta område innehåller rikligt med makroskopiska alger på stenarna, främst rödalger och bladtång. Detta skapar ett fördelaktigt landskap för fiskarter såsom torsk, gyltor och havskatt. Bottentypen är även gynnsam för skaldjur och hummer. Bottenfaunan är typisk för djupet och i den steniga miljön observerades bl.a. torsk och gyltor. Norra (gamla Yttre) området: Bottensubstratet består i huvudsak av lera med inslag av sand och skal (från snäckor och musslor). Leran innehåller ett ökande inslag av silt i de östra delarna, längst ut i den östra delen är leran även blandad med grövre substrat som sand och en del grus. Bottenmiljön kan klassas som god och artrik. Arterna av ryggradslösa djur som noterades var mestadels associerade till lerbotten. Inga rödlistade arter återfanns, några ovanliga ryggradslösa arter hittades dock. Det makroskopiska djursamhället domineras av grävande sjöborrar, ormstjärnor, musslor, havsborstmaskar och märlkräftor. Området hade inga makroskopiska alger (algplantor). Detta beror på att djupet är för stort och att det saknas hårt bottensubstrat 17. 17 L Hammar, A Wikström, Marine Monitoring AB, Skottarevets inverkan på de marinbiologiska miljöförhållandena, Nov 2005 39