SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog Hälsoteket Primärvården Skaraborg christina.r.karlsson@vgregion.se 1
Sammanfattning I studien Asking patients about their drinkning, Addictive behavior (2007)* visade att sjuksköterskor inom primärvården sällan frågar sina patienter om alkoholvanor, trots att de tycker att det är viktigt för hälsan. Mer kunskaper och klarare direktiv uppifrån skulle få dem att jobba mer med riskbruksarbete. Det vanligaste skälet som anges som förklaring till att alkoholfrågan inte tas upp är brist på tid för hälsofrågor. De tar heller inte upp frågan därför att de känner sig osäkra på hur de ska ställa frågan. Personal som deltog från Vårdcentralen Oden var 18 sjuksköterskor, 8 läkare och 9 sjuksköterskor på Mottagningen för psykisk hälsa inkl kuratorer och psykologer. Totalt 35 st. Den metod som användes på vårdcentralen var enkäter med frågor till personalen. Den första enkäten delades ut före studien och den andra efter ca 4 veckor. Till patienterna användes AUDIT som delades ut i receptionen till alla över 18 år. Sammanlagt lämnades 500 AUDIT ut i receptionen och 314 st lämnades in vid de olika besöken till respektive personalgrupp. Det tog ca 3 veckor att dela ut formulären. Personalen fick också ett tolkningsschema till AUDIT samt en modell (SIRAP) som användes för att hänvisa patienter beroende på vilka poäng AUDIT fått fram. Genom studien undersöktes om personalen oftare kunde ställa frågan om alkohol till patienterna. Samtidigt undersöktes också hur de ansåg det vara att ställa frågan. Förbättringar kunde märkas där personalen vid en uppföljande enkät kunde säga att de tyckte sig fått mer kunskap om riskbruk och de kände sig mer bekväma med att ställa frågan om alkohol till patienterna. Däremot hur bekväm personalen kände det med att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga riskbruk av alkohol var svaren näst intill oförändrat från första till andra enkäten. Att ställa frågan om alkohol till patienter upplevs av en del som svårt. Mer kunskap behöver tillföras om hur personalen ska bemöta riskbruk och var de ska hänvisa. Ett förtydligande behöver göras om vilka åtgärder som ska vidtas om personalen får en patient med höga AUDIT poäng. Det viktigaste är att frågan ställs och med hjälp av en miniprofil där andra livsstilsfrågor också tas upp om kost, motion, tobak, alkohol och stress, blir det mer naturligt att även alkoholfrågan kommer med. Med medel från Folkhälsorådet i Falköping har denna studie kunnat genomföras. Fortsättningen kan vara att genom mer utbildning och ökad kunskap om hanteringen av höga AUDIT poäng, hänvisning och information, ytterligare öka möjligheten att personalen frågar patienterna om deras alkoholvanor. * (Ref. Holmqvist Marita., et al., Asking patients about their drinking, Addictive Behaviors (2007), doi: 10.1016/j addbeh.2007.09.021). 2 2
Innehållsförteckning BAKGRUND... 4 SYFTE... 7 MÅL... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 MÅLGRUPP... 7 METOD... 8 STUDIETID... 9 INTÄKTER... 9 KOSTNADER... 9 RESULTAT... 10 Bilagor SIRAP- modellen Bilaga 1 Följebrev till patienter Bilaga 2 AUDIT.. Bilaga 3 Tolkningsschema AUDIT.. Bilaga 4 Underlag för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening. Bilaga 5 Miniprofilen.. Bilaga 6 Checklista för rådgivning.. Bilaga 7 Enkät nr 1 Bilaga 8 Enkät nr 2 Bilaga 9 Enkät nr 3 Bilaga 10 Arbetsgrupp Bengt Nilsson, drogförebyggande samordnare, Falköpings kommun Christina Karlsson, hälsopedagog, Vårdcentralen Oden, Hälsoteket Per-Olof Ljungdahl, distriktsläkare, Vårdcentralen Oden, Hälsoteket Referensgrupp Erica Johansson, Folkhälsoplanerare i Falköpings kommun Christina Johansson, kurator, Mottagning psykisk hälsa, Vårdcentralen Oden 3 3
Bakgrund Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren (100 procent) alkohol per invånare 15 år och äldre. I september år 2007 låg nivån på 9,74 liter. En ökad försäljning på Systembolaget är en betydande orsak till den ökade konsumtionen på senare år, men även restaurangförsäljningen och resandeinförseln har ökat. Utan att erlägga svensk skatt får resenärer som fyllt 20 år för privat bruk medföra 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter öl från annat EU-land till Sverige. Statistik över alkoholkonsumtion och resandeinförsel finns vid Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning (SoRAD). Män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, men även kvinnorna har ökat sin konsumtion, vilket märks tydligast i gruppen 50-75 år. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har emellertid minskat på senare år. Det är främst ett ökat antal dryckestillfällen som ligger bakom den totala konsumtionsökningen även om mönstret av veckoslutsdrickande kvarstår. Konsumtionen uppvisar vidare tydliga säsongsvariationer och är som högst under sommaren. Detsamma gäller frekvensen av berusningsdrickande. Av de olika alkoholdryckerna är vin den mest konsumerade och starkölskonsumtionen har också ökat under senare år medan folkölskonsumtionen har minskat. Ny studie visar hur aktiviteten i riskbruksarbetet kan öka Sjuksköterskor inom primärvården frågar sällan sina patienter om alkoholvanor, trots att de tycker att det är viktigt för hälsan. Mer kunskap och klarare direktiv uppifrån skulle få dem att jobba mer med riskbruksarbete. Det visar en svensk studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Addicitve Behaviours. Studien talar sitt tydliga språk. Nästan alla läkare och sjuksköterskor som besvarat enkäten anser att det är viktigt eller mycket viktigt att identifiera riskbrukare och ge råd om alkoholkonsumtion. Trots det tar bara hälften av läkarna och lite drygt var fjärde sjuksköterska regelbundet upp frågan om alkoholbruk med patienterna. Det visar sig att alkohol faktiskt är den livsstilsfråga som sjuksköterskorna frågar allra minst om. 78 procent av sköterskorna frågar till exempel regelbundet om patienternas fysiska aktivitet, 68 procent frågar om rökning. Men bara 28 procent frågar om alkohol. 4 4
Prioritera alkohol Det vanligaste skälet som anges som förklaring till att alkoholfrågan inte tas upp är brist på tid för hälsofrågor. Det anger 36 procent av sjuksköterskorna. Det är en sanning med modifikation. Det handlar om prioriteringar. Många hinner ta upp frågan om rökning. Det är ett val de gör att ta upp rökning istället för alkohol. Det beror snarare på att de är osäkra på hur de ska gå till väga. Hela 24 procent av sjuksköterskorna i studien frågar sällan om patienternas alkoholvanor eftersom de känner sig osäkra på hur de ska ställa frågan. Bara 4 procent av läkarna anger samma skäl. Ytterligare 11 procent av sjuksköterskorna i studien vet inte hur de ska ge råd till patienterna. Mindre än 2 procent av läkarna har samma problem. (Ref. Holmqvist Marita., et al., Asking patients about their drinking, Addictive Behaviors (2007), doi: 10.1016/j addbeh.2007.09.021). Unga kvinnor dricker sig berusade oftare Det blir vanligare att unga kvinnor dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Det visar nya siffror ur Folkhälsoenkäten från Statens folkhälsoinstitut. Att minska berusningsdrickandet är en viktig folkhälsofråga. Vid en konferens i Uppsala för alkoholansvarig personal från landets länsstyrelser presenterades färska siffror ur 2007 års Folkhälsoenkät. Det är en stor enkätundersökning som Statens folkhälsoinstitut låter genomföra varje år. Siffrorna visar att: i åldersgruppen 16-29 år uppger 53 procent av männen och 34 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade mer än en gång i månaden. I samma åldersgrupp uppger 32 procent av männen och 23 procent av kvinnorna att de druckit sig berusade två till tre gånger i månaden. Medan andelen som säger att man druckit sig berusad minskar något bland männen i åldersgruppen 16-29 år så är trenden den motsatta bland kvinnorna. Där har andelen ökat de senaste åren från 18 procent 2004 till 23 procent 2007. Berusningsdrickande spelar många gånger en avgörande roll när det gäller så kallade våldsamma dödsfall som till exempel drunkningar, fallolyckor, självmord och mord. I Sverige handlar det om cirka 700 dödsfall varje år på grund av olyckor, exempelvis inom trafiken, självmord och andra orsaker som har ett samband med kraftig berusning. Dessa dödsfall kan förebyggas genom en effektivare alkoholpolitik och en effektiv tillsyn inom alkoholområdet. Resultaten ur Folkhälsoenkäten 2007 baseras på ett urval av 70 000 svenskar mellan 16-84 år. (Ref. www.fhi.se) 5 5
Nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård Sedan år 2002 har Socialstyrelsen aktivt arbetat med att ta fram riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. Det är också första gången i riktlinjesammanhang som Socialstyrelsen på detta sätt försöker förena två huvudmäns verksamheter. Dokumentet sammanfattar Socialstyrelsens nuvarande kunskap om de metoder och tekniker som använts inom området fram till och med halvårsskiftet 2004. En samlad redovisning av det här slaget har ett stort värde och kan tjäna som en grund för fortsatt utvecklingsarbete och för kommande kunskapssammanställningar. Arbetet bygger i huvudsak på de översikter och analyser som fem expertgrupper utarbetat. Dessa utgår i sin tur i stor utsträckning från de kunskapsöversikter som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) respektive Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS) har gjort. Dock har expertgrupperna i flera fall gjort kompletterande litteratursökningar. Experternas material som fortsättningsvis benämns faktaunderlaget finns tillgängligt på Socialstyrelsens hemsida. Det är ett mycket stort material som omfattar drygt 500 sidor. Upptäckt och förebyggande verksamhet Det är numera ett väl känt faktum att kort rådgivning inom primärvård, akutmottagningar, men även psykiatrimottagningar och sannolikt även företagshälsovård är en effektiv metod för att minska alkoholkonsumtionen hos patienter med begynnande alkoholproblem. En bidragande orsak är att hälso- och sjukvårdspersonal får tillfälle att samtala med patienten innan problemen hunnit utvecklas till allvarligare somatiska, psykiska eller sociala problem. Det handlar med andra ord om möjligheten att upptäcka problemen tidigt, men också om att erbjuda en form av dialog med patienten som uppfattas som respektfull. Två samtalstekniker som har god evidens är FRAMES och MI. FRAMES är inriktad på rådgivning och kräver en grundläggande kunskap om alkohol. MI är orienterad mot att stödja patientens reflexion kring sina motiv för vissa beteendemönster och ställer krav på längre utbildning och träning. En annan metod för att identifiera och påverka alkoholkonsumtion som prövats i Sverige med framgång är screening med biofeedback. Metoden bygger på att man använder en biologisk markör kompletterad med ett frågetest och återkoppling med provtagning vid regelbundna samtal med patienten. Vid all screening kan man utgå från att inte bara riskabla alkoholvanor identifieras, utan även mer omfattande alkoholproblem. För dessa personer bör det självklart finnas tillgång till behandling. Det är naturligtvis viktigt att identifieringen och bedömningen av problemet kan ske på ett effektivt och tidsbesparande sätt. Det är särskilt viktigt eftersom tiden för varje enskild patient är starkt begränsad. En sådan tillförlitlig metod för personer med riskkonsumtion av alkohol är AUDIT. De metoder som redovisas ovan är således effektiva inom hälso- och sjukvårdssammanhang. Även om det saknas evidens har Socialstyrelsen gjort bedömningen att några av dessa metoder även bör prövas inom socialtjänsten. (http://www.socialstyrelsen.se/publicerat/2007/9468/2007-102-1.htm) 6
Syfte Att i ett tidigt skede hitta riskgrupper med hög alkoholkonsumtion och därmed förebygga ohälsa/missbruk samt främja hälsa. Mål Kortsiktigt Att sjuksköterskor, ordinarie läkare, MVC, psykologer, kuratorer på vårdcentralen Oden ska oftare ställa frågan till patienter över 18 år om deras alkoholvanor. Långsiktigt Även inkludera stafettläkare samt att med hjälp av Miniprofilen lättare kunna ställa frågan till patienterna om alkoholvanor. Frågeställningar 1. Kan studien få ordinarie läkare och sjuksköterskor att ställa frågan om alkohol oftare, till vuxna från 18 år och uppåt som söker vård på vårdcentralen Oden? 2. Hur bekväma känner sig läkarna/ sjuksköterskorna med att ställa frågan om alkohol? 3. Fungerar SIRAP modellen? Är den enkel att följa? Målgrupp Läkare inkl AT, ST (ej stafettläkare) Mottagningen för psykisk hälsa sjuksköterskor inkl kuratorer, psykologer Mödravårdsmottagningen Sjuksköterskor övriga mottagningar Totalt: 8 st 9 st 5 st 13 st 35 st 7
Metod Information per telefon eller besök om projektet har delgetts till nätverket som bl a bestod av: Berörd personal inom kommunen Alkohol- och narkotikaenheten ANE Företagshälsovården Anonyma alkoholister AA Samtliga anställda på vårdcentralen Oden 1. Utbildning av målgruppen i riskbruk har skett på ett APG ca 2 timmar. Utbildningen höll Britta Elwér i som är anställd i riskbruksprojektet för västra götalands regionen. En utbildning i hur man använder AUDIT har målgruppen på vårdcentralen som har patientkontakt fått ta del av. Målgruppen fick också fylla i en enkät ang kunskap, bekvämlighet och att kunna ge råd om riskbruk innan och efter studien. 2. Alla patienter över 18 år fick ett formulär i receptionen AUDIT samt ett följebrev med information om studien. 3. Patienten fyllde i formuläret i väntrummet och tog med det in till läkare eller sjuksköterskan som tog emot och såg om det fanns riskbruk/ missbruk. En mall användes, tolkning av AUDIT formuläret. Alla AUDIT registrerades på en underlagsblankett för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening. 4. Tillvägagångssättet vid ett ev risk- missbruk skedde enligt SIRAPmodellen (flödesschema) som också fungerade som en mall för läkaren/ sjuksköterskan att följa. (Se bif. Bilaga). 5. Återbesök skedde vid behov eller så hänvisades patienten till annan behandlingsenhet efter bedömning. 6. I väntrummet stod en dator där patienter hade möjlighet att utföra en egen kartläggning enligt Magnus Geirssons alkoholprogram. Denna fanns tillgänglig för patienterna att själva kunna testa sin alkoholkonsumtion. Datorn fanns på vårdcentralen under pågående studie. 7. Uppföljande enkätfrågor om modellen SIRAP skickades ut till berörd personal efter studietiden. Har modellen fungerat? Detta redovisas i en enkät under resultat. 8 8
Studietid Start 2008-05-01 till och med 2008-06-01. Intäkter 25.000 :- från Folkhälsorådet Kostnader Informationsmaterial Broschyrer Broschyrställ Böcker Dator för väntrumsscreening Utbildning av personal Marknadsföring FT 9 9
Resultat Enkät nr 1 delades ut innan studien startade 1.0 Enkät till vårdcentralspersonal ang. riskbruk av alkohol N=17 Fråga VAS skalan 0-10 0= 10= Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? Hur bekväm känner du dig i att fråga en patient om alkoholvanorna? Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? 6,1 Inte alls God kunskap 6,7 Obekväm Helt bekväm 7,2 Obekväm Helt bekväm Totalt antal utdelade enkäter: Inlämnade svar: Bortfall: 35 st 17 st 18 st Kommentar: Första enkäten skulle ha gjorts innan någon information alls hade gått ut om studien. Hälften har inte svarat på enkäten. Enkät nr 2 delades ut efter studien här också med en tilläggsfråga om SIRAPmodellen. 10 10
1.1 Enkät till vårdcentralspersonal ang. riskbruk av alkohol N=24 Fråga VAS skalan 0-10 0= 10= Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? Hur bekväm känner du dig i att fråga en patient om alkoholvanorna? Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? Tycker du att riskbruksscreening enligt SIRAP-modellen har fungerat? Totalt antal utdelade enkäter: Inlämnade svar: Bortfall: 7,1 Inte alls God kunskap 7,3 Obekväm Helt bekväm 7,1 Obekväm Helt bekväm 7,1 Inte alls Utmärkt 35 st 24 st 11 st Kommentar: Andra enkäten visar att kunskapen har ökat och bekvämligheten att fråga om riskbruk har ökat. Enkät nr 3 delades ut efter studien. 1.2 Uppföljande frågor om studien SIRAP på vårdcentralen Oden Totalt antal utdelade enkäter: Inlämnade svar: Bortfall: 35 st 27 st 8 st N=27 11 11
1. Har du använt dig av SIRAP modellen under riskbruksstudien? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 22 Nej 5 Vet ej, ej svar 0 Kommentarer: MVC har använt AUDIT i ett år, ej SIRAP Endast fram till ingen åtgärd. Personerna drack ingen/lite alkohol 2. Förstår du modellen? Om inte vad kan förbättras? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 26 Nej 1 Vet ej, ej svar 0 Kommentarer: Har inte använt blanketten Vilka åtgärder gäller vid mer än 16 p? 3. Är SIRAP modellen enkel att använda? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 24 Nej 0 Vet ej, ej svar 3 Kommentarer: Ej använt SIRAP på MVC Ej använt den Åter igen, vilka åtgärder? 4. Kommer du att använda SIRAP modellen även i framtiden? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 18 Nej 2 Vet ej, ej svar 7 Kommentarer: Ibland AUDIT formuläret bra att använda i diabetes- hypertonimottagningarna. Bra som diskussions underlag med patienten 12 12
5. Ställer du frågan om alkohol oftare nu till patienter än innan riskbruksstudien? Svarsalternativ Antal personer som har svarat Ja 14 Nej 12 Vet ej, ej svar 1 Kommentarer: MVC har rutiner ang AUDIT på gravida, ibland screenas även partnern Kommer att fråga fler kring deras alkoholbruk Har alltid frågat Förhoppningsvis ökar det Använt AUDIT förut, ställt frågor tidigare Nej men tydligare, ställer fler frågor Övriga kommentarer: Har tidigare använt AUDIT när det varit mer uppenbart med överkonsumtion. Bra formulär att diskutera omkring, kan skickas med hem till patienten att fundera över till nästa samtal. Kommer nog använda AUDIT oftare nu blir tydligt hur patienten alkoholbruk ser ut, vilket gör att det är lättare att samtala mer konkret kring alkoholen. Frågor om alkohol missbruk riskbruk ingår i vårt status, anamnes. Vet ej om AUDIT ska vara vårt på MVC, AUDIT används på andra MVC i Skaraborg. 1.3 Underlagsblankett för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening Totalt lämnades 500 AUDIT blanketter ut. Underlag Antal Genomsnittlig ålder på patienterna 59 Män 136 Kvinnor 178 Antal inlämnade AUDIT 314 Genomsnittspoäng på AUDIT 2 Rådgivning 34 Uppföljning 7 Hänvisning 2 13 13
[ BILAGA 1 ] [ BILAGA 1 ] SIRAP-modellen SIRAP-modellen Studie över I mplementering av RiskbruksArbete i P rimärvården Studie över I mplementering av RiskbruksArbete i P rimärvården Besök på vårdcentral Besök på vårdcentral Minskat riskbruk Minskat riskbruk Uppföl jning Återbes efter ca 3-4 mån Uppföl jning Återbes efter ca 3-4 mån Receptionen Info om studien Receptionen AUDIT Info om studien AUDIT <20p Remiss/Hänvisning <20p Remiss/Hänvisning ANE (Alk & Nark Enheten) 0515-854 73 ANE AA (Anonyma (Alk & Nark Alkoholister) Enheten) 0515-136 85419 73 AA Mottagning (Anonyma Alkoholister) 0515-136 psyk.hälsa 19 Mottagning 0515-875 20 psyk.hälsa LSM(Livsstilsmottagning) 0515-875 0515-878 20 08 LSM(Livsstilsmottagning) 0515-878 Arbetsgivare 08 som i sin tur tar kontakt med resp Arbetsgivare företagshälsovård som i där sin tur tar avtal kontakt finns skrivet. med resp företagshälsovård Psyk.klin (beroendeenheten) där avtal 0515-87 finns 000 (vxl) skrivet. Psyk.klin (beroendeenheten) 0515-87 000 (vxl) 16 19p Återbesök/tel.kontakt 16 19p Rådgivning Återbesök/tel.kontakt LAB-svar Ev Rådgivning Remiss/Hänvisning LAB-svar Ev Remiss/Hänvisning Läkare/S juksköterska Screening med AUDIT Läkare/S Åtgärd enligt juksköterska schema Screening med AUDIT Åtgärd enligt schema 8 15p Kort rådgivning, 8 15p enligt checklista Kort rådgivning, enligt checklista <8p Ingen åtgärd <8p Ingen åtgärd Åtgärdsschema utifrån AUDIT-screening < 8p = Ingen åtgärd Åtgärdsschema 8-15p = Kort rådgivning utifrån AUDIT-screening < 16-19p 8p = Ingen Rådgivning, åtgärd Uppföljning, LAB-prover (leverstatus, P-GT, CDT) 8-15p 20p > = Kort Remiss/Hänvisning rådgivning 16-19p = Rådgivning, Uppföljning, LAB-prover (leverstatus, P-GT, CDT) 20p > = Remiss/Hänvisning 14 14 14
[ BILAGA 2 ] Välkommen till vårdcentralen Oden! Under maj månad kommer vi att ha en studie på vårdcentralen ang Riskbruk av alkohol. Man vet genom flera studier att frågan om alkohol sällan eller aldrig tas upp av läkare eller patienten. Ändå vet man att ett flertal sjukdomar är kopplat till Dina alkoholvanor! Du har fått i Din hand ett frågeformulär AUDIT som tar upp ett antal frågor om Dina alkoholvanor. Vi är tacksamma om Du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller Dig. Tag sedan med Dig formuläret in till din läkare/ sjuksköterska som Du ska besöka. Var vänlig och lämna formuläret oavsett om du fyllt i det eller inte! I väntrummet kan Du också ta del av material kring alkohol, kanske behöver Du mer kunskap eller kanske har Du någon i Din närhet som behöver stöd. Du kan själv testa dina alkoholvanor på en speciell dator i väntrummet som vi har ställt upp under studietiden. Stort tack för att Du hjälper oss att blir bättre på att prata om alkohol och kanske kan vi förhindra att just Du hamnar i missbruk! Vänliga hälsningar Per-Olof Ljungdahl Christina Karlsson Bengt Nilsson Distr.läkare Hälsopedagog Drogförebyggande samordnare 15 15
[ BILAGA 3 ] 16 16
[ BILAGA 4 ] Kort information om frågeformuläret AUDIT AUDIT har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. AUDIT har översatts och kvalitetssäkrats till svenska förhållanden av professor Hans Bergman på Karolinska Institutet. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. Fokus riskbruk och senaste året AUDIT är särskilt avsett för tidig identifiering av skadligt drickande, medan tidigare formulär (CAGE, MAST, MmMAST, etc.) snarare haft fokus på att upptäcka missbruk och alkoholberoende. AUDIT har högre känslighet för att identifiera problemdrickande under den senaste 12-månadersperioden än problem som ligger längre tillbaka i tiden (livstidsproblem). 10 frågor och delskalor AUDIT består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor: alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Poängberäkning och gränsvärde Poängberäkningen går till så att på fråga 1-8 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 1, 2, 3 och 4 poäng. För frågorna 9-10 tilldelas svaren (från vänster till höger) 0, 2 och 4 poäng. För riskbruk av alkohol och män rekommenderas ett gränsvärde 8 poäng eller högre ( 8). För kvinnor rekommenderas ett gränsvärde på 6 poäng eller högre ( 6). Alternativt kan samma gränsvärde som för män, 8 poäng eller högre ( 8), användas. Ulric Hermansson 2006-08-16 17 17
[ BILAGA 5 ] Underlagsblankett för uppföljning av AUDIT i riskbruksscreening Uppgiftslämnare: Datum: Exempel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Patientens ålder Födelseår 1939 Kön Kvinna Man X AUDIT inlämnat ja/nej ja AUDIT-poäng siffra 12 Åtgärd råd X uppföljning X hänvisning Patientens ålder Födelseår Kön Kvinna Man AUDIT inlämnat ja/nej AUDIT-poäng siffra Åtgärd råd uppföljning hänvisning 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Patientens ålder Födelseår Kön Kvinna Man AUDIT inlämnat ja/nej AUDIT-poäng siffra Åtgärd råd uppföljning hänvisning 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 18 18
[ BILAGA 6 ] Miniprofil Fem hälsofrågor kring livsstil och levnadsvanor KOST Hur ser dina matvanor ut? Äter du frukost? Regelbundet frukost, lunch, middag (kvällsmål) samt två mellanmål? Om nej, önskar du mer information och vägledning kring dina matvanor? MOTION Är du fysiskt aktiv? Om ja, vad gör du? Om nej, fysisk aktivitetsnivå enligt IPAQ, Erbjud FaR TOBAK Hur ser dina tobaksvanor ut? Antal cigaretter/ dag? Antal snusdosor/ vecka? Har du en önskan om att sluta? ALKOHOL Hur ser dina alkoholvanor ut? Antal standardglas/ vecka enligt AUDIT STRESS Upplever du stress? Om ja, hur ser det ut i din livssituation? Om ja, hur ser det ut i ditt arbete? Upplever du att du sover tillräckligt? Dessa fem hälsofrågor kan vara avgörande för hur en patient ska förhålla sig till sin egen hälsa. Genom en kontakt med livsstilsmottagningen på vårdcentralen kan patienten få rätt kunskap och medvetenhet om hur han/hon ska hantera sin egen hälsa. Erbjud en kontakt med livsstilsmottagningen om patienten är motiverad och om det finns riskfaktorer i miniprofilen ovan. 19 19
[ BILAGA 7 ] Checklista för kort rådgivning enligt SIRAP-modellen. Användbara frågor att ställa: Är det ok att vi pratar lite om dina alkoholvanor? Tycker du själv att du dricker för mycket? Tycker andra att du dricker för mycket? Vad tror du att du skulle vinna, om du minskade din alkoholkonsumtion? Vad skulle vara det viktigaste skälet för dig om du beslöt dig för att minska din alkoholkonsumtion? Vilka positiva sidor har alkoholen för dig? Vilka negativa sidor har alkoholen för dig? Vad skulle du sakna om du minskade din konsumtion? Vad skulle du vinna på att ändra dina vanor? Vad känner du till om alkoholens effekter på hälsan? Har du tidigare sökt hjälp för dina alkoholvanor? I så fall när och var? 20 20
[ BILAGA 8 ] ENKÄT NR 1 Datum: Enkät till vårdcentralspersonal angående riskbruk av alkohol 1. Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? inte alls god kunskap 2. Hur bekväm känner du dig att fråga en patient om alkoholvanorna? obekväm helt bekväm 3. Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? obekväm helt bekväm Egna kommentarer: 21 21
[ BILAGA 9 ] ENKÄT NR 2 Datum: Enkät till vårdcentralspersonal angående riskbruk av alkohol 1. Anser du dig ha kunskap om riskbruk av alkohol? inte alls god kunskap 2. Hur bekväm känner du dig att fråga en patient om alkoholvanorna? obekväm helt bekväm 3. Hur bekväm känner du dig att föreslå en patient minskad alkoholkonsumtion pga. riskbruk av alkohol? obekväm helt bekväm 4. Tycker du att riskbrukssceening enligt SIRAP-modellen fungerar? inte alls utmärkt Egna kommentarer: 22 22
[ BILAGA 10 ] Uppföljande frågor om studien SIRAP på vårdcentralen Oden Vänligen fyll i nedan svar på frågorna: 1. Har du använt dig av SIRAP modellen under riskbruksstudien? Ja Nej Egen kommentar: 2. Förstår du modellen? Om inte vad kan förbättras. Ja Nej Egen kommentar: 3. Är SIRAP modellen enkel att använda? Ja Nej Egen kommentar: 4. Kommer du att använda SIRAP modellen även i framtiden? Ja Nej Egen kommentar: 5. Ställer du frågan om alkohol oftare nu till patienter än innan riskbruksstudien? Ja Nej Egen kommentar: Övriga kommentarer: Lämnas till P-O eller Christina snarast. Stort tack för din medverkan i studien! 23 23
24