Påverkar födelsedatumet din framtid? Selektion inom svensk ungdomsinnebandy.

Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 10 poäng Påverkar födelsedatumet din framtid? Selektion inom svensk ungdomsinnebandy. Does your date of birth affect your future? - Selection in Swedish Floorball Pierre Svensson Idrottsvetenskap 120 poäng Idrott & Samhälle Vårterminen 2005 Handledare: Tomas Peterson Examinator: Bo Carlsson

Sammanfattning Utgångspunkten är tidigare selektionsforskning som visat att, ju tidigare man är född på året desto större är chansen att klara sig genom selektionsprocesserna. Studiens syfte är att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på tre olika ungdomsnivåer. Studiens empiri behandlar både flickors och pojkars åldersfördelning. Genom att kvartalsindela individerna ges möjligheten att se om den fysiska mognaden spelar någon roll i innebandyns selektionsprocess. För att kunna genomföra en kvartalsindelning så krävdes det tillgång till individernas sex första siffror i personnumret. Genom att studera officiella dokument så erhölls dessa uppgifter. En kvantitativ metod användes och 1482 individer ingick i studien. Studien visar ett tvärsnitt genomfört under säsongen 2003/2004. Tvärsnittet är genomfört på tre olika nivåer U15, U17 och U19. De två första nivåerna spelar Distriktslags SM och den tredje nivån innebär landslagsspel. Slutsatsen är att de svenska innebandyungdomarna genomgår en selektionsprocess, där innebandyns specifika karaktär blir en bidragande orsak till processens utfall. Nyckelord: Innebandy, Selektion, Åldersfördelning 2

Innehållsförteckning 1. Introduktion 4 1.2 Syfte 5 2. Bakgrundsinformation 5 3. Kunskapsbakgrund 6 3.1 Fysiologiska aspekter 6 3.2 Selektionsbegreppet 7 3.3 Selektion på fler sätt 8 3.4 Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. 8 3.5 Söker talang men finner fysisk mognad 9 3.6 Har ålder någon betydelse? 10 3.7 Relative Age Effect 11 3.8 Vägen till landslaget 14 3.9 Född fel år? 14 4. Preciserat problem 15 5. Metod 17 5.1 Forskningsetik 17 5.2 Populationen 18 5.3 Urval 19 5.4 Genomförande 19 6. Resultat 21 6.1 Flickor U15 21 6.2 Pojkar U15 22 6.3 Flickor U17 22 6.4 Pojkar U17 23 6.5 Flickor U19 24 6.6 Pojkar U19 24 6.7 Summering av resultat 25 7. Slutsatser och diskussion 27 7.1 SDF-SM deltagare 28 7.2 Landslagsdeltagare 29 7.3 Diskussion 30 7.4 Avslutning 32 Källförteckning 34 3

1. Introduktion 1981 bildades Svenska Innebandyförbundet. 1985 valdes man in i Riksidrottsförbundet. Antalet licensierade spelare har ökat för varje år sen dess. I dag är innebandy den inomhusidrott som har flest utövare i Sverige. Den största andelen nya utövare är barn och ungdomar. Innebandyn är en del i den stolta svenska idrottstraditionen, där idrotten i många fall fungerar som en utmärkt uppfostringsarena för yngre individer. Barnen kommer in i den idrottsliga verksamheten när de inte ens har uppnått skolåldern. Där mejslas och formas de till individer som ska bli kapabla att utöva sin idrott till perfektion, nå högt uppsatta mål och sträva efter idrottens inneboende logik, nämligen att vinna. På en del instanser inom innebandyrörelsen ser jag en skönjande stegring av elitistiskt tänkande, även förekommande i yngre åldrar. Jag är rädd att man inom innebandyn ser fotbollens struktur och organisation som en förebild för hur man ska bedriva ett idrottsförbund. Malmö högskolas idrottsprofessor Tomas Petersons riktar sin forskning mot fotbollens selektionsprocesser. I studien Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll (2004) har han funnit ett tydligt samband mellan ungdomarnas ålder och framgång. Tomas Peterson delade in ungdomarna efter deras födelsekvartal, det visade sig att spelarna som var födda första och andra kvartalet det aktuella året hade en stor överrepresentation bland de uttagna. Inom fotbollen börjar selektionen i en ålder där den fysiska skillnaden mellan individer är som störst. Detta bidrar till att individer som är tidigt födda på året och därigenom troligtvis mer fysiskt utvecklade har en fördel gentemot de andra spelarna. Jag har sedan första gången jag hörde om hans forskningsresultat varit en anhängare av hans slutsatser och argument. Innebandyn har liksom många andra idrotter ett stolt landslag, där det innebär prestige och beundran för de som befinner sig på denna statusnivå. För att få fram landslagsspelare så behöver man selektera bort alla andra individer, som på barnsben anslöt till idrottsrörelsen, utom just en liten skara som anses vara värda att representera Sveriges gul och blå färger. Som sagt tidigare så ökar innebandyn mycket bland barn och ungdomar. Frågan man kan ställa sig är om dessa individer har lika möjligheter att nå framgångar? Svaret är givetvis nej av naturliga skäl, alla har inte en naturlig fallenhet/talang för idrott, alla spelare kan inte tränas av samma tränare osv. Det jag egentligen är ute efter är de skäl som inte är naturliga utan 4

skapade av innebandyrörelsen. Finns det strukturer som omöjliggör en rättvis selektering bland barn och ungdomar? 1.2 Syfte Jag skulle genom min studie vilja bidra till att hejda den elitistiska utvecklingen i allt för tidig ålder. Därför blir syftet med studien att ta reda på hur åldersfördelningen ser ut inom svensk innebandy och utifrån det fakta kunna säga något om hur selektionsförhållanden ser ut. Jag vill härigenom synliggöra och medvetandegöra hur man selekterar bland unga individer och vilka konsekvenser det leder till för individerna och för innebandylandslagens slagkraftighet. 2. Bakgrundsinformation Innebandyn organisation är uppbyggd precis som alla andra stora lagidrotter i Sverige. Överst i hierarkin, på riksnivå, finns Svenska Innebandyförbundet (SIBF). Innebandyrörelsen innehöll vid den senaste licensstatistiken över 130 000 spelare (www.innebandy.se). En av förbundets uppgifter är att tillsätta förbundskaptener och sköta organiseringen kring de fyra svenska landslagen, vilka är U19-Damer, U19- Herrar, Damer och Herrar. U19- Damer spelar VM turneringar i slutet av ett år medan Damerna spelar VM någon gång i maj nästkommande år, dessa turneringar sker således under samma säsong men spänner över två kalenderår. Säsongen 2004/2005 var en VM säsong för damerna. För herrarna var 2003/2004 en VM säsong. VM turneringar spelas således vartannat år för landslagen. Svenska Innebandyförbundet anordnar varje år ett Distriktslags-SM för U15 och ett Distriktslags-SM för U17. Jag kommer i studien att använda mig av förkortningen SDF-SM, vilket är benämningen på Specialdistriktsförbundens svenska mästerskap inom innebandy. Åldern på spelarna kan variera, men får max var 15 år respektive 17 år. I SDF- turneringarna har varje Specialdistriktsförbund möjligheten att delta med ett lag på flicksidan och ett lag på pojksidan. Till turneringen tar respektive distrikt ut en trupp som ska representera distriktet. Antalet spelare i en trupp kan variera mellan 15-26 spelare. Turneringen spelas i traditionell form, med inledande gruppspel som övergår i ett slutspel där det slutliga vinnardistriktet utses. Det finns 22 stycken Specialdistriktsförbund inom innebandyn i Sverige. Majoriteten skickar trupper till Distriktslags-SM. SDF-SM för 15-åringarna är således den första turneringen som 5

spelas ovanför klubbnivå. Arbetet med att ta ut den första SDF-SM truppen börjar när spelarna är ca 14-15 år, då distrikten inleder sin selektion. Vilka metoder distrikten använder för att ta ut den slutliga truppen varierar, men faktum är att alla distrikten måste göra någon form av selektion bland de innebandyspelande ungdomarna för att ta ut sin SDF-SM trupp. När distrikten tagit ut sina trupper till SDF-SM skickar de en spelarförteckning till arrangörerna. Arrangörerna i sin tur sammanställer och tillverkar ett turneringsprogram där information om spelarnas tröjnummer, namn, ålder, position och förening finns. Turneringsprogrammet finns sedan till försäljning under SDF-SM. Ett SDF-SM ger goda möjligheter för landslagens representanter att studera spelare. Det är den enda gången under säsongen som så många talangfulla innebandyspelare samlas på samma ställe. Distrikten har genom sina uttagningar selekterat fram, vad de anser vara det bästa laget och de bästa spelarna. Landslagets representanter bevittnar således distriktens i dagsläget bästa spelare. Nuvarande upplägg ger landslagets representanter möjligheten att studera spelarna från det att de spelar sitt första SDF-SM vid 15 års ålder tills dess att de avslutar SDF-SM för U17. Efter U17- SM startar uttagningarna till U19 landslagen. Upplägget för U19 landslagen kan variera men oftast brukar en trupp tas ut till ett breddläger efter SDF-SM U17. Kommande säsong görs uttagningar för att representera Sverige i turneringar. Vilka dessa turneringar blir beror på om det är VM- år eller inte. 3. Kunskapsbakgrund Nedan kommer jag att presentera litteratur som på något sätt berör mina egna frågeställningar. Litteratur på ämnet innebandy är lätträknade, dessutom behandlar dessa skrifter endast träningslära eller historik. Att finna relevant litteratur skrivet om innebandy är fördömt, men med vidgade ögon har därför information sökts på andra områden i samhället och inom idrotten både nationellt och internationellt. 3.1 Fysiologiska aspekter Bengt O Eriksson har skrivit ett avsnitt i boken Barn Ungdom och idrott (1990) där han redogör för människans tillväxt och utvecklingsfaser. Han riktar fokus mot idrotten och vilka konsekvenser de fysiologiska aspekterna kan få för barn och ungdomars idrottande. Tidpunkten för tillväxtspurten liksom för puberteten i övrigt, inträffar med flera års differens för olika individer. En 12-åring kan således ur utvecklingssynpunkt vara lika väl jämförbar 6

med en 10-åring som med en 15-åring. Eftersom tidpunkten för puberteten respektive tillväxtspurten påverkar många av de prestationsbegränsande organen. Innebär detta att en tidigt utvecklad individ har uppenbara fördelar i jämförelse med en sent utvecklad Eriksson förklarar också att flickornas pubertetsutveckling inträffar ca två år tidigare än pojkarnas. Vidare poängterar han att pojkar får en ökad muskelmassa och syreupptagningsförmåga under puberteten medan flickor får en liten ökning i muskelmassan men också en påtaglig ökning av fettmängden. 3.2 Selektionsbegreppet Jag kommer i studien att använda mig av begreppet selektion. Att frambringa stora och välkända teorier på området selektion är i dagsläget en omöjlighet. I stället presenteras här en definition hämtad från Leigh Robinsons (2004) skrift Managing public sport and leisure services. Selection is the process by which the post-holder is chosen from the applicants and selection methods must be fair and designed as much as possible to predict a candidate s future performance in the job. The purpose of selection is to generate information about the candidate in order to enable comparisons with other candidates and thus assist decision making. It is therefore important that organisations do not rely solely on one method of selection, as a single selection method is unlikely to provide all of the information required to make an accurate decision. (Robinson, 2004, s.87) Även om citatet inte handlar om att selektera barn och ungdomar så är det ändå användbart ur den aspekten att Robinson beskriver hur ett selektionsförlopp bör gå till för att ge bästa möjliga utslag. Bland annat menar han att en selektionsmetod bör vara designade på ett sätt som gör det rättvist och möjligt att förutse kandidatens kommande arbetsprestationer. Information om de sökande kandidaterna används till att jämföra dessa med varandra och därigenom fatta ett korrekt beslut. Vidare menar Robinson att det är av yttersta vikt att man inte bara förlitar sig på en sorts selektionsmetod. Endast en metod kommer att ge otillräcklig information och ett korrekt beslut blir svårt att fatta. Robinson använder sin definition av selektion till att förklara en organisations metoder för att rekrytera ny arbetskraft. Även om min inriktning är den selektion som sker bland barn och 7

ungdomar inom idrotten så tycker jag att Robinsons definition är relevant eftersom det ger en mer övergripande syn på ordet selektion. 3.3 Selektion på fler sätt Huruvida barn och ungdom blir involverade och stannar kvar i idrottslivet beror på många olika faktorer. Huvudinriktningen för denna uppsats är selektionen och utslagningen som sker på grund av vilket kvartal man är född på året, men selektionen runtomkring idrotten kan ske på flera sätt. Rolf Carlson diskuterar i boken Vägen till landslaget (1991) bland annat hur uppväxtförhållanden och ekonomi påverkar. Carlson menar, när han analyserar uppväxtförhållandena, att för att börja i en idrottsförening krävdes relativ närhet till idrotten, engagerade och stöttande föräldrar samt även kompisar med samma intresse. Barn som startar sin idrottskarriär vid sex år är antingen beroende av en närhet till idrottsanläggningen eller av engagerade och bilburna föräldrar som kan skjutsa till och från träningar. Har man varken eller så är chansen mindre att man söker sig till idrotten. Beträffande ekonomin inom idrotten så tar Carlson upp ishockeyexemplet med ökade kostnader vilket gör att rekryteringen av ungdomar förskjutits mot högre socioekonomiska grupper. Carlson menar också att många föreningar är beroende av att ungdomarna själva på olika sätt bidrar till att förbättra ekonomin i föreningen. Detta visar att även ekonomiska resurser är en faktor som kan exkludera barn och ungdomar från idrotten. 3.4 Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. Tomas Peterson är författaren till texten Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. (2004) Den är en del av forskningsprojektet De avgörande åren som studerat idrotten som uppfostringsmiljö. Svenska Fotbollförbundets ungdomsutbildning utgör den äldsta, mest omfattade och mest systematiskt genomförda selektionsstrukturer som finns inom svensk idrott. Den har också stått som förebild för de flesta andra specialidrottsförbund utbildningsverksamheter. (Peterson, 2004, s.1) Studien är av longitudinell art vilket innebär att forskaren följer undersökningsgruppen under ett antal år. Undersökningsgruppen bestod av drygt 900 barn fördelat på både flickor och pojkar. Dessa valdes ut med hjälp av ett strategiskt urval som tämligen väl representerar när på året man är född. Peterson belyser att det naturligt föreligger en liten snedfördelning mellan halvåren eftersom det föds fler barn det första halvåret. Fördelningen mellan halvåren är ungefär likadant år från år. Studien startade när barnen var 13 år, märkbart var att individer som var födda på det första halvåret var nu klart 8

överrepresenterade gentemot det andra halvåret. Därför görs antagandet att det, på klubbnivå mellan 5-13 år, har skett någon form av selektering bland ungdomarna. Peterson beskriver visserligen att det i Sverige föds fler barn det första halvåret men att skillnaderna visar sig ännu större i det insamlade materialet. Intresset att spela fotboll kan inte antas beror på när man är född på året. Talangen för att utöva fotboll borde rimligtvis vara lika utspritt över året, menar Peterson. Vid 13 års ålder startar Svenska Fotbollförbundets utbildningsverksamhet genom att föreningarna skickar sina mest talangfulla spelare till lokala zonläger. Genom zonläger, distriktläger väljs sedan truppen som skickas till Svenska Fotbollförbundets elitläger vid 15 års ålder. Materialet visar ett mönster där sannolikheten för att man ska skickas till ett zonläger är större ju tidigare född man är på året. Kvartalsfördelningen mellan individerna ser ut som en nedåtgående trappa, startandes från kvartal ett ner till kvartal fyra. Samma systematiska skillnad finns från föreningsnivå upp till förbundets elitläger. En sammanställning utav tvärsnittsdata gjord av Johan Kristoffersson presenteras i Petersons text. En kvartalsfördelning på samtliga svenska herrlandslag från pojkar 86 till och med A landslaget visar att ungdomslandslagen följer samma mönster Petersons undersökningsgrupp. Materialet synliggör att U21 och A landslaget uppvisar en större jämnhet mellan halvåren. Enligt Peterson beror detta förmodligen på att spelarna växt färdigt och därmed konkurrerar på lika villkor. Peterson refererar till en studie som tar upp problematiken inom ishockeyn. Studien visar ett liknande samband mellan ålder och framgång även i ishockey. 2001 spelades TV-pucken för 15 åringar, en turnering som i högsta grad liknar innebandyns SDF-SM där distrikten skickar trupper för att spela turnering. Spelarna som deltar i TV-pucken tillhör i högsta grad eliten i sin åldersklass. Den nedåtgående trappan började från första kvartalet där ca 44 % var födda och i det fjärde kvartalet befann sig ca 11 % av spelarna. 3.5 Söker talang men finner fysisk mognad Petersons studie visar även av betydelsen att vara med från början genom att vara uttagen till zonlägren. Deltog man inte på zonlägret så var man praktiskt taget utestängd från att komma in senare på selektionsstegen, vilket omöjliggör landslagspelande för alla de barn i årskullen som inte befann sig på zonlägern. Tomas Peterson menar att man inom Svenska Fotbollförbundet söker efter fotbollstalang men man finner fysik mognad. Med fysisk mognad 9

menar man längd, vikt, bredd och motorik. Skillnaden i dessa egenskaper torde skilja sig mellan individer inom en årskull, det vill säga 1 januari 31 december. Även om individer föds inom samma år så kan deras fysiska skillnader vara stora. Problemet förstärks när man inleder selekteringen vid puberteten, en ålder där de fysiska förutsättningarna mellan en tidigt utvecklad och en sent utvecklad individ kan variera oerhört mycket. De som föds tidigt på året har då, genom sin större fysiska mognad, en fördel gentemot de övriga spelarna. De fysiska egenskaper premieras inom fotbollen när det gäller uttagningar. Anledningen till att föreningarna väljer spelare efter fysisk mognad känner Peterson inte till, men han tror att det finns en sorts tyst kunskap som säger att dessa spelare kommer att klara sig bättre under den fortsatta selektionen. Att selektera efter fysisk mognad motverkar också förbundets syfte att ta tillvara fotbollstalangen i varje årskull. Inte heller rimmar det med idrottens och samhällets målsättning där alla ska vara med så länge som möjligt och tillåtas att utvecklas i sin egen takt och efter sina egna förutsättningar. De som blir bortselekterade, men ändå väljer att inte ge upp, har goda chanser att bli elitspelare i framtiden menar Peterson. På vägen förvärvar de egenskaper som vilja, motivation, träningsflit och tävlingspsyke. Deras framgångar kommer dock inte tack vare förbundets utbildningsverksamhet. Sambandet mellan födelsekvartal och uttagningar gäller för både pojkar och flickor, men sambandet visar sig inte lika starkt bland tjejerna. Skillnaden mellan könen är också något jag kommer att beröra i min studie vilket gör Petersons uppgifter värdefulla. Studien ha sin fördel i det longitudinella upplägget, att kunna följa individerna under en flerårsperiod ger goda kunskaper om individernas förehavanden under dessa år. Utan en longitudinell studie hade man inte upptäckt den viktiga faktorn att vara med från början vid zonlägren. 3.6 Har ålder någon betydelse? I Allan Svenssons rapport Har åldern någon betydelse (1993) behandlar han just ålderns betydelse för betygen i skolan. Han uppmärksammar de skillnader som finns mellan faktorerna födelsetid, kön och socialgruppstillhörighet. Svensson har påvisat att inom ämnet idrott så har dessa faktorer betydelse för skolbetyget. Generellt sett har flickor lägre genomsnittsbetyg än pojkar. De som är tidigt födda på året har högre genomsnittsbetyg än de som är födda sent. Anledningar som nämns är att fysisk styrka och framträdande prestationer i 10

lagidrotterna premieras, vilket i sin tur härleds till födelsetiden. Sambandet mellan födelsetid och betyg var större för pojkarna än för flickorna. Tomas Peterson har i kölvattnet av Allan Svenssons studie genomfört en egen undersökning av idrottsbetygen 1997. Kortfattat beskriver han, i texten Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll. (2004), att han funnit likadana mönster som Svensson fann 1993. Det systematiska mönstret som gynnar de tidigt födda finns alltså både inom fotbollen och inom skolidrotten. 3.7 Relative Age Effect Jochen Musch och Simon Grondin har sammanställt en lång rad studier i sin artikel Unequal competition as an impediment of personal development: A Review of the Relative Age Effect in sport.(www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) Studierna kommer från olika samhällsarenor och beskriver fenomenet Relative Age Effect (RAE). Relative Age är den internationella benämningen på åldersskillnaden mellan individer som ingår i samma åldersgrupp, Relative Age Effect är effekten och konsekvenserna av denna skillnad. Jag kommer i fortsättningen att använda förkortningen RAE. Författarna tydliggör att RAE är ett världsomfattande fenomen och att det förekommer i många tävlingsidrotter men dock inte alla. De flesta studier som genomförts på området är riktade mot den manliga idrotten. Två studier som refereras till är Grondin mfl (1984; hämtat från www.psychologie.unibonn.de/sozial/forsch/derev.htm) och Barnsley mfl (1985; hämtat från www.psychologie.unibonn.de/sozial/forsch/derev.htm) där författarna studerat ungdomsishockeyn och National Hockey League (NHL) i Nordamerika. Studierna visar att de första månaderna på året var överrepresenterade medan spelare från de sista månaderna var en bristvara. Enligt författarna berodde fenomenet på att 1 januari användes som brytpunkt mellan åldersgrupperna redan vid barn, - och ungdomsishockeyn. Internationellt kallas brytpunkten för cut off date. Daniel & Janssen (1987; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) hävdar utifrån sin studie att RAE är en tämligen ny företeelse. Deras studie fastlägger att det inte förekom någon RAE bland NHL spelare på 1960 eller 1970-talet. Fotbollens RAE bevisas vara världsomfattande enlig en mängd studier som presenteras i sammanställningen. Bäumler (1996; hämtat från www.psychologie.unibonn.de/sozial/forsch/derev.htm) fann i sin studie att RAE gradvis blev mindre över åren. När han undersökte spelare vid 18-22 år var 68 % av spelarna födda första halvåret, motsvarande 11

undersökning av 33-35 åringarna visade en total utjämning av RAE. Motsägelsen till detta kommer ifrån Musch (1998; hämtat från www.psychologie.unibonn.de/sozial/forsch/derev.htm), där han i sin studie av fotbollspelare i Tennessees Youth Soccer Program, påvisar en ökning av RAE. Spelarna var mellan 7-18 år och ju äldre spelarna blev desto större blev skillnaden mellan halvåren. Helsen mfl (1998; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) rapporterar att bland vanliga fotbollsutövare förekom inte RAE före 12 årsålder. Detta är något som motsäger Petersons (2004) resultat och tankegångar. Sammanställningen som Musch och Grondin gjort innehåller även en mängd studier som försöker visa på orsakerna till det RAE. Wendt (1974, 1978; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) menar att ett barns utvecklingsfaser, krypandet, gåendet etc., sker utefter konstanta tidpunkter efter födseln. Barn som är födda tidigt på året kommer att utvecklas på andra tidpunkter än ett barn som är född sent. Därför uppstår skillnader som senare felaktigt ger utslag som RAE. Två andra förklaringar till RAE som framställts är klimatets inverkan eller sociokulturella faktorer. En jämförelsestudie mellan Tysklands och Brasiliens fotbollsligor bevisade att av dessa faktorer var underordnade effekten av ett cut off datum. Musch och Grondins sammanfattning innehåller en generell princip som de tycker är rimlig att använda, nämligen att the larger the pool of potential players for a given sport in a given category, the stronger the resulting RAE should be. (Musch & Grondins, s.7) Citatet menar att: Ju fler individer som konkurrerar om platserna desto större blir resultatet av RAE. De fysiska skillnaderna blir alltså mer utslagsgivande. Musch och Grondins menar att man inte kan förklara RAE endast men fysiologiska faktorer. Huruvida RAE ökar eller minska med ålder debatteras. Forskningen på området visar att båda varianterna förekommer. Musch och Grondins ser detta som ett tecken på att inte bara de fysiologiska aspekterna har betydelse. En faktor som nämns är den psykologiska faktorn Pygmalion effect som grundar sig på studier från skolan. Med effekten menas att de föreställningar och förväntningar som finns på en individ oftast tenderar till att bli en självuppfyllande profetia, det vill säga om en lärare förväntar sig goda resultat av en elev så kommer troligen dessa att uppfyllas. Författarna menar således att barn som inledningsvis 12

gynnas av RAE kommer, av lärare eller tränare, att anses som mest talangfulla i sin åldersgrupp. Författarna är enade om att man bör göra något åt den rådande situationen. Både för individernas, proffsligornas och samhällets framtid. Nedan följer några förslag till bättring. I stället för att använda samma cut off date hela tiden så minskar man datumet så att åldersintervallerna blir exempelvis nio månader i stället för 12 månader. Poängen med denna argumentation är att skillnaden mellan äldst och yngst minskas. (Boucher & Halliwell, 1991; hämtat från www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/derev.htm) Musch och Grondin poängterar att det praktiskt blir svårgenomförbart eftersom det ger upphov till organisatoriska problem. Ofta har både skolan och de olika idrotterna samma cut off date. Detta medför att de senast födda barnen har RAE emot sig hela tiden. En variation mellan olika cut off datum i olika idrotter skulle ge barnen en möjlighet att själv välja den idrott där deras ålder passar bäst. (Musch och Grondin) Barnsley & Thompson (1988; hämtat från www.psychologie.unibonn.de/sozial/forsch/derev.htm) presenterar sitt förslag som går ut på att kvotera platserna till high caliber competitive teams. Genom att använda sig av födelsestatistik ska man kvotera platserna till laget utifrån denna statistik. Visar födelsestatiken att 15 % av barnen är födda i januari så ska också lagets spelare bestå av 15 % som är födda i januari. Hur man löser problematiken med de individerna som invandrar till landet presenterar Barnsley & Thompson dock ingen lösning på. Sammanfattning av Musch och Grondins sammanställning. RAE är, sedan 1970-talet, en ny företeelse i ishockey. Konkurrensen om platserna är det som inledningsvis skapar RAE. Hade alla som velat få en plats i en idrottstrupp fått det så hade ingen konkurrens eller selektion behövt ske och RAE hade inte uppstått. ju fler individer som konkurrerar om platserna desto starkare blir RAE. Cut off datumet är ett stort skäl till att en snedfördelning sker inom många idrotter. 13

Inte bara fysiologiska faktorer frambringar RAE utan även psykologiska, kognitiva och emotionella faktorer. 3.8 Vägen till landslaget Rolf Carlson är författaren till boken Vägen till landslaget (1991). Han studerar framgångsrika ungdomar i sju olika idrotter, det förekommer både individuella idrotter och lagidrotter. Följande idrotter representerades: fotboll, ishockey, handboll, simning, brottning, längdåkning och orientering. Carlson använder sig av en landslagsgrupp och en jämförelsegrupp för att ta reda på varför vissa individer når landslaget och andra inte. Jämförelsegruppens prestationer ligger strax under landslagsnivå. Rolf Carlson delar in undersökningsgrupperna efter vilket kvartal de var födda. Resultatet visade att det var en betydligt större andel som tillhörde första kvartalet än som tillhörde det fjärde kvartalet, särskilt tydligt var detta i de idrotter där man gynnas av att vara tidigt fysiskt utvecklad. Återigen bekräftas sambandet mellan ålder och idrottsframgång, dessutom visar det sig återigen vara starkare bland pojkarna än bland flickorna. Författaren menar också att tidig fysisk mognad inte är någon förhandsprognos för individens fysiska kapacitet i framtiden. Att ha ett urvalssystem som premierar de tidigt fysiskt utvecklade är därför inte särskilt rationellt, inte ens om man enbart beaktar den fysiska kapaciteten. Många barn som är sena i utvecklingen kommer härigenom att förbises. (Carlson, 1991, s.147) 3.9 Född fel år? Daniel Löf och Kenneth Mattsson undersöker i sin examensuppsats selektionsförhållanden inom svensk handboll. Uppsatsen har de valt att kalla för Född fel år? (2004). Man bör uppehålla sig en stund vid frågetecknet i titeln för det ger en bra vägledning till deras syfte med studien. Ett av deras syfte är att ta reda på om det förhåller sig orättvist mellan olika årskullar inom svensk herrhandboll i bemärkelsen av att nå landslagsspel. Studien är kvalitativt genomförd med ett sekundärempiriskt material över födelseår, antal landskamper och vilka mästerskap spelarna deltagit i. De redovisar handbollens internationella tävlingsupplägg vilket ligger till grund för Svenska Handbollsförbundets eget utbildningssystem. Svenska Handbollsförbundet följer således det internationella tävlingsupplägget när det gäller turneringar och mästerskap vilket medföljer tidsbestämda ramar för de egna uttagningarna av spelare. Författarna konstaterar utifrån sin statistik att spelare som är födda jämt årtal gynnas av det befintliga upplägget. De har möjlighet att delta på fler samlingar i förbundets regi och därigenom skapa sig nödvändig rutin och kunskap. 14

Därutöver har de en fördel av att vara födda tidigare än sina konkurrenter. Från 1 januari år ett, till och med 31 december år två, är åldersspannet en skillnad på två år. De som är födda första året är äldre och har kommit längre i den fysiska mognaden och därigenom skapas ytterligare konkurrensfördelar. Slutsatsen är Grunden till problemet ligger i det internationella upplägget som gör att en snedvridning som gynnar pojkar födda jämnt år uppstår. (Löf & Mattson, 2004, s.29) Svenska Handbollsförbundet får också kritik för sin ovilja att frångå det internationella systemet eller förändra sin egen spelarutbildning som bevisligen ger upphov till ojämlika villkor. Noterbart är att materialet visar att snedfördelningen minskar något ju högre åldern blir på spelarna, dock är det fortfarande en fördel för spelarna födda jämt år. Snedfördelningen påbörjas vid lägsta landslagsåldern och den fortsätter ända upp i Herrlandslaget. Studien är av intresse för mig eftersom delar av min undersökningsgrupp befinner sig i samma åldersspann som handbollgruppen, detta möjliggör jämförelser mellan de båda studierna. Dock omfattas inte damhandbollen av studien vilket omintetgör en jämförelse på detta plan. Skillnaden är att handbollstudien behandlar orättvisorna mellan olika årskullar medan jag undersöker förhållanden under ett och samma år. Inte desto mindre blir handbollsstatistiken intressant eftersom den mycket väl skulle vara applicerbar även på innebandyns förhållanden. I Innebandyns internationella tävlingsupplägg finns det endast mästerskap vartannat år precis som handbollen. 4. Preciserat problem Studien syftar till att undersöka åldersfördelningen mellan innebandyspelade individer på ungdomsnivå. Jag har valt att studera SDF-SM U15 som är den första turneringen över klubblagsnivå och därigenom blir den första nivån där innebandyförbundens utbildningssystem träder in. Vidare upp i utbildningssystemet finns SDF-SM för U17, U19 landslagen och A- landslagen. A-landslagen berörs inte av min studie. Studien avser att synliggöra förhållanden under säsongen 2003/2004. Huvudfrågeställning Hur ser åldersfördelningen ut bland innebandyspelande flickor och pojkar som deltog i Distriktslags-SM för U15 och U17 samt de individer som deltog i U19 landslagets slutliga trupp under säsongen 2003/2004? 15

Delfrågeställning 1 Skiljer sig åldersfördelningen mellan flickor och pojkar på samma nivå? Delfrågeställning 2 Förändras åldersfördelningen mellan U15, U17 och U19? För att en ökad förståelse ska infinna sig bland oinvigda på området så presenteras nedan en rad termer och begrepp som möjliggör en bättre förståelse för studiens frågeställningar och innehåll. Åldersfördelning, med det menar jag hur studiens population fördelar sig på årets fyra kvartal eller om de är underåriga spelare. Ett kvartal innebär tre månader, januari till mars, april till juni, juli till september och oktober till december. Underåriga spelare är de spelare som föddes senare än merparten av sina motståndare. Till exempel var äldsta tillåtna åldern i U15, 1988 men det förekom under turneringen spelare som var födda senare än så. Distriktslags-SM (SDF-SM) spelas en gång om året. Till turneringen skickar specialdistriktsförbunden en framselekterad trupp som ska representera distriktet. U15 är betäckningen för Ungdom 15. Betäckningen står också för den högsta åldern en spelare får inneha under turneringen. Spelare födda 1988 var äldst men yngre spelare förekom. Denna ålderskategori spelar SDF-SM. U17 är betäckningen för Ungdom 17. Betäckningen står också för den högsta åldern en spelare får inneha under turneringen. Spelare födda 1986 var äldst men yngre spelare förekom. Denna ålderskategori spelar SDF-SM. U19 är betäckningen för Ungdom 19. Betäckningen står också för den högsta åldern en spelare får inneha. Spelare födda 1985 var äldst. I denna ålderskategori finns inget SDF-SM utan här finns bara ett ungdomslandslag, kallat U19. U19 Herr spelar Ungdomsvärldsmästerskap jämt år och U19 Dam spelar Ungdoms- världsmästerskap udda år. Säsongen 2003/2004 är perioden som ligger till grund för min studie. Innebandys tävlingssäsong varar från september till maj. 16

Med Slutliga trupp menas den sista truppen som tas ut under år 2003. För U15 och U17 gäller detta truppen till SDF-SM. För U19-herr gäller VM truppen och för U19-dam gäller truppen till Founders Cup där spelare födda 1985 var äldst. Rätt år - Spelare som är födda 1988 på U15 nivå, födda 1986 på U17 nivå eller födda 1985 på U19 nivå anses vara födda rätt år, eftersom det är den högsta tillåtna åldern. 5. Metod För att utröna vilket kvartal innebandyspelarna var födda krävdes att jag fick tillgång till deras sex första siffror i personnumret. Studien bygger på ett sekundärempiriskt material innehållande personnumren till de spelare som deltagit i SDF-SM eller U19 landslagets slutliga trupper. Beslutet att använda en kvantitativ metod stod klar ganska snabbt. Anledningen till att använda en kvantitativ metod är att det ger en ökad tillförlitlighet och generaliseringsgrad. Enligt Mats Trondman (2005) är även kvantitativa studier mönstersökande. En annan anledning som bidrog till mitt beslut var att tidigare studier på området är kvantitativa, vilket medför en bättre jämförelsegrund för min studie. Studien innehåller ett tvärsnitt på tre olika nivåer, U15, U17 och U19. Tvärsnitten sker under en och samma säsong vilket medför att det inte är samma individer på varje nivå. Upplägget gör det svårare och mindre tillförlitligt att dra slutsatser om selektionen ökar med stigande ålder, eftersom inte samma individer följs år från år som i en longitudinell studie. En sådan studie ryms givetvis inte inom mina tidsramar. Övertygelsen finns dock att det går att dra betydande slutsatser i denna fråga. 5.1 Forskningsetik När det gäller individers personnummer kan det vara känsligt material att använda, därför valde jag att rådfråga Bo Carlsson, verksam som lärare på Malmö högskola. Eftersom jag skulle hantera personuppgifter så var jag osäker om jag behövde speciellt tillåtelse från deltagarna i studien. Bo Carlsson resonerade som så att eftersom jag endast skulle använda de sex första siffrorna i personnumret så behöver jag ingen tillåtelse. Beslutet underlättades också av att uppgifterna redan fanns i ett officiellt dokument. Bo Carlsson berättade på sin etikföreläsning (050217) om vikten att vara etiskt korrekt när man använder barn i studier. I detta fall definierades barn som var under 15 år och då krävs 17

det oftast föräldrarnas godkännande. Således var detta relevant fråga för min studie eftersom den kommer att beröra individer under 15 år. Men med ovanstående motivering så behövdes inget godkännande. Chansen eller risken att individerna blir medvetna om att de indirekt medverkat i en studie är uppenbar eftersom jag inriktar mig på ett specifikt år. Studien kommer inte att innehålla några enskilda personnummer, allt som redovisas görs efter kvartal och i gemensamma framställningar, därför ansåg Bo Carlsson inte det vara nödvändigt att informera deltagarna. Bakom beslutet ligger ju också en omöjlighetsfaktor. Hade jag varit tvungen att skaffa tillåtelse från alla deltagarna hade det varit ekonomiskt och tidsmässigt omöjligt. En avgränsning av studien hade i så fall varit en naturlig lösning. 5.2 Populationen Populationen består av både pojkar och flickor på tre olika nivåer, U15, U17 och U19, inom svensk innebandy. Spelarna som ingår i studien har genomgått någon form av selektering, de är utvalda att representera ett innebandylag på nivåerna över klubblaget. Samtliga spelare som finns uppskrivna i spelarförteckningen ingår i studien. På U15 nivån spelas distriktslags-sm. På nivån finns 370 pojkar och 313 flickor. På U17 nivån spelas också distriktslags-sm. Samtliga spelare som finns uppskrivna i spelarförteckningen ingår i studien. På nivån finns 379 pojkar och 374 flickor. På U19 nivån handlar det om landslagspel. U19 landslagen är Sveriges enda ungdomslandslag. U19 Herr representerades av 23 pojkar i VM turneringen. U19 Dam representerades av 23 flickor i Founders Cup. Totalt innehåller studien 1482 personer. Empirin bekräftade att jag hade rätt i mina funderingar när det visade sig att det fanns spelare som deltog i SDF-SM trots att de är yngre än de flesta av sina motståndare. Dessa benämns som Underåriga. Till exempel så förekom det både spelare födda 1989 och 1990 när det egentligen var 1988 som var äldst. Dessa spelare var såldes två år yngre än de flesta av sina motståndare. På alla nivåer fanns det underåriga spelare. Denna problematik gör sig påmind när man ska kvartalsindela spelarna. Jag anser inte att man kan utesluta de underåriga spelarna ur studien eftersom de utgör en betydande del av populationen. Därför delade jag in spelarna i fem kategorier. Spelarna som, under turneringarna, var födda rätt år delades in efter 18

kvartal. De spelare deltog som underåriga hamnar i kategori fem oavsett hur många år som skiljde och/eller när de var födda på året. 5.3 Urval I inledningsskedet fanns funderingar på att endast inrikta mig på ett par noga utvalda distrikt för att undersöka deras SDF-SM trupper. Hade jag valt den första tankegången hade jag inte kunnat göra några generella jämförelser. Empirin hade då endast varit baserad på ett par distrikt vilket inte varit tillfredställande eftersom skillnaderna mellan distriktens förutsättningar är stora. Oavsett vilket urval jag genomfört hade varken tillförlitligheten eller generaliseringsgraden varit speciellt hög. Anledningen till de inledande tankegångarna var min okunskap och ovetskap om att spelarnas personnummer fanns samlade. När det stod klart för mig att personnumren fanns samlade i ett fåtal dokument valde jag att utöka mitt undersökningsområde. Tack vare turneringsprogrammens sammanställning har jag inte behövt göra urval ur populationen. Däremot har jag valt att avgränsa min studie till en säsong. Jag riktar bara in mig på säsongen 2003/2004. Två skäl föreligger beslutet. För det första behövde jag avgränsa mitt studieobjekt till en säsong på grund av en strikt tidsram. Andra skälet var att jag ville ha så aktuell information som möjligt och eftersom den senaste säsongen (2004/2005), vid den empiriska insamlingen, inte var färdigspelad så föll valet på säsongen 2003/2004. 5.4 Genomförande När distrikten tagit ut sina trupper till SDF-SM skickar de en spelarförteckning till arrangörerna. Arrangörerna i sin tur sammanställer och tillverkar ett turneringsprogram där information om spelarnas tröjnummer, namn, ålder, position och förening finns. Turneringsprogrammet finns sedan till försäljning under SDF-SM. En felmarginal kan uppstå i materialet då det faktiskt kan uppstå skador och sjukdomar som hindrar spelare från att delta. Dessa spelare finns då troligtvis fortfarande med i turneringsprogrammet medan deras eventuella ersättare inte gör det. Jag ser inte detta som något stort och avgörande problem eftersom spelarförteckning som skickades till arrangörerna är det faktiska resultatet av distriktens selektering. För att helt motverka denna risk hade man varit tvungen att gå igenom alla matchprotokoll för samtliga matcher under turneringen. Men inte ens med detta genomgångssätt kan man vara helt säker på att få all fakta rätt. Det beror på att vissa spelare är placerade på läktaren och är därför inte med i matchprotokollen. Jag anser att mitt tillvägagångssätt är det mest rationella sättet och därför valde jag det. 19

Jag kontaktade per telefon de specialdistriktsförbund som var arrangörer under den gällande säsongen. För SDF-SM U15 var det Smålands Innebandyförbund och för SDF-SM U17 var det Västmanlands Innebandyförbund. Jag förklarade huvuddragen i min studie och vilka uppgifter jag var ute efter. Frågan om jag skulle ha alla 10 personsiffror kom omgående, men när jag återigen förklarade att jag endast var intresserad av de sex första siffrorna i personnumret så fick jag godkännande för min förfrågan. Att få tillgång till informationen innebar inga stora hinder, men som konstaterats tidigare är det bara de sex första siffrorna och de fanns redan publicerade i ett officiellt dokument. Turneringsprogrammen fanns inte längre i datoriserad form, på grund av omflyttningar och omstruktureringar inom förbunden, därför översändes dokumenten i pappersform per post. När jag snabbstuderade dokumenten upptäckte jag att det fattades fullständiga uppgifter om några spelare. Jag kontaktade de ansvariga distrikten för att få tillgång till informationen, i flera fall visade sig detta vara svåråtkomliga uppgifter men till slut lyckades jag komplettera mina dokument. Personuppgifterna om landslagsspelarna har jag fått från Svenska Innebandyförbundets kansli. Efter att jag förklarat min studie och vilka uppgifter jag sökte så kunde den landslagsansvarige tjänstemannen på förbundet ge mig uppgifterna om landslagspelarna. Inte heller här framkom några svårigheter då jag endast ville ha de sex första siffrorna. De aktuella trupperna har jag sedan funnit på Svenska Innebandyförbundets hemsida. När jag hade tillgång till alla personnummer så behövde jag dela in dem och systematisera dem efter deras födelsemånader. Jag delade in spelarna i fem kategorier. Kategori ett till fyra innehåller spelare födda rätt år. Kategori innehåller spelare födda i januari till och med mars. Kategori två innehåller spelare födda i april till och med juni. Kategori tre innehåller spelare födda i juli till och med september. Kategori fyra innehåller spelare födda i oktober till och med december. De spelare deltog som underåriga hamnade i kategori fem. Jag uppförde ett antal Excel-dokument där jag systematiskt, spelare för spelare och trupp för trupp, förde in spelarna i respektive kategori. Med pappersdokumentet innehållande personnumren framför mig så förde jag över uppgifterna till datoriserad form. Jag genomförde olika kontroller av mina överförda uppgifter för att materialet inte skulle överföras på ett felaktigt sätt. Totalt blev det sex stycken Excel-dokument. Två stycken dokument per nivå (U15, U17 och U19), eftersom jag studerar båda könen. Utifrån statistiken uppbringade datorn sedan diagram för att ge en överskådlig bild. 20

6. Resultat I resultatredovisningen kommer jag att presentera diagram från den framarbetade statistiken. För att ge svar på huvudfrågeställningen kommer diagrammen presenteras i följande ordning: Flickor U15, Pojkar U15, Flickor U17, Pojkar U17, Flickor U19, Pojkar U19. Diagrammen illustrerar vilken av de fem kategorierna spelaren tillhör och hur många som tillhör varje kategori. Under diagrammen finns även en sammanfattning med siffror och procenttal. Procenttalen är avrundade till närmsta heltal. När man studera diagrammen ska man vara väl medveten om att kategori fem innehåller alla underåriga spelare, dessa är alltså inte uppdelade efter födelsekvartal, därför blir den stapeln i några diagram avsevärt högre än de andra. Jag vill återigen påpeka att materialet är ett tvärsnitt genomfört under en och samma säsong. Det är således inte samma individer på alla nivåer, vilket medför att en jämförelse mellan dessa kan vara förknippad med naturliga skillnader. Jag hävdar dock att det inte borde finnas några större skillnader mellan individernas talang eller den selektering de genomgått. Vad beträffar talangen för innebandy borde den vara likvärdig från årskull till årskull. 6.1 Flickor U15 Diagram 1 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar Rätt ålder är födda 1988. Totalt var det (n = 313) spelare som deltog. Flickor U15 Antal spelare 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 Serie1 Kategori Fördelningen mellan halvåren ser ut så här. Spelare födda första halvåret utgjorde 55 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 45 % (Underåriga spelare är inte medräknade). 21

Diagrammet visar på en relativ jämn fördelning mellan kategorierna. Även om det föreligger en övervikt för spelare födda första halvåret, så är den inte tillräcklig för att dra några större slutsatser. Man bör lägga märke till att de underåriga spelarna utgör nästan 20 % av populationen. 6.2 Pojkar U15 Diagram 2 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar Rätt ålder är födda 1988. Totalt var det (n = 370) spelare som deltog. Pojkar U15 Antal spelare 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 Kategori Serie1 Fördelningen mellan halvåren ser ut så här. Spelare födda första halvåret utgjorde 63 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 37 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Skillnaden mellan halvåren visar på en tydlig fördel för de spelare som är födda tidigt på året. Diagrammet visar en snedfördelning mellan kategorierna och en nedåtgående trappa formeras. Spelare födda kvartal ett är mer än dubbelt så många som spelarna födda kvartal fyra. Noterbart är också att de underåriga spelarna utgör den minsta delen, knappt 10 %. 6.3 Flickor U17 Diagram 2 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar Rätt ålder är födda 1986. Totalt var det (n = 374) spelare som deltog. 22

Damer U17 Antal spelare 250 200 150 100 50 Serie1 0 1 2 3 4 5 Kategori Spelare födda första halvåret utgjorde 59 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 41 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Skillnaden mellan halvåren är något större än den visar på U15 nivån men skillnaden är fortfarande ganska likvärdig och kan inte ge upphov till vidsträcktare slutsatser. I diagrammet ser man att de underåriga spelarna i kategori fem utgör en stor del av deltagarna. Underåriga spelare utgör 52 % av det totala antalet. 6.4 Pojkar U17 Diagram 4 innehåller de spelare som deltog i SDF-SM under säsongen 2003/2004. De som innehar Rätt ålder är födda 1986. Totalt var det (n = 379) spelare som deltog. Pojkar U17 Antal spelare 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 Serie1 Kategori Fördelningen mellan halvåren ser ut så här. Spelare födda första halvåret utgjorde 53 % medan spelare födda andra halvåret utgjorde 47 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Diagrammet visar att kvartalsfördelningen är någorlunda jämn mellan de tre första kvartalen medan spelare födda i det sista kvartalet är underrepresenterade. Precis som på flicksidan så 23

utgör de underåriga spelarna en betydande del av deltagarna. De utgör 36 % av det totala antalet spelare vilken är en kraftig ökning från U15 nivån. 6.5 Flickor U19 Diagram 5 innehåller de spelare som deltog i Founders Cup under säsongen 2003/2004. De som innehar Rätt ålder är födda 1985. Totalt var det (n =23) spelare som deltog. Detta var sista samlingen för de spelare som var födda 1985. Flickor U19 spelade inte VM denna säsong. Flickor U19 20 Antal spelare 15 10 5 Serie1 0 1 2 3 4 5 Kategori 23 spelare utgör ett ganska litet material men samtidigt är U19 landslaget den högsta nivån inom ungdomsinnebandyn och är därför intressant. Diagrammet visar att endast 7 av 23 spelare var födda rätt år, resterande var underåriga. Dessa sju spelare utgjorde 30 % av landslagstruppen och resterande 70 % var underåriga spelare. Skillnaden mellan halvåren är 57 % mot 43 %. Kvartalsfördelning visar att de tre första kvartalen innehåller spelare medan det fjärde kvartalet inte har någon spelare. 6.6 Pojkar U19 Diagram 6 innehåller de spelare som deltog i VM truppen under säsongen 2003/2004. De som innehar Rätt ålder är födda 1985. Totalt var det (n =23) spelare som deltog. VM innebar den sista samlingen för de spelare som var födda 1985. 24

Pojkar U19 Antal spelare 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 Serie1 Kategori 23 spelare utgör ett relativt litet material men samtidigt är U19 landslaget den högsta nivån inom ungdomsinnebandyn och är därför av intresse. Spelare födda första halvåret utgjorde 58 % medan andra halvåret representerades av 42 % (Underåriga spelare är inte medräknade). Även om skillnaden inte kan anses vara speciellt markant så uppdagas än en gång en skevhet mellan halvåren. Kvartalsfördelningen visar att flest spelare var födda första kvartalet. Underåriga spelare utgjorde 17 % av truppen. Lika många spelare var från det andra kvartalet. Fjärde kvartalet hade minst antal spelare representerade i truppen. 6.7 Summering av resultat Kvantitativa metoder syftar till att man ska försöker upptäcka mönster i empirin. Jag kommer nedan att presentera de fyra mönster som tydligast utkristalliserades från den empiri som insamlats. Varför mönstren uppkommer återkommer jag till i analysen. Det första halvåret är systematiskt överrepresenterat gentemot det andra halvåret. Kvartal fyra är det kvartal som i, 5 av 6 fall, innehåller minst antal spelare. Det förekommer underåriga spelare på alla nivåer. Mellan U15 och U17 nivån så ökar antalet underåriga spelare kraftigt. 25