ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående



Relevanta dokument
VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MRSA. Information till patienter och närstående

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Information till patienter och närstående

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

ESBL. Information till patienter och närstående

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Clostridium difficile diarré (CD)

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Innehåll: Inledning sid 1

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer

kärlröntgenundersökning

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Hygienombudsutbildning

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

opereras för åderbråck

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Smittspårningsutbildning 2011

Antibiotikaresistens i blododlingar

Rådgivningssjuksköterskor

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Om du blir skadad i vården kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Förenklad ansökan om äldreomsorg

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Rätt klädd och rena händer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Miljökontoret informerar om. Solarium

Att donera en njure. En första information

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Världskrigen. Talmanus

HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd Stockholm Hygien och kontaktidrotter

Information till ansvariga för boenden

Enkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st):

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Multiresistenta bakterier

Information från Ortopedkliniken

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Fakta om spridd bröstcancer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, BROMMA. Tel ,

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

ANNAS OCH LARS HÄLSA

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Transkript:

ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående

Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att vanliga antibiotika, till exempel olika penicilliner, inte hjälper vid en eventuell infektion. De bakterier som har esbl kan exempelvis vara E.coli och Klebsiella pneumonie. Var finns ESBL-bildande bakterier? Vanligtvis finns bakterien i avföringen utan att ge upphov till sjukdom. Du är då bärare av bakterierna. Du blir dock inte mer infektionskänslig för att du är bärare av bakterier med esbl. En del personer kan få urinvägsinfektioner och ibland också allvarligare infektioner. Vilken behandling kan du få? Är du enbart bärare av bakterien behöver du ingen behandling. Om du skulle få någon infektion går den att behandla framgångsrikt med antibiotika som ges direkt i blodet. Därför är det viktigt att du informerar den läkare du går till om att du är eller har varit bärare av esbl-bildande bakterier. Problemet med esbl är att man inte kan använda vanliga antibiotikatabletter för att häva infektionen.

Hur blir man smittad? Smittspridningen med esbl kan ske på sjukhus och äldreboenden, men även ute i samhället. Vanligaste smittvägen är via händer, som förorenats till exempel vid toalettbesök, till olika ytor som handtag, kranar med mera. Bakterierna kan sedan föras vidare till nästa person som tar på samma ställen. esbl är vanligt förekommande i många länder utanför Sverige, men har under de senaste åren även ökat här i landet. Vem riskeras att smittas av ESBL-bildande bakterier? Det finns en ökad risk att bli bärare om man under de senast tolv månaderna haft olika så kallade riskfaktorer som urinkateter, behandlats med respirator, genomgått kirurgiska ingrepp, fått antibiotika eller vistats på sjukhus/vårdboende på grund av en svår bakomliggande sjukdom. Vård på sjukhus utomlands innebär också en ökad risk. Hur kan man undvika spridning av ESBLbildande bakterier inom vården? Vårdpersonal ska bära skyddande kläder och desinfektera, alltså sprittvätta, händerna före och efter kroppskontakt med alla patienter/vårdtagare.

Hur ska du som smittbärare göra för att inte smitta dina närstående eller andra personer? Använd flytande tvål, egen handduk och handsprit (kan köpas på apoteket). Var extra noga med handhygienen i följande situationer: Om du berört underlivet, underkläderna, en urinkateter, stomi (konstgjord kroppsöppning) eller sår. Efter blöjbyten. Lägg använda blöjor eller liknande material i en plastpåse. Knyt ihop påsen och kassera som vanligt avfall. Innan du börjar laga mat. Har du diarré bör du efter toalettbesök rengöra tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp med vanligt rengöringsmedel. Om du har sår, urinkateter eller diarré, bör du inte bada i badkar utan duscha istället. Rengör sedan duschen med rengöringsmedel. Tvätt av sänglinne och handdukar bör ske vid minst 60 grader. Kläder tvättas vid den temperatur som plagget tål. Samma regler gäller för anhöriga som vårdar esbl-bärare.

Hur ska du göra vid besök i sjukvården, till exempel på vårdcentral eller sjukhus? Det är viktigt att du talar om att du är bärare av esbl eller varit bärare. Detta för att du ska få bästa möjliga vård, samtidigt som man minimerar risken för eventuell smittspridning. Kan du ta emot besök hemma och på sjukhuset? Det finns inga hinder för att ta emot besök eller träffa andra personer på andra platser. Kan du bli av med de ESBL-bildande bakterierna? Om du har sår, urinkateter eller stomi (konstgjord kroppsöppning) så är det svårare att bli av med de esbl-bildande bakterierna så länge dessa riskfaktorer finns kvar. Kan ESBL komma tillbaka? Ja, tyvärr finns den risken om man får en ny kateter eller behandlas med antibiotika. Man kan i dagsläget inte säga hur länge man kan vara bärare av esbl. Om du har eller har haft esbl-bildande bakterier ska du alltid berätta det i kontakter med vården!

Fler exemplar av den här foldern kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se Pdf och mer information finns på www.smittupp.nu Landstinget information/ Prinfo Grafiskt Center, juni 2008