EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors
INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma regler 12 4 Var försiktigt i traiken 16 5 Cykelns skyddsutrustning 20 6 Regelbunden service håller cykeln i trim 24 KAPITEL 2 VEM GÖMMER SIG PÅ GÅRDEN? 28 7 Vi funderar och experimenterar 30 8 Vad döljer sig i fröet? 34 9 Gårdens tåliga tufingar 38 10 Trädkronorna sträcker sig mot himlen 44 11 Tre delar, sex ben 50 12 Spindeln rör sig smidigt tack vare åtta ben 54 13 Sniglar har tentakler 58 14 Ekorren är ett av däggdjuren på gården 60 15 Dags för utlykt! 62 KAPITEL 3 HEMBYGDEN PÅ KARTAN 68 16 Landskapet ur ett fågelperspektiv 70 17 Landskapet är avbildat på kartan 76 18 Din hembygd 80 KAPITEL 4 EXPEDITION FINLAND 86 19 Vårt land 88 20 Liv och Sten på resa genom Finland 92 21 Finland och inländare 96 22 Huvudstaden Helsingfors 100 23 Städer i Finland 106 24 De tusen sjöarnas land 114 25 Vattnet cirkulerar i naturen 120 26 Vind är luft som rör sig 124 27 Blixtar och dunder 128 KAPITEL 5 VÅREN KOMMER 132 28 Har du gröna ingrar? 134 29 Livet som fjäril 136 30 Näringskedjan 140 31 Flyttfåglarna kommer tillbaka på våren 144 32 Flyttfåglar på gården 150 33 Boinken i sitt bo 154 34 Bonga ett moln, fotografera en växt! 158 Register 160 3
KAPITEL 1 ❷ 3 4 5 VEM GÖMMER SIG PÅ GÅRDEN 28
Har du någon gång stannat upp för att titta på växterna ute på gräsmattan? Vilket djur stirrar på dig med åtta ögon? Kan du klä dig enligt väder? 29
7 VI FUNDERAR OCH EXPERIMENTERAR Gör observationer För en naturforskare är det viktigt att lära sig observera omgivningen. Du kan göra observationer genom att titta, lyssna och känna. För att känna igen en fågel i ett träd ute på gården kan du lyssna på hur den sjunger eller titta på hur den ser ut. Genom noggranna observationer får du veta i vilken ordning färgerna på regnbågen kommer, eller från vilket håll vinden blåser. Mät och räkna Att mäta är ett sätt att undersöka naturen. Med en termometer kan du mäta hur varmt vattnet är när du ska simma. Med ett måttband kan du mäta omkretsen på ett träd eller längden på ett djurspår. Naturforskare samlar information genom att räkna antal. Du kan räkna hur många tranor som ingår i tranplogen eller räkna hur många lövträd som växer på skolgården. 30
Gör experiment Vissa naturfenomen går att undersöka med experiment. Du kan se efter åt vilket håll vattnet snurrar i handfatet när du drar ut proppen, eller mäta hur lång tid det tar för att allt vatten ska rinna ut. Med hjälp av olika experiment kan du undersöka vilka material en magnet fäster vid och hurdana föremål som flyter på vatten. 31
EXPERIMENTERA SAMMANFATTNING Naturforskaren ställer frågor och gör observationer mäter med olika mätinstrument prövar och jämför. Instruktioner till forskaren 1. Bekanta dig med arbetsuppgiften. 2. Ta fram allt material du behöver. 3. Var noggrann när du mäter och observerar. Anteckna dina resultat. Skriv en rapport över hur experimentet gick till och vilka resultat du fick. 4. Städa efter dig och lägg tillbaka allting på rätt plats. 5. Tvätta händerna om det behövs. UPPGIFTER 1. Väg din ryggsäck för att få veta hur mycket den väger. 2. Titta på en termometer. Hur varmt är det inomhus? 3. Undersök a. vilka föremål som flyter på vatten b. åt vilket håll vattnet snurrar när det rinner ut ur handfatet. TILLBEHÖR: ❶ suddgummi, läroboken i omgivningslära, linjal eller måttband ❷ linjal ❸ papper ❹ förstoringsglas, tyg, blad från träd ❺ stoppur ❻ linjal eller måttband ❶ UPPSKATTA FÖRST MÄT SEDAN A. Hur brett är ditt pekinger? B. Hur hög är din pulpet, ditt skrivbord? C. Hur långt är ditt suddgummi? D. Hur tjock är din lärobok i omgivningslära? E. Mät hur lång din fot är från stortå till häl. 32
EXPERIMENTERA ❹ UNDERSÖK MED FÖRSTORINGSGLAS A. Hur ser hud ut? B. Hur ser strukturen på ett blad från ett träd ut? C. Vilka skillnader upptäcker du mellan olika tyg? D. Hur ser en insekt eller en spindel ut? ❷ SNABBHETSTEST MED LINJAL Be din kompis hålla i en linjal vid det största centimetertalet. Resten av linjalen ska hänga ner. Håll din hand så att talet noll på linjalen hamnar mellan din tumme och ditt pekinger. När din kompis släpper linjalen ska du fånga den med ingrarna så fort som möjligt. Vilket är det minsta resultat du kommer till? ❺ UPPSKATTA TID Mät hur lång tid det tar för dig att gå en viss sträcka. Du kan gå en runda till exempel på skolgården. Gå sedan samma runda en gång till, utan att titta på klockan, och försök nå samma tid som första gången. ❻ PRÖVA HEMMA Samla blad från träd. Ta reda på vilket träd bladet kommer från och mät hur långt och brett bladet är. Tillsammans med dina klasskamrater kan du jämföra vilka trädarter som har de största bladen. ❸ PAPPERSFLYGPLAN Vik ett papperslygplan som A. lyger så långt som möjligt B. hålls i luften så länge som möjligt. Ordna en tävling där ni alla kastar i väg era lygplan samtidigt, eller mät lygtiden med ett stoppur. 33
27 BLIXTAR OCH DUNDER Vad händer när blixten slår ner? Vad beror åskans muller på? Hur skyddar man sig mot åskan? Hur uppkommer blixtar? Åskmoln brukar ha en tydlig form och vara mörka nertill. När åskan närmar sig ökar vinden i stryka. Under åskmolnet sjunker temperaturen fort. Högt uppe i åskmolnet fryser vattenångan till iskristaller. Kraftiga luftströmmar i molnet får iskristallerna att gnidas mot varandra. Då bildas statisk elektricitet. Det leder till att molnet blir elektriskt laddat. När elektriciteten i molnet laddas ur kan vi se en blixt. Nu blixtrade det! 1, 2, 3, 4,...5, 6, 7, 8, 9. Nu smällde det! Det betyder att blixten slog ner tre kilometer härifrån. 128
Hur het är blixten? Luften som finns kring ett blixtnedslag kan vara fem gånger hetare än solen. Många eldsvådor har uppstått när blixten slagit ner. Varför dundrar det vid åskväder? Runt blixten värms luften upp och utvidgas. Den kraftiga luftutvidgningen orsakar en hög smäll, som följs av flera mer dämpade knallar. Om blixten slår ner nära dig blir ljudet som ett öronbedövande brak. På längre avstånd låter åskan mera som ett dovt dån. Blixten och dundret uppstår samtidigt. Du ser blixten genast, men hör inte ljudet förrän en stund senare. På tre sekunder rör sig ljudet en kilometer. Du kan lista ut hur långt borta åskan är genom att räkna antalet sekunder mellan blixt och muller. 129
Vad ska man göra när det åskar? Åska kan vara farlig. Därför är det viktigt att du vet vad du ska göra när det åskar. Blixten slår vanligtvis ner på den högsta punkten i omgivningen. När det åskar ska du inte ställa dig under ett träd. Undvik öppna platser. Om du simmar eller är ute på vattnet ska du ta dig upp på land så fort som möjligt. Tack vare metallkarossen är bilen en säker plats under åskvädret. 27.2 Blixten slår oftast ner i höga byggnader. Åskledare kan skydda byggnaderna från åsknedslag. Åskledare skyddar byggnader Hus är skyddade mot åskan, trots att det är sällsynt att blixten slår ner i hus. Eventuella blixtar leds tryggt och säkert ner i marken längs med en metalledning. SAMMANFATTNING Åskmolnen har en tydlig form och är mörka nertill. Blixten är en elektrisk urladdning. Blixten slår ner på den högsta punkten i omgivningen. UPPGIFTER 1. Vad beror åska på? 2. Hur ska man skydda sig när det åskar? 3. Berätta om ett åskväder du har varit med om. 130
EXPERIMENTERA TILLBEHÖR ❶ en ballong ❷ en kam, vatten, sönderklippt silkespapper ❸ tyg av konstfiber ❹ isoleringstejp Statisk elektricitet, eller gnidningselektricitet, kan uppkomma när du klär på dig en ylletröja eller när du gnider en ballong mot ditt hår. ❶ GNID FRAM ELEKTRICITET MED EN BALLONG A. Gnugga ballongen mot ditt hår. Får du håret att stå rakt upp? B. Får du ballongen att hållas fast mot väggen? C. Vad beror fenomenet på? ❷ GNID FRAM ELEKTRICITET MED EN KAM A. Kamma ditt hår med en plastkam. Håll kammen nära papperslapparna. Vad märker du? B. Håll kammen nära vatten som sakta rinner ur en kran. Vad händer med vattnet? ❸ GNID FRAM ELEKTRICITET MED TYG A. Gnugga två tygbitar av konstiber mot varandra. B. Pimennä luokka ja sammuta valot. Släck lamporna. Kan du få fram gnistor? ❹ GNID FRAM ELEKTRICITET MED TEJP A. Klistra fast två cirka en meter långa bitar isoleringstejp i varandra. B. Släck lamporna. Dra sakta isär tejpbitarna. Vad märker du? REPETITION TILL KAPITEL 1 2 ❸ 4 5 1. Var i Finland bor det flest människor? 2. Vilken finländsk stad skulle du vilja besöka? Varför? 3. Vilka är vattnets tre former? 4. Hur ska man skydda sig när det åskar? 5. Hur räknar du ut hur långt borta blixten är? 131