Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557 Reviderad 2011 04 18 1
Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, 60 högskolepoäng (Specialist Nursing Programme in Paediatric Care) Omfattning och nivå Omfattning: Programmet för specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar omfattar 60 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Paediatric Care, 60 credits). Om en magisteruppsats utgör det självständiga arbetet (15hp) uppfylls även kraven för en Medicine magisterexamen. Nivå: avancerad Allmänna mål Enl högskolelagen 1 kap 9 (SFS 1992:1434) föreskrivs följande: Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Nationella mål för specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, bilaga 2): Omfattning Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Mål För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten - visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och 2
- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och Hälsoarbetet. Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan - visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder - visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete - visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer - visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och - visa vårdpedagogisk förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Inriktning mot barnsjuksköterska För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar skall studenten också - visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, - visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier observera, bedöma och åtgärda komplexa behov av vård, och - visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för hälsoundersökningar och vaccinationsverksamhet Professionell kompetens Professionell kompetens som specialistsjuksköterska innebär att förvärva relevant teoretisk kunskap för verksamheten och en uppsättning metoder för att kunna utveckla handlingsberedskap, en personlig profil och ett professionellt förhållningssätt. Det innebär också att handla enligt sjuksköterskans etiska kod, verksamhetens mål, att tillägna sig ett kritiskt tänkande och att vara öppen för förändring samt medverka i utveckling och utvärdering av specialområdet. Självständigt arbete (examensarbete) För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. 3
Lokala mål Härutöver gäller följande generella, lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning, - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bl.a. främja anställningsbarheten. - med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem, söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet. - ha uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet. - tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet. - Visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete Specifika mål för programmet för specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar En barnsjuksköterska som har genomgått en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar vid Linköpings universitet skall dessutom kunna: - bemöta barn och ungdomar från olika kulturer och i olika utvecklingsstadier och deras närstående på ett sätt som förebygger uppkomsten av oönskad stress. - bedöma risker och föreslå förbättringar för att skapa en patientsäker hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Pedagogisk grundsyn Programmet för specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i Linköping bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till barnsjuksköterskeyrket. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Att kunna söka och värdera ny kunskap och ompröva tidigare kunskap är viktigt under hela utbildningen. PBL skapar en grund för aktivt livslångt lärande som är nödvändig inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, där kunskapsutvecklingen sker i en snabb takt. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Yrkesanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Huvudsakligt ämnesområde Huvudsakligt ämnesområde är omvårdnad med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. 4
Yrket barnsjuksköterska Barnsjuksköterskan bör ha en bred kunskap och en stor uppsättning förmågor för att adekvat kunna möta såväl förberedda som oförberedda situationer. Grunden i barnsjuksköterskans arbete är möten med barn och ungdomar, 0-18 år och deras närstående. Att möta barn och ungdomar innebär att möta individer med varierande ålder, utvecklingsnivå, sjukdom, handikapp, bakgrund och familjesituationer. Barnsjuksköterskans arbete innebär att hjälpa dessa barn och ungdomar att stärka sin hälsa utifrån sin egen och familjens förmåga. Barnsjuksköterskans arbete ska, oavsett verksamhetsområde och vårdform, präglas av ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utföras i enlighet med Konventionen om barnets rättigheter, Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård, NOBAB och gällande författningar. Specialistsjuksköterskekompetens inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar medger att kunna arbeta, globalt och i Sverige, inom flertalet verksamheter där barn och ungdomar är representerade såsom habilitering, hälsovård, kirurgi, medicin, ortopedi, psykiatri, tandvård, intensivvård, neonatalvård, ögonsjukvård, öron-näsa-halssjukvård. Sammanfattningsvis kan sägas att en barnsjuksköterska behöver ha kompetens att möta, stödja, hjälpa, råda och vårda barn och ungdomar och deras närstående i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa och sjukdom. Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Programmet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar omfattar totalt 60 högskolepoäng. Verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ingår i programmet. Innehåll Omvårdnad med inriktning mot barnsjuksköterskans arbetsområde, utgör huvudsakligt ämnesområde i utbildningen och omfattar 36,5 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är beteendevetenskap och medicinsk vetenskap. Kurser I programmet ingår följande kurser: Kurs 1: Ledarskap, pedagogik och patientsäkerhet inom barnsjukvård I kursen studeras etik, ledarskap, pedagogik, farmakologi och patientsäkerhet. Kurs 2: Livsvillkor, hälsa och ohälsa hos den växande individen I kursen studeras ohälsa och olika livsvillkor bland barn och ungdomar 4,5 hp 10,5 hp Kurs 3: Barn- och skolhälsovård 9 hp I kursen studeras omvårdnad och medicinsk vetenskap relevant för barnsjuksköterskans arbete inom barn- och skolhälsovård. 5
Kurs 4: Infektionssjukdomar och allergier hos barn och ungdomar I kursen studeras medicinsk vetenskap, pediatrik inom områdena, immunologi, infektionssjukdomar, allergi, öron-näsa-hals och ögon. 3 hp Kurs 5: Pediatrik och pediatrisk omvårdnad, komplexa sjukdomstillstånd 12 hp I kursen studeras omvårdnad och medicinsk vetenskap inom områdena medicin och kirurgi för barn och ungdomar. Kurs 6: Pediatrik och pediatrisk omvårdnad; neonatologi I kursen studeras omvårdnad och medicinsk vetenskap inom neonatologi. 6 hp Kurs 7: Självständigt arbete med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (examensarbete) 15 hp Arbetet genomförs inom ämnet omvårdnad. Här finns möjlighet att välja: Alternativ 1: Arbetet kan utgöras av ett vetenskapligt arbete motsvarande kravet för magisterexamen. Då uppfylls kraven för yrkesexamen och magisterexamen. Alternativ 2: Ett självständigt arbete av annan art på avancerad nivå, vilket då leder till en yrkesexamen. Verksamhetsförlagd utbildning Verksamhetsförlagd utbildning och fältstudier utgör ett betydande inslag i utbildningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen och fältstudierna är integrerade i utbildningen och fördelade på de olika kurserna. Kursövergripande moment Kursövergripande moment är bemötande, etik och autonomi, stress och patientsäkerhet. Akademisk nivå Den akademiska nivån (magister) inom det huvudsakliga ämnesområdet omvårdnad uppnås genom att studenterna fullgjort kursfodringarna för 60 högskolepoäng varav minst 36,5 hp med successiv fördjupning inom det huvudsakliga ämnesområdet. Studenten skall inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt examensarbete om minst 15 hp inom ämnesområdet omvårdnad. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Kursplanen är strukturerad i mål som relateras till kompetensområden. Progressionen inom huvudämnet Huvudsakliga ämnesområdet i programmet är omvårdnad med inriktning mot barn och ungdomar. Utbildningen utgår från en generell sjuksköterskeexamen vilket innebär att studenten skall utveckla den generella kunskapen från grundutbildningen men även skaffa sig specifika kunskaper inom pediatrik och pediatrisk omvårdnad. Med det friska barnets utveckling och livsvillkor som bas skall barnsjuksköterskan kunna identifiera och bedöma förändringar, avvikelser och symptom hos barn och ungdomar för att kunna erbjuda rätt prevention, behandling och bemötande. Programmet startar med en kurs i pedagogik, ledarskap, etik och patientsäkerhet. Kursen lägger en bas för vad den blivande barnsjuksköterskan behöver ha med sig in i de efterföljande kurserna. 6
Programmet fortsätter med livsvillkor och hälsa och ohälsa för den växande individen för att sedan fortsätta med en fördjupning inom sjukdomar specifika för barn och ungdomar. Programmet avslutas med komplexa sjukdomstillstånd hos barn, neonatologi och neonatal intensivvård samt ett examensarbete som innebär en fördjupning av huvudämnet. Kvalitetssäkring Utvärdering av olika utbildningsmoment/kurser/programmet sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller utbildningens uppläggning och innehåll. Examination Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs/termin. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda läranderesultat. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av såväl teoretiska som praktiska kunskaper sker individuellt. Formerna för examination framgår i kursplanerna. Antal examinationstillfällen Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen: Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs. student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Om antalet examinationstillfällen är begränsade på en kurs framgår det av kursplanen. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Verksamhetsförlagd utbildning Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Underkännande av verksamhetsförlagd utbildning i förtid Vid grovt oskickligt beteende under verksamhetsförlagd utbildning kan examinator underkänna en student i förtid, dvs innan han eller hon har genomfört hela kursmomentet. Det kan också vara aktuellt att agera enligt avsnittet Avrådan enligt nedan. Om studenten avser att fortsätta sin utbildning upprättas en individuell studieplan i samråd med programstudierektor. I denna beskrivs bristerna och fastställs formerna för den utbildning/träning som krävs för att uppnå en adekvat kompetens, liksom former och tidpunkter för ny bedömning inklusive ev. omprov för att bedöma förutsättningarna för återupptagande av den reguljära utbildningen. Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första 7
bedömningstillfället. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr:LiU 1109/00-40. Genomgång av termin Student får genomgå samma termin två gånger. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av om samtliga lärandemål som anges i aktuell kursplan uppnåtts. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämning Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Paediatric Care) Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Av socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska med inriktning mot allmän hälso- och sjukvård omfattande 180 högskolepoäng (120 poäng) eller motsvarande. För tillträde till utbildning på avancerad nivå återfinns bestämmelserna i Högskoleförordningen, 7 kap, 28-31. Särskild behörighet: Grundutbildning till sjuksköterska med kandidatexamen och 12 månaders yrkeserfarenhet motsvarande heltidsarbete, som legitimerad sjuksköterska. Om kandidatexamen saknas krävs kunskaper inom vetenskaplig metod motsvarande 15 högskolepoäng (10 poäng) samt minst 24 månaders yrkeserfarenhet, motsvarande heltidsarbete, som legitimerad sjuksköterska. Utöver ovan krävs godkända kunskaper i svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå, vilket innebär Svenska minst 2 åk på gymnasiet/etapp 2 med delat betyg, Svenska B/Svenska 2B, godkänt TISUS eller motsvarande, samt Engelska minst 2 åk på gymnasiet/etapp 2/Engelska A, TOEFL (pappersbaserat, minst 500p/datorbaserat, minst 173p/internetbaserat, minst 61p), IELTS (totalt 5,0 och inget delmoment under 4,5) eller motsvarande. Tröskelregler För uppflyttning till nästa termin krävs att basgruppsarbete och verksamhetsförlagd utbildning är godkänd i föregående termin. Avrådan Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det skall vara möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten skall beredas möjlighet att med hjälp av studievägledare diskutera åtgärder som kan bidra till förutsättningarna att klara utbildningen. 8
Vid tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, skall berörda lärare och/eller handledare via programansvarig initiera en prövning av dessa frågor. En sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Den skall göras av utbildningens programutskott/studiesociala utskott, i samråd med berörda lärare och den berörda studenten. Om denna bedömning leder till avrådan till fortsatta studier skall studenten beredas möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. När programutskott/studiesocialt utskott behandlar ärende som rör avrådan av student ersätts ordinarie studentföreträdare av någon från Consensus ledning. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc hänvisas till av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda "Studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar" (Linköpings universitets regelsamling RS H7:06) 9