Solna stads verksamhetsplan och budget 2014. med inriktning för 2015-2016. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

Solna stads verksamhetsplan och budget 2014 med inriktning för 2015-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

Solna stads organisation 2

Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen lämnar ett förslag till verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Nämnderna utarbetar därefter verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram ett förslag till reviderad budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november månad mål, ekonomiska ramar, uppdrag till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år 2014. Utgångspunkten för Solna stads verksamhetsplan och budget för år 2014 med inriktning för 2015 2016, är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt uppdrag till styrelse och nämnder. Inför varje budgetår görs en genomgång, för att säkerställa tydliga kopplingar mellan de fastslagna politiska målen, de insatta resurserna och de presterade resultaten. Inriktnings- och effektmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå under de kommande åren. Målen kan kopplas till givna ekonomiska ramar och tar sin utgångspunkt i Solna stads vision: Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Därutöver har i verksamhetsplanen och budgeten för 2014 vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs styrelse och nämnder för att styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt likabehandling, integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det levande och trygga Solna samt vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska styrelse och nämnder utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer, som tydligt beskriver vilka tjänster medborgaren/brukaren kan förvänta sig av stadens finansierade tjänster. Det samhällsekonomiska läget fortsätter att vara osäkert. Staden har en god ekonomisk grund att stå på utifrån en god utveckling av befolkning och sysselsättning. De ökade skatteintäkterna kommer dock i växande grad behöva användas till stadens utbyggnad och stora investeringar i välfärden. I detta ligger utmaningen att balansera behoven i löpande verksamhet mot långsiktiga investeringsbehov. Kristina Tidestav stadsdirektör Christer Lindberg förvaltningschef/ekonomichef 3

Innehållsförteckning Solna stads organisation... 2 Förord... 3 Politisk viljeinriktning för Solna stads verksamhetsplan och budget... 5 Verksamhetsplan och budget stadens främsta styrdokument... 9 Förutsättningar för verksamhetsplan och budget 11 Mål och uppdrag utifrån Solna stads vision 16 Uppföljning och utvärdering 25 Tekniska förutsättningar 26 Konkurrensutsättning 27 Internkontroll 27 Stadsövergripande styrdokument 28 Resultatbudget och kassaflödesanalys 30 Driftbudget 31 Investeringsbudget 41 Styrelse och nämnder... 44 Kommunala företag och kommunalförbund... 46 Förslag till beslut... 49 4

Politisk viljeinriktning för Solna stads verksamhetsplan och budget Solna stads verksamhetsplan och budget för 2014 tar sin utgångspunkt i regeringsprogrammet Föregångsstaden Solna, där alliansen redogjort inriktningen för mandatperioden 2011 2014. Utgångspunkten för verksamhetsplan och budget 2014 är att förena ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning genom att ta höjd för kommande investeringsbehov, fokusera på välfärdens kärna såsom skola och omsorg samt ta ansvar för att Solna utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Staden ska ha en genomtänkt strategi när det gäller planering, genomförande och uppföljning i all sin verksamhet. Utmaningar och prioriteringar Solna står inför flera stora utmaningar under de kommande åren. Trots att läget bedöms stabilisera sig något efter finanskrisen förväntas tillväxttakten vara måttlig. Det är därför viktigt att Solna skapar bästa möjliga grogrund för tillväxt och därmed arbetstillfällen för människor med varierande förutsättningar och bakgrund. Vi ska fortsätta den inslagna vägen med att skapa ett gott klimat för företag och fortsätta utveckla samarbetet med näringslivet. Det är viktigt för att skapa nya jobb och minska utanförskapet, men också för att trygga stadens ekonomi. Det är genom hög sysselsättning som vi kan fortsätta att kombinera låg skatt med god kvalitet i välfärden samt investera i utvecklingen av det framtida Solna. En annan utmaning är att skapa förutsättningar för att möta efterfrågan som finns på att bo i Solna. Solna är en av Sveriges snabbast växande kommuner och dagligen får Solna nya invånare som bidrar till att utveckla staden. Att många vill bo i Solna innebär fantastiska möjligheter, men ställer samtidigt krav på att utvecklingen sker på ett miljövänligt, tillgängligt, stadsmässigt och tryggt sätt. Vi måste löpande utvärdera förutsättningarna för framtida exploatering för att säkerställa en takt som staden mäktar med ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart. Framför allt 5 fästs vikt vid att kunna hantera och leverera god välfärd till solnaborna. Solna behöver nya bostäder, nya förskolor, skolor samt olika former av omsorgsboenden och samlingslokaler, samtidigt som befintliga fastigheter behöver rustas upp och energieffektiviseras. Vi måste verka för utbyggnad av infrastruktur genom förstärkningar av kollektivtrafiken och regionala trafiklösningar, exempelvis genom förlängningen av tvärbanan vars första etapp mellan Solna och Alvik invigs hösten 2013. Stadsmiljön behöver samtidigt utvecklas och underhållet av gator och parker anpassas efter att solnaborna blir fler. Solna befinner sig i en intensiv genomförandefas av flera viktiga stadsutvecklingsprojekt. Sex nya stadsdelar börjar ta form, bland annat Arenastaden med nationalarenan samt Hagastaden med det nya universitetssjukhuset, samtidigt som kollektivtrafiken byggs ut. Tvärbanan, vars första etapp precis har invigts, byggs ut från Alvik via Sundbyberg och Solna Centrum till Arenastaden som ett led i att trygga bra och miljövänliga kommunikationer. Denna tillväxt och utveckling innebär nya möjligheter för staden, men ställer också krav på oss att hantera genomförandet på ett bra och kostnadseffektivt sätt. Parallellt med denna utbyggnad ökar solnabornas förväntningar på stadens tjänster och service. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. De ska också uppfylla det moderna samhällets krav på valfrihet, tillgänglighet, bemötande och dialog. Ett steg i arbetet med det blir inrättandet av en ny medborgarservice, där solnabor ska kunna få kvalificerad hjälp med ärenden via ett och samma nummer. Stadens förnyelsearbete tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor med målsättningen att förbättra servicen till solnaborna och skapa effektivare verksamheter.

Stadsövergripande inriktning för verksamheterna En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för att staden ska klara av att möta solnabornas krav på effektiv användning av skattemedlen. Solna stad har en lång tradition av god ekonomi och styrning. Styrningen utgår från en samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, uppdrag och ekonomiska ramar. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från regeringsprogrammets vision om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. Därutöver har vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs styrelser och nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Ekonomin är en förutsättning för verksamheten, men också en begränsning. Budgeten ska hållas. Styrelse och nämnder ska löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Ekonomiska förutsättningar och satsningar Världsekonomin är fortsatt osäker. Sannolikheten för en global recession är i dagsläget låg, men en långsammare återhämtning av världsekonomin i de utvecklade länderna till följd av budgetåtstramningar är att vänta. Trots en relativt god utveckling av svensk ekonomi under de kommande åren räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inte med att ekonomin återgår till fullt resursutnyttjande förrän 2016. 6 Det kommunala inkomstutjämningssystemet gör dessutom att betydande delar av Solnas skatteintäkter går till andra kommuner som har lägre skattekraft. Det kommunala kostnadsutjämningssystemet innebär även att Solna stad bidrar till andra kommuner med högre strukturella kostnader. Enligt finansdepartementets förslag ska Solna dessutom bidra med ytterligare drygt 20 mkr i detta utjämningssystem i framtiden. Det låga resursutnyttjandet, som präglat den svenska ekonomin alltsedan finanskrisen bröt ut har bidragit till att pris- och löneökningarna blivit lägre än normalt. Underliggande inflation och löneökningstakt beräknas först 2016 nå upp till två respektive fyra procent när ekonomin når jämvikt. Detta innebär att stadens egen kostnadsutveckling under 2014 kommer att bli måttliga. Mot denna bakgrund föreslås för 2014 en generell ramhöjning till styrelse och nämnder med 1,0 procent. Nämnder med volymbaserade ramar kompenseras fullt ut för ökningen i löpande kostnader samt fasta kostnader som följer av ökade kapitalkostnader när verksamheten utvecklas för att möta befolkningsökningen. Det finansiella målet om investeringar föreslås uppgå till maximalt 700 mkr under en femårsperiod och resultatmålet fördubblas för att kunna möta kostnader för framtida investeringar. Genom den goda utveckling Solna haft under de senaste åren har vi därför möjlighet att skjuta in extra kraft i ekonomin och tillfälligt minska överskottsmålets ökning. Extra satsningar Utöver satsningarna i form av de finansiella målen fortsätter Solna sin offensiva satsning för att rusta Solnas förskolor och skolor och skjuter i årets budget till ytterligare 16,0 mkr. Den fysiska miljön ska moderniseras för att kunna matcha den höga ambitionsnivån i lärande och undervisning samt erbjuda eleverna trygghet och trivsel. Dessutom satsas 7,0 mkr inom förskola och 2,0 mkr inom skolan för att säkra kvalitet och kompetens. Dessa satsningar möjliggör, tillsammans med effektiviseringar av lokaler, IT och telefoni samt åtgärder för att öka frisknärvaron, att kvaliteten inom förskola och skola kan stärkas och utvecklas. Det handlar bland annat om att säkra personaltätheten, inte minst i samband med den ordinarie personalens

frånvaro samt om att kompensera för lönesättningen inom ramen för läraravtalet. Förstärkningar inom äldreomsorgen, som är en central del av vår gemensamma välfärd, är viktiga. Solnaborna ska kunna förvänta sig trygghet och god omsorg i livets olika skeden. Inom staden ökar valfriheten för att stärka människors möjlighet att påverka sin egen situation och vi fokuserar fortsatt på stadens uppföljningsverksamhet för att garantera att Solnas äldre möts av en omsorg med god kvalitet. Tidigare har det förekommit att äldre människor som får stöd från hemtjänsten och deras familjemedlemmar upplevt hemtjänstbesöken som stressiga. De har framfört att det ges för lite tid för varje besök. För att komma till rätta med detta och för att fortsatt ta ansvar för en av stadens mest prioriterade välfärdstjänster genomförs i årets budget en satsning på 6,0 mkr för att säkerställa mer tid för äldre i samband med hemtjänstens insatser. Med omtanke för Solnas äldre ser vi nu till att minska stressen i samband med besöken från hemtjänsten. Det ger fler äldre en ökad känsla av trygghet och innebär att vi ökar förutsättningarna för ett gott och värdigt bemötande inom stadens äldreomsorg. En bra och tydlig arbetslinje är en förutsättning för att klara av våra välfärdsåtaganden, som ska finansieras genom människor i arbete. Att bejaka vikten av arbete redan i tidiga åldrar vill vi uppmuntra och stärka genom att skapa bättre förutsättningar för Solnaungdomar att söka sommarjobb. Under 2013 har en lyckad satsning på sommarjobb tillsammans med det lokala näringslivet renderat i en fördubbling av antalet jobbtillfällen. Denna utveckling vill vi uppmuntra och förstärker därför stadens arbete kring sommarjobbssatsningen inför 2014 med ytterligare 0,5 mkr. Vi vill också i och med årets budget inskärpa vikten av bibliotek som viktiga kulturbärare samt främjare av bildning och ett inslag i samhället som alla solnabor har tillgång till. Samtidigt ser vi ett behov av mötesplatser för ungdomar i Solna och gör därför en riktad satsning om 1,0 mkr på att utöka öppettiderna för biblioteksfilialen i Bergshamra, vilket vi ser som en första del i utvecklingsstrategin som alliansen har tagit initiativ till i kommunstyrelsen. Vi bedömer också att Hagalund är en stadsdel som står inför stora utvecklingsmöjligheter varför vi även använder dessa medel för att säkerställa helgöppet på Villa Odin i Hagalund. Inom ramen för extra satsningar bedömer vi även kommunikationerna i Solna som viktiga att fortsätta utveckla. Solna har gjort stora satsningar för att förbättra kollektivtrafiken genom utbyggnad av tvärbanan, bättre tillgänglighet till och utökad pendeltågstrafik samt nya busslinjer. Nu tar vi nästa steg och lägger till cykeln. Cykeln som blivit ett allt mer uppskattat och viktigt transportmedel. Den spelar en allt större roll för att Solna ska kunna växa och utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt. Många solnabor väljer i dag cykeln för att pendla till och från jobbet varför det är viktigt att de kan göra det på ett snabbt och säkert sätt. Solna beslutade hösten 2012 att ta fram en cykelplan för att identifiera brister och föreslå förbättringar. Under 2014 kommer den att färdigställas och vi avsätter därför redan nu 1,0 mkr för att kunna genomföra satsningar och åtgärder i enlighet med planen. Ett ökat cyklande ger en bättre stadsmiljö, bättre luft, mindre buller och minskad trängsel i biltrafiken. För att ytterligare öka trivseln i Solnas boendemiljö satsar vi även 5,0 mkr extra på upprustning av stadens parker. Skattenivå Låg skatt ökar solnabornas möjligheter att göra egna prioriteringar. Därför ska solnaborna aldrig betala mer skatt än nödvändigt och varje skattekrona ska användas effektivt. Skattesänkningar får dock inte ske på bekostnad av kvaliteten i skolan och omsorgen. Skattenivån ska prövas mot bland annat den allmänna ekonomiska utvecklingen, skatteunderlagets utveckling samt ambitionshöjningar inom kärnverksamheterna. Övergripande ska en ständigt löpande översyn av stadens verksamheter syfta till effektivare utnyttjande av solnabornas gemensamma resurser. För 2014 föreslås att Solnas kom- 7

munalskatt lämnas oförändrad på 17,12 per skattekrona. Avslutning Solna är en av Sveriges mest framgångsrika kommuner. Under mandatperioden 2011-2014 är alliansens målsättning att utifrån regeringsprogrammet höja nivån ytterligare och stärka Solnas ställning som en föregångsstad. I och med budgeten för 2014 fortsätter detta ambitiösa arbete. Eftersom alliansen under många år drivit en ansvarsfull politik som parerat effekterna av den långvariga och globala finanskrisen, kan vi nu göra en betydelsefull satsning för att förstärka Solnas utvecklingsmöjligheter inom flera välfärdsområden. Att ta ansvar för Solnas ekonomi är att ta ansvar för vår gemensamma välfärd både i dag och i framtiden. Tack vare Solnas goda utveckling under alliansens styre har vi säkrat framtidens välfärd och skapat förutsättningar för att Solna ska kunna fortsätta förbättras de kommande åren. Pehr Granfalk (M) Anders Ekegren (FP) Malin Appelgren (KD) Anna C. Nilsson (C) 8

Verksamhetsplan och budget stadens främsta styrdokument Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen ska lämna ett förslag till verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad. Nämnderna ska därefter, under hösten, utarbeta verksamhetsbudgetar och målsättningar utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november månad tar kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen och uppdaterad befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer i november månad ekonomiska ramar, mål, verksamhetsanknutna uppdrag samt skattesatsen för kommande år. Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsanknutna uppdrag och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget som är stadens främsta styrdokument. Solna stads verksamhetsplan och budget kompletteras av ett antal stadsövergripande styrande dokument som policies, strategier, planer, program, riktlinjer med flera, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. Inriktningsmålen mäts utifrån ett antal effektmål som i sin tur följs upp genom nyckeltal/indikatorer. Effektmålen är treåriga och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna jämföra med andra kommuner. Dessutom ska de vara specifika, mätbara, tidssatta och realistiska. Kommunstyrelsen utarbetar med nämnderna, nyckeltal/indikatorer som stödjer de olika effektmålen. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin budget och verksamhetsplan besluta om åtagande med efterföljande kvalitetsdeklarationer, internkontrollplan och konkurrensutsättningsplan för verksamheten. Särskilda verksamhetsanknutna uppdrag kopplade till målområdena och inriktningsmålen har formulerats. Uppdragen som åläggs styrelse och nämnder ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Utifrån styrelsens och nämndernas mål och ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Nämndmål ska arbetas fram och därefter ska enheterna beskriva sina mål det vill säga hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå nämndens och stadens mål. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i stadens vision, policies och program. Enheternas mål ska i sin tur brytas ned till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör medarbetarens ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. De ska också stödja och harmonisera med de åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som är antagna för verksamheten. 9

Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Nämnd Vision Inriktningsmål Ef fektmål Uppdrag Ekonomiska ramar Nämndmål Nämndbudget KF Nämnd Enhet Enhetsmål Tilldelade resurser Enhet Indiv iduella mål Ansv ar och bef ogenheter Medarbetare Medarbetare Bild. Solna stads styr- och uppföljningssystem Kommunfullmäktige följer upp styrelse och nämnder utifrån de övergripande mål, uppdrag och ekonomiska ramar. De övergripande inriktningsmålen följs upp och utvärderas utifrån effektmål som i sin tur mäts och följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer, vilka redovisas i delårsrapporter och i årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. De individuella målen för varje medarbetare följs upp i medarbetarsamtal och måluppfyllelsen är en av flera faktorer som ligger till grund för ny lön vid löneöversyn. Solna stads lönepolitik ska främja måluppfyllelse och kopplingen mellan enhetens mål, arbetsresultat och lön ska vara tydlig. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer ett behov av att utveckla styrningen och strukturen för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen. Ungefär hälften av stadens verksamhet drivs på entreprenad eller i köpt verksamhet. Nämnderna behöver därför i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen utveckla styrning och uppföljning även av dessa verksamheter. Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl internt som externt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling och internationellt arbete integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Staden ska arbeta proaktivt med samtliga likabehandlingsperspektiv för att alla medborgare ska få likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Ett öppet förhållningssätt är viktigt för att nå framgång i arbetet. Solna stad har förbundit sig att arbeta enligt den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män framtagen av Council of European Municipalities and Regions (CEMR). Ur ett jämställdhetsperspektiv ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram och analysera 10

könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Stadens arbete för ökad tillgänglighet för funktionsnedsatta personer ska beaktas i stadens verksamheter. Det är också angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och motverka främlingsfientlighet och rasism. Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en värld med täta kontakter över nations- och kulturgränser är det internationella utbytet en förutsättning. EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 lägger fast kursen för unionens gemensamma arbete för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin omfattar mål kring sysselsättning, forskning och utveckling, klimat och energi, utbildning samt ökad social delaktighet och minskat utanförskap. Målen i Europa 2020- strategin stämmer väl överens med stadens fyra målområden och ett flertal av inriktnings- och effektmålen. I arbetet med att uppnå och utvärdera målen ska strategin beaktas. På detta sätt bidrar Solna stad till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. Kvalitetsarbetet i Solna stad Arbetet med att utveckla Solna stads kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett ständigt arbete att utveckla och förbättra stadens finansierade verksamheter. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicy och strategi för Solna stad ska styrelse och nämnder utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts genom effektmål i verksamhetsplan och budget. Styrelse och nämnder ska kontinuerligt arbeta med att utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för tjänster. Dessa är en del i stadens styrning och ska därför harmonisera med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i samverkan med kommunstyrelsen. Förutsättningar för verksamhetsplan och budget Omvärldsfaktorer Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen i övriga Europa relativt väl. Under 2012 växte BNP med cirka 1,3 procent. Den senaste tiden har emellertid den svaga omvärldsutvecklingen i euroområdet påverkat tillväxten i Sverige i större utsträckning än vad som tidigare förväntades. Stämningsläget har försämrats hos både hushåll och företag. Bruttonationalprodukten (BNP) bedöms växa svagare än normalt även under större delen av 2013. Såväl exporten som efterfrågan i Sverige bidrar till att BNP-tillväxten mattas av. Det finns emellertid förutsättningar för att den svenska ekonomin klarar sig relativt bra trots en svag ekonomi i omvärlden. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och därmed finns vissa möjligheter att lägga om finanspolitiken i en mer expansiv riktning utan att trovärdigheten för de offentliga finanserna riskeras. SKL:s ekonomer bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Men återhämtningen är ganska måttlig. BNP växer med 0,8 procent 2013 och med 2,7 procent 2014. Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms även kommande år växa starkt. 11

Skatteintäkterna räcker ändå inte till för att kunna utveckla välfärden i samma takt som hittills de kommande åren, eftersom den demografiska utvecklingen kräver allt mer resurser. Kommunerna är på väg in i en period där investeringsbehoven och de demografiska behoven i kommuner och landsting ökar kraftigt. Det kommer att ställa stora krav på att hålla igen på kostnader och att anpassa verksamheterna. Enligt SKL:s beräkningar krävs både ökade statsbidrag, effektiviseringar samt skattehöjningar för att kommunsektorn ska kunna behålla ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag 2017, vilket motsvarar enbart halva nivån för målet om god ekonomisk hushållning (2 procent). I en svag konjunktur räknar SKL med att skatteunderlaget ökar måttligt de närmaste åren. Effekten på skatteunderlaget av en svagare konjunktur, motverkas av att pensionsinkomster och arbetsmarknadsersättningar ökar. Konjunktur- och inflationsutsikterna är låga på kort och på lång sikt. Inför år 2014 är det aktuellt med förändringar i det kommunala utjämningssystemet, vilket enligt förslaget kommer att öka kostnaderna för Solna stad. Detta, tillsammans med att det låga ränteläget som sänker de finansiella intäkterna och höjer pensionskostnaderna, belastar Solnas ekonomiska förutsättningar inför år 2014. Solna stads utveckling Tillväxttakten ökar i Stockholmsregionen under det andra kvartalet 2013. Den privata sektorn utvecklas positivt och efter en lång period av ett minskat nyföretagande, vänder nu trenden. Dock fortsätter arbetsmarknaden att försvagas. Antalet sysselsatta samt antalet arbetade timmar fortsätter att öka i Stockholmsregionen. Likväl blir arbetsmarknaden i Stockholm svagare, delvis på grund av den starka inflyttningen till regionen. Antalet lediga jobb minskar i regionen samtidigt som arbetslösheten stiger svagt. Arbetsmarknaden i Stockholm är dock starkare än i övriga riket. Solna är en stad i stark tillväxt. Stadens befolkning har vuxit med cirka 20 procent under perioden 2000 2010 och kommer enligt prognos att växa med ytterligare cirka 35 procent fram till år 2022. Utbyggnad pågår av sex nya stadsdelar med Arenastaden, Hagastaden, Nya Ulriksdal, Järvastaden, Solna city och Ingenting. Denna tillväxt innebär möjligheter, men ställer också krav på staden i form av utbyggnad av den kommunala servicen samt effektiva lösningar, framför allt i stadsdelarna Järvastaden och Nya Ulriksdal. Solna tillhör en av de kommuner i landet som har haft den kraftigaste befolkningstillväxten under perioden 2007 2012 (en ökning på drygt 12 procent) och enligt stadens prognos kommer befolkningen att fortsätta öka. Solnas befolkning ökade under 2012 med 1 347 personer eller 1,9 procent (2011 ökning med 2,6 procent), till 71 293 personer, jämfört med riket där befolkningstillväxten var 0,8 procent. Av ökningen står inflyttningsnettot för 688 personer. Det föddes 1 249 barn i Solna under året. Födelseöverskottet var 654 personer. Antalet personer i åldersgruppen 0 5 år har ökat med 33,9 procent och antalet i åldersgruppen 6 15 år har ökat med 10,8 procent, medan gruppen 80 år och äldre har minskat med 6,2 procent sedan 2007. Befolkningsutvecklingen påverkar skatteintäkter och utjämning, men även omfattningen av den kommunala verksamheten. Under den kommande tioårsperioden är det framför allt barnomsorg och skola som kommer att kräva ökade resurser medan det är stabila volymer inom gymnasieskola och hemtjänst/äldreomsorg. Under åren 2013 2014 kommer Solnas befolkning att öka med omkring 1 400 invånare (2 procent) per år till cirka 74 000 invånare i slutet av år 2014. Ökningen i befolkning under 2013 2014 sker främst inom de yngre årskullarna i grundskolan. I åldersgruppen 80 år och äldre minskar befolkningen under denna period. I den prognos som tagits fram väntas den relativt snabba befolkningsökningen fortsätta under hela den tioårsperiod som progno- 12

sen gäller. År 2020 beräknas befolkningen uppgå till drygt 90 000 invånare. Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskoleoch skolåldrar och vuxna i yngre yrkesverksamma åldrar. Det är en följd av hög fruktsamhet och av hög byggtakt. Äldre, 85 år och äldre, väntas till skillnad från övriga åldersgrupper minska något under prognosperioden. Prognosen bygger på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för staden. Viktigt är också det antagande, staden gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. En volymberäknad ram används som bas för att avgöra resurserna till barn- och utbildningsnämndens, socialnämndens respektive omvårdnadsnämndens verksamhet. Tanken med detta sätt att beräkna ramen är framför allt att få en modell som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan ökar. Under föregående 10-årsperiod har Solnas expansion i stor utsträckning skett genom förtätning. Kommande 10-årsperiod växer Solna än kraftigare och expansionen sker till stor del genom att nya stadsdelar byggs. Detta ställer andra krav på investeringar i infrastruktur, förskolor, skolor och gruppbostäder för att klara utbyggnaden, samtidigt som tidigare tillgångar måste underhållas och rustas upp. Det innebär även stora verksamhetsmässiga utmaningar, såsom att klara att leverera stadens åtaganden i utbyggnadsområdena och att klara trafiken under utbyggnadsperioden. Utmaningen är att balansera de långsiktiga investeringsbehoven mot behoven i den löpande verksamheten. En viktig faktor är att beräkna hur stor andel av investeringsbehovet som staden svarar för och hur mycket externa intressenter kan tillhandahålla. Detsamma gäller bedömningen av den andel av servicen som stadens egenregiverksamhet ska utföra och hur stor del som andra intressenter står för särskilt när det gäller verksamheter med hög valfrihet. Denna utveckling kommer att ställa krav på prioritering, effektivisering och förnyelse i stadens verksamheter. Det utvecklingsarbete som har pågått i staden under de senaste åren måste fortsätta och intensifieras. Inriktningen ska vara att frigöra resurser genom att bland annat förbättra samarbetet mellan nämnder och minska kostnader för lokaler samt administration. Kommunstyrelsen och dess tjänstemannaorganisation, stadsledningsförvaltningen, har en nyckelroll i staden för att kunna möta det växande Solnas utmaningar. Styrelsen och förvaltningen måste förstärka sin roll i styrningen, ledningen och samordningen av staden för att alltid kunna säkerställa effektiva lösningarna. Ekonomiska förutsättningar Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bland annat att kommunerna ska kunna stämma av sin ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för att återställa ett eventuellt negativt resultat. Det ställs också tydliga krav på att fastställa finansiella mål, leva upp till dem och vidta åtgärder för att återställa balansen om det uppstår negativa resultat. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomisk hushållning varierar beroende på bland annat kommunens befolkningsutveckling och behov av investeringar. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin eftersom kostnader genom investeringar ska kunna finansieras inom driftbudget på kort och lång sikt. Solna stad tillhör en av de kommuner i Sverige som växer kraftigast. I en växande kommun som Solna med allt större investeringar bör därför resultatmålet successivt höjas till en högre nivå än riktvärdet om två procents överskott. 13

Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning. Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Skattepengarna ska användas för Solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga och klara samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Solna stads styrsystem ska säkerställa detta. Solna stad har sedan 2004 haft en konsekvent och enhetlig modell för att årligen justera nämndernas ekonomiska ramar utifrån verksamheternas behov. Med beaktande av ett långsiktigt scenario för staden har nämnderna fått en årlig generell uppräkning av ramarna som kompensation för löne- och prisutveckling. Avsikten har varit att ge nämnderna tydliga och långsiktiga planeringsförutsättningar. I budget 2014 föreslås att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren 2014 2016 som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att senare, allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. I budget 2014 föreslås att de berörda tre nämnderna blir kompenserade för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer genom en minskad befolkning i åldersklasserna. I budget 2014 föreslås även att nämnderna kompenseras för kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Här avses främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört kompensation för kapitalkostnader. I budget 2014 föreslås också behålla målet att nettoinvesteringarna under en rullande femårsperiod inte ska överstiga 700 mkr. Investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena ligger utanför denna ram. I mars 2011 tog kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut om att planera och uppföra en ny skola i Nya Ulriksdal. Målsättningen är att skolan ska tas i bruk under 2014. Denna investering ligger inom investeringsbudgeten, men utanför investeringsramen på 700 mkr över en rullande femårsperiod. Inför budget 2014 har ett omfattande arbete gjorts i staden med effektiviseringar av lokaler, IT och telefoni samt insatser för att öka frisknärvaron. Syftet är att frigöra resurser för politiska prioriteringar genom att bland annat minska kostnaderna för lokaler och administration. I arbetet har bland annat konstaterats att verksamheterna i Bagartorpsskolan, Fridhemsskolan och Stenbackaskolan flyttar ut under 2014 och att lokalerna därmed kan avvecklas. Detta effektiviseringsarbete kommer att fortsätta under 2014 för samtliga stadens lokaler, med bland annat en fortsatt integrering och effektivisering av stadens skol- och fritidslokaler/fritidsklubbar i enlighet med skollagens intentioner. En reservering för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet och övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. Staden har, i enlighet med uppsatta mål och god ekonomisk hushållning, kunnat göra tidigare reserveringar i eget kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. Av en långtidsprognos framgår att Solnas pensionskostnader i förhållande till skatteintäk- 14

ter är som högst under innevarande tioårsperiod. I denna budget föreslås därför att under 2014 2016 använda 20 mkr respektive år av reserveringen i eget kapital för att täcka en del av pensionskostnaderna. Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar kan politiska prioriteringar göras, vilket innebär en förändring av enskilda nämnders budgetar eller uppdrag. Därutöver gäller några andra ekonomiska förutsättningar: Politiska prioriteringar Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar görs politiska prioriteringar inom målområdena, vilket innebär en förstärkning av vissa nämnders budgetar. För 2014 föreslås en riktad satsning inom området trygghet och lärande för Solnabornas bästa på 7,0 mkr inom förskolan och 2,0 mkr inom skolan för att säkra kvalitet och kompetens. Dessa satsningar möjliggör, tillsammans med effektiviseringar av lokaler, IT och telefoni samt åtgärder för att öka frisknärvaron, att kvalitet och kompetens kan stärkas och utvecklas. Dessa medel tillförs barn- och utbildningsnämnden. Styrelse och nämnder får lägre kostnader år 2014 på grund av sänkt internränta till 2,5 procent. Ramarna dras med anledning av detta ner i motsvarande grad, vilket beskrivs i respektive nämndbudget i detta dokument. Beträffande interndebiteringar höjs lokalhyror och övriga interna avgifter med 1,0 procent till år 2014, i enlighet med uppräkningen av de generella ramarna. Stadsbyggnadsnämnden har de senaste åren fått betydligt högre parkeringsintäkter genom det förändrade taxesystemet. En avräkning gjordes inför 2013 och den kompletteras nu med ytterligare en för att skapa neutrala förutsättningar vid sidan av gjorda politiska prioriteringar. Bedömningen är sammantaget att nämnderna har goda förutsättningar inför verksamhetsåret 2014. Därutöver föreslås en riktad satsning för att rusta Solna inom målområdena trygghet och lärande för Solnabornas bästa och levande stad. Medlen tillförs stadsbyggnadsnämnden för att fortsätta satsningen på upprustning av förskole- och skollokaler, 16,0 mkr, och på upprustning och skötsel av den offentliga miljön, 5,0 mkr. Dessutom tillförs stadsbyggnadsnämnden 1,0 mkr för att genomföra åtgärder i den cykelplan, som staden håller på att arbeta fram. Inom ramen för målområdet trygghet och lärande för Solnabornas bästa föreslås också en riktad satsning på Solnas äldre. Omvårdnadsnämnden tillförs 6,0 mkr för att säkerställa mer tid för äldre i samband med hemtjänstens insatser. Det föreslås även en riktad satsning på kulturen inom målområdet levande stad. Kultur- och fritidsnämnden tillförs 1,0 mkr för att kunna öka öppettiderna på biblioteksfilialen i Bergshamra och på Villa Odin i Hagalund. Avslutningsvis föreslås en riktad satsning inom målområdena trygghet och lärande för Solnabornas bästa och Solna i utveckling för att få unga i jobb. Kompetensnämnden tillförs 0,5 mkr för att förstärka stadens satsning på sommarjobb. De medel, 0,5 mkr, som tidigare har lagts på kommunstyrelsen för arbetet med sommarjobb, överförs till kompetensnämnden. 15

Mål och uppdrag utifrån Solna stads vision I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2014 läggs ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och uppdrag fast för Solna stad. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Vision Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Visionen har preciserats i fyra målområden; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för Solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning, samt i fem stadsövergripande inriktningsmål. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål som i sin tur följs upp med hjälp av flera nyckeltal/indikatorer. Målen är både av verksamhetsmässig och av finansiell karaktär. Därutöver har vissa särskilda uppdrag kopplats till målområdena och inriktningsmålen. Dessa uppdrag åläggs styrelse och nämnder och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom budgetram. För år 2014 finns 5 inriktningsmål, 22 effektmål samt 13 uppdrag. Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska minst bibehållas i medborgarundersökningen år 2014 jämfört med år 2013. (År 2012 NRI 66) 16 Lika med eller högre jämfört med 2013. Lika med eller högre jämfört med 2014. Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med arbetsmöjligheter i Solna. Medborgarnas nöjdhet med utbildningsmöjligheter i Solna. Medborgarnas nöjdhet med bostäder i Solna. Utvecklingen av befolkningsstruktur i Solna. Antal färdigställda bostäder. Genomsnittstid mellan beslutat planuppdrag och antagen detaljplan. Antal barn i stadens finansierade barnomsorg. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer till Solna. Genomförda projekt/aktiviteter som gynnar framkomligheten i Solna. Medborgarnas nöjdhet med kommersiellt utbud i Solna. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheter i Solna. Lika med eller högre jämfört med 2015.

Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 75 i Stockholm Business Ingen mätning görs NKI 75 Ingen mätning görs Alliance serviceundersökning år 2015. (År 2013 NKI 70) Nyckeltal/Indikator Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande bygglov. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande markupplåtelse. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande serveringstillstånd. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande miljötillsyn. Företagarnas nöjdhet med Stockholms Brandförsvarsförbund service gällande brandtillsyn. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs 1 3 plats 1 3 plats 1 3 plats ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2013 1:a plats) Nyckeltal/Indikator Andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per 1 000 invånare. Andelen nyföretagsamma per 1 000 invånare. Antalet nya företag per 1 000 invånare. Utveckling av företag och momspliktiga verksamheters ekonomiska omsättning. Turistekonomisk omsättning på områdena övernattningar och aktiviteter, främst kopplat till evenemang och möten. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2013 2014 utreda en långsiktigt hållbar utbyggnads- och investeringstakt för staden för de kommande åren. Utredningen påbörjas under hösten 2013 och slutförs under år 2014. Målområde Levande stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Staden ska underlätta för att Solnabor, Solnaföretag och besökare ska kunna leva och verka miljövänligt. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska minst bibehållas i medborgarundersökning år 2014 jämfört med 2013. (År 2012 NRI 62) Lika med eller högre jämfört med 2013. 17 Lika med eller högre jämfört med 2014. Lika med eller högre jämfört med 2015. Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter. Medborgarnas nöjdhet med hur trygga och säkra de känner sig mot hot, våld och misshandel. Medborgarnas nöjdhet med hur trygga och säkra de kan känna mot inbrott i hemmet.

Solnas placering i SKL:s undersökning Trygghet och säkerhet. Antal dagar från upptäckt/inkommen anmälan om klotter på stadens fastigheter till det är sanerat. Antal dagar från upptäckt/inkommen anmälan av trasig lampa på lyktstolpe till det är åtgärdat. Nivå på måluppfyllelse för miljöbalkstillsyn. Nivå på måluppfyllelse för offentlig livsmedelskontroll och livsmedelskontroll. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Solnas medborgare, företag och besökare ska erbjudas goda möjligheter att kunna agera miljövänligt. Miljövänligheten i Solna ska öka jämfört med år 2013. Miljövänligheten i Solna ska öka jämfört med år 2014. Miljövänligheten i Solna ska öka jämfört med år 2015. Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med stadens miljöarbete Antal möjliga uppställningsplatser för lånecyklar på allmän platsmark i Solna. Avfallshantering Solnabornas insamling av hushållsavfall till förbränning. Antal hushåll och företag i Solna med möjlighet att sortera matavfall. Mängden utsortering av rent matavfall, tidningar och förpackningar i Solna. Medborgarnas nöjdhet med tillgängligheten till återvinningscentraler i kommun. Energieffektivisering Energianvändningen avseende belysning på allmän platsmark. Fjärrvärmeanvändningen inom stadens egna fastigheter. Antalet gamla armaturer som bytts ut till mer effektiva armaturer. Antalet nya ljuspunkter på allmän platsmark i Solna. Antal genomförda energieffektiviseringsåtgärder. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska minst bibehållas i medborgarundersökningen år 2014 jämfört med år 2013. (År 2012 NMI 52) Lika med eller högre jämfört med 2013. Lika med eller högre jämfört med 2014. Lika med eller högre jämfört med 2015. Nyckeltal/Indikator Medborgarnas nöjdhet med underhåll. Medborgarnas nöjdhet med snöröjning. Medborgarnas nöjdhet med belysning. Medborgarnas nöjdhet med trafiksäkerheten. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Medborgarnas nöjdhet med kultur, idrott och fritidsmöjligheter i Solna ska minst bibehållas på samma nivå som 2012 i medborgarundersökningen år 2014. (År 2012 kultur NRI 54, idrott NRI 56 och fritidsmöjligheter NRI 64). Minst lika med 2012 års nivå. Minst lika med 2012 års nivå. Nyckeltal/Indikator Tidningen Sport & Affärers ranking av idrottsstäder i Sverige. Kommunalt breddidrottsstöd (7 20 år). Antal lag och träningsgrupper i Solna. Antal besökare på Solnas idrottsanläggningar. Medborgarnas nöjdhet med tillgången till kultur och idrottsevenemang. Solnas biblioteks totala utlåning av media per invånare. Antalet aktiviteter för barn och unga (0 20 år) per 1 000 invånare på Solnas bibliotek. Solnas Kulturskola certifiering enligt Qualis modellen. Tillgänglighet/öppethållande på kvällar och helger för stadens fritidsgårdsverksamhet. Minst lika med 2012 års nivå. 18

Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmän plats (gator, vägar, parker och torg m.fl.) och Öka jämfört med 2013. Öka jämfört med 2014. Öka jämfört med 2015. allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.) ska öka jämfört med år 2013. Nyckeltal/Indikator Inom lagstiftningen Enkelt avhjälpta hinder (EAH). Utom lagstiftningen Enkelt avhjälpta hinder (EAH). Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utarbeta en översiktsplan och en cykelplan för staden. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden verka för att öka framkomligheten i Solna. I detta uppdrag ingår bland annat att verka för att en utbyggnad av kollektivtrafiken i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med samtliga nämnder utreda hur personer med funktionsnedsättning ska få ökad tillgänglighet till att kunna delta i samhällslivet. I uppdraget ingår även att involvera kompetens som finns hos myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. Målområde Trygghet och lärande för Solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger Solnaborna olika skeden i livet. Förskolor och skolor i möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solna- kunskaper och erfarenheter, som rustar dem Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna borna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna ta studier och arbete. Kunskap och lärande för livet och ger goda möjligheter till fortsat- stad finansierar ska finnas som ett naturligt ska uppmuntras och värderas högt. stöd för Solnabor, som behöver den under Inriktningsmål Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket 19 Högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Nyckeltal/Indikator Andelen deltagare som har genomgått Solnamodellen under året och uppbär egen försörjning. Andelen Solnabor som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd utav arbetskraften 16 64 år. Antal Solnahushåll med försörjningsstöd. Andelen biståndsmottagare i Solna. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Andelen Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten ska minst uppgå till 77 procent år 2014. (År 2012 76 procent) 77 % 78 % 79 %

Nyckeltal/Indikator Andelen med hemtjänst som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andelen med hemtjänst som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Andelen med hemtjänst som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Antal hemtjänstpersonal som en hemtjänstkund (med två eller flera hjälpinsatser varje dag) möter i genomsnitt under en 14 dagars period. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Andelen Solnabor 65 år och äldre i vård- och omsorgsboende, som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende ska minst uppgå till 79 procent år 2014. (År 2012 78 procent) 79 % 80 % 81 % Nyckeltal/Indikator Andelen i vård- och omsorgsboende som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andelen i vård- och omsorgsboende som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Andelen i vård- och omsorgsboende som uppger att det känns tryggt att bo i vård- och omsorgsboende. Andelen i vård- och omsorgsboende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2015. (År 2011 KKI 1,3 av 2,0) Ingen mätning görs KKI 1,3 Ingen mätning görs Nyckeltal/Indikator Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad och de som har insatsen daglig verksamhet som är nöjda med hjälpen med mat och måltider. Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad som upplever att de får hjälp med sina fritidsaktiviteter. Andelen av de som bor i gruppbostad/servicebostad som upplever att de får hjälp av samma personal. Uppdrag Kommunstyrelsen och omvårdnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans utreda och förbereda för en eventuell kommunalisering av hemsjukvården. Kommunstyrelsen och omvårdnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans utreda och utveckla stadens arbete inom LSS inklusive att kontinuerligt dimensionera antalet LSSbostäder i Solna. Inriktningsmål Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål År 2014 År 2015 År 2016 Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som känner sig trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska minst bibehållas 2014 jämfört med år 2013. (År 2012 i.u.) Lika med eller högre jämfört med 2013. Lika med eller högre jämfört med 2014. Lika med eller högre jämfört med 2015. 20