SKÅNEPROGRAM 2014-2018

SKÅNEPROGRAM 2014-2018 SOCIALDEMOKRATERNA I SKÅNE

Innehållsförteckning 1. Ett Skåne för alla... 3 2. Demokratisk och öppen välfärd på medborgarnas villkor... 5 3. Trygg, säker och tillgänglig sjukvård... 6 3.1. Jämlik och jämställd vård och hälsa... 6 3.2. Kortare väntetider och besked direkt... 7 3.3. Välfungerande och högkvalitativ hälso- och sjukvård... 8 3.4. Säker sjukhusvård av högsta kvalitet... 9 3.5. Avgifter i vården... 11 3.6. Jämlik och rättvis tandvård... 11 4. En aktiv och lyssnande personalpolitik... 12 5. Tillväxt och utbildning ger jobb och framtidstro... 14 5.2. Steget in på arbetsmarknaden... 16 5.3. Forskning och utbildning är grunden... 17 6. Röd miljöpolitik för ett hållbart Skåne... 18 6.1. Biologisk mångfald i samhällsplaneringen... 19 6.2. Naturen för människor... 20 6.3. Rent vatten... 21 6.4. Hållbar produktion och minskad konsumtion av energi... 21 6.5. Det offentliga som föregångare... 22 7. Attraktiv kollektivtrafik utvecklar Skåne... 23 7.1. Utbyggd kollektivtrafik... 23 7.2. Tryggt, billigt och enkelt att köpa biljett... 24 7.3. Hög kvalitet och punktlighet... 24 7.4. Tillförlitliga serviceresor... 25 8. Utbyggd infrastruktur ger positiv utveckling... 25 8.1. Utbyggda järnvägar... 26 8.2. Säkrare vägar... 27 8.3. Tillgängliga flygplatser... 27 8.4. Fler förbindelser över Öresund och Östersjön... 27 8.5. Attraktivare att ta cykeln... 28 9. En kultur som lockar, provocerar och förenar... 28 9.1. Ett rikt kulturliv i hela Skåne... 28 9.2. Barn och unga... 29 10. Idrott som skapar möten, deltagande och folkhälsa... 30 11. En starkare utveckling för Öresundsregionen... 31 2

Skåneprogrammet socialdemokratiskt program för Skåne 2014-2018 1. Ett Skåne för alla Socialdemokraterna vill arbeta för ett Skåne för alla. Ett sådant Skåne präglas av full sysselsättning, sjukvård och omsorg i världsklass, goda utbildningsmöjligheter och hög miljömedvetenhet. Det är ett Skåne där alla kan känna sig hemma, och där alla delar av regionen kan växa. Ett sådant Skåne är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Där hushåller vi med de mänskliga och materiella resurserna. Där anpassas samhället efter vad miljön och människorna tål. Där uppfylls de grundläggande mänskliga behoven genom jämlikhet, mångfald, sammanhållning och demokrati. Så är det inte idag. Arbetslösheten är avsevärt högre än riksgenomsnittet och sysselsättningsgraden lägst i landet. Särskilt allvarlig är den höga ungdomsarbetslösheten. Skolresultaten är inte tillfredsställande, och på grund av regeringens nedskärningar så utestängs allt fler från högre utbildning. Sjukvården dras med stora kvalitetsproblem och dignar under underskott och ständiga nedskärningshot. Miljöarbetet är eftersatt. De inomregionala skillnaderna ökar och klassklyftorna växer sig allt bredare. Denna utveckling går att vända. Vår region har i grunden väldigt goda förutsättningar. Skånes geografiska läge, med närheten till kontinenten och rollen som transitregion och marknadsplats, ger oss en unik fördel i förhållande till många andra delar av Sverige. Skåne präglas av en stark näringsstruktur på vitt skilda områden, såsom livsmedel, tung industri, biomedicin, läkemedel och turism. Skåne har en generellt sett välutbildad befolkning, och präglas av en mångfald som är till fördel i en globaliserad värld. Avstånden är överkomliga oavsett var i regionen man befinner sig. Den mycket höga arbetslösheten är Skånes och Sveriges största utmaning. Människors vilja och förmåga att arbeta är ett lands viktigaste tillgång. När hundratusentals människor år efter år förvägras arbete och möjligheten att försörja sig själva så innebär det ett enormt slöseri, men det får också mycket stora sociala konsekvenser. Ju längre en människa har varit arbetslös, desto svårare blir det för denne att komma tillbaka i arbete. I arbetslöshetens spår följer utslagning, segregering och kriminalitet. Alla människors rätt till arbete är därför en självklar utgångspunkt för socialdemokratin. Socialdemokraterna har satt upp som nationellt mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet senast år 2020. Det är ett mycket ambitiöst mål, och innebär i dagsläget att arbetslösheten nästan måste halveras till år 2020. Vi socialdemokrater i Skåne anser att det vore orimligt om Skåne, med sina goda förutsättningar, skulle fortsätta att ligga i botten när det gäller sysselsättningsgrad i landet. Skåne borde kunna vara ett lok som drar svensk arbetsmarknad, inte en vagn som släpar efter. Därför sätter vi upp som regionalt delmål att arbetslösheten i Skåne ska vara lägre än riksgenomsnittet senast 2020. Hög arbetslöshet och svag sysselsättningsutveckling har lett till att skatteintäkterna inte räcker till välfärden. I Skåne märks det kanske framför allt i sjukvården. De senaste åren har präglats av ständiga larmrapporter om tillståndet i skånsk sjukvård, där den ansträngda situationen kritiserats hårt av tillsynsmyndigheterna. Den styrande majoriteten har emellertid inte velat lyssna, utan fortsatt att lägga ut stora besparingsbeting på sjukvården. 3

Det är inte rimligt. Skåningarna förtjänar en sjukvård med hög kvalitet, låga avgifter och korta väntetider, och för det krävs mer resurser och mer personal. Vetskapen om att sjukvården kommer att vara där när den behövs skapar större trygghet inför de livsval man ställs inför. Därför måste sjukvården vara tillgänglig för alla och byggas ut. Det behövs fler vårdplatser på våra sjukhus, men också fler vårdcentraler. Sjukvården är dessutom en kunskapsintensiv verksamhet som har möjlighet att vara både tillväxt- och jobbskapande. Detta gäller dels i gränssnittet mellan behandling och forskning där ofta innovationer och idéer uppstår dels för Region Skåne i egenskap av Skånes största arbetsgivare. Om vi får ner arbetslösheten, så kommer också skatteintäkterna att öka. Men situationen är så allvarlig att det inte räcker på kort sikt. För att återupprätta kvaliteten i skånsk sjukvård krävs enligt vår bedömning en skattehöjning i Region Skåne. Också utbildningssektorn har satts på undantag på senare år. I Skåne märker vi det kanske särskilt mycket inom den högre utbildningen, där universitet och högskolor får säga nej till allt fler unga på grund av plats- och resursbrist. Men det märks också inom andra delar av utbildningsväsendet. Utbildningssystemet spelar en central roll i kampen mot arbetslöshet och klassklyftor. Från förskola till vuxenutbildning och högre utbildning måste undervisningen genomsyras av hög kvalitet där varje människa får den uppmärksamhet som behövs av engagerad och kunnig personal. En bra utbildning ger inte bara människan verktyg att förstå och påverka sin vardag. En god utbildning är också nyckeln till arbetsmarknaden. Ett utbildningssystem av hög kvalitet är avgörande för möjligheten att skapa fler arbetstillfällen. På senare år så har skattesänkningar fått gå före satsningar på skola och utbildning, och det är en dålig politik. Det är helt fel prioritering, särskilt som resultaten i svensk skola faller. Skolan behöver mer resurser, inte mindre. Ett växande Skåne får inte ske till priset av ökade miljöproblem. Vår region har den största biologiska mångfalden i Sverige, samtidigt som vi har den tyngsta miljöbelastningen. Våra transporter, energianvändning, maten vi äter och produkter vi använder påverkar alla vår gemensamma miljö. Skåne måste göra sin del för att minska miljöbelastningen och det gäller inte minst utsläpp av klimatförändrande växthusgaser. Det är allvarligt att vår region idag inte lever upp till de nationella miljömålen. Vår politik syftar till att klara dessa mål. Människors resande är en betydande del av vår miljöbelastning. Samtidigt är resor till arbete och utbildning nödvändiga. Därför behöver kollektivtrafiken bli bättre på att tillgodose de behov som finns i Skånes alla delar. Våra förslag på satsningar på kollektivtrafik och utbyggnad av infrastrukturen, framför allt spårbunden trafik, innebär både bättre miljö och bättre tillväxtförutsättningar. Och med grön upphandling kan Region Skåne bli en stark motor för utvecklandet av miljömässigt bättre varor och tjänster i hela regionen. Med detta program ber socialdemokraterna om väljarnas förtroende att styra Region Skåne 2014-2018. Att bekämpa arbetslösheten och minska klyftorna, att rädda sjukvården, att stärka Skåne som närings- och utbildningsregion och att minska miljöproblemen är våra viktigaste prioriteringar inför 4

kommande mandatperiod. Rättvisa och solidaritet ska vara våra ledord och ska prägla den politik som ska föras i Region Skåne. 2. Demokratisk och öppen välfärd på medborgarnas villkor Välfärden är till för medborgarna. Denna enkla utgångspunkt måste vara vägledande för alla som verkar inom den offentliga sektorn. Det betyder att exempelvis sjukvården är till för patienterna, skolan för eleverna och kollektivtrafiken för resenärerna. Men för att detta inte bara ska stanna vid vackra ord, krävs ett ledarskap inom välfärden som tar frågan på allvar. Politiker som själva gör sig oanträffbara eller som inte lyssnar på medborgare eller personal kan inte förvänta sig en större öppenhet, tillgänglighet eller ödmjukhet från välfärdens verksamheter. En välfärd på medborgarnas villkor ställer höga krav på det politiska ledarskapet. Det räcker inte att de folkvalda lyssnar av väljaropinionen en gång var fjärde år. Det måste skapas nya mötesplatser och utökat utrymme för dialog. Det handlar om formaliserade strukturer inom kommunerna och regionerna, exempelvis olika former av medborgardialog, medborgarstämmor, medborgarförslag, brukarpaneler och samrådorgan för olika brukar- och intressentorganisationer. Denna utgångspunkt tar inte ifrån de politiska partierna det egna ansvar att fånga upp och kanalisera de åsikter som finns i samhället. En viktig förutsättning för att de demokratiska processerna ska kunna fungera är att den offentliga sektorn kännetecknas av öppenhet. Det måste vara lätt för allmänheten och journalister att upptäcka såväl brister i välfärden som rena missförhållanden och oegentligheter. Därför måste den kommunala och regionala organisationen inbjuda till insyn, dialog och granskning. Det ska inte råda någon tvekan om var beslut fattas. Makt, ansvar och befogenhet ska följas åt. Det är inte acceptabelt när den grundlagsskyddade meddelarfriheten kränks, det vill säga när medarbetare som talar med media efterforskas eller utsätts för repressalier. Denna rättighet måste garanteras även i de delar av den offentligt finansierade välfärden som utförs av privata aktörer. Beslut av principiell karaktär samt större organisatoriska förändringar ska fattas av demokratiskt valda organ. Politiska möten, exempelvis vissa nämnds- och styrelsesammanträden, i högre grad än idag ska vara offentliga. Olika metoder av demokratiutveckling ska prövas under mandatperioden, exempelvis genom olika former av medborgardialog. Det alltid ska vara tydligt vart den som vill anmäla eller påpeka missförhållanden inom den offentliga sektorn ska vända sig, exempelvis genom att det inrättas så kallade whistleblowerfunktioner. 5

3. Trygg, säker och tillgänglig sjukvård Den skånska sjukvården har under det borgerliga styret präglats av omfattande nedskärningar och svagt ledarskap som drabbar både patienter och personal hårt. Nedskärningarna inom sjukvården måste upphöra. Vården behöver utökade resurser för att kunna möta både dagens och framtida behov. Krisen i den skånska vården, med vårdplatsbrist och för lite personal på sjukhusen, måste åtgärdas. Hälso- och sjukvården ska vara trygg, säker och tillgänglig för alla i hela Skåne på årets alla dagar. Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt via skatten, styrs demokratiskt genom folkligt förtroendevalda och fördelas efter behov i enlighet med medicinska bedömningar och prioriteringar. Under de senaste decennierna har organisationen av den svenska sjukvården precis som övriga delar av offentlig sektor genomgått stora förändringar. Det har skett genom en kombination av kundvalsmodeller, nya ledningsfilosofier och ekonomiska styrsystem. Alla förändringar har inte varit av ondo; många gånger uppskattar patienterna ett större inflytande. Men likväl har förändringarna inneburit att den demokratiska styrningen har satts ur spel och att rent marknadsliberala principer har börjat råda. Därför måste det till en kritisk granskning av hur sjukvården i Skåne leds och organiseras. Även själva sjukvården förändras. Nya behandlingsmetoder och mediciner tillkommer ständigt. Den skånska sjukvården behöver förnya teknisk utrustning och i många fall krävs nya byggnader. I vissa fall behövs ett befolkningsunderlag som utgörs av hela eller delar av Norden för de satsningar som görs. För att inte sjukvården ska bli ifrånsprungen av sin egen utveckling, och för att alla framsteg ska tas tillvara, behöver det utarbetas en utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård i Skåne. Sjukvården är till för människorna. När samarbetet mellan regionen och kommunerna inte fungerar drabbas enskilda. Det kan gälla multisjuka äldre inom den kommunala äldreomsorgen eller skolbarn i behov av neuropsykiatriska utredningar. Men det krävs inte bara att kommunerna och regionen håller ihop vårdkedjan. Även inom regionen behöver så ske. En sammanhållen sjukvård är svår att uppnå samtidigt som vården splittras upp med alltfler vårdval. Oavsett de organisatoriska lösningarna måste samverkan bli bättre för patienternas skull. 3.1. Jämlik och jämställd vård och hälsa Det finns tydliga samband mellan hälsa och socioekonomiska skillnader. Samhällen som präglas av ekonomisk och social trygghet uppvisar en bättre folkhälsa. Folkhälsa kan inte reduceras till att enbart handla om fysisk aktivitet och hälsokost. Det handlar även om levnadsvillkor och socioekonomiska förutsättningar. Med syftet att minska skillnader i hälsa och livsvillkor, är det således viktigt att på regional nivå arbeta med folkhälsan utifrån ett strukturellt perspektiv, med aktiva och förebyggande metoder och med regelbundna uppföljningar, analyser och åtgärder. Ökad samverkan med kommunerna inom området bör göras utifrån perspektivet om kunskapsöverföring och likabehandling. Social otrygghet och stora klasskillnader leder till ökad ojämlikhet i vårdutnyttjande och hälsa. Detta blir väldigt tydligt när man tittar på barnen. Barn som växer upp i familjer med låga inkomster löper större risk för ohälsa än barn som växer upp i välbärgade familjer. Region Skåne måste ta ett särskilt ansvar för att motverka skillnader i hälsa och vårdutnyttjande som 6

bygger på klasskillnader. Att motverka klassamhällets konsekvenser ser socialdemokratin som en av sina huvuduppgifter. Det är dessutom viktigt att förbättra kvaliteten och öka förtroendet för den offentliga vården så att inte privata sjukvårdsförsäkringar får ökad betydelse något som skulle öka klyftorna i samhället. Tillgången till en jämlik vård och hälsa kan också vara en så praktisk fråga som att sjukvårdens lokaler måste vara tillgängliga för alla. Den fria etableringsrätten har på många håll i Skåne lett till en snedvriden etablering av vårdcentraler. I socioekonomiskt utsatta områden är tillgången till primärvård för låg i relation till de behov som finns. Detta är inte förenligt med vår uppfattning om hur det bör vara. Vård ska ges efter behov och vara tillgänglig för alla invånare. Fler familjecentraler kan genom att sänka trösklarna till primärvården förbättra det förebyggande arbetet. Det finns också påtagliga skillnader i sjukvården mellan kvinnor och män. Dessa skillnader återfinns i hela vården. Behandlingar och mediciner i vården är oftast framtagna med en manlig patient som norm vilket leder till sämre resultat för kvinnliga patienter och sämre förståelse för sjukdomar som i huvudsak drabbar kvinnor. Sjukvården har också en viktig uppgift när det gäller våld i nära relationer. Detta är den vanligaste formen av våld i vårt samhälle. Vårdpersonalen är oftast de första representanter för samhället som möter de utsatta för denna allvarliga brottslighet. Detsamma gäller vid mötet med dem som utsatts för sexuella övergrepp. Bägge dessa brott drabbar främst kvinnor och är stora samhällsproblem. Även om vården många gånger gör allt vad man kan för dessa patientgrupper, så behöver handlingsprogrammen för dessa patienter uppmärksammas och utvärderas. Bland annat ska den som misstänker att hon eller han blivit drogad i samband med ett övergrepp ska erbjudas drogtest. Samtliga invånare ska erbjudas en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Forskningen kring och arbetet för jämlik och jämställd vård och hälsa ska utökas. Arbetet med att utjämna skillnader i barns hälsa intensifieras och att fler familjecentraler etableras. Mammografi och cellprov ska utan kostnad erbjudas kvinnor i Skåne. Risk för benskörhet ska kontrolleras i samband med mammografi. Den som utsatts för våld i nära relationer eller sexuella övergrepp ska få ett professionellt och mänskligt bemötande från vården. 3.2. Kortare väntetider och besked direkt Många människor får vänta alldeles för länge på vård. Den sammantagna väntetiden; från första besöket på vårdcentralen till specialistläkare, via röntgen och labb, till operation eller åtgärd; kan bli outhärdligt lång för den som exempelvis nyss fått ett allvarligt sjukdomsbesked. Men också för 7

patienter som besöker vården regelbundet med en eller flera diagnoser är väntetider ett gissel. Målet är att kunna erbjuda en vård fri från köer och långa väntetider. Staten ställer vissa krav på väntetiderna inom vården, den så kallade vårdgarantin. Vi har högre ambitioner. Region Skåne ska därför skärpa de egna reglerna för tillgänglighet, så att patienten får tillgång till rätt vård snabbt. Vårdcentralerna görs mer tillgänglig genom ökade öppettider under kvällar och helger för att avlasta akutmottagningarna. Det ska finnas vårdcentraler i anslutning till sjukhusen för att avlasta akutmottagningarna. En kalendergaranti ska införas som innebär att patienten inte ska behöva vänta på en kallelse utan direkt kunna boka sin nästa tid i vården. Så snabbt som möjligt ska patienten få besked om hela vårdförloppet och få tider för alla de undersökningar, behandlingar och återbesök som det finns behov av. Väntetiden för besök hos specialistläkare inte ska överstiga 30 dagar. Väntetiden för operation/behandling inte ska överstiga 60 dagar. Väntetiden i telefon till vårdcentral inte ska överstiga fem minuter. Det ska gå att boka vårdcentralsstider genom sjukvårdsupplysningen 1177. Det måste bli enklare att avboka tider vid förhinder. Alla patienter ska få medicinsk bedömning på akutmottagningarna inom en timme och kunna lämna akutmottagningen inom fyra timmar. 3.3. Välfungerande och högkvalitativ hälso- och sjukvård Grundregeln för den gemensamt finansierade sjukvården är att den ska drivas i offentlig regi. Det är viktigt att marknadskrafterna inte får fotfäste i vården då det är behov och inte köpkraft som ska vara den övergripande principen för prioriteringarna. Privata icke vinstdrivande alternativ kan dock vara ett bra komplement åt den offentliga vården. En bärande princip måste vara att det är behoven som ska styra var vård placeras inte hur attraktivt ett område är för den som vill starta en verksamhet. Därför ska det inte råda så kallad fri etableringsrätt, utan etableringarna ska vara demokratiskt styrda. Behoven av ökad tillgänglighet är stora inom vården. Men det är en förenkling att tro att lösningen är fler privata alternativ. De nya vårdval inom specialistsjukvården som införts hotar att bryta sönder 8

välfungerande vårdkedjor. Patienterna drabbas av detta samtidigt som kostnaderna för vården riskerar att skena iväg. De enda vinnarna på denna vårdvalsiver är de stora vinstdrivande företagen. Vårdcentralerna ska vara patientens första kontakt med sjukvården. För att det ska fungera måste de vara välutbyggd och lättillgänglig. Idag väljer alla patienter vårdcentral inom ramen för det så kallade Hälsoval Skåne. Alla invånare i Skåne har rätt att förvänta sig en likvärdig tillgång till vårdcentraler, oberoende av bostadsort. Skåningarna blir fler varje år vilket innebär att behovet av vård ökar. Men istället för att satsa på att utveckla och bygga ut den offentligt drivna vården så innebär den förda politiken att vårdcentraler läggs ner och ansvaret lämnas i stor utsträckning över till marknaden. Det måste finnas offentligt drivna vårdcentraler både i städerna och på landsbygden så att människor kan bo överallt och känna sig trygga i att vården finns nära till hands. Hälsovalet utvärderas och utvecklas. Etableringen av privata vårdcentraler ska styras demokratiskt. Den offentliga vården ska byggas ut i egen regi istället för att fler vårdval och upphandlingar genomförs. Vårdcentralerna ges mer resurser för att kunna ta ett helhetsansvar för patienten alla tider på dygnet, både vad gäller det förebyggande, hälsofrämjande arbetet och den akuta sjukvården. De offentliga vårdcentralerna ska styras på ett tydligare sätt. Samtidigt måste de ges stöd och frihet att anpassa sig efter lokala förhållanden. Fler offentliga vårdcentraler och vårdcentralsfilialer ska etableras på mindre orter, i utbyggnadsområden och i socialt utsatta bostadsområden. Tillgången till ungdomsmottagningar ska säkerställas utifrån ungdomarnas behov. 3.4. Säker sjukhusvård av högsta kvalitet Sjukhusen behöver mer resurser i form av personal och vårdplatser, men det krävs också ett stopp för de ständiga organisationsförändringar och dåliga ledarskap som präglat det borgerliga styret. Idag lider den specialiserade sjukvården av påtagliga brister i kvalitet och tillgänglighet. Stora problem finns framförallt på akutsjukhusen. Både patienter och personal vittnar om oacceptabla situationer med ständiga överbeläggningar och långa väntetider. För att den skånska vården även i framtiden ska ligga i internationell framkant måste forsknings, utvecklings- och utbildningsfrågorna ägnas ett större fokus. Det måste finnas en strategi för hur nya forskningsrön ska implementeras i den dagliga verksamheten och hur personalens kompetens ska upprätthållas och utvecklas. Klinisk och patientnära forskning ska vara särskilt prioriterat. 9

Arbetet för att eliminera vårdskador måste intensifieras. Det är inte acceptabelt att patienter kommer till skada i en modern och professionell sjukvård. Sjukhusstädningen måste bli en integrerad del av kärnverksamheten på vårdavdelningarna och kvalitén höjas avsevärt. Därför måste städningen utföras i egen regi. Det finns en rad patientgrupper som upplever ett uppdämt behov av förbättringar Den skånska vårdkrisen har inte medgivit något reformutrymme. Det gäller bland annat inom psykiatrin och missbruksvården. Det gäller även den ökande gruppen människor som får en cancerdiagnos. Därför måste såväl det förebyggande som behandlande arbetet utvecklas för att alla cancerpatienter ska garanteras en likvärdig vård. En annan utmaning för den skånska vården är att det föds så många barn. Det är en positiv utveckling som måste mötas av en utbyggd förlossningsvård. Att som i dagsläget ibland behöva skicka hem förstföderskor efter sex timmar är oacceptabelt. Generellt behöver det genomföras en rad kvalitetsförbättringar för barn och unga inom hälso- och sjukvården. Men även för den äldre delen av befolkningen ser vi ett växande behov. Vi lever allt längre och för ofta ett aktivt liv långt upp i åldrarna. Men samtidigt innebär en åldrande befolkning ett högre tryck på sjukvården. Äldre är oftare multisjuka vilket ställer stora krav på samverkan mellan region och kommuner, exempelvis vad gäller läkemedelsgenomgångar. Den ortopedtekniska kompetensen inom sjukvården måste dessutom förbättras. Ambulanssjukvården är en viktig del i den högspecialiserade akutsjukvården. För att säkerställa högsta kvalitet och tillförlitlighet ska ambulanssjukvården drivas i Region Skånes egen regi och kapaciteten måste förbättras. Ambulanssjukvården bör även kompletteras med mobil läkarkompetens. Akutmottagningarna ska förstärkas genom bland annat mer personal och fler vårdplatser på sjukhusen. Städningen av sjukvårdslokaler ska förbättras och utföras i offentlig regi Väntetiden mellan cancerdiagnos och påbörjad behandling ska vara max fyra veckor. Hospiceplatser med kvalificerad personal ska finnas geografiskt nära hemmet och anhöriga. Avancerad sjukvård i hemmet, inklusive palliativ vård, ska erbjudas fler patienter. Familje-BB eller motsvarande inrättas på alla förlossningskliniker. Det ska ske en bättre samverkan mellan skolhälsovården och regionens hälso- och sjukvård. Väntetiderna till både utredningar, diagnos och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin måste vara korta. 10

En åtgärdsplan ner det gäller den psykiska ohälsan bland unga vuxna ska utarbetas. Kostnadsfria hälsosamtal ska erbjudas alla över 75 år. Minnesmottagningar för patienter med demenssjukdomar ska finnas vid alla skånska sjukhus. Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla patienter inom hemtjänst, hemsjukvård och på särskilda boenden. Ambulanssjukvårdens kapacitet ska förbättras och att den ska utföras i offentlig regi. Det sker en utökning och utveckling av samarbetet i Öresundsregionen kring sjukvården. 3.5. Avgifter i vården I Skåne såväl som i resten av Sverige är trenden sedan flera år att trycket mot sjukhusens akutmottagningar ökar. Många gånger borde dessa patienter istället söka sig till sin vårdcentral. I Skåne har regionens borgerliga styre försökt att komma tillrätta med detta genom att höja patientavgifterna för besök på akuten. Detta har dock varit resultatlöst. Socialdemokraterna menar att denna åtgärd är fel. Tillgången till vård får aldrig styras av den enskildes ekonomi. Därför vill vi införa en nolltaxa vid besök på vårdcentral. Detta är en viktig välfärdsreform, men syftet är också att patienterna ska uppmuntras att i första hand söka sig till sin vårdcentral istället för sjukhusens akutmottagningar när så är möjligt. Det avlastar personalen på sjukhusen som kan ägna mer tid åt patienter med stora akuta vårdbehov. Patientavgifter för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande. Därför måste all sjukvård för barn och unga, både på vårdcentral och inom specialistvården, vara helt avgiftsfri. Patientavgifterna på offentliga och privata vårdcentraler inom Hälsoval Skåne avskaffas. All hälso- och sjukvård för barn och unga upp till 20 år ska vara avgiftsfri. Glasögon ges kostnadsfritt till barn och unga upp till 20 år. Övriga avgifter inom sjukvården ska vara låga. 3.6. Jämlik och rättvis tandvård Skillnaderna i tandhälsa har ökat under flera år. Regionen måste bli en aktiv aktör för att minska dessa skillnader. Ett sätt är att verka för att tandvårdsavgiften på sikt ska jämställas med övriga patientavgifter inom hälso- och sjukvården. Dessutom måste även tandvården vara fri från köer. 11

För att uppmuntra till regelbundna tandvårdsbesök krävs att invånarna har nära till sin tandvårdsklinik, även på mindre orter. Särskilt viktigt är det för barn och ungdomar som regionen har ett speciellt ansvar för. De nedläggningar av folktandvårdskliniker som nu görs motverkar det syftet. Bolagiseringen av folktandvården minskar det demokratiska inflytandet. Folktandvården ska återigen drivas i förvaltningsform. Fler mindre orter ska få en tandvårdsmottagning. Fler mobila tandvårdsmottagningar ska användas för att öka tillgängligheten. Tandvården ska vara avgiftsfri upp till 25 år. 4. En aktiv och lyssnande personalpolitik Ett ledarskap som inte förmår att lyssna har heller inte förmågan att tillvarata verksamhetens hela potential. Förbättringar är svåra att uppnå om man inte fångar upp idéer och kritik från dem som dagligen arbetar inom välfärden. Det säger också sig själv att en öppen och ödmjuk inställning till välfärdens brukare inte gynnas, om ledarskapet gentemot personalen samtidigt utövas utan respekt för demokratins principer Balans mellan uppdrag och resurser är grundläggande för att skapa hälsofrämjande och utvecklande arbetsplatser. Därutöver krävs ett systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan med de fackliga förtroendevalda och goda möjligheter till friskvård för personalen. För den som blir sjukskriven ska det erbjudas aktiva och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för att möjliggöra en snabb återgång till arbete. Sedan Socialdemokraterna bildades har huvuduppdraget varit att lyfta människor ur fattigdom och maktlöshet. En viktig del av detta arbete har tagit sin utgångspunkt i arbetslivets villkor. Genom höjda reallöner, ökat medbestämmande och kamp för full sysselsättning har de sociala skillnaderna länge pressats tillbaka. Därför är det allvarligt att denna trend är bruten. Sedan lång tid tillbaka ökar inkomstskillnaderna igen, villkoren för de arbetslösa försämras samtidigt som sjukfrånvaron blir högre. Med hjälp av en stark offentlig sektor vill vi socialdemokrater istället utveckla arbetssätten, pressa tillbaka sjukskrivningstalen och minska ojämlikheten på arbetsmarknaden. Vi behöver medarbetare med hög kompetens och ett starkt engagemang. Det får vi bara om vi har en bra arbetsmiljö samtidigt som medarbetarna får möjlighet till delaktighet och inflytande över beslut som påverkar arbetsplatsen. Personalen är den offentliga verksamhetens viktigaste resurs och med en bra personalpolitik kan vi utveckla välfärden. Men då måste det ledarskap som utövas inom offentlig sektor vara demokratiskt och lyssnande. Socialdemokraterna står för ett ledarskap som tar tillvara medarbetarnas möjligheter samtidigt som politiskt ansvar tas för de beslut som påverkar verksamheterna. 12

Den offentliga sektorn ska inte subventioneras av kvinnors låga löner och dåliga anställningsförhållanden. Löneskillnader inom och mellan jämförbara yrken på grund av kön är ett stort problem som måste motarbetas. Samma sak gäller för de otrygga anställningsförhållanden och den ofrivilliga deltid som oftast drabbar kvinnor. Ofrivilligt deltidsarbete är ett stort problem på många arbetsplatser även i den offentliga verksamheten. Det ofrivilliga deltidsarbetet innebär en otrygghet för den enskilde då inkomsten riskerar att inte räcka till. Som offentlig arbetsgivare ska man därför ta ett större ansvar för att anpassa schemaläggning och arbetsuppgifter för att minimera behovet av tidsbegränsade anställningar och delade turer. Fasta heltidsjobb ska vara utgångspunkten på arbetsmarknaden och den offentliga sektorn har ett ansvar att vara ledande i dessa frågor. Deltidsarbete ska vara en möjlighet för den som vill samtidigt som heltid ska vara en rättighet. När upphandlingar genomförs i offentliga verksamheter ligger det ett stort ansvar på den som handlar upp att ställa krav på hållbarhet och socialt hänsynstagande. Arbetsförhållanden, meddelarfrihet och anställningstrygghet ska garanteras i avtal och förfrågningsunderlag. Detsamma gäller svenska kollektivavtal och att inte svart arbetskraft anlitas. Heltid ska vara en rättighet samtidigt som deltid ska vara en möjlighet. Tidsbegränsade anställningar minimeras och delade turer avskaffas. Användningen av visstidsanställningar ska minimeras Det skapas en god arbetsmiljö för att attrahera personal och sänka sjukfrånvaron. Ett stort lokalt inflytande ges i frågor som rör arbetstider och arbetsorganisation. Personalens inflytande över verksamheten och delaktighet i beslut ska stärkas. Särskilda resurser ska användas till jämställda löner. Region Skåne ska underlätta för sjuksköterskor att bli specialistsjuksköterskor. Region Skåne ska undvika inhyrd personal, eftersom det blir mycket dyrare än anställd personal och dessutom innebär sämre patientsäkerhet. Region Skåne ska genom avtal garantera de fackliga organisationerna möjligheten att kontrollera entreprenörer och deras underleverantörer, så att dessa lever upp till villkoren om avtalsenliga löner och goda arbetsförhållanden. Jämställdhetsperspektivet ska beaktas i alla frågor som rör personalpolitik. 13

5. Tillväxt och utbildning ger jobb och framtidstro Skåne är en dynamisk gränsregion med stora möjligheter som vi måste ta tillvara och utveckla. Vårt geografiska läge i Öresundsregionen skapar många möjligheter för Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet. Vidare måste utbytet mellan länderna i Östersjöområdet stärkas för att öka skånska företags möjligheter på tillväxtmarknaderna i östra Europa. Regionen är en av Europas tillväxtzoner med 13 högskolor och universitet som bidrar med nya möjligheter för invånarna samt ett förbättrat innovationsklimat. Skåne har därmed potential att vara en tillväxtmotor för Sverige men i dagsläget ser verkligheten annorlunda ut. Vi står inför utmaningar som vi på allvar måste ta oss an för att fortsätta utvecklas och växa. Skåne har en hög strukturell arbetslöshet, lägst sysselsättningsgrad i landet och en lägre tillväxttakt än vad vi har potential till. Den utvecklingen måste vändas. Därför behövs det en politik inriktad på att skapa fler jobb. Skåne behöver en starkare arbetsmarknad och bättre förutsättningar för studier för att möta den ökade befolkningen och säkra kompetensförsörjningen både för den offentliga sektorn och för näringslivet. För att långsiktigt stärka Skånes konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt är det viktigt att stimulera det skånska arbetsmarknads- och företagsklimatet samt att satsa på Skåne som en forsknings- och utbildningsregion. Ett problem som bromsar den skånska utvecklingen är den utbredda bostadsbristen. Denna leder till att arbetsgivare ibland har svår att rekrytera personal. Bostadsbristen är i huvudsak ett resultat av att regeringen har misslyckats med sin bostadspolitik. Vi är övertygade om att en aktiv näringspolitik för tillväxt, förenat med socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling, skapar fler arbetstillfällen. Vi har i Skåne goda förutsättningar för att skapa en god arbetsmarknad. Under det senaste decenniet har Skåne allt mer knutits ihop till en integrerad arbetsmarknadsregion. Eftersom vår utgångspunkt är att hela Skåne ska leva och utvecklas, är det angeläget med särskilda insatser gentemot de delar där tillväxten trots allt är svag. En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur i hela regionen är en viktig förutsättning för Skånes utveckling, den behövs för att ge nya möjligheter för människor och företag. Skåne ska vara den region som bäst tar tillvara människors kompetens och de mångkulturella möjligheterna. Det är viktigt att Region Skåne tillsammans med kommunerna utökar sitt samarbete för att den positiva utvecklingen ska komma alla till del. Nationellt har Socialdemokraterna satt upp målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. För att klara av det målet duger det inte att Skåne inte utnyttjar sin fulla potential. Till 2020 måste Skånes arbetslöshet bli lägre än riksgenomsnittet. Skåne ska vara draghjälp för att klara målet om lägst arbetslöshet i EU, inte ett sänke. 5.1 Sätt Skåne i arbete! Socialdemokratin sätter jobben först. Arbetslöshet är ett slöseri med resurser som innebär enorma konsekvenser både för människorna det drabbar och för samhället i stort. Vårt mål är därför full sysselsättning. Som ett delmål vill vi att den skånska arbetslösheten ska vara lägre än det svenska riksgenomsnittet år 2020. 14

En välfungerande offentlig sektor är en förutsättning för att samhället ska fungera. En stor offentlig sektor är också ett viktigt inslag i en politik för full sysselsättning. Därför ska vi värna de offentliga jobben och vara aktsamma med vilka verksamheter som privatiseras. Eftersom den offentliga sektorn är en stor arbetsgivare måste den gå i täten med att erbjuda trygga anställningar också åt de grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Offentliga investeringar skapar nya arbetstillfällen. Skåne behöver ett starkt och varierat näringsliv med både bredd och spets. Därför måste stöd riktas mot de redan befintliga starka branscherna såsom IT, life science och livsmedel för att dessa ska kunna utvecklas positivt i framtiden. Samtidigt måste näringslivet få stöd för att möjliggöra framväxten av nya starka branscher. I dag är upplevelse- och besöksnäringarna expansiva och har stora möjligheter att utvecklas. Medieoch filmindustrin är framgångsrika exempel men det finns också andra delar av upplevelseindustrin som vill växa eller etablera sig i Skåne. Öresundsregionen har alla förutsättningar att utvecklas till en stark eventregion i framtiden. Inom tjänstesektorn precis som inom den traditionella industrin finns stora utvecklingsmöjligheter där en aktiv näringspolitik kan bidra till att stärka konkurrenskraften. De små och medelstora företagen måste få särskilt stöd att växa, ett stöd som ska utgå från vad de själva efterfrågar. Vi måste också utveckla arbetet med att sammanföra högskola och universitet med de små och medelstora företagen så att dessa i samarbete kan förbättra och utveckla både produktionssätt och produkter. Omställningen till ett klimatsmartare och miljövänligare samhälle är en positiv möjlighet. Nya jobb ska skapas genom nya miljövänliga produkter och tjänster, så kallad miljödriven näringslivsutveckling. Också genom att bygga ut hållbar infrastruktur som järnväg och spårväg eller genom att uppmuntra byggsektorn till att satsa på energieffektiv bebyggelse skapas fler arbetstillfällen, särskilt under en lågkonjunktur. Skåne är en region som präglas av stor mångfald. Det är en stor tillgång, eftersom det för med sig nya idéer, ny livskraft och ny kreativitet. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den utvecklingskraft som ryms i vår mångkulturella region genom att stödja möjligheterna till nya företag och marknader och nyttja den resurs som exempelvis språkkunskaper innebär. Region Skåne ska samla berörda parter såsom kommuner, näringsliv, Arbetsförmedlingen och lärosätena för att samordna insatser i syfte att stärka arbetsmarknaden regionalt. Möjligheten att konjunkturanpassa kommunala och regionala investeringar i hållbar infrastruktur samt bostadsbyggande och fastighetsunderhåll ska användas. Utvecklingen av nya starka branscher främjas, bland annat genom att samordna nätverk och erbjuda förutsättningar för samarbete. Företag som utvecklar hållbar miljöteknik ska stöttas. 15

Den offentliga sektorn ska bli bättre på att ta in praktikanter, offentligt skyddade arbeten (OSA) och lönebidragsanställda. Detta ska göras utan neddragningar på ordinarie personal eller genom att lagen om offentlig anställning (LAS) förbises. Satsningar på utbyggnad av hälso- och sjukvård och infrastruktur samt bostadsbyggande ska främjas. Stödet till små och nystartade företag inom turism- och besöksnäringen stärks. 5.2. Steget in på arbetsmarknaden Det är avgörande för ungdomar att de känner tillhörighet och framtidstro. Idag har Skåne en mycket hög ungdomsarbetslöshet. För många ungdomar innebär det ett oöverstigligt hinder på vägen in i vuxenlivet. Utan arbete står man utan egen bostad och självförtroendet och drömmarna riskerar att försvinna. Vi har inte råd att förlora en hel generation. Mönstret måste brytas. Det finns stora skillnader mellan ungdomar som fullföljt gymnasiet och de som inte gjort det. Att etablera sig på arbetsmarknaden är mycket svårt för den som saknar gymnasieutbildning. Därför har Socialdemokraterna föreslagit att gymnasieskolan ska vara obligatorisk. I väntan på en obligatorisk gymnasieskola anser vi att det kommunala informationsansvaret på ett mycket tydligare sätt bör kopplas till effektiva åtgärder och insatser för de ungdomar som varken arbetar eller studerar. Detta bör ske i ett nära samarbete med såväl offentlig sektor som lokalt näringsliv. Ingen ung människa ska behöva vara arbetslös. Därför garanterar vi en åtgärd inom 90 dagar. Ungdomar är en viktig resurs som behöver tas tillvara på ett mycket bättre sätt. Därför vill Socialdemokraterna satsa på fler och bättre insatser där behoven är som störst. Insatser som syftar till att antingen direkt ge den arbetslöse ett arbete eller genom studier förbereda den arbetslöse för arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten ska bekämpas på alla fronter. Aktörer inom den offentliga sektorn, näringslivet och utbildningssektorn måste samordnas för att gemensamt ta fram åtgärder som syftar till att få in ungdomar på arbetsmarknaden. Idag har vi en oroande situation med hög ungdomsarbetslöshet samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera och hitta rätt kompetens. De klyftorna måste överbyggas och insatser göras för att koppla kompetensbehoven till utbildningsutbudet i större utsträckning. Inom både den offentliga sektorn och näringslivet väntar stora pensionsavgångar. Risken är överhängande att kompetensen försvinner ut ur organisationer samtidigt som många arbetslösa ungdomar inget hellre vill än att få komma in på en arbetsplats. Praktikplatser kan då vara ett utmärkt alternativ för ungdomar att få nödvändig erfarenhet samtidigt som äldre generationer går i pension. Både den offentliga sektorn och det privata näringslivet måste ta ett stort ansvar för att korta vägen till arbete för våra ungdomar. Det gör vi genom att öppna upp verksamheterna med praktikplatser, lärlingsplatser, sommarjobb och introduktionsjobb. Region Skåne är den största arbetsgivaren i Skåne och har därför också ett stort ansvar. 16

Offentlig sektor, näringsliv och lärosätena samlas för att tillsammans arbeta fram åtgärder som syftar till att få in ungdomar på arbetsmarknaden Skånes framtida kompetensbehov ses över i syfte att utveckla utbildningsinsatserna och arbetsmarknadsinsatserna Offentliga aktörer öppnar upp sina verksamheter för att erbjuda olika vägar in på arbetsmarknaden. Region Skåne ska utmana de skånska kommunerna och näringslivet om att öka antalet erbjudna sommarjobb och feriearbeten. 5.3. Forskning och utbildning är grunden För att Skåne ska bli en svensk och europeisk tillväxtmotor måste Skåne etableras som en stark forskningsregion. Det handlar om att stärka forskningen som sådan men också om att främja dess tillämpning. En tätare samverkan mellan näringsliv, högskola och universitet, fackföreningar och den offentliga sektorn måste främjas så att forskningsresultat kan omsättas i nya produkter, tjänster och företag. Det i sin tur påverkar hela den skånska arbetsmarknaden i positiv riktning och genererar jobb även inom andra sektorer. För att förverkliga ambitionen att göra Skåne till en forskningsregion, måste vi erbjuda attraktiva forskningsmiljöer som lockar till sig begåvningar och näringsliv med behov av hög kompetens. Etableringarna av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV är välkomna. Dessa miljöer är centrala för forskningens utveckling samtidigt som de genererar innovationer och påverkar samhällsklimatet i positiv riktning. Tillsammans kommer de båda anläggningarna göra Skåne till ett världsledande centrum för materialforskning. Det är därför viktigt att vi nu tar till vara på de positiva effekter som dessa har för regionen och att de forskare som kommer hit blir en integrerad del av det skånska forskningssamhället. Storsatsningen på ESS och MAX IV får dock inte leda till att regionens övriga forskningsinstitutioner får minskade resurser. Den fria forskningen är viktig att värna. Vi behöver ett brett näringsliv och en förmåga att kombinera forskningsresurser med effektiva innovationssystem. Vi får heller inte förbise de nya idéer som uppstår utanför den akademiska miljön som har sitt ursprung i företag, den offentliga sektorn eller hos enskilda individer. Sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet som har möjlighet att vara både tillväxt- och jobbskapande. I gränssnittet mellan behandling och forskning uppstår ofta innovationer och idéer. Vi måste konstruera system för att bättre fånga upp och omsätta både medarbetarnas egna idéer och det som kommer ut av den kliniska forskningen. Den offentliga sektorn bör också driva en beställningspolitik för att få fram innovationer inom områden som vi anser vara av speciell vikt för att klara stora samhällsutmaningar, som exempel miljö eller medicin. Utbildning och bildning är en rättighet. Det är en förutsättning för delaktighet i samhället och därmed för demokratin. Utbildningen är nyckeln till ett arbete och till ett självständigt liv. Det är också en förutsättning för Skånes kompetensförsörjning och ett viktigt verktyg för människors utveckling. Det är därför oroande att antalet utbildningsplatser minskar vid lärosätena. Med 17

regeringens förda politik går utvecklingen åt fel håll. Vid exempelvis Lunds universitet ser man hur antalet sökande ökar, samtidigt som antalet platser minskar. Faktum är att Sverige tappar i internationella jämförelser över befolkningarnas utbildningsnivå. Därmed äventyras näringslivets internationella konkurrenskraft och framtidstron för den unga generationen. Det livslånga lärandet är nödvändigt och det ska vara möjligt att fortsätta utbilda sig parallellt med ett arbete eller under en period av arbetslöshet. För att det ska förverkligas måste bland annat vuxenutbildningen vara väl utbyggd. Det måste också finnas en mångfald av utbildningsalternativ i olika skeden av livet universitet och högskolor, yrkeshögskolor, folkhögskolor, arbetsmarknadsutbildning och folkbildning. Vi vill se en förstärkning och utveckling av folkhögskolorna och en diskussion bör föras kring hur folkbildningen och folkhögskolorna ska organiseras på regional nivå. Att se utbildning och bildning utifrån ett helhetsperspektiv är avgörande för framgång inom området. Det offentliga har en roll att spela när det gäller vilka utbildningar som erbjuds för att möta framtidens behov av kompetensförsörjning. Därför behövs ett ökat samarbete mellan utbildningsaktörer och näringslivet om exempelvis företagsförlagda utbildningar. Validering av människors kunskaper och utbildning måste gå snabbare. Det skapas fler kontaktytor mellan näringsliv och högre utbildning för att underlätta kommersialisering och spridning av innovationer. De positiva effekterna av ESS och MAX IV tillvaratas genom att system skapas för att omsätta forskningsresultaten i nya idéer och företag. Det livslånga lärandet möjliggörs med återkommande kompetensutveckling så att människor kan ta sig vidare till nya jobb. Yrkeshögskolan ska stärkas och utvecklas inom regionen. Det sker en översyn och förbättring av strukturen för folkhögskolorna samt att vuxenutbildningen byggs ut. Klinisk och patientnära forskning ska ges ett större utrymme inom hälso- och sjukvården. Åtgärder ska vidtas för att adressera den bristfälliga kunskap som uppstått då forskning historiskt baserats på mannens fysiologi som norm. 6. Röd miljöpolitik för ett hållbart Skåne Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om jordens medeltemperatur fortsätter att stiga i nuvarande takt leder det till mycket allvarliga konsekvenser för allt liv på jorden. Den mångfald av arter som utgör 18

vårt ekosystem producerar det syre vi andas och den mat vi äter. Vårt nuvarande sätt att i en accelererande takt förbruka ändliga resurser är ohållbart och är ett allvarligt hot mot vårt ekosystem. Det krävs kloka beslut och målmedvetet agerande såväl lokalt, regionalt, nationellt som globalt för att stoppa ökningen av växthusgasutsläpp. Vi vill att Region Skåne ska vara en föregångare i arbetet för långsiktig hållbar utveckling. Därmed kan vi inte tillåta att fossila bränslen, såsom skiffergas, utvinns i Skåne. Vi ska istället minska utsläppen av växthusgaser genom investeringar i effektiv klimat- och miljövänlig teknik i våra egna verksamheter och ställa motsvarande krav på de varor och tjänster vi upphandlar på marknaden. Då stimulerar vi framväxten av nya gröna jobb och bidrar till att Skånes företag blir ledande i att utveckla teknik med den miljöprofil allt fler efterfrågar. Vi ska också med vår verksamhet underlätta för såväl personal som medborgare att göra klimat- och miljösmarta val i vardagen. 6.1. Biologisk mångfald i samhällsplaneringen För att bevara den biologiska mångfalden som är den största i Sverige behöver vi minska den miljöbelastning som ökad bebyggelse och det intensiva jordbruket medför. Vi måste skydda Skånes åkermark för att garantera vår framtida livsmedelsproduktion. Andelen skyddade mark och vattenområden behöver öka och tillståndet i hav, sjöar och vattendrag förbättras. Vi vill tillvarata stad och landsbygd utan att den ena utarmar den andra. Skånes miljöarbete, i synnerhet inom regionens egna verksamheter, skall vara ett föredöme och inspirera människor samt företag och Skånes kommuner till hållbara handlingar. Den regionala samhällsplaneringen behöver stärkas för att främja ökat kollektivtrafikresande, spara jordbruksmarken och minska vår totala miljöbelastning. Endast ett av Skånes femton Miljömål är uppnått. Vi behöver öka takten om vi vill ta vårt miljöansvar innan det är för sent. Ett framgångsrikt miljöarbete kräver utvidgad dialog och samverkan mellan Region Skåne och alla övriga aktörer. Det behövs också nya satsningar på forskning och utveckling som kan ta fram långsiktigt hållbara lösningar. Skåne är ett av tre pilotlän för grön utveckling, en utmaning som vi är beredda att ta ansvar för. Vårt beroende av ekosystemtjänster och naturresurser ökar samtidigt som många naturvärden är hotade. Jordbruket och därmed livsmedelsproduktionen hotas om inte bin och humlor kan överleva både på landet och i staden, det är en av alla ekosystemtjänster vi måste ta bättre tillvara på än idag. Utvinning av naturtillgångar, framför allt ur berggrunden måste ske med hänsyn till deras ändlighet och exploateringens miljöpåverkan. Vi vill därför att minerallagsstiftningen ska inkludera ekologiska aspekter och ge kommunerna möjlighet att stoppa olämpliga projekt. Skräp från havet som flyter i land längs de skånska kusterna är ett hot både mot naturvärden och mot djurlivet. Det bör ske en regional samordning av åtgärder dels för att minska mängden skräp, dels för att vid behov städa stränderna. 19

Minskad klimat- och miljöbelastning ska vara ett övergripande mål för all samhällsplanering i Skåne. Samhällsplaneringen i Skåne ska inriktas mot minskat bilresande, ökat kollektivresande, ökade godstransporter på järnväg och sjöfart, bevarande av jordbruksmark och skydd av biologisk mångfald. Innovationer och utvecklingsarbete inom miljöområdet ska stimuleras, och satsningar på miljöforskning ökas. Regional samordning av åtgärder ska ske dels för att minska mängden skräp, dels för att vid behov städa stränderna. 6.2. Naturen för människor Vi vill bevara naturen och den biologiska mångfalden i Skåne, men också göra den mer lättillgänglig för alla. Friluftsliv och rekreation bidrar till folkhälsan och förståelsen för naturen. Region Skåne behöver därför satsa på utvecklad tillgänglighet, information och naturvärden i Skånes natur och friluftsområden. Bevarandet av Skånes djurpark är för oss av central vikt i detta sammanhang. Stiftelsen Skånska Landskap som bildats efter förslag från oss Socialdemokrater äger och förvaltar ett 20-tal naturområden i Skåne (Fulltofta, Snogeholm, Järavallen, Friseboda m fl). Genom att utveckla samarbetet mellan regionen och stiftelsen finns det möjligheter att säkerställa fler områden för naturvård och friluftsliv. Det skall vara lätt att komma ut i den skånska naturen, både för skåningar och för turister. Det behövs även ett samarbete med skolor och förskolor om att utveckla barn och ungas engagemang och kunskap i miljö, klimat och naturvård. Fler skolbarn ska få möjlighet till heldagsvistelser i den skånska naturen, i syfte att öka förståelsen och kunskapen om natur och miljöfrågor. Skånes naturresurser ska skyddas och ekosystemtjänsterna tillvaratas. Stiftelsen Skånska Landskap ska ges resurser för att skydda fler områden som är viktiga för friluftslivet samt natur- och kulturmiljövården Skånes djurpark ska bevaras och det satsas på att få fler barn och unga att få möjlighet att komma ut i den skånska naturen för att öka förståelsen och kunskapen om natur och biologisk mångfald. Tillgängligheten till Skånes natur- och friluftsområden ska ökas, bland annat genom en förnyad satsning på naturbussen. 20