Handledning i framställning av taktila bilderböcker i collage, screentryck och svällpapper Beatrice Christensen Sköld Annica Norberg 1
Inledning I denna handledning har vi dokumenterat produktionsgången för taktila bilderböcker vid TPB. Vi tar då upp de tre produktionsmetoder som används nämligen collage, screentryck och svällpapper. Denna version av handledningen är tänkt som ett internt dokument för TPB. Handledningens disposition följer i stort sett produktionsgången för taktila böcker gjorda i de här nämnda teknikerna. När det gäller de grundläggande principerna för formgivning av taktila bilder i svällpapper rekommenderar vi att man använder Handledning i reliefbildframställning på svällpapper av Yvonne Eriksson och Monica Strucel, TPB/Punktskriftsnämnden 1994. I produktionsprocessen ingår också katalogisering av boken i olika steg men det tar vi inte upp här. Beatrice Christensen Sköld Annica Norberg 2
Bokurval och val av produktionsmetod När man bygger upp ett biblioteksbestånd av taktila bilderböcker är det viktigt att välja böcker för olika åldrar. Bilderböcker är i allmänhet avsedda för barn i åldrarna 0 7 år men när det gäller synskadade barn bör man tänka litet längre. Även kapitelböcker för litet äldre barn kan förses med taktila bilder. Vid urvalet bör man gärna välja böcker som är populära bland seende barn. Det är viktigt att synskadade barn får tillgång till samma böcker som sina seende kamrater. Riktigt små barn behöver böcker som har illustrationer av ett enkelt objekt med ett enstaka ord per sida, dvs. böcker av typ pekböcker. Små barn behöver också böcker med ramsor med god rytm och rim. Litet äldre barn vill gärna lyssna till sagor. Välj då en sagobok där bilden tillför något till texten. Exempel är TPB:s version av Bockarna Bruse. En sådan bok bör ha ca 20 sidor, eftersom punktskriften är så utrymmeskrävande och boken annars skulle bli för tjock att hantera. En allmän regel när man väljer en bilderbok som skall överföras i taktil form är att boken bör integrera bild och text. Bilden får inte bara vara dekoration utan måste tillföra ytterligare en dimension till texten. Böckerna förses med både storstil och punktskrift och man måste därför välja böcker som inte har för stor textmassa per sida. Helst skall svartskrift och punktskrift rymmas på samma sida. Vid bokurvalet väljer man också produktionsmetod. Beslutet är avhängigt dels av svartskriftens utseende, dels av bokens tjocklek. Alltför tjocka böcker kan inte göras med collagemetoden utan då är svällpappret en lösning. Collageböcker Formgivning När TPB bestämt sig för att göra en taktil bilderbok går beställningen till en formgivare, som tar sig an formgivningen av boken. Texten Den berättande texten är alltid den samma som i den tryckta boken. Textsidorna bör helst ligga skilda från bilden. Eftersom bilder reduceras kan sidbrytningen förändras i den taktila boken. Den taktila bilden kan förses förklarande text, som inte finns i förlagan. 3 Screentryckt bild med förklarande text
Böckerna bör alltid innehålla både storstil och punktskrift. Detta gör det möjligt för seende vuxna som inte kan punktskrift att läsa boken för synskadade barn. Barn som fortfarande har synrester kan också se storstilen och samtidigt lära sig punktskrift. Man kan antingen separera storstilen från punktskriften eller ha varannan rad med storstil eller punktskrift. I en bok bör texten läggas på den vänstra sidan och bilden på den högra. En punktskriftsrad bör vara högst 15 20 cm med dubbelt radavstånd. Storstilen kan antingen tryckas eller kopieras direkt på sidan. Punktskriften kan antingen tryckas i silkscreen eller på en genomskinlig plastfilm som kan klistras in. För storstilen bör man använda typsnitten Verdana eller Arial 18 24 punkter eller annat typsnitt av sans seriftyp. Exempel på olika slags textsidor: Formgivning och materialval Formgivaren börjar sitt arbete med att analysera originalets bilder. Följande frågor bör vara vägledande vid analysen: a) Vilka delar i bilden är de allra viktigaste? b) Vad är det i bilden som berättar något som inte står i texten? c) Vilka element i bilden ger en extra dimension åt berättelsen? Exempel: För att illustrera vad vi menar med de tre frågeställningarna har vi tagit exempel ur bilderboken om Bockarna Bruse. 4
a) Bakgrunden med stenar och träd är inte så viktiga för handlingen, därför kan den tas bort. Det räcker med att visa bockarna. Text: Det var en gång tre bockar, som skulle gå på säter och äta sig feta och alla tre hette de Bruse Kommentar: I texten står ingenting om storleken på bockarna men det framgår av bilderna att de är olika stora. Det är information som är viktig för den fortsatta handlingen. Bilden av bockarna ger ytterligare en dimension till berättelsen. Den talar om att bockarna är olika stora inte bara att de är olika gamla. Dessutom kommer informationen om ålder och numerär en bit in i texten medan bilden ger information om storlek redan på omslaget. När de viktigaste delarna i bilden har identifierats gör formgivaren en skiss där detaljer har förenklats eller reducerats. I den taktila bilden förekommer inga skuggor. Skuggor är avsedda för att illustrera volym och kan endast uppfattas av seende. Om de återges i taktil form stör de endast bildförståelsen för barnet med synskada. Undvik perspektiv eftersom det är ett svårt begrepp för det synskadade barnet som kan ha svårt att förstå att ett objekt som ligger långt borta är mindre än de som ligger nära. I den taktila bilden har bakgrunden reducerats, här förekommer varken stenar eller träd. Bockarna visas heller inte i perspektiv. 5
När man ritar en människa, figur eller ett annat objekt bör de antingen visas från framsidan eller från sidan (profil). När det gäller människokroppen eller djur bör armar och ben var skilda från kroppen, annars blir det svårt för en synskadad person att urskilja dem. Exempel: I originalbilden ligger Miffys armar på kroppen. Om man inte ändrat bilden så att armarna står ut från kroppen, hade de uppfattats som en del av Miffys kropp. Objekt som återkommer på flera bilder bör helst ha samma proportioner och storlek genom hela boken. Exempel: 6
Det är också viktigt att hela figuren visas, inte bara en del, även om det är så i originalet. Exempel: I originalbilden ser man inte hela Tottes kropp. Halva kroppen döljs av bakbordet. De taktila bilderböckerna används också av personer med synrester och man måste därför vara noga med kontrasten mellan ljus och mörker. Den bästa kontrasten är en mörk bakgrund och ljusare objekt. Ifall man skall återge ett mörkt objekt måste bakgrunden vara ljus. Ett sätt att kontrollera om kontrasterna är bra, är att kopiera bilden i svart-vitt i en vanlig kopiator. När skisserna är klara görs en prototyp med olika materialförslag, som presenteras för ansvarig handläggare på TPB för godkännande. När prototypen är godkänd börjar originalframställningen. Man tecknar i något av de vanliga illustrationsprogrammen. Bilderna sparas i Corel Draw eller Illustrator. Materialval och laserskärning Materialhanteringen är ett mycket omfattande arbete. I en taktil bild är formen det viktigaste för bildförståelsen, materialet kommer i andra hand. Materialet får inte dra bort uppmärksamheten från formen. Det är viktigt att det finns taktila kontraster i bilden eftersom de skall förstås med känseln. Det måste gå att känna skillnad på de olika objekten i bilden. I val av material måste man tänka på objektets storlek. Föremål i en bild visas sällan i naturlig storlek. Man måste därför välja ett material i rätt skala. Om man till exempel visar ett djur i en taktil bild kan man inte välja riktigt päls utan ett material som är mera skalenligt. Man kan således inte använda lammskinn när man gör ett taktilt lamm utan ett material med kortare lugg. Papperskvalitet Sidorna i en taktil bilderbok bör göras av tjockt papper eller kartong (350 mg) som tål oöm hantering. 7
Tejp och lim Innan materialet skärs bör det förses med dubbelhäftande tejp som finns i ark. Den kan också användas för textdelar som skall klistras in. Om bilddelarna klistras in med lim är det viktigt att se till att limmet inte tränger igenom materialet och att det inte bildar klumpar eller ytor som kan störa den taktila perceptionen. Självklart är det viktigt att kontrollera att de inklistrade delarna sitter fast. Laserskärning När prototypen till en collagebok är klar och godkänd skickas förberett material och digitalt original till laserskärning. Screentryck En taktil bilderbok kan göras helt eller delvis i screentryck. Med screentryck går det nämligen att få fram upphöjda ytor som kan avläsas med fingrarna. Det går även att trycka punktskrift med hjälp av denna teknik. TPB använder screentryck i de flesta collageböcker. Beställningsrutiner och leveranskontroll för collageböcker Beställningarna görs alltid av uppdragsgivaren, i det här fallet TPB. Beställningarna görs i följande ordning 1. Formgivning och material 2. Laserskärning 3. Screentryckning 4. Montering hos formgivaren 5. Bindning Screentryckaren levererar efter utfört arbete till TPB som utför leveranskontroll i vilken ingår kvalitetskontroll. När TPB godkänt de screentryckta sidorna skickas de till ansvarig formgivare för montering av det laserskurna materialet. När monteringen är klar skickas sidorna för bindning. För bindning används enkel spiral gärna i någon färg som matchar boken, typ Wire-O. När boken är klar och leveransen kontrollerad, katalogposten färdigställd är det dags att låna ut den. Barnsäkerhet Det mycket viktigt att kontrollera att alla delar i bokens bilder sitter fast och inte kan dras bort av barnet. Barnet måste ju få undersöka och upptäcka boken med fingrarna utan att några delar faller av. Varje bok måste innehålla en varningstext med formuleringen: Bokens bilder innehåller små delar som kan lossna, därför bör barn under tre år ej ensamma handskas med boken. 8
Böcker i enbart screentryck Vid framställning av en taktil bok i screentryck har formgivaren endast att arbeta med linjer och rasterytor. En sådan bok har endast en upphöjd nivå i bilden och ett begränsat antal strukturer. I sådana böcker kan man också kombinera screentrycket med flocktryck, som ger luddiga ytor. Böcker i enbart screentryck kan göras i större upplagor och är lätta att göra i nya upplagor. Svällpappersböcker Svällpapper är ett specialpapper som reagerar för värme. Man kan få fram reliefbilder genom att rita direkt på eller kopiera bilder med en kolbaserad färg till svällpappret. Det går också att skriva ut bilder på svällpapper i en vanlig laserskrivare. Reliefen uppstår då pappret med bilden hålls över en het lampa eller en offsetbrännare. De delar i bilden som är ritade med svart blir upphöjda och kan avläsas med fingrarna. Reliefens höjd blir ca 1 mm. Svällpappersmetoden är en betydligt billigare metod än collagemetoden och screentryck. Den används vanligen i läroböcker eller för att göra enstaka bilder men kan också användas i bilderböcker. Som redan nämnts i det inledande avsnittet om bokurval är svällpapper att föredra då det gäller tjockare böcker, som skulle bli mycket ohanterliga om de gjordes med collagebilder. Dock är svällpappersbilden inte så slitstark som collage eller screentryck. En av fördelarna med svällpappret är att man kan gör större upplagor eller också mycket små upplagor. Det går lätt att ta fram exemplar på efterfrågan. När man ritar en svällpappersbild måste man vara medveten om metodens möjligheter och begränsningar. Man kan använda färg i bilderna men endast de ytor man ritar med svart kommer att bli upphöjda. Genom att använda färger i bilderna blir böckerna också tillgängliga för synsvaga. Principerna för hur man formger taktila bilder i svällpapper finns noggrant angivna i Eriksson, Y. & Strucel, M: Handledning i reliefbildframställning på svällpapper, TPB/Punktskriftsnämnden 1994. Beställningsgången för svällpappersböcker är följande: 1. Formgivning, originalframställning 2. Beställning av svällpappersbok hos punktskriftstryckeri 3. Leveranskontroll av svällda bilder 4. Bindning Bindning När det gäller bindning av taktila bilderböcker vare sig det rör sig om collage eller svällpapper är någon typ av spiralbindning att rekommendera. Det är en metod där man kan binda tjocka sidor. Metoden gör också böckerna lättare att läsa då den underlättar sidvändning. 9