Jämförelse mellan två steriltekniska enheter, en i Skövde, Sverige och en i Varna Bulgarien

Jämförelse mellan två steriltekniska enheter, en i Skövde, Sverige och en i Varna Bulgarien Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Fevkie Feyzula Handledare: Maria Hansby

Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014 Författare: Fevkie Feyzula Antal sidor : 18 Titel: Jämförelse mellan två steriltekniska enheten, en i Skövde, Sverige och en i Varna, Bulgarien. Handledare: Maria Hansby Datum: 2015-12-16 Bakgrund Genom utbildningen till steriltekniker har vikten av förståelse för hur steriltekniker gör sitt arbete i olika steriltekniska enheter blivit större. Utbildningen är en länk till tydligare uppfattning att olika länder har olika rutiner och förhållningssätt för att utföra sin arbete beroende på resurser och möjligheter. Varje sterilteknisk enhet har sina egna förutsättningar och prioriteringar. Det som prioriteras i Sverige kanske inte ses viktigt i andra länder. Oavsett i vilket land sterilenheten ligger är det viktigt att steriltekniska enheten har ett gemensamt mål och funktion för att skydda sina patienter och vårdpersonal från smittspridning. Förutsättningar kan vara olika då visa enheter har mer modernare resurser, finare lokaler och mer utbildad personal. Andra enheter har slitna och gamla lokaler, gammal utrustning som inte fungerar bra och som försvårar att arbetet utförs på ett efterktiv sätt. Det som är gemensamt för alla sterilenheter oberoende i vilket land de befinner sig så är det gemensamma mål som ska uppnås. Målet är att godset ska vara rent samt sterilt och komma till patienten/kunden i rätt tid. Syfte och Mål Syftet med den här studien är att jämföra arbetssätt och utrustning i packrummet på två steriltekniska enhter, en i Sverige och en i Bulgarien. Målet med studien är att visa hur arbetssätt ser ut utifrån rutiner och utrustning som finns. Metod Materialet till studien kommer att samlas in genom intervjuer och observationer under praktiktid. Intervjuer kommer att genomföras med personal som arbetar i packrummet på steriltekniska enheten i Sverige respektive Bulgarien. Undersökningen kommer även att genomföras med hjälp av observationer under praktik. 2

Innehållsförteckning Sida Definition av begrepp 4 Bakgrund 5 Syfte och Mål.6 Metod.6 Steriltekniska enheten i Varna...7 Steriltekniska enheten i Skövde.11 Resultat..... 15 Diskussion.17 Källförteckning...18 3

Definition av Begrepp Sterilisering: är en process som avdödar alla mikoorganismer även sporer Autoklav: en medicinteknisk apparat som används för att sterilisera instrument/galler i en ström av vattenånga vid hög temperatur och under högt tryck Enligt uppl. 3:2 2008. Läcktest: Påvisar att autoklavens dörrpackningar håller tätt, att ånga inte kan tränga in eller ut ur autoklaven någonstans en avvikelse på max 0,013 Mbar är godkänd. Luft/okondenserbara gaser isolerar värmen från att nå godset, det bildas ingen kondens och godset är osterilt efter färdig process. Man kontroller tid, tryck och tempereatur. Bowie & Dick test: Ett ångpenetrationstest når ångan in i godset, visar att ångan inte är överhettad, om det finns okondenserbara gaser (luft) att ångan inte läcker in eller ut ur autoklaven, är ångan torr, dörrpackningar hela och täta, klarar autoklaven av att nå rätt temperatur i rätt tid, att alla parametrar är avlästa. Container: är bibehållare, tillverkade av metall eller plast, med lock som kan stängas och förseglas. Packskynken: formas av slätt eller kräppat papper, non-woven eller återanvändbara textilier i dubbla lager. Packskynken används normalt endast vid sterilisering på sjukhus 4

Bakgrund En sterilteknisk enhet är en enhet som har ansvar för att operationsinstrument ska bli steriliserade och hanterade på rätt sätt. När använda instument från operationssalen kommer till steriltekniska enheten, tar personalen från steriltekniska enheten hand om dessa: Rengöring och desinfektion av instrument Kontroll av instrument, funktion och renhet Packning och sterilisering Steriltekniska enhets funktion är en av de viktigaste funktionerna på hela sjukhuset. Sterilteknisk enhet är en egen enhet men också en viktig länk för att hela kedjan ska fungera. Det innebär om en sterilteknisk enhet inte fungerar som den ska, då fungerar inte arbetet på operationsavdelningar, vårdavdelningar eller tandvårdskliniker. Nackdelarna med en sterilteknisk enhet som inte fungerar som den ska är att konsekvenserna blir stora som t.ex. förlängd väntetid på operationer, dyrare vård per vårddygn, samt förlängda vårdtider. Inom hälso och sjukvården ska instrument som används vara rena, höggradig rena, och sterila, beroende på det området där de ska användas. Sterilisering av medicintekniska produkter har höga krav på att instrument som används ska förvaras på ett säkert sätt. De ska levereras till patienter på ett säkert sätt och de ska vara sterila. Personal som arbetar på steriltekniska enheten ska vara utbildad och ha grundläggande kunskaper i hygien och mikrobiologi. Personalen ska kunna tolka och läsa processdokumentation från diskdesinfektor samt autoklav. De ska ha kunskap om kirurgiska instrument och att det kan förekomma ytförändringar. De ska kunna göra funktionstester, visuell inspektion av renhet, skador på instrument, de ska även kunna vilka kemiska produkter som används för rengöring av instrument, samt kunna spårbarhet och de spårbarhetssystemet som finns. Regler och rutiner som ska följas kan vara olika, bland annat lokala, och standarder och lagar som måste följas. Standarder kan vara nationella och internationella. Följande standarder kommer att användas i denna studie: SS-EN ISO 15883 1-6. Del 1: Allmänna krav, Del 2: Diskdesinfektorer, Del 3: Spoldesinfektor, Del 4: Värmekänsliga Endoskp, Del 5: Provnedsmutsning, Del 6: Krav och provningsmetoder för diskdefinfektor som används för värmedesinfektion. SS- EN ISO 17665-1. Sterilisering med fuktig värme, krav som ska specificera och dokumenteras på processen som ska användas inom hälsa-, sjuk- och tandvård. SS- CEN ISO/TS 17665-2. Vägledning för tillämling av ISO 17665-1 SS-EN 285 Stora autoklaver. SS-EN 13060 Små ångautoklaver SS-EN 14180 Lågtemperaturånga. 5

SS-EN 868 2-10, Förpackningsmaterial för medicintekniska produkter för sterilisering i sluten förpackning. SS- EN ISO 11607 1,2 Förpackningar för medicintekniska produkter som ska steriliseras: Del 1: Krav på material, sterilbariärr och förpackningssystem. Del 2: Valideringskrav på processer för formning, försegling och hopsättning. SS-EN ISO 11138 1-5 Biologiska indikatorer: Del 1, Allmänna krav, Del 2, Biologiska indikatorer för steriliseringprocess med etylenoxid, Del 3: För steriliseringsprocess med fuktig värme, Del 4: För steriliseringsprocesser med torrvärme, Del 5: För steriliseringsprocesser med lågtemperaturånga och formaldehyd. SS-EN ISO 11140-1,3,4. Kemiska indikatorer: Del 1: Allmänna krav, Del 3: Klass 2 indikatorsystem för Bowie and Dick ångpenetrationstest, Del 4: Klass 2- indikatorer som alternativ till Bowie and Dick ångpenetrationstest. I denna studie kommer det att jämföras arbetssätt och utrustning i packrummet på två olika steriltekniska enheter, en i Sverige och en i Bulgarien. Genom utbildningen blir vikten av arbetet som steriltekniker mycket mer tydligt. Utbildningen ger möjlighet till insyn att olika länder har olika rutiner och förhållningssätt för att utföra sitt arbete, men i stort sätt har alla enheter samma funktion och mål gentemot patienter. Målet är att förhindra smittspridning mellan patienterna och vårdpersonalen. Alla steriltekniska enheter i Europa har samma funktioner och följer samma Medicinsk Tekniska direktiv och standarder. Skillnader som kan vara mellan olika enheter är utrustning och rutiner. Oavsett i vilket land steriltekniska enheten ligger är det viktigt att steriltekniska enheten har ett gemensamt mål och funktion för att skydda sina patienter och vårdpersonal från smitta. Syfte och Mål Syftet med studien är att jämföra arbetssätt och utrustning i packrummet på två steriltekniska enhter, en i Sverige och en i Bulgarien. Målet med studien är att visa hur arbetssätt ser ut utifrån rutiner och utrustning som finns. Metod Materialet till studien samlades in genom intervjuer och observationer under praktiktid. Intervjuer genomfördes med personal som arbetar i packrummet i steriltekniska enheten i Sverige respektive Bulgarien. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer under praktik. 6

Steriltekniska enheten i Varna, Bulgarien Universitetssjukhuset St. Marina är den största diagnostiska, terapeutiska och rådgivande universitetssjukhus komplex i nordöstra Bulgarien. Universitetssjukhuset betjänar befolkningen i landet som har mer än 1000 bäddar, välutbildad personal med akademiker, nationela och regionala konsulter samt modern utrustning. Den byggdes 1986. Steriltekniska enheten är en gammal enhet som består av ett packrum och ett diskrum. Den innehåller två autoklaver med varm ånga, kombinerat ångsterilisator och formaldehyd, en STERRAD (väteperoxid), en diskdesinfektor, två stycken ultraljud rengöringsbad. Under studiebesöket var diskdesinfektorn ur funktion och instrumenten diskades manuellt. Enheten öppnades år 1995 med donation från schweziska Röda Korset. Enheten ligger på bottenvåningen. Utrustning Steriltekniska enheten har ångautoklaver för sterilisation som är av typ Schaerer Ecomatic, Schweiz. Steriltekniska enheten är utrustad med en Sterrad (väteperoxid). De andra autoklaverna är lika gamla som steriltekniska enheten. Bowie & Dick ångpenetrationtester och läcktest körs på morgonen. På enheten används Aesculap Steril Containersystem. Container är gjorda av aluminium, locken har två filter som byts regelbundet. För plombering av contariner används gem. Innan instrumenten packas in i autoklaven sätter personalen en processindikators tejp på container som har grön färg i streck innan den körs in i autoklaven. När sterilprocessen är färdig är strecket svart. Det betyder att godset har gått igenom sterilisering. När steriliseringsprogrammet är färdigt, kontrolleras kurvan som kvitteras ut på baksidan av autoklaven. Tejpindikatorn kontrolleras också. När processen är godkänd körs godset till operationsavdelningen av två vaktmästare. Steriltekniska enheten har inget sterilförråd för steriliserat gods eftersom den transporteras direkt till operations avdelningar. 7

Packrummet på Steriltekniska enheten är ett ganska stort och ljust rum. Packrumet och diskrummet är två separata delar utan några dörrar i mellan. Packrummet innehåller två packbord som inte kan höjas eller sänkas. De två packborden är inte tillräckliga och därför används fönsterbräden som arbetsplats. En del instrument som ska steriliseras är redan packade i container och en del instrument packas på Steriltekniska enheten. Instrumenten levereras från operationsalen till steriltekniska enheten via hiss som är direkt kopplad till Steriltekniska enheten. Andra avdelningar på sjukhuset har inte tillgång till den hissen. Instrumenten packas i återanvändbara textiller, papperspackskynke, papper/plast (tyvec ) påsar. 8

På steriltekniska enheten packas kompresser och textiler som används på operation. Det är en rutin att händerna tvättas reglebundet med flytande tvål. På steriltekniska enheten finns tillgång till desinfektionsmedel i varje rum men den används bara vid behov. Funktionkontroll och underhåll av instrument görs inte regelbundet och instrumenten smörjs en gång per år. Det finns många instrument som är markerade med tejp. Instrumenten är markerade för att läkaren ska känna igen de instrument som han arbetar med. Operationskläder och rockar tvättas och steriliseras på enheten. I packrummet finns det inga extra ljus och inga förstoringsglas. Det finns bara taklampor. På steriltekniska enheten finns alla dukar och operationsrockar som är gjorda av tyg i ett litet förråd och de steriliseras i container. 9

Personalen har ingen tillgång till datorer eller T-doc system. Allt skrivs manuellt på en tejp och stämplas med datum när instrumenten ska steriliseras. Den som hämtar instrumenten från operationsalen räknar om alla instrument är med tillsammans med operationssjuksköterskan. Efter det körs de till sterilenheten. Utbildning Anställda inom sterilenheten är utbildade till barnmorskor och sjuksköterskor. När det gäller utveckling bland anställda finns det inga möjligheter till kortsiktiga eller långsiktiga utbildningstillfällen. Det är enhetenschefen som går till utbildningar och i senare skede informerar sina medarbetare om de kunskaper som har kommit fram under utbildningen. Personal Basala hygienrutiner följs inte. Arbetet utförs med långa naglar, nagellack, konstnaglar, ringar och armband. Det arbetas utan mössa, förkläder, handskar, stängtskydd eller visir. Arbetskläder byts inte dagligen och de köper man själv. De är totalt 13 stycken anställda där av två män som arbetar som vaktmästare. De har till uppgift att lasta autoklaven för att container är tunga. Anställda arbetar i tre skift och på helgerna vilket innebär att enheten är bemannat. Samarbetet mellan anställda fungerar bra. Hela sterilenheten städas av städerska och arbetsplatser torkas med ytdesinfektion. 10

Steriltekniska enheten i Skövde, Sverige Skaraborgssjukhus är en av de största sjukhus i Skaraborg som ligger i den norra delen av Skövde tätort. Sjukhuset har en funktion som ett centralsjukhus för tidigare Skaraborgs län. Anledningen till att det är den största sjukhuset är för att det finns tillgång till special kompetens som inte finns på andra sjukhus i Skaraborg. På Skaraborgs sjukhus bedrivs även en stor del av forskning inom olika områden. Sjukhuset grundades 2 april 1973. Steriltekniska enheten befinner sig sedan år 1992 på Central operationsavdelningen. Den är en utvecklad och modern enheten som består av diskrum, packrum och ett sterilförråd. Den innehåller tre autoklaver med varm ånga, en STERRAD (väteperoxid), tio diskdesinfektorer, endoskopy diskdesinfektor och en ultraljudsbad och en poleringsmaskin. Utrustning Steriltekniska enheten har tre autoklaver för sterilisation som är av typ Getinge. Den är utrustad med STERRAD (väteperoxid) för lågtemperatur sterilisering som befinner sig i separat rum. Autoklaverna är validerade för program P1 tungt last och en akut program för förpackad gods. Alla ångautoklaver är från år 2004. I diskrummet finns tio diskdesinfektorer, två av tio är typ Getinge och åtta av tio är typ Ken. Det finns en diskdesinfektor för endoskopirengöring som heter Medivator Advantage. Tester som utförs varje morgonen på autoklaver är Bowie & Dick ångpenetrationtester, läcktest en gång i veckan och biologiska tester på STERRAD. 11

Packrummet på steriltekniska enheten är ett stort rum med mycket bra belysning. Det rummet består även av ett separat rum som används för att ta ut den disk som är ren och torkad. Lokalen är utrustad med 11 packbord som är höj- och sänkbara, som är sammansätta två och två med förstorningslampor. På bordet finns handdesinfektionsmedel och olja för att smörja instrumenten. På varje sammansatt bord finns en dator med två skärmar som är kopplade till en skrivare och apparat för självhäftande etiketter. 12

Varje etikett innehåller information om: typ av galler, produktsnummer, kund, enhet, utgångsdatum, tillverkningsdatum, lagerplats, signatur och serienummer. Det finns en skanner vid varje bord som används till att skanna instrumenter som packas. Nära varje bord finns det hyllor med papper/ plast (tyvec) påsar i olika storlekar för särpackning och papperspackskynken i tre olika storlekar på flera platser i rummet samt fem svetsapparater. Tre för vanliga pappers/ plastpåsar, en för låg temperatur sterilisering och en för typ av Ultra plastpåsar. Bredvid packrummet finns ett förråd med några skåp med reservinstrument som används för att byta ut skadade instrument. I packrummet finns skåp med små fack som används för olika små skruvar som packas till ortopedgaller. Packningsmaterial som används på steriltekniska enheten är packskynken av typ Kimberly Clark One- Step, ett sms material (Spunbond Meltblow Spunbond) oljebaserad produkt. När godset är packad i packskynkena tejpas förpackningen med tejp med indikator som byter färg när godset är steriliserat. På enheten finns det vagnar med korgar som instrumenten packas och lastas in i autoklaven genom transportbanan som kör godset automatisk till autoklaverna. 13

Instrumenten på varje galler kontrolleras noggrant och målet är att varje instrument är 100 % rent. Om det finns smuts på godset skickas instrumenten tillbaka till diskrummet för att diskas om och efter skickas den tillbaka till packsalen. Instrumentets innehåll på varje galler kontrolleras med hjälp av gallerlista. Det görs två instrument kontroller, en innan och en efter operationen av operationssjuksköterska. Funktionskontroller och underhåll av varje instrument utförs regelbundet av sterilpersonalen. Utbildning Anställda inom steriltekniska enheten är utbildade till steriltekniker och undersköterskor. När det gäller utveckling inom yrket finns det möjlighet till kortsiktiga och långsiktiga utbildningar. Det finns även möjlighet till kunskapsbyte bland personalen. Personal Anställda följer basala hygienrutiner. De byter arbetskläder varje dag eller vid behov samt använder handdesinfektionmedel och handskar regelbundet före och efter varje arbetsmoment. De är totalt 9 anställda där av 6 steriltekniiker och 3 undersköterskor. De arbetar i två skift, samt en dag i helgen. Samverkan mellan steriltekniker och undersköterskor på enheten fungerar bra. 14

Resultat: Utrustning, personal och utbildning på personal som jobbar på sterilenheter: Skövde Varna Autoklaver, antal 3 3 (1 med formaldehyd) Packsbord, antal 11 2 Datorer 11 0 Personal 9 13 Diskdesinfektorer 10 1 Utbildning Undersköterskor och steriltekniker Barnmorskor, sjuksköterskor och vaktmästare Tester och rutiner i packrummet Bowie & Dick test JA JA Biologiskt test JA JA Läck test JA JA Funktionskontroll JA NEJ Handdesinfektionsmedel JA NEJ Byte av Arbetskläder dagligen JA NEJ Underhåll av instrument JA NEJ Basala hygien rutiner JA NEJ Material som används för packning Papper/plastpåsar JA JA Packskynka/Container JA/ NEJ NEJ/JA Papperspackskynken/återvändbara textiler JA/NEJ NEJ/JA 15

Likheter: Båda två steriltekniska enheter har samma standarder, basala hygien rutiner och ett gemmensamt mål. De använder sig av Bowie & Dick test, läcktest och biologiskt test. Steril tekniska enheter har liknande utrustning. Steriltekniska enheten i Skövde och Varna använder sig av STERRAD (väteperoxid). Personalen i Varna är utbildad till barnmorskor och undersköterskor. I Skövde är personalen utbildad till undersköterskor och steriltekniker. Skillnader: Det är viktigt att markera att det finns stor skillnad mellan steriltekniska enheten i Skövde och Varna. En skillnad är utifrån befolkningen och storlek på städerna. Skövde är en stad som har 53 000 invånare och Varna är en stad som har 426 000 invånare. För att kunna jämföra skillander och likheter är det viktgit att börja utifrån vad de respektive enheterna har för resurser och möjligheter. Steriltekniska enheten i Skövde har möjlighet till utbildning både kortsiktigt och långsiktigt. Personalen kan utbilda sig till steriltekniker under sin arbetstid. På steriltekniska enheten i Varna har personalen inte den möjligheten, utan får kunskap förmedlad till sig via chefer som utvecklar enheten. Risken blir att personalen inte får till sig direkt kunskap utan det blir istället andrahands kunskap. En annan skillnad är att steriltekniska enheten i Skövde följer personalen noggrant basala hygien rutiner och det är stort fokus på patientsäkerheten. Arbetskläderna i Skövde byts varje dag och vid behov. På steriltekniska enheten i Varna brister enheten i det att personalen inte följer noggrant basala hygien rutiner. De arbetar med armband, ringar, nagelack, och konstnaglar. De har tillgång till handdesinfektionsmedel men använder det vid behov. Arbetskläderna i Varna byts inte dagligen och de använder egna arbetskläder. Det är viktigt att påpeka att steriltekniska enheten i Skövde och Varna har tillgång till samma tester och har gemensamt mål men trots allt så finns det brister i Varna. En annan skillnad mellan de två enheten är att i Skövde görs det funktionskontroll och underhåll av instrument regelbundet medan i Varna görs de inte. Steriltekniska enheten i Skövde har en modern utrustning och tydliga rutiner i hur arbetet ska utföras. Tydliga rutiner ger möjlighet till personalen att arbetet utförs på rätt sätt. I Skövde finns det krav på att nyanställd personal ska vara utbildade steriltekniker. Steriltekniska enheten i Varna har inte det kraven eftersom steriltekniska utbildning är inte aktuell än. Steriltekniska enheten i Varna har inte tillgång till datorer eller T-doc system. I Varna saknas tillräckligt tillgång till packbord. Personalen måste själva hitta lösningar för att kunna utföra sitt arbete. Att skriva etiketter och gallerinehåll manuellt det komplicerar och försvårar arbetssättet. I steriltekniska enheten i Skövde finns det tillgång till datorer och skärmar. Det gör arbetet automatiskt, vilket ger möjlighet till personalen att lägga fokus på arbetsrutiner och patientsäkerheten. 16

Personalen som arbetar i Skövde steriltekniska enhet har stort ansvar, bättre resurser och därmed möjlighet till att utföra sitt arbete för att nå målet. De arbetar i två arbetsskift samt en dag på helgen. På steriltekniska enheten i Varna har personalen större område att ta hänsyn till, mindre kunskaper, och tid att utföra sitt arbete trotts det att de har tre arbetsskift. En annan sak som skiljer på är autoklavutrustningen. På steriltekniska enheten i Skövde är de modernare från år 2004, medan på steriltekniska enhten i Varna är de gamla från år 1995. Risken med gammal utrustning är att de ofta behöver repareras vilket i längden leder till högre kostnader. Diskdesinfektor i Skövde steriltekniska enheten är 10 stycken medan i steriltekniska enheten i Varna är 1 och under studiebesöket var den ur funktion och allt rengjordes manuellt. Steriltekniska enheten i Skövde packar gods i engångspackskynken. Steriltekniska enheten i Varna packar gods i container. Diskussion Steriltekniska enheter i Skövde och Varna utgår utifrån samma standarder och grunder för att få patientsäkerheten i fokus. Länderna har olika möjligheter och resurser för att få hög kvaliteoch patienssäkerhet inom sin enhet. Under utbildningen har det funnits möjlighet att sätta sig in i de standarder som finns och vad de har för funktioner. Att genomföra studien har gett möjlighet att undersöka två enhter i två länder. Grunden för alla steriltekniska enheter är samma men resurser, rutiner och arbestsätt för att uppnå ett gemnsammt mål är olika. Båda två steriltekniska enhter följer samma standarder och Medicin Tekniska Direktiv för att uppnå målet för 100% sterila och säkra instrument hela vägen fram till patienten. Min uppfattning från början har varit att det finns stora skillnader mellan enheten i Skövde och Varna. Under projektarbetet och studiebesök har min uppfattning ändrats. Båda sterilteknsika enheter har bra resurser för att utföra sitt arbete. Största skillnaden är att personalen i Varna inte har de kunskaper och tid för att underhålla utrustning samt att utföra arbete på rätt sätt. Efter mitt studiebesök på steriltekniska enheten i Varna har det påbörjats en del förändringar som t.ex. renovering och utveckling på enheten. Det viktigaste för steriltekniska enheten är att personalen får möjlighet till grundutbildning i basala hygienrutiner. Jag vill tacka all personal på Steriltekniska enheten i Skövde och personal på Steriltekniska enheten i Varna. Stor tack till min handledare, Maria Hansby, för all stöd som jag fick under projektarbetet. 17

Källförteckning: Berggren, E & Johansson, R. (2007). Steriliseringsprocess. Kristianstad 2007. Hansby, M. (2015). Sterilisering. Föreläsning Sjölander, A. (Red)Hallberg, A. (2007). Desinfektion på arbetsplatsen. Hantering, risker och regler. Andra upplagan Socialstyrelse, (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Eyy kunskapsunderlag. Första upplagan. Törnvall, D. (2011). Validering & UPK i autoklaver med torr mättad ånga. Referenser: Studiebesök/ Praktik: St. Marina. Sjukhuset i Varna. Bulgarien. Intervju med personalen på Steriltekniska enheten i Varna. 6/7-9/7. 2015. St. Marina. Sjukhuset i Varna. Bulgarien. Intervju med Valkanova Krasi, enhetschef för steriltekniska enheten. 6/7-9/7. 2015, 9/10.2015. Skaraborgs Sjukhus Skövde, Sverige. Intervju med personalen på steriltekniska enheten. 13/4 14/5. 2015. Skaraborgs Sjukhus Skövde, Sverige. Intervju med Stenlund Caroline, enheteschef för steriltekniska enheten. 6/10-9/10. 2015. 18