Krisplan Annelundsskolan del 2

Bildning Krisplan Annelundsskolan del 2 Fastställd av skolledning och personal Reviderad 2016-02-11 Bildning Christina Larsson 046-73 98 00 Christina.Larsson@kavlinge.se Annelundsskolan Västergatan 15, 244 38 Kävlinge 046-73 98 00 christina.larsson@kavlinge.se www.annelundsskolan.se

2 (10) KRISGRUPPEN SKALL: Ansvara för innehållet i skolans ceremonilåda. Ansvara för att uppdatera telefonlistor. Ansvara för att krisplanen utvärderas varje läsår. CHECKLISTA FÖR KRISGRUPPEN Informera rektor/vik rektor/mattias Brand som sammankallar krisgruppen till konferensrummet. Skapa en så långt som möjligt sann och tydlig bild av händelseförloppet och läget dokumentera i Krischecklista och Dokumentation vid krisarbete. Organisera krisstöd och debriefing. Samla och informera personal. Informera anhöriga till drabbade. Dödsbud överlämnas alltid personligen av polis. Rektor/vik rektor/mattias Brand underrättar Arbetsmiljöverket vid arbetsplatsolycka. Press och media hänvisas alltid till rektor/vik rektor eller Mattias Brand. Utrym och spärra av lokaler vid behov. Gör polisanmälan vid behov. Samla de drabbade på en trygg och avskärmad plats, låt ingen gå hem direkt. Ge vänlighet, värme, vila, vätska. Ge alla möjlighet att prata om det som hänt. Ge alla möjlighet att kontakta anhöriga. Informera om krisreaktioner som kan komma den närmaste tiden. Se till att alla har socialt stöd under kvällen och natten.

3 (10) Bestäm tid och plats för uppföljning nästa dag. Anpassa arbetet under en tid och följ upp sjukfrånvaro bland de drabbade. Utred orsakerna till händelsen. Utvärdera krisgruppens arbete. Överväg om hänvisning av telefon till växel. Besluta om och formulera informationsbrev vid olycksfall. Elev med allvarlig sjukdom Om en elev drabbas av allvarlig sjukdom, kontaktar den som först får vetskap om sjukdomen rektor. Övrig personal informeras efter samråd med elevens vårdnadshavare. Under sjukdomsperioden berättar personalen regelbundet för kamraterna om sjukdomsförloppet, efter samråd med vårdnadshavare. Om eleven kommer tillbaka en period under sin sjukdom, stöttar personalen eleven på bästa sätt. Elevs plötsliga dödsfall Den som först får vetskap om dödsfallet kontaktar rektor, som i sin tur sammankallar krisgruppen snarast möjligt. Krisgruppen ansvarar, i samråd med den drabbades vårdnadshavare, för att övrig personal blir underrättad. Besked om dödsfallet till kamraterna lämnas i klassrummet/avdelningen av personalen i samråd med den avlidnes vårdnadshavare. Alla vårdnadhavare informeras om dödsfallet innan skoldagens slut. Möjlighet ges att få prata om vad som hänt tända ett ljus läsa en dikt. (Använd ceremonilådan.) Flaggan hissas på halv stång. Krisgruppen ansvarar för att blommor skickas till familjen. Teckningar/dikter från skolkamrater skickas till familjen. Rektor och berörd personal bör gå på begravningen. Vårdnadshavares önskemål beaktas.

4 (10) Personals dödsfall Rektor/vik rektor/mattias Brand sammankallar krisgruppen samt informerar personalen om händelsen. Den sörjande familjens önskemål respekteras. Hedra den avlidne och iordningställ en minnesplats. (Använd ceremonilådan.) Flaggning på halv stång. Personal förklarar för eleverna vad som hänt. Gemensam minnesstund i personalrummet. Rektor/vik rektor/mattias Brand sammankallar. Blommor skickas till anhöriga. Ev skickas teckningar/dikter från elever. Ev annons. Rektor och närmaste arbetskamrater deltar på begravningen. Vårdnadshavares och/eller syskons dödsfall Den person som först får reda på dödsfallet, informerar rektor/vik rektor/mattias Brand som i sin tur underrättar övrig personal. I de fall dödsfallet ska förmedlas till övriga elever på skolan, görs det i samråd med anhöriga. Samråd med eleven hur informationen ska gå till. Stötta och var beredd på eventuella reaktioner och känsloyttringar. Undvik uttryck som allt kommer att bli bra tiden läker alla sår. Erbjud eleven utökat stöd vid behov, ex skolkurator. ANVÄND CEREMONILÅDAN!

5 (10) Elevs försvinnande under skoltid/fritidstid När en elev saknas vid skolstart eller försvinner under skoldagen gäller följande: - Kontakta vårdnadshavare. - I samråd med vårdnadshavare diskuteras vidare åtgärder. - Gör en omedelbar bedömning av situationen informera rektor/vik rektor/mattias Brand. - Polisanmälan görs om eleven inte återfunnits inom rimlig tid och i samråd med vårdnadshavare. Rektor/vik rektor/mattias Brand är ansvarig. - Personal och berörda elever informeras vid behov. Elevs försvinnande utanför skoltid När en person, barn eller vuxen, försvinner är det polisens uppgift att söka efter dem. Vid en elevs försvinnande skall rektor/vik rektor/mattias Brand sammankalla krisgruppen snarast. Krisgruppen utser en kontaktperson som sätter sig i förbindelse med polisen och ansvarar för att korrekt information ges. För att undvika spekulationer och spridning av felaktiga rykten, beslutar polisen om vilken information som skall lämnas till medierna och allmänheten samt hur denna skall lämnas. Större olycka Vid en större olycka med många skadade eller döda, kopplas Bildnings krisledningsgrupp in. Ansvarig är rektor/vik rektor/mattias Brand. Vid ex utflykter skall en förteckning över de elever/personal som reser med buss eller tåg finnas på expeditionen tillsammans med riskanalysen och utflyktsrapporten.

6 (10) Krisreaktioner De olika faserna i en kris och dess kännetecken, första hjälpen i krisens olika faser. I en traumatisk kris ingår fyra faser: chockfasen reaktionsfasen reparationsfasen nyorienteringsfasen De enskilda faserna kan räcka en kortare eller längre tid, de kan också infalla samtidigt eller i annan ordning. Chockfasen Reaktionsfasen Reparationsfasen Nyorienteringsfasen Chockfasen följer genast efter ett trauma. Offret är bestört, förvirrat och reagerar ofta på ett från det normala avvikande sätt. Denna fas kan vara från ett kort ögonblick upp till några dagar. I reaktionsfasen börjar offret förstå vad som har hänt. Den egentliga faran är över. Hen är inte längre förvirrad och reagerar på det som sker. Detta kan vara mycket smärtsamt och pågå i flera veckor. Offret går igenom traumats följdverkningar, vilka kan ta sig olika uttryck hos olika människor. Reparationsfasen börjar då offret så småningom vänjer sig vid situationen. Hen börjar koncentrera sig på vardagliga sysslor och intressera sig för framtiden. Hen kan redan hantera situationen och kommer över krisen. Reparationsfasen kan räcka t o m sex månader. Nyorienteringsfasen inleds då man kommit över krisen. Genom sina erfarenheter skapar människan en ny grund i sitt liv. Hen kan efter en kris vara psykiskt starkare än tidigare, men saknaden och minnena finns kvar.

7 (10) Vanliga krisreaktioner hos barn och ungdomar Omedelbara reaktioner kan vara Chock eller tvivel, det kan inte vara sant och förnekande. Rädsla och motstånd, förfäran och starka protester. Apati och lamslagenhet. Allt fortsätter som förr, barnet fortsätter med sina vanliga sysslor som om ingenting hade hänt. Vanliga reaktioner är också Ångest, trygghetskänslan rubbas. Rädsla (rädd för att någonting skall hända föräldrarna, den förälder som finns kvar, rädsla för att bli lämnad ensam, rädsla för mörker osv.). Ständigt beredd att möta risksituationer, blir lätt skrämd. Starka minnesbilder som ansluter sig till händelsen kommer hela tiden tillbaka. Sömnsvårigheter, insomningssvårigheter, mardrömmar och uppvaknande på natten. Kom ihåg! Döden skall inte liknas vid att sova, en evighetsresa eller dylikt. Depression, längtan och saknad. Uttryck för det kan vara gråt och att ingenting är roligt. Det är normalt och viktigt att söka närhet till den döde genom att t ex söka efter den döde (t ex att man söker sig till sådana ställen där man varit tillsammans), ha minnen och tankar om den döde, titta på foton, album, video om den döde, söka närhet t ex bära den avlidnes kläder eller ta fram saker som har anknytning till den döde, identifiering, härma den avlidne och ta på sig hans roll. Ilska och uppförande som kräver uppmärksamhet, utlopp för ilska, raseriutbrott, anklagande, hotande. Skuldkänslor, självförebråelser och skam. Barnet kan tro att hans tankar, känslor eller förehavanden har föranlett dödsfallet. Skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, störande beteende. Psykosomatiska symptom, huvudvärk, magbesvär, oftare sjuk.

8 (10) Andra eventuella reaktioner kan vara Regressivt beteende, t ex sängvätning, babyspråk. Undvikande, tillbakadragenhet. Illusioner, missförstånd. Personlighetsförändringar, t ex ett glatt, livligt barn kan bli tystlåtet och tillbakadraget. Pessimistisk inställning till framtiden, vanligare bland barn som upplevt krig. Tankar om orsak och avsikt, upplevelsen av orättvisa. Utveckling och mognad, självupptagenheten minskar och empatin utvecklas. Krisreaktioners inverkan på skolarbetet. Följderna av krisen kan påverka skolarbetet på lång sikt: Barn kan förlora motivationen för skolarbetet. En depressiv reaktion kan störa kognitiva funktioner. Bilder och tankar kan störa koncentration och minne. Barnens försök att förtränga minnesmaterial kan hindra kreativitet, spontanitet och andra kognitiva funktioner som är viktiga för skolarbetet. Barn kan ta på sig nya uppgifter i familjen som tar mycket tid och energi.

9 (10) Krischecklista Att användas av krisgruppen vid Annelundsskolan när akut kris har inträffat Datum/vid protokollet: Ansvarig skolledare: Kort beskrivning av händelsen: Kontaktas Dat/kl./åtg./ansvarig Krisgrupp Vårdnadshavare Vårdnadshavare Syskon Andra anhöriga Klasslärare Arbetslaget Fritidshem Skolsköterska Skolpsykolog Annan Polis Räddningstjänst Sjukvården Socialtjänsten Kyrkan Tolk Media Bussansvarig Utvärderingsdatum.

10 (10) Dokumentation vid Krisarbete Datum: Ansvarig för dokumentation: Kort beskrivning av inträffad händelse: Information till berörda: Uppföljning: