Hur mycket elkraft behövs?
Omslagsbild: Alexander Farnsworth/TT
Hur mycket elkraft behövs?
Innehåll Förord...5 Sammanfattning...6 Hur viktig är industrin?...13 En stark position inom växande områden...15 Jobben växer fram runt industrin...16 Industrin är Sveriges största energiexportör...18 Utmaningar mot den starka positionen...20 Energiförsörjningens betydelse...22 Har det någon betydelse om svensk industri har en framtid? Av Peter Nygårds...23 Sveriges framtida behov av elkraft...36 Andra scenarier för elbehovet...48 Vad krävs för att elsystemet ska fungera? Intervju med Sture Larsson...50 Vad tror industrin om sitt elbehov?...53 SCA:s koncernchef efterlyser en energiplan. Intervju med Jan Johansson...56 Svenskt Näringsliv: Sverige behöver en långsiktig energipolitik...58 Referenser...60 Medlemsenkät...61 4 innehåll
Förord Sveriges framtida behov av energi är starkt kopplat till svensk industris framgång. Att vår industri fortsätter att vara framgångsrik har i sin tur mycket stor betydelse för hela näringslivet och vår framtida välfärd. Sverige har en stor industrisektor, som använder mycket energi, varför en konkurrenskraftig energiförsörjning som uppnår högt ställda klimatmål krävs. Detta gör att frågan om vårt framtida energibehov är viktig för Sverige att diskutera. Som industriland har Sverige ett bra utgångsläge. Vi har exportinriktade företag med högt kunskapsinnehåll och vi har företag som investerar i forskning och utveckling. Vi har egna råvaror och en basindustri som förädlar dessa råvaror. Vi har också en arbetskraft med hög kompetens och en arbetsmarknad med fungerande relationer. Dessutom har vi en frihandelsvänlig opinion och tillgång till marknader som är beredda att köpa våra produkter. Några av de viktigaste exportföretagen står för en stor del av energianvändningen. Dessa företag har kunnat växa i Sverige tack vare en god energiförsörjning. Det svenska elsystemet har varit en stark konkurrensfördel för Sverige genom att erbjuda konkurrenskraftiga elpriser, säker tillgång på el och låga klimatutsläpp. Vi bör värna det som är Sveriges konkurrensfördelar. När det gäller utvecklingen av energiförsörjningen finns dock stora osäkerheter som kan härledas till politiska beslut. En central fråga inför dessa beslut är hur näringslivets efterfrågan på el kommer att utvecklas på sikt. Hur mycket elkraft kommer Sveriges exportindustri att behöva? Och vilken utveckling kommer att ske i övriga samhhället? En annan minst lika central fråga är de framtida systemkostnaderna för energisystemet. Hur kan en helhetssyn skapas kring energisystemet ur ett kostnadsperspektiv? I denna rapport har vi frågat de 100 företag som använder mest el om deras framtida energibehov. Vi har intervjuat politiker, fackliga företrädare och energiexperter om deras syn på energibehovet och energisystemets utveckling. Vi har dessutom låtit Peter Nygårds, med bred erfarenhet från politik, näringsliv och energiområdet, skriva ett avsnitt i rapporten för att ge ett perspektiv på industri och energi. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en mer nyanserad energipolitisk diskussion, där energifrågan tar sin utgångspunkt i den nytta energin skapar, och vilka framtida behov av energi samhället har. Stockholm, juni 2014 Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv förord 5
Sammanfattning Sverige använder ungefär lika mycket energi idag som 1980, trots att den relativa energianvändningen nästan halverats sedan dess. Svensk ekonomi har genomgått stora strukturella förändringar under dessa år. Gamla industrier har lagts ner, tjänstejobben har blivit fler och ny teknik har börjat användas. Men ekonomin har också vuxit kraftigt och befolkningen har ökat. Trots ett modernare samhälle och en kraftigt förbättrad energieffektivitet har inte energibehovet minskat. Även inom industrin ligger energianvändningen på en stabil nivå, trots energieffektivisering och utslagning av verksamheter som inte klarar konkurrensen av olika skäl. Industrin använder dock mer elenergi och mindre annan energi jämfört med tidigare. Ökad effektivitet och bättre klimatprestanda har blivit möjlig tack vare övergång till el. Elförsörjningen är därför en avgörande fråga om Sverige ska fortsätta växa som industriland. Inget pekar på att elbehovet minskar om industrin fortsätter att ha en växande produktion. Trots en ökning av industrins energieffektivitet med 36 procent från 1993 till 2010 var elbehovet i stort sett oförändrat under samma tid. Industrins elbehov år 2030 Industrins kommande elbehov styrs av den ekonomiska utvecklingen, men också av trender, teknisk utveckling och beslut inom sektorer där elbehovet är stort. Genom att sammanställa befintliga studier av den framtida elanvändningen och särskilt fånga in utvecklingen inom olika industrisektorer med stort elbehov kan slutsatser dras om utvecklingen av elbehovet fram till år 2030, under antagandet att industristrukturen i Sverige är i princip intakt. Skogsindustrin står för nästan hälften av industrins elanvändning. Det totala elbehovet inom industrin påverkas därför starkt av utvecklingen i skogsindustrin. Efterfrågan på tidningspapper minskar kraftigt till följd av den digitala omställningen, vilket innebär att skogsindustrin väntas minska sitt elbehov fram till 2030. Men samtidigt sker en utveckling inom andra sektorer som innebär ökat elbehov. 6 sammanfattning
Sektor Utveckling Förändring till 2030 Pappers- och massaindustrin Minskad efterfrågan på grund av digitalisering minskar cirka 3-4 TWh Järn- och stålindustrin Ökad efterfrågan på avancerade stål; ledig kapacitet att öka produktionen Ökar cirka 1 TWh Gruvnäringen investeringar i nya gruvor; ökad produktion ökar cirka 1-2 TWh Kemiindustrin Produktionsökning och effektivisering Oförändrat Övrig tillverkande industri Automation; övergång till eldrift ökar något Den sammanvägda bedömningen är att industrins elbehov år 2030 kommer att motsvara ungefär dagens nivå, det vill säga drygt 50 TWh per år, trots en relativt stor minskning i papperstillverkningen. Elbehovet år 2030 i övriga sektorer Elbehovet inom bostads- och servicesektorerna har varit stabilt de senaste åren, trots en kraftig minskning av elvärmen. Både hushållsel och driftel till fastigheter har ökat. Befolkningsökningen har medfört att en del av den energieffektivisering som skett inte syns i statistiken. Fortfarande används omkring 20 TWh el för uppvärmning och det är rimligt att detta minskar ytterligare till följd av fortsatt avveckling av direktverkande elvärme och elpannor. Den ständiga förbättringen av prestanda hos värmepumpar kan delvis motverka detta. Värmepumpar kan bli huvudalternativet för nyproduktion av byggnader och ett komplement i befintliga fastigheter. I ett framtida elsystem med en stor andel väderberoende produktion framstår alla typer av vattenburna värmesystem som attraktiva för elanvändning under tillfälliga perioder av låga elpriser. Detta kan öka elanvändningen i såväl uppvärmning av småhus som fjärrvärmeproduktion. Sammantaget bör dock en minskad elanvändning för uppvärmning med omkring 2 TWh förväntas, till följd av fortsatt utfasning av direktverkande elvärme. När det gäller belysning finns det stora möjligheter att effektivisera elanvändningen. Energimyndigheten bedömer att elanvändningen minskar med 2 TWh när all ineffektiv belysning är borta från hemmen. Antalet uppkopplade enheter är på väg att öka kraftigt, inte minst i våra hem. En stor del av informationsteknologin finns hos slutanvändarna i hushåll och byggnader. En viss ökning av elanvändningen till följd av mer användning av informationsteknologi kan förväntas. Den sammanvägda bedömningen är att elbehovet för bostäder, service och fjärrvärme förväntas minska med omkring 3 TWh till år 2030. sammanfattning 7
Nya elbehov El är en förutsättning för både energieffektivisering och modern produktion. Elanvändningen kommer därför att öka inom nya verksamheter som ännu använder relativt lite el. En övergång till elfordon innebär att energieffektiviteten i fordon mer än fördubblas. Mycket talar för att eldrift av bilar kommer att öka fram till år 2030 även om ökningen hittills är måttlig. Vägtrafikens samlade användning av bränslen kommer inte att ersättas, men med hårda klimatrestriktioner på vägtrafiken fram emot 2030 kan en betydande övergång till el förväntas. Mycket talar dessutom för att elbehovet inom spårtrafiken ökar något genom ökade investeringar i järnvägar, spårvägar och tunnelbana. En försiktig tolkning av olika studier är att elbehovet i transportsystemet kommer att öka med åtminstone 5 TWh till år 2030, från dagens 3 TWh till 8 TWh per år. Eftersom en motsvarande utveckling kommer att ske i andra länder kommer transportsektorn totalt sett att kräva ett betydligt eltillskott i framtiden. Transportsektorns elbehov ökar med omkring 5 TWh till år 2030. Elanvändningen i världens samlade IT-sektor är kraftigt växande. En stor del av denna elanvändning sker i våra hem, vilket delvis kan förklara att hushållselen ökat successivt i Sverige. De största enskilda elanvändarna i IT-sektorn finns i de datacenter som nu byggs upp runt om i världen. Enbart det datacenter som Facebook bygger upp i Luleå förväntas stå för runt 2 procent av den samlade svenska industrins behov av el. Anläggningen i Luleå använder redan idag knappt 1 TWh och utbyggnad med ytterligare en etapp har nyligen beslutats. Fler projekt diskuteras och det är rimligt att anta att ytterligare 4-5 stora datacenter etableras i Sverige de närmaste åren, vilket ger ett ökat elbehov med omkring 4-5 TWh. Etableringen av serverhallar ökar elbehovet med uppemot 4-5 TWh till år 2030. 8 sammanfattning
Distributionsförluster Distributionsförlusterna i det svenska elnätet är 9-10 TWh per år. Det finns faktorer som talar för ökade förluster i framtiden, men också faktorer som talar för minskade förluster. Ökad produktion av vindkraft kan öka förlusterna om en stor del av den nya produktionen lokaliseras till norra Sverige eller till havs. Det är ur förlustsynpunkt sämre än om vindkraften hade tillkommit på land i södra Sverige. Högre belastning av elnäten i framtiden kan också i sig innebära större förluster jämfört med idag. Ny effektivare utrustning i elnätet kan dock innebära minskade förluster. Sammantaget är det rimligt att anta att de totala förlusterna i det svenska elnätet är på samma nivå år 2030 som de är idag. Sveriges elbehov år 2030 Slutsatsen av genomgången är att industrins elanvändning ligger kvar på en stabil nivå år 2030, medan elanvändningen totalt sett i Sverige ökar med 5-10 TWh, trots minskat elbehov för bostäder och service. Ökningen beror på ökat elbehov för transporter och datacenter. Alternativa scenarier för industrin Rapportens genomgång utgår från att Sverige har en i princip intakt industristruktur. Utvecklingen kan gå åt andra håll. En utslagning av de tio produktionsenheter som använder mest el i Sverige skulle innebära att elbehovet minskar med 10 TWh. Likaså skulle en produktionsminskning i industrin med två procent per år i tio år minska elbehovet med nästan 10 TWh. Båda dessa scenarier skulle också innebära en stor påverkan av exporten och en stor ekonomisk påfrestning för landet. Följderna för den totala energianvändningen är därför svåra att överblicka. Det är också möjligt att produktionen utvecklas starkare än vi bedömt. Om Sverige är framgångsrikt när det gäller att locka till sig investeringar i industrin kan elbehovet öka kraftigt. En årlig produktionsökning i industrin på fyra procent innebär en ökning med nästan 50 procent på 10 år. Det skulle resultera i ett stort ökat elbehov även om man tar hänsyn till energieffektivisering. Framtida krav på klimatanpassning kommer att ha betydelse för energianvändningen. I flera rapporter bedöms att mycket hårda klimatkrav leder till högre elanvändning jämfört med om klimatkraven blir mildare. Mycket stränga klimatvillkor kan alltså endast uppnås genom långt driven övergång till el. sammanfattning 9
Alternativa scenarier för andra sektorer Antagandena i denna rapport är försiktigt gjorda. Inom flera samhällssektorer skulle användningen av el kunna öka. Tre sektorer kan lyftas fram när det gäller alternativa scenarier med högre elanvändning: Transporter. Bedömningen är 5 TWh i ökat elbehov, men mycket stränga klimatvillkor kan tvinga fram ökad övergång till el. Att ersätta hela behovet av bensin och diesel för personbilar motsvarar 10 TWh i ökat elbehov. Därtill kommer elbehov för den tunga trafiken. Fjärrvärmen använder idag i stort sett ingen el. Däremot kan fjärrvärmen öka elanvändningen väsentligt i framtiden genom att svälja överskott av el under vissa perioder. Datacenter. Bedömningen ovan är 4-5 TWh i ökat elbehov. Utvecklingen kan bli starkare om etableringsvillkoren i Sverige uppfattas som konkurranskraftiga. Vad tror industrin om sitt elbehov? Svenskt Näringsliv har frågat de 100 företag i Sverige som använder mest el om framtiden. Resultatet av undersökningen visar att företagen ser en växande världsmarknad för sina produkter. Men företagen har också en stor oro för villkoren att bedriva produktion i Sverige. En stor övervikt av företagen har en stark framtidstro på de branscher de verkar i. Hela tre fjärdedelar tror att det egna företagets produktion, inom och utanför Sverige, kommer att öka till år 2030. Sex av tio tror att deras produktion kommer att öka i Sverige. Hälften av företagen tror att deras elbehov i Sverige kommer att ligga kvar på dagens nivå, medan drygt 40 procent tror att elbehovet ökar. Resultatet visar att bedömningen i denna rapport, att elbehovet i industrin ligger kvar på en stabil nivå år 2030, är en försiktig bedömning. Endast några få företag svarar att de kan göra stora energieffektiviseringar. Däremot uppskattar över 90 procent av företagen att de kan uppnå vissa energieffektiviseringar. Trots energieffektivisering bedömer företagen att energikostnadernas andel av de totala kostnaderna kommer att öka. Hälften av företagen tror visserligen på oförändrad andel, men av de övriga företagen tror merparten på ökad kostnadsandel för energi. Företagen tror också att ökade energikostnader har ganska stor påverkan på investeringsviljan i Sverige. Resultatet visar att företagen har en stor oro för utvecklingen av energikostnaderna i framtiden. Det understryker att energifrågan är en central näringspolitisk utmaning att diskutera. 10 sammanfattning
Mer än hälften av företagen uppger att de inte kommer ha några möjligheter att variera sin elanvändning i mån av tillgången. Endast en handfull företag tror på en stor förmåga att göra det. Över 90 procent av företagen bedömer också att svenska företag generellt kommer att möta en ökad eller kraftigt ökad konkurrens till följd av att USA förutspås få betydligt lägre energipriser än Europa i framtiden. Nästan lika många, över 80 procent, tror på negativ påverkan på exporten om svenska elpriser stiger till en genomsnittlig europeisk nivå. Två tredjedelar av de tillfrågade företagen anser att energipolitiken fram till idag inneburit en fördel, eller en stor fördel, för Sverige som industriland. Undersökningen av det framtida elbehovet hos de 100 företag som använder mest el visar att merparten tror på en produktionsökning och ett stabilt eller ökande elbehov. Undersökningen visar också att det finns en stor oro för ökade energikostnader och försämrade konkurrensmöjligheter till följd av relativt sämre villkor för elförsörjningen i Sverige. Vad krävs för att elsystemet ska fungera? I rapporten väcks frågan om stabiliteten i det framtida elsystemet. Sture Larsson, tidigare teknisk direktör för Svenska Kraftnät, hissar en varningsflagg för att dagens elmarknadsmodell inte kommer att vara tillräcklig för att möta framtidens utmaningar. Han pekar på utvecklingen mot en stor andel intermittent elproduktion. De totala investeringsbehoven i produktion och överföringsnät kan bli mycket stora. Han varnar också för en instabil prisbildning på elmarknaden, vilket innebär svårigheter att motivera investeringar i såväl kraftproduktion som industriverksamheter. Slutsatsen är att det behövs ett nytänkande kring elmarknaden. En fråga som behöver ställas är vilka kundkategorier som behöver tillförlitliga leveranser och vilka leveranser som är allra viktigast. En annan fråga är hur vi ska skapa finansiella förutsättningar för att bygga och underhålla kraftverk i framtiden. Utan ett nytänkande kring elmarknaden riskerar Sverige industriell utarmning. Svenskt Näringslivs slutsatser Att Sverige behöver planera för ett ökat elbehov till 2030 borde inte vara någon överraskning. Sverige är ett utpräglat industriland och en sund utveckling av svensk ekonomi förutsätter ökad produktion i såväl industrin som i andra delar av näringslivet. En stor fortsatt energieffektivisering behöver inte leda till minskat elbehov. Tvärtom är el en förutsättning för energieffektivisering. Rapporten visar emellertid också att energiförsörjningen inte kan reduceras till en fråga om just energi. En större utmaning än att producera tillräcklig mängd sammanfattning 11
elenergi kan bli att tillgodose effektbehovet och att hantera systemkostnaderna för hela elförsörjningen. Den utveckling vi nu ser, som är ett resultat av subventioner som driver utvecklingen av elmarknaden, kommer att leda till höga kostnader utan att säkra elförsörjningen. Att det saknas en helhetssyn på energipolitiken är ett lika stort problem som att det saknas tydliga politiska besked om kärnkraften och vattenkraften. För närvarande saknar energipolitiken svar på vad som ska ersätta kärnkraften när dess anläggningar faller för åldersstrecket. Samtidigt planeras för ökat antal omprövningar av vattendomar, vilket resulterar i minskad vattenkraftproduktion. Därutöver saknar energipolitiken en analys av de totala kostnaderna av den subventionsdrivna utveckling som nu sker och den anpassning av elsystemet som krävs för att möta denna utveckling. Denna rapport visar att Sverige bör planera för ökat elbehov, men framför allt att Sverige måste påbörja en diskussion om framtidens elförsörjning ur ett helhetsperspektiv. Den diskussionen kan inte begränsas till energiproduktion, utan måste omfatta allt som påverkar de totala systemkostnaderna. Inte minst handlar detta om hur Sverige ska säkra effektbehovet, hur stödsystemen bör se ut och hur nödvändiga investeringar ska finansieras. Diskussionen om morgondagens elsystem bör föras i nära dialog med industrin. Ytterst handlar det om att bevara svensk konkurrenskraft och att underlätta för investeringar. Det kräver att man minskar de framtida systemkostnaderna och dämpar oron för energiförsörjningen. Kort sagt: Diskussionen måste utgå från behovet av en industriell utveckling. 12 sammanfattning
Hur viktig är industrin? Den svenska industrin sysselsätter, direkt och indirekt, mer än en miljon människor. Industrin, inklusive industrinära tjänster, står för mer än 75 procent av exporten. Industrins betydelse för svensk ekonomi kan därmed knappast överskattas och Sverige är i alla avseenden ett industriland med starka positioner inom bland annat avancerad teknikindustri samt skogs-, stål- och gruvindustri. Svensk industri har utvecklat sin konkurrenskraft på en allt tuffare global marknad tack vare effektivisering och specialisering. Enklare tillverkning har slagits ut till följd av kostnadsproblem, men det har mer än väl kompenserats genom en produktionsökning inom de delar av industrin som har ett stort kunskapsinnehåll. Resultatet är att Sverige har stärkt sin ställning som industriland. Från 1990-talet fram till finanskrisen ökade industrin sitt förädlingsvärde betydligt snabbare än tillväxten i svensk ekonomi som helhet. Efter finanskrisen har utvecklingen för industrin varit svagare, vilket delvis kan förklaras med att svensk industri är relativt konjunkturkänslig samt att valutakursen har spelat en negativ roll. När efterfrågan vänder upp finns det utrymme för ett lyft av industrins produktionsnivå om det inte motverkas av valutakursen. Figur 1. Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin. 250 200 150 100 50 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sverige EU-15 Frankrike Tyskland Storbritannien Källa: 1993 2007 EU KLEMS, 2008 2010 Världsbanken Ett resultat av industrins styrka är att Sverige exporterar varor och tjänster motsvarande hälften av vår BNP. Det är en ovanligt hög andel samma nivå som Tyskland men betydligt högre än Frankrike och Storbritannien. Snittet bland OECD-länderna ligger på 28 procent. Hur viktig är industrin? 13
Figur 2. Export som del av BNP, 2012. Frankrike OECD Storbritannien EU Sverige Tyskland 0 10 20 30 40 50 60 Tabellen beskriver ländernas och områdenas export som procentuell andel av total BNP. Källa: Världsbanken Ser man till förädlingsvärdet är verkstadsindustrin Sveriges viktigaste industrisektor. Men i exporten av maskiner, fordon och instrument ingår en stor del importerade varor. Den råvaruförädlande basindustrin är baserad på svenska råvaror från gruvor och skog samt en svensk förädlingskedja som har ett litet importbehov av insatsvaror. När det gäller nettoexporten står därför basindustrin i särklass. Basindustrins bidrag till exportöverskottet är också tydligt om man jämför export och import av olika varugrupper. När det gäller malmer, metaller, metallvaror, trävaror och papper har Sverige en export som vida överstiger importen. Handelsöverskottet av just dessa produkter var över 140 miljarder kronor 2013, medan Sveriges totala handelsöverskott stannade på omkring 50 miljarder kronor. Utan den energiintensiva basindustrin skulle Sveriges exportöverskott vändas i ett nästan dubbelt så stort underskott. Häri ligger förklaringen till energiförsörjningens stora betydelse för svensk välfärd. Tjänstehandeln har de senaste decennierna vuxit snabbare än varuhandeln. Idag är tjänsteexporten uppe i drygt 30 procent av den totala exporten. Sverige har också blivit en nettoexportör av tjänster. Samtidigt har det blivit svårare att skilja mellan tjänstesektor och industrisektor. En viktig post i tjänstehandeln är de industrinära tjänsterna som har ett nära samband med Sveriges ställning som industriland. Tjänstehandeln är ett resultat av industrins effektivisering och fokusering på kärnverksamheten vilket inneburit ett behov av att köpa in tjänster. Industrin satsar även på att erbjuda sina kunder nya tjänster baserat på affärsmodeller där produkten består av både varan och tjänsten. 14 Hur viktig är industrin?
En stark position inom växande områden Svensk industri har en stark position inom flera olika områden. Den globala efterfrågan inom dessa områden har ökat starkt de senaste decennierna och kommer att fortsätta öka. Exempelvis nästan fördubblades världens efterfrågan på stål mellan 1990 och 2010. World Steel Association räknar med fortsatt ökad Figur 3. Omsättning, sysselsättning och export i viktiga d efterfrågan, om än inte med samma starka ökningstakt. Det kommer alltså att finnas en fortsatt stor efterfrågan på de produkter som industrin producerar. Utmaningen för svensk industri är att behålla och stärka sin position i takt med allt hårdare konkurrens. Figur 3. Omsättning, sysselsättning och export i viktiga delar av industrin. Figur 3. Omsättning, sysselsättning och export i viktiga delar av industrin. Gruvnäring Sverige är Europas största gruvnation. Nästan 90 procent av Europas järnmalmsproduktion kommer från Sverige. Gruvindustrin finns i län och orter som ofta saknar annan stark industri. Där är den motorn i utvecklingen av näringslivet. Sektorn omsätter 70 miljarder kronor och sysselsätter cirka 30 000 personer. Andelen av varuexporten är 4 procent. Järn- och stålindustri Svensk stålindustri är världsledande inom avancerade typer av stål som kullagerstål och höghållfasta stål. Sektorn omsätter närmare 90 miljarder kronor och sysselsätter cirka 17 000 personer. Andelen av varuexporten är 6 procent. Kemiindustri Kemiindustrin omfattar produktion av kemikalier och oljeraffinering. Sektorn omsätter 170 miljarder kronor och sysselsätter cirka 17 000 personer. Andelen av varuexporten är 8 procent. Skogsindustri Sverige tillhör en av världens tre största exportnationer för papper, massa och trävaror. Branschens omsättning är 120 miljarder kronor och den sysselsätter 60 000 personer. Skogsindustrins andel av varuexporten är 11 procent. Tillverkningsindustri Sverige har världsledande teknikföretag inom bland annat lastbilstillverkning och telekom. Tillsammans omsätter alla företag inom denna sektor närmare 800 miljarder kronor och sysselsätter cirka 290 000 personer. Verkstadsindustrins andel av varuexporten är 45 procent. Källa: SCB och SKGS Källa: SCB och SKGS En stark position inom växande områden 15
Jobben växer fram runt industrin Ungefär 650 000 personer är direkt anställda i industrin. Det är en minskning jämfört med tidigare. Men hela 350 000 personer arbetar idag med industrinära tjänster, enligt uppgifter från Skogsindustrierna och SCB. Dessa företagstjänster, exempelvis IT-tjänster och konsulter, har ökat kraftigt. Runt omkring industriföretagen finns idag ett stort antal tjänsteföretag. Många av dessa har hög kompetens och bidrar till industrins specialisering och effektivisering. Industrin köper in många tjänster som man tidigare producerat själv, exempelvis transporter, bevakning, ekonomisk förvaltning och rekrytering. Genom den växande bemanningsbranschen köper man till och med in personal som arbetar i kärnverksamheten. Inköpen av tjänster är en viktig förklaring till att industrin har kunnat öka produktionen trots att färre är direkt anställda i industrin. I Kiruna finns tjänsteföretag som arbetar åt gruvindustrin och i Göteborg finns tjänsteföretag som arbetar åt fordonsindustrin. I många orter och regioner är industrijobben helt avgörande för sysselsättningen. Industrins stora betydelse för jobben är en viktig anledning till att industrins betydelse just nu uppvärderas inom EU. Till följd av svag konkurrenskraft har EU fått se industriproduktionens andel av BNP minska och EU-kommissionen har nu formulerat ett förslag att öka denna andel till 20 procent. I rapporten För en europeisk industriell renässans refererar kommissionen forskning som visar att varje nytt industrijobb skapar 0,5-2 jobb i andra sektorer. Uppvaknandet inom EU när det gäller industrins betydelse ligger dock efter USA där president Barack Obama redan tidigare konstaterat att en ekonomi som är uthållig är en ekonomi som baseras på amerikansk tillverkning. I USA, Storbritannien och Tyskland finns en intensiv debatt om förutsättningarna för nya jobb inom tillverkning. 16 Jobben växer fram runt industrin
Figur 4. Regioners andel industrisysselsättning inklusive företagstjänster, 2013. Norrbottens län 23% Upp till 17% 17 21% 21 25% Över 25% Västerbottens län 21% Västernorrlands län 21% Jämtlands län 17% Gävleborgs län 26% Dalarnas län 25% Värmlands län 25% Västra Götalands län 26% Örebro län 25% Västmanlands län 30% Södermanlands län 26% Östergötlands län 26% Uppsala län 21% Stockholms län 22% Jönköpings län 30% Kalmar län 26% Gotlands län 14% Hallands län 23% Kronobergs län 27% Skåne län 23% Blekinge län 27% Källa: SCB Jobben växer fram runt industrin 17
Industrin är Sveriges största energiexportör Svensk industri har en stor energianvändning. Framför allt används mycket energi i förädlingen av svenska råvaror som skog och malm. Den råvaruförädlande basindustrin, som svarar för en stor del av nettoexporten, står för merparten av industrins energianvändning. Massa- och pappersindustrin står för omkring hälften av industrins energianvändning. Järn- och stålindustrin och den kemiska industrin inklusive raffinaderier står tillsammans för mer än en fjärdedel av industrins energianvändning. Figur 5. Industrins energianvändning, 2012. 4% 5% 7% 8% 6% 8% 17% 45% Massa-, pappers-, och pappersvaruindustrin Stål- och metallverk Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter Trävaruindustri, ej möbler Jord- och stenvaruindustri Verkstadsindustri Övrigt Källa: Energimyndigheten Behovet av elkraft är särskilt viktigt för svensk industri. Varje år vidareförädlar basindustrin nästan 40 TWh elkraft, en fjärdedel av Sveriges totala elanvändning, till järn, stål, massa, papper eller kemiska produkter. Totalt använder tillverkande industri omkring 50 TWh el per år, vilket motsvarar mer än en tredjedel av Sveriges elproduktion. Den elintensiva industrin är en förklaring till att Sverige använder mer el än många andra länder. 18 Industrin är Sveriges största energiexportör
Figur 6. Elanvändning i olika delar av industrin, TWh. 30 25 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skog/papper Övrigt Järn och stål Kemi Gruv Källa: SCB Elkostnaderna kan motsvara upp till 40 procent av förädlingsvärdet. För de elintensiva företagen kan elkostnaden ligga i nivå med lönekostnaden. Större delen av basindustrins produktion går på export. Denna export inkluderar en stor del av de 40 TWh som använts i produktionen. Industrin står därmed indirekt för en stor elexport från Sverige. Utvecklingen i svensk industri går mot mer effektiv och automatiserad produktion. Det innebär ofta att el används på nya sätt. Ett exempel är den svenska gruvindustrin som minskat användningen av bränslen men ökat användningen av el när man tagit i bruk effektivare och renare utrustning. Industrin är Sveriges största energiexportör 19
Utmaningar mot den starka positionen Svensk industri har ett bra utgångsläge. Men det finns stora osäkerhetsfaktorer. En sådan är energiförsörjningen, som hittills varit en konkurrensfördel för Sverige. Men även inom andra områden finns utmaningar. Med en allt hårdare global konkurrens har Sverige inte utrymme att försämra industrins konkurrenskraft. Faktum är att svensk industriproduktion visar tendens till en svagare utveckling jämfört med andra länder under de senaste åren, efter finanskrisen. Detta kan delvis bero på en stark svensk växelkurs, men även andra faktorer kan spela en roll. Sedan flera år tillbaka finns en tendens att investeringsnivån i den tillverkande industrin inte ökar i den takt som gällt förr. Investeringsnivån i svensk industri år 2013 låg på ungefär samma nivå som år 2000. Eftersom förädlingsvärdet har ökat har investeringskvoten under samma period minskat. Sverige tycks även sedan millennieskiftet tappat mark när det gäller företagens bidrag till investeringar i forskning och utveckling (FoU) i relation till BNP. Figur 7. Industrins investeringar i miljarder kronor. Utfall 2000-2012 samt planer för 2013 och 2014. 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Summa Maskiner Byggnader Källa: SCB Med låga investeringar finns risk att produktiviteten slutar att öka i takt med att industrins moderniseringstakt avtar. Hög produktivitet är en förutsättning för att svensk industri med sitt höga kostnadsläge ska vara konkurrenskraftig. Hög produktivitet i olika samhällssektorer är också en grundläggande förklaring till att Sverige är ett rikt land. Ökad produktivitet är därmed en förutsättning för vår framtida välfärd. 20 Utmaningar mot den starka positionen
Produktivitetsutvecklingen i svensk industri var betydligt högre än snittet för euroländerna fram till 2008. Under finanskrisen föll produktiviteten i svensk industri kraftigt och därefter skedde en återgång. Men idag finns tecken på att produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet utvecklas svagt. Sett över de senaste sex åren har näringslivets produktivitet utvecklats mycket blygsamt. Det finns idag ledig kapacitet i industrin. När efterfrågan åter vänder upp kan produktivitetsnivån i svensk industri ta ett kliv upp. Men utvecklingen av industrins långsiktiga produktionskapacitet och produktivitet bestäms av de investeringar som görs. Figur 8. Produktivitetsutveckling i näringslivet. Kronor per arbetad timme, fasta priser. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1993, kv 1 1993, kv 4 1994, kv 3 1995, kv 2 1996, kv 1 1997, kv 3 1997, kv 4 1998, kv 2 1999, kv 1 1999, kv 4 2000, kv 3 2001, kv 2 2002, kv 1 2002, kv 4 2003, kv 3 2004, kv 2 2005, kv 1 2005, kv 4 2006, kv 3 2007, kv 2 2008, kv 1 2008, kv 4 2009, kv 3 2010, kv 2 2011, kv 1 2011, kv 4 2012, kv 3 2013, kv 2 Källa: Ekonomifakta.se När efterfrågan stiger kommer med stor säkerhet investeringarna att öka igen. Men enbart ökad efterfrågan räcker inte för att svensk industri ska bli framgångsrik på längre sikt. En fortsatt hög internationell konkurrenskraft kräver en fortsatt hög förnyelsetakt. De svenska produktionsenheterna måste vinna kampen om investeringskapitalet en konkurrens som även utkämpas inom stora företag som har enheter i flera länder. Det kräver att de som fattar investeringsbesluten, idag ofta utländska ägare, tror att Sverige är det bästa alternativet för produktion. Utmaningar mot den starka positionen 21
Energiförsörjningens betydelse Energifrågan har en viktig inverkan på den industriella utvecklingen. Detta syns tydligt i exempelvis USA där den ökade tillgången på energi resulterat i ett historiskt trendbrott i en 60 år lång strukturell nedgång av industrins andel av USAs ekonomi. För Sverige har energifrågan en viktig inverkan på industriklimatet eftersom det finns en oro för den energiintensiva industrins elförsörjning i framtiden. Blir Sverige nettoimportör av elkraft innebär det betydligt mer osäkra omständigheter än hittills. Om det saknas helhetsperspektiv i våra beslut om elsystemet får vi ökade kostnader. Enkäten om industrins energibehov som redovisas i denna rapport visar att oron är stor när det gäller den framtida energipolitiken. Den oron är befogad. Slut satserna i denna rapport visar att det finns stora utmaningar när det gäller den framtida elförsörjningen. 22 Energiförsörjningens betydelse
Har det någon betydelse om svensk industri har en framtid? av Peter Nygårds En vanlig uppfattning i Sverige idag är att industrin har en ganska liten betydelse för vårt land och för vår ekonomi. Det sägs att det nu är tjänstesektorn som är ryggraden i samhällsekonomin och att industrins betydelse har minskat. Många tycker att tillverkningsindustri, i synnerhet basindustri, hör hemma i länder med låg utbildningsnivå och låga löner. Bilden av industrin som ofta förmedlas är att den tar fram okomplicerade produkter och består av en bullrig, smutsig och mansdominerad miljö. Framtiden för ett modernt samhälle som Sverige bör istället ligga i tjänsteproduktion, forskning och utveckling. Kring millennieskiftet var det i stort sett dessa uppfattningar om industrins roll som lyftes fram i debatten. Många målade upp en bild av en så kallad kunskapsekonomi, där IT-utvecklingen skulle driva fram ett helt nytt tjänstesamhälle. Industriell verksamhet ansågs av dessa debattörer och IT-gurus som något som hörde till en svunnen tid. Men har vi verkligen lagt industrisamhället bakom oss? Lever vi istället i ett kunskaps-, informations- eller mediesamhälle där vi främst säljer tjänster till varandra? Är det så att kunskapsinnehållet i vår industri är litet och behovet av kompetens lågt? Erbjuder industrin bara trista jobb för ungdomar med höga ambitioner om spännande och utvecklande arbetsuppgifter? Mitt svar är nej. Sverige är och förblir mycket beroende av industrin för att kunna säkra god välfärd och ekonomisk balans. Åtminstone gäller detta under överskådlig tid. Det ligger heller ingen motsättning i att vi är ekonomiskt beroende av industrin och samtidigt hävda att vi lever i ett kunskapssamhälle. Kunskap är nämligen en av de viktigaste förutsättningarna för att Foto: Frank Perry/AFP/TT 23
svensk industri ska kunna klara den internationella konkurrensen. Insikten om detta har lett till en stark utveckling av kunskapsinnehållet i industrin. För att svensk industri även i framtiden ska vara internationellt konkurrenskraftig krävs att ett antal förutsättningar är uppfyllda och att ett antal åtgärder genomförs. Denna uppfattning passar också väl in med EU:s omsvängning från 2013. Den inställning EU har idag speglas tydligast i begreppet återindustrialisering, vilket kan bli möjligt om vi klarar att öka kunskapsinnehållet i Europas industrier. I den europeiska debatten poängteras att såväl tillverkning som forskning och utveckling, FoU, kan hållas samman i Europa. Ett ensidigt fokus på FoU och design ger för lite innovativ kraft om inte också tillverkning sker inom Europa. Samma diskussion förs också i USA där den inhemska produktionens betydelse för innovationskraften poängteras. Närheten mellan utveckling och tillverkning föder enligt denna uppfattning en positiv dynamik. Med ökad automation kan dessutom bättre förutsättningar skapas för tillverkning även där lönekostnaderna är relativt höga. Vilken ställning har industrin i dagens Sverige? Vilken betydelse har den svenska industrin idag? Faktum är att dess betydelse för samhällsekonomin har ökat sedan mitten på 1990-talet. Faktiskt har industrin vuxit mer än resten av ekonomin. Lägger vi till dem som arbetar i den del av tjänstesektorn som levererar till tillverkningsindustrin så är den sammantagna sysselsättningen på samma nivå, eller något högre, som i början av 1990-talet. Sverige framstår som ett starkt och framgångsrikt industriland jämfört med andra liknande länder. Industrin är idag basen för vår samlade ekonomi och utgör en dominerande del av vår export. Innehållet i industrins produkter blir successivt mer och mer avancerat. Sverige har också ovanligt många framgångsrika industriföretag som är verksamma globalt. Deras framgång beror på en god omställningsförmåga för att möta konkurrens och för att motsvara kundernas förväntningar. Ökad specialisering och ökat kunskapsinnehåll innebär att tjänster får en allt större del i den industriella verksamheten. Vår konkurrensutsatta och exportinriktade industri har varit motorn i en utveckling mot en arbetsmarknad av större tjänsteinnehåll och större kunskap. Att svensk industri finns på den globala marknaden har påverkat, inte bara leverantörerna av varor och tjänster till industrin, utan också arbetsmarknaden och ekonomin i stort. Trots detta finns en negativ attityd till industrin bland många svenskar, inte minst bland ungdomar. Detta gör att studieinriktningar som leder till anställningar inom tillverkningsindustrin väljs bort av många unga idag. Kompetensen Omställningen av svensk industri innebär att industriarbetet inte längre liknar den föråldrade bild som ofta förmedlas. Ökade krav på kompetens, datoranvändning och arbetsmiljö har ändrat förutsättningarna. Arbetet är också organiserat på ett mer flexibelt sätt. Men ibland har dessa förändringar inte trängt fram till ungdomar och deras föräldrar och lärare. Till och med i den politiska debatten sägs det ibland att industrin är föråldrad och att den har en liten roll i framtiden. Ökad betydelse för sysselsättningen Enligt McKinsey och OECD har antalet anställda i tillverkningsindustrin minskat från 740 000 år 1993 till 650 000 år 2010. Nedgången förklaras av effektiviseringar och outsourcing. Men av ökningen av tjänstejobben är 142 000 direkt hänförbara till tillverkningsindustrin. 24 Peter Nygårds: Har det någon betydelse om svensk industri har någon framtid?
Råvarubasen är grunden för svensk industri De svenska naturtillgångarna skog, vatten och malm utgör basen för vår industri. Den har i sin tur utvecklats genom entreprenörskap, teknisk utveckling och innovationer. Runt denna basindustri har det vuxit upp en teknikindustri, en kemisk industri och en mängd tjänsteföretag vilkas hela existens bygger på dessa ursprungliga industriföretags verksamhet. Utvecklingen av avancerade industrinära tjänster är alltså kopplad till dessa råvaror. Den stora utmaningen är att öka vidareförädlingen av dessa råvaror inom landet. Exporten Den svenska marknaden är för liten för att de framgångsrika företagen ska få avsättning för sina produkter. Därför sökte sig flera företag, som Electrolux och LM Eriksson, mycket tidigt ut på världsmarknaderna. När andra världskriget tog slut och Europa behövde byggas upp igen stod svensk industri intakt och redo för export på bred front. Svensk industri är fortfarande mycket exportfokuserad och stark inom investeringsvaror. Idag står industrin för 77 procent av den samlade exporten; nästan 50 procent består av verkstadsprodukter medan basindustrin står för drygt 25 procent. Denna export är en förutsättning för att vi ska kunna importera de varor och tjänster vi behöver och som vi inte själva kan producera på ett konkurrenskraftigt sätt. Export och import måste balanseras på lång sikt. Ett underskott skulle leda till samhällsekonomiska problem i form av exempelvis lägre värderad valuta, högre räntor och högre priser. Världsekonomin har under det senaste decenniet kännetecknats av en kraftig ökning av den internationella handeln. Mellan 1995 och 2008 ökade världens samlade export med 50 procent. För svensk industri har detta utgjort en fördel i och med vår starka exportinriktning. Den regionala betydelsen Industrin, och då främst basindustrin, har i många fall en mycket stor regional betydelse. Kiruna och LKAB är ett exempel på en ort som lever av sin basindustri. Men även inom verkstadsindustrin finns exempel där industrin är helt avgörande för orten. Sandvik och Sandviken, Scania och Oskarshamn samt Volvo och Olofström är sådana exempel. Men bilden är naturligtvis mycket mer komplex än så. Det finns mängder av små och medelstora exportinriktade industriföretag med stark lokal förankring på mindre orter. I Sverige finns, om vi räknar med den verksamhet som levererar till industrin, i genomsnitt 25 procent av alla anställda inom industrin. Tittar vi regionalt har Jönköpings län 45 procent industrianställda, Blekinge och Kronoberg 38 procent och Kalmar och Västmanland 36 procent. För Stockholm är siffran 10 procent. Den mer teknikinriktade industrin finns dock ofta i städer som Stockholm, Göteborg och Västerås. Idag söker sig dock många unga till storstadsområdena, där industrin står för en liten andel av sysselsättningen. Från de mindre, industritäta orterna sker en utflyttning och kvar blir en minskande och åldrande befolkning. Medan industrin på dessa orter får all svårare att hitta utbildad personal får den ökande storstadsbefolkningen en alltmer avlägsen relation till industrin och allt mindre kunskap om dess förutsättningar. Detta hotar det grundläggande produktionskunnandet som gör att det som produceras exempelvis i Finspång och Ludvika är globalt konkurrenskraftigt. Svensk industris förutsättningar Den övergripande slutsatsen av industrins betydelse är att den spelar en avgörande roll för svensk samhällsekonomi och vår välfärd. Svensk industri är också framgångsrik och konkurrenskraftig. Men vilka är då framgångsfaktorerna för en fortsatt positiv utveckling? Fungerande arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Sverige har i modern tid kännetecknats av goda och ansvarskännande relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Konflikterna har varit få och kostnadsökningarna för löner har stått i relation till produktivitetsutvecklingen. De senaste åren har dock arbetskraftskostnaden i Sverige stigit kraftigt jämfört med Västeuropa och euroområdet. Orsaken är att kronan, alltsedan finanskrisen, stärkts mot euron. Denna höjning av kronkursen har lett till en försämring av den svenska konkurrenskraften. Företagens förmåga till förändringar har varit god. Den har underlättats av den ledarfilosofi och den arbetsrätt som finns på svensk arbetsmarknad. Insyn och delaktighet för de anställda har betalat sig Peter Nygårds: Har det någon betydelse om svensk industri har någon framtid? 25
genom förståelse och acceptans för förändringar. Industrins omställning har inneburit en övergång från lågkvalificerade arbeten till mer avancerade och kompetensmässigt mer krävande. En industrianställd har idag oftast ett kvalificerat arbete i en kreativ miljö där utbildning och kontinuerlig utveckling är självklart. Automatiseringen av produktionen har drivit på efterfrågan av utbildning och kontinuerligt lärande. Arbetskraften i Sverige uppvisar en jämförelsevis hög utbildningsnivå. Språkkunskaper i engelska och ITkompetens är exempel på områden där svenska industrianställda visar upp goda kunskaper. Kraven ökar hela tiden på vad en industrianställd ska kunna. Exempelvis kräver pappersbruket i Kvarnsveden att de kollektivanställda, som fram tills nu övervakat produktionsprocessen, i fortsättningen ska ha akademisk utbildning. Det räcker dock inte med delaktighet för att lägga grunden till en globalt konkurrenskraftig industri. Företagens innovativa förmåga och satsningar på forskning och utveckling spelar en mycket stor roll. Denna förmåga måste landa hos en arbetskraft som är kompetent, välmotiverad och förändringsbenägen. Forskning, utveckling och innovationer Näringslivet står för tre fjärdedelar av Sveriges investeringar i forskning och utveckling. Det förklaras av att några av de största globala företagen fortfarande har sin forskningsverksamhet i Sverige. Inom högteknologisk industri svarar åtta av landets företag för 92 procent av FoU-investeringarna. Ett av de viktigaste områdena för Sverige att slå vakt om när det gäller att behålla en konkurrenskraftig industri är just forskning och utveckling. En avgörande fråga för det lilla landet Sverige är hur vi ska kunna bli en framstående FoU-region i världen. I de globala produktionssystem som nu byggs upp i världen är innovationer och FoU-investeringar de kanske strategiskt viktigaste områdena att slå vakt om för att säkerställa konkurrenskraft. Därför ökar konkurrensen om företagens FoU-verksamheter. Att förändringar i de globala företagens FoU-strategier kan få stora regionala effekter vet vi genom den nyligen genomförda nedläggningen av Astra Zenecas forskningsverksamhet i Södertälje. Det är av stor betydelse att industrins forskningsverksamhet och den offentligt finansierade forskningen samverkar så effektivt och så målinriktat som möjligt. Staten behöver, tillsammans med de högteknologiska företagen, aktivt medverka till att utveckla en gynnsam FoU-miljö. Då skapas goda förutsättningar för att Sverige ska vara attraktivt för forskningsverksamhet. Det vore också värdefullt om regeringen utvecklade former för hur den offentliga sektorn kan fokusera på och stimulera till innovationer och förnyelse när den upphandlar från industrin. Från export till globala värdekedjor Globaliseringen har inneburit att stora företag, snarare än att bara exportera en viss produkt, istället är en del av ett system. Olika delar av utvecklingen och produktionen kan förekomma i olika länder och i olika kombinationer. Produktionen av varor och tjänster delas upp i arbetsmoment som utförs i olika delar av världen. Att svenska industriföretag är mycket beroende av dessa globala värdekedjor framgår av att den svenska exporten består av minst en tredjedel importerade varor och tjänster. För globala företag, även de svenska, är det nödvändigt att hela tiden utvärdera var det är som mest lönsamt att lägga olika sorters verksamheter. Det har utvecklats en konkurrens mellan länder i att attrahera globala företag. Därmed har de större företagen blivit mer rörliga i var de lägger sina verksamheter. Svenska företag, som Volvo, Sandvik och Tetra Pak, har självklart också valt att förlägga verksamheter till länder där det är mest lönsamt att vara. Man kan se det som att detta innebär att arbetstillfällen försvinner från Sverige. Men om verksamheter låses fast kan effekten bli att konkurrenskraften försämras. Då skulle exempelvis relativt enkel produktion behöva hävda sig mot andra länders lägre kostnader och hela verksamheter i Sverige skulle kunna vara i farozonen. Svenska företag har framgångsrikt fokuserat på kunskapsintensiv verksamhet i Sverige och låtit standardiserad verksamhet bedrivas i lågkostnadsländer. Svensk industri befinner sig högt upp i värdekedjan och har anpassat sig väl till globaliseringen. Det gör att den klarat sig bra i en allt hårdare världskonkurrens. Så länge struktureringen av värdekedjor har inneburit att standardproduktion och mer okvalificerade tjänster flyttats från Sverige till lågkostnadsländer har Sverige kunnat dra nytta av specialiseringen. En mer avancerad och kunskapsintensiv verksamhet har fått en större andel av svensk industriproduktion. 26 Peter Nygårds: Har det någon betydelse om svensk industri har någon framtid?
Foto: Simon Paulin/SVD/TT Har det någon betydelse om svensk industri har någon framtid? 27
Ökad konkurrens om kvalificerad verksamhet På senare år syns en tydlig utveckling av den internationella konkurrensen om att få industriverksamhet till sitt land. Nu är även placering av kvalificerad verksamhet och FoU löpande uppe för bedömning inom de globala industriföretagen. Följden av denna utveckling är att globalt verksamma företag, även de svenska, ständigt bedömer hur intressant ett land eller en region är utifrån många utgångspunkter. Det kan handla om skatter, arbetskraftens kompetens, energiförsörjning, tillståndskrav och regleringar. En modern näringspolitik måste analysera och genomföra åtgärder som gör att Sveriges sammantagna attraktionskraft är tillräckligt stor för att industrin ska kunna utvecklas inom landet. Detta borde vara en prioriterad fråga för regeringen. Rätt kompetens till industrin Förmågan att få rätt kompetens till industrin hänger nära samman med bilden av industrin. Men det har också stor betydelse att ungdomarna söker sig till storstadsområdena och därmed till en arbetsmarknad som inte har industrin som styrkebälte. Om svensk industri kan visa vilka framtidsyrken och utvecklingsmöjligheter som faktiskt finns där ökar naturligtvis intresset för ungdomar att utbilda sig för och söka sig till industrin. Nationellt råder det brist på ingenjörer och tekniker. Regionalt kan denna brist ibland vara en stor kritisk faktor för det enskilda företaget. Den kompetens som industrin efterfrågar är ofta svår att tillgodose. Svenska ungdomar väljer ofta bort matematik och naturvetenskap redan på mellanstadiet. I det perspektivet måste man fråga sig vilket ansvar skolan har för studieval och kopplingen till arbetslivet. Samtidigt som vi vet att dessa brister finns ser vi en hög ungdomsarbetslöshet. Ungdomarnas attityder kan vara på väg att förändras. Gymnasiets teknikprogram har fått ett kraftigt ökat intresse och ingenjörsutbildningarna har ett högre söktryck. Men utbildningssystemet förmår fortfarande inte att svara upp mot den kompetens företagen behöver. Problemet börjar i skolan där de unga alltför ofta väljer bort de studieinriktningar som skulle leda Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT 28 Kapitlets namn