Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun

Hantering av översiktsplaner och detaljplaner i Kristinehamns kommun * Frågor & svar, översiktsplaner * Frågor & svar, detaljplaner * Om översiktsplaneprocessen.. * Om detaljplaneprocessen * Detaljplanehandlingarna * Om överklagande

FRÅGOR OCH SVAR IN ÖVERSIKTSPLANER Vad är en översiktsplan? En översiktsplan är namnet på det färdiga dokument som en översiktsplaneprocess mynnat ut i. Översiktslanen är en politisk vision och kommunens verktyg för att visa hur man på lång sikt vill att mark- och vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Planen ska också främja goda miljöförhållanden och långsiktigt hushålla med mark, vatten, energi och råvaror. Överisktsplanen behandlar till exempel frågor som var nya bostäder kan byggas, var företagsetableringar kan ske, var nya vägar bör dras fram och hur kommunen avser att tillgodose riksintressen. Nytt sedan 2009 är att det ska framgå av planen i vilka strandnära områden som kommunen avser främja landsbygdsutvecklingen. Hur förhåller sig översiktsplanen till detaljplaner och bygglov? En översiktsplan har sitt primära fokus på den fysiska planeringen men kommunerna är relativt fria att utforma planen efter eget behov. Om en aktuell och väl förankrad översiktsplan finns så underlättas framtagandet av nya detaljplaner och indirekt hanteringen av bygglov. Arbetet med översiktsplanen regleras i 4 kap. plan- och bygglagen. Observera att översiktsplanen inte är juridiskt bindande för efterföljande planering utan enbart vägledande. Något förenklat kan man tala i termer om att det i översiktsplanen beslutas OM något ska ske, i detaljplanen VAR något ska ske och i bygglovet HUR något ska ske. Kan man dela upp en översiktsplan? Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan för hela kommunens yta. I vissa fall finns behov av att enbart uppdatera en del av planen. Då finns möjligheten att uppdatera planen endast inom ett visst sektorsområde (tematiskt tillägg till översiktsplanen) eller inom ett visst geografiskt område (fördjupning av översiktsplanen) inom kommunen. I Kristinehamns kommun finns exempelvis ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende vindkraft, antaget av kommunfullmäktige 2008-06-17. Hösten 2010 väntas fördjupningen av översiksplanen för Vålösundet Östra antas av kommunfullmäktige. Kan översiktsplanen handla om vad som helst? I princip kan kommunen själv välja innehåll och utformning av själva planen. I Plan- och bygglagen anges endast fem punkter för obligatoriskt innehåll (grunddragen i mark- och vattenanvändning, utveckling och bevarande av den byggda miljön, landsbygdsutvecklingsområden, miljökvalitetsnormer samt riksintressen. Det förekommer översiktsplanedokument från allt mellan 15-20 sidor till över 600 sidor. Hur lång tid tar upprättandet av en översiktsplan? Vanligtvis tar det flera år mellan att beslut om uppdatering av översiktsplanen tas och till dess att planen kan antas. Arbetet med den kommunövertäckande översiktsplanen får ses mer som ett kontinuerligt arbete där ny kunskap hela tiden tillfogas. Vem har ansvaret för att en översiktsplan utarbetas och vem utarbetar den? Ytterst är det kommunfullmäktige som beslutar om att översiktsplanen ska uppdateras. Kommunstyrelsen bär det yttersta ansvaret för att tillräckliga personella och ekonomiska resurser finns för att genomföra arbetet i praktiken. I Kristinehamns kommun är det kommunens planeringsavdelning (organiserad under kommunledningsförvaltningen) som leder själva arbetet med översiktsplanen men en stor mängd andra tjänstemän är inblandade i sina respektive sakområden. Finns det någon minimistorlek på ett översiktsplaneområde? Rent teoretiskt finns ingen begränsning utan frågan är mer vad som är meningsfullt. I praktiken görs inga (fördjupningar av) översiktsplaner för områden som är mindre än 3-4 st normala detaljplaneområden. Kristinehamns kommuns minsta översiktsplaneområde är fördjupningen över Mariebergsområdet. Vad är länsstyrelsens roll i planarbetet? Länsstyrelsen är statens förlängda arm i regionen och den statliga myndighet som ansvarar för att hämta in, diskutera och delge kommunen synpunkter från andra statliga myndigheter. Länsstyrelsen fungerar också som remissinstans i de olika planskedena. Den viktigaste rollen har dock länsstyrelsen i utställningsskedet då den ska avge ett granskningsyttrande. Av detta yttrande ska framgå om översiktsplaneförslaget inte tillgodoser ett riksintresse, om förslaget kan medverka till att miljökvalitetsnormer inte följs, redovisningen av strandnära landsbygdsutvecklingsområden är korrekt, om samordningen i frågor som berör flera kommuner är lämplig samt om bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Under planarbetet för kommunen en kontinuerlig dialog med länsstyrelsen, såväl formell som informell. Vad har jag som kommuninvånare för möjlighet att påverka kommunens fysiska utveckling? Först och främst genom att lämna kommunen sina synpunkter skrifligt inom någon av samrådstiderna. Det kan vara en god idé att engagera sig tidigt i processen eftersom påverkansmöjligheterna över planens utformning blir allt mindre ju mer av inriktningar och mål som låses fast. Kan jag överklaga översiktsplanen? Se avsnitt om överklagande. Vad har kommunen för möjlighet att påverka andra kommuners översiksplaner? Varje kommun har planmonopol inom den egna kommunen. Det innebär att bara kommunen själv kan ta beslut om att upprätta och anta en översiktsplan (eller detaljplan). Det innebär också att den formella påverkansmöjligheten för grannkommuner är svag. Möjligheten regleras främst genom länsstyrelsens ansvar att samordningen mellan kommuner sker på ett lämpligt sätt. Den informella påverkansmöjligheten kan ofta vara större då grannkommuner samarbetar i en rad olika frågor och tar ömsesidig hänsyn till varandra. Finns någon motsvarighet till den kommunala översiktsplanen på regional och nationell nivå? På regional nivå finns enligt plan- och bygglagen möjligheten av upprätta en regionplan. I Sverige sker detta enbart i Stockholms län, genom landstingets försorg. Även i Västra Götaland och Skåne finns regionplaner vilka dock inte är upprättande i enlighet med plan- och bygglagen. För Värmland finns i dagsläget ingen sådan regionplan som tar ett regionalt helhetsgrepp på den fysiska planeringen. På nationell nivå finns ingen motsvarighet till översiktsplanen. Istället upprättar varje sektorsmyndighet en nationell plan inom sitt eget sektorsområde.

FRÅGOR OCH SVAR OM DETALJPLANER Vad är en detaljplan? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument mellan kommunen, markägarna och grannarna. Den reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får eller inte får göra inom ett markeller vattenområde. Detaljplanen styr till vad marken och vattnet får användas samt reglerar byggnader, anläggningar och miljöer, exempelvis avseende husstorlek, hushöjd, markens höjdläge, avstånd från hus till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark. När planen är färdig och har vunnit laga kraft är den ett juridiskt dokument som är bindande för efterföljande beslut, t ex bygglov. Hur förhåller sig detaljplanen till översiktsplanen och bygglov? Upprättandet av en detaljplan förenklas om vissa övergripande ställningstagande för området i fråga redan är gjorda i översiktsplanen. På samma sätt förenklas bygglovshandläggningen om en detaljplan finns som gäller för fastigheten i fråga. Det är dock inget krav att detaljplanera alla områden som omnämns i översiktsplanen. I själva verket är det en geografiskt mycket liten del av kommunens yta som är detaljplanelagd: Främst tätorterna inklusive delar av de närmaste omgivningarna samt vissa fritidshusområden. Där ingen detaljplan finns så kallas det att bygglov prövas mot utomplanbestämmelser, dvs. direkt mot översiktsplanen samt de allmäna formuleringarna i plan- och bygglagen. I en detaljplan finns vissa möjligheter att bygglovsbefria sådant som annars kräver bygglov. Vad är områdesbestämmelser? Områdesbestämmelser är en fristående planform som kan betraktas som en förenklat alternativ till detaljplan där endast vissa få frågor ska regleras som har stöd i översiktsplanen. I princip har områdesbestämmelser endast upprättats i fritidshusområden för att regleras byggnadsareor. Några nya områdesbestämmelser upprättas inte men de som finns lever kvar tills de upphävs. Vad är en stadsplan? Stadsplan är föregångaren till dagens detaljplaner. När plan- och bygglagen infördes 1987 så ersattes de gamla stadsplanerna, byggnadsplanerna och generalplanerna med detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplaner. Hur lång tid tar upprättandet av en detaljplan? Genomsnittet ligger på drygt ett år men eftersom en detaljplan kan variera ganska mycket i geografisk omfattning och komplexitet så varierar också tidsåtgången. Något som påverkar i hög grad är också om planen blir överklagad eller inte. Hur länge gäller detaljplanen? Tills den ändras eller upphävs. Den äldsta gällande detaljplanen i Kristinehamns kommun är 104 år gammal! Om planen ändras innan genomförandetidens utgång så krävs särskilda skäl som inte kunde förutses innan. I annat fall har de sakägare som lider skada av ändringen rätt till ersättning av kommunen. Genomförandetid? När detaljplanen börjar gälla startar också en genomförandetid. Under denna tid, som är mellan 5 och 15 år, har fastighetsägaren garanterad byggrätt. När genomförandetiden gått ut har kommunen rätt att lösa in den mark som inte bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med planen. Skälet är att kommunen å sin sida förutsätts ställa i ordning allmäna platser (gator, parker, torg etc.) inom genomförandetiden. Hur antas en detaljplan? Först går planen genom den formella planprocessen (se eget avsnitt), sedan antas den av kommunfullmäktige, alternativt kommunstyrelsen om enkelt planförfarande tillämpats. Vem får inkomma med synpunkter? Alla får inkomma med synpunkter och kommunen är skyldig att sammanställa alla inkomna synpunkter och svara på dessa skriftligt i en samrådsredogörelse. Det är dock bara de som ingår i samrådskretsen som får handlingarna skickade till sig (se eget avsnitt om överklagande). Kommunen tar alltid skälig hänsyn till inkomna synpunkter, dvs. varje synpunkt stäms av mot en bedömning av uppkomna intressekonflikter. Vad har jag som kommuninvånare för möjlighet att påverka kommunens fysiska utveckling? Först och främst genom att meddela kommunen sina synpunkter skrifligt inom någon av samrådstiderna. Det kan vara en god idé att engagera sig tidigt i processen eftersom påverkansmöjligheterna över planens utformning blir allt mindre ju mer av inriktningar och mål som låses fast. Jag vill ansöka om att en detaljplan upprättas, hur gör jag och hur mycket kostar det? En formell ansökan behöver lämnas in till kommunstyrelsen där det framgår vilket område som önskas detaljplanelagt, syfte, mål samt vissa fastighetsrättsliga fakta. Den formella ansökan bereds av tjänstemän på planeringsavdelningen åt kommunstyrelsen som tar beslut om att ge planuppdrag. Om planuppdrag ges så skrivs eventuellt ett planavtal mellan den sökande och kommunen som reglerar ansvar och kostnader. En genomsnittlig kostnad för att upprätta en detaljplan är ca 200 000 kr. Vilka möjligheter har jag att få ersättning av en detaljplan? Den, som lider ekonomisk skada på grund av detaljplanen, kan bli berättigad till ersättning av kommunen. Talan om sådan ersättning måste väckas vid Fastighetsdomstolen inom två år. Tiden räknas från det datum planen vann laga kraft. Om skadan rimligen inte kunde förutses inom den tiden får talan väckas senare. Utöver detta kan ersättning ges för b.la. inlösen av mark, vissa skyddsbestämmelser såsom krav på visst underhåll och rivningsförbud, samt om planen upphävs inom genomförandetiden om inte särskilda skäl finns.

PLANPROCESS FÖR ÖVERSIKTSPLAN: >6 mån >6 mån >3 mån >3 mån PLANSTART ca 1 mån 1-2 mån 2 mån 3 v PROGRAMSAMRÅD SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT En aktuell översiktsplan skall alltid finnas för hela kommunen. Kommunfullmäktige skall under varje mandatperiod ta ställning till om arbete behöver påbörjas med att aktualisera planen. I de fall då endast en del av översiktsplanen bedöms inaktuell kan uppdatering ske inom ett visst sektorsområde (tematiskt tillägg till översiktsplanen), t.ex. för vindkraft, strandskydd eller kulturmiljöer eller inom ett visst geografiskt område (fördjupning av översiktsplanen). Ofta inleds processen genom att ett program till översiktsplanen upprättas och sänds ut på samråd. Programskedet är formellt inte reglerat i plan- och bygglagen och kommunen kan därför välja formerna för samrådet fritt. Vanligtvis är många av frågorna av sådan art att en genomgripande politisk förankring behövs. Likaså berör frågorna alla eller en stor del av kommuninvånarna. I programsamrådet diskuteras främst övergripande mål, strategier och inriktning för kommunens utveckling. Till samrådsskedet är kompletta översiktsplanehandlingar utarbetade. Kommunen ska samråda med länsstyrelsen, regionplaneorgan samt andra kommuner som påverkas. Tillfälle till samråd ska även ges till myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av planförslaget, dvs. i princip alla kommuninvånare. Innehållet behöver inte skilja sig från programsamrådet i sak men normalt ingår förslag på slutgiltiga bestämmelser i samrådshandlingarna. under samrådsskedet arbetas ev. in i planen. De inkomna synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse som bifogas utställningshandlingarna. Utställningen ska kungöras i ortspress (NKP, NWT och VF) och hållas tillgänglig för berörda under minst två månader. Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge sitt granskningsyttrande där det ska framgå om länsstyrelsen godkänner planen utifrån de intressen man har att bevara (riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer samt risk, hälsa och säkerhet). under utställningsskedet arbetas ev. in i planen. Om väsentliga förändringar görs av planen så ska planen ställas ut på nytt i minst två månader. Därefter antas översiktsplanen av kommunens högsta beslutande organ: Kommunfullmäktige. Överklagandetiden på tre (3) veckor startar när bevis om justering anslagits på kommunens anslagstavla och när detta bevis mottagits av Länsstyrelsen. Om ingen överklagat beslutet att anta översiktsplanen inom överklagandetiden så vinner den laga kraft. Eventuella överklaganden handläggs av förvaltningsrätten men ska skickas till kommunen.

PLANPROCESS FÖR DETALJPLAN MED NORMALT PLANFÖRFARANDE: >2 mån >2 mån >2 mån >1 mån PLANSTART 3-4 veckor 4-6 veckor ca 4 veckor 3 v PROGRAMSAMRÅD SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT En detaljplan kan påbörjas antingen av kommunen själv eller av markägare och exploatörer som vill få en förändring till stånd. Kommunen bestämmer helt själv om detaljplanearbete ska påbörjas eller ej. Denna rätt kallas för att kommunen har planmonopol. Kommunen avgör om planen ska handläggas med enkelt planförfarande (EP) eller normalt planförfarande (NP). EP får endast användas om förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9. Det första steget i planprocessen är att kommunen utarbetar ett program. Detta ska ange förutsättningar och mål för planarbetet. Syftet är att bredda beslutsunderlaget i ett tidigt skede då påverkansmöjligheterna är som störst. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse. En bedömning görs om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om förutsättningarna för området redan är utredda i översiktsplanen eller om program i övrigt är onödigt så slopas programsamrådet. under programsamrådsskedet arbetas ev. in i planen. De inkomna synpunkterna sammanställs i en samrådsredogörelse som bifogas utställningshandlingarna. Till samrådet har de formella planhandlingarna upprättats, inklusive plankartan. Handlingarna skickas oftast ut till samrådskretsen och inkomna synpunkter sammanställs i en ny samrådsredogörelse. Senast under samrådet förbereds normalt eventuella tillståndsansökningar som krävs för plangenomförandet, t.ex. upphävande av strandskydd, anmälan om vattenverksamhet etc. under samrådsskedet arbetas ev. in i planen. De inkomna synpunkterna sammanställs i ett utställningsutlåtande som bifogas utställningshandlingarna. Utställningsskedet fungerar på samma sätt som samrådsskedet. Detta är sista möjligheten att inkomma med synpunkter som ev. kan ge rätt till överklagande. Kommunen är skyldig att kungöra utställningen genom annons i dagspressen (NKP, NWT och VF). Normalt är planförslaget så pass färdigt att inkomna synpunkter endast leder till mindre förändringar av planen. Om någon större förändring av planen görs efter utställningen så kan utställningen behöva göras om. Detaljplanen antas av kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Om enkelt planförfarande tillämpas kan planen antas av kommunstyrelsen. De som inkommit med synpunkter och inte har fått dem tillgodosedda samt ingår i överklagandekresten underrättas om beslutet och hur ett överklagande går till. Överklagandetiden på tre (3) veckor startar när bevis om justering anslagits på kommunens anslagstavla och när detta bevis mottagits av länsstyrelsen. Om ingen överklagat beslutet att anta detaljplanen inom överklagandetiden och länsstyrelsen väljer att inte överpröva detaljplanen så vinner den laga kraft. Eventuella överklaganden handläggs av länsstyrelsen men ska skickas till kommunen. Om klagande inte är nöjd med länsstyrelsens beslut så kan överklagande göras till regeringen. Om överklagandet berör del av planområdet kan kommunen ansöka hos länsstyrelsen om förordnande att planen får genomföras i de delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet. PLANPROCESS FÖR DETALJPLAN MED ENKELT PLANFÖRFARANDE: PLANSTART >4 v >2 v 2 veckor 3 v SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Samma som vid normalt planförfarande Planhandlingarna skickas till överklagandekretsen samt till länsstyrelsen. Samrådstiden på två (2) veckor kan förkortas om samtliga berörda uttryckligen godkänner det. Detaljplanen antas av kommunstyrelsen. I övrigt samma som vid normalt planförfarande. Samma som vid normalt planförfarande.

Detaljplanehandlingarna: Behovsbedömning Planbeskrivning/ Genomförandebeskrivning Plankarta Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Enligt Plan- och bygglagen 5 kap och Miljöbalken 6 kap ska kommuner för i princip alla detaljplaner göra en behovsbedömning för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om sådan miljöpåverkan föreligger ska detaljplanen miljöbedömmas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas till planen. Planbeskrivningen ska underlätta förståelsen av plankartan samt redovisa förutsättningar och syften för planen. Genomförandebeskrivningen ska utgöra en vägledning för genomförandet av planen genom att redovisa de organisatoriska, ekonomiska och tekniska fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen 6 kap 1 Plan- och bygglagen (PBL). Plankartan redovisar den mark- och vattenanvändning samt de egenskapskrav som tillåts enligt detaljplanen. Alla planbestämmelser redovisas på plankartan. Det är plankartan som är den (enda) juridiskt bindande handlingen. Plankartan ritas på ett utsnitt av kommunens primärkarta, kallat grundkarta. Primärkartan uppdateras kontinuerligt vad gäller fastighetsgränser och byggnader som fått bygglov. Fastighetsförteckningen redovisar sakägarkretsen för detaljplanen, dvs. fastighetsägare inom planområdet och angränsande till planområdet samt rättighetsinnehavare och samfällighetsföreningar inom området. Eftersom en bedömning av sakägarkretsen görs i varje plan kan ytterligare sakägare tillkomma, t.ex. fastighetsägare som har sin enda utfart genom planområdet etc. En samrådsredogörelse del 1 upprättas i samrådsskedet där inkomna synpunkter från programsamrådet sammanställs och besvaras. I utställningsskedet upprepas samma procedur, men dokumentet byter då namn till samrådsredogörelse del 2. I antagandeskedet upprepas samma procedur en sista gång. Dokumentet byter då namn till utställningsutlåtande. Vid enkelt planförfarande byter dokumentet namn till särskilt utlåtande. Följebrev Ev. utredning(ar) Ev. Illustrationskarta Ev. Miljökonsekvens beskrivning (MKB) Innehåller administrativ information om planen, t.ex. samrådstid, adresser och kontaktuppgifter. Fördjupade utredningar av särskilda aspekter, t.ex. buller, arkeologi eller kulturmiljö. Förtydligar planförslaget. Upprättas ibland som separat handling. Om planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska miljökonsekvenserna utredas.

OM ÖVERKLAGANDE En grundläggande princip i plan- och bygglagensstiftningen är att kommunen själv inom vida ramar bestämmer hur mark- och vattenområden skall användas och hur miljön skall utformas i den egna kommunen. Ett överklagande En översiktsplan kan överklagas av alla kommunmedlemmar*, men endast överklaga i den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. I princip kan ett beslut om att anta en översiktsplan bara överklagas om: 1. det inte har handlagts korrekt 2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Ett beslut att anta en detaljplan kan överklagas på två sätt: Dels laglighetsprövning (se ovan) och dels en prövning enligt förvaltningslagen av sakfrågor. Medan laglighetsprövningen kan överklagas av alla kommunmedlemmar* så är möjligheterna att överklaga en sakfråga begränsade till att den överklagande måste: 1. Ingå i överklagandekretsen 2. Ha yttrat sig skriftligen under programsamrådsskedet, samrådsskedet eller utställningsskedet och inte fått sina synpunkter tillgodosedda 3. Själv vara direkt berörd av den sakfråga som överklagas. Om planen medför betydande miljöpåverkan så inträder en rätt för vissa organisationer att överklaga. SAMRÅDSKRETS ORGANISATIONER MED INTRESSE AV PLANEN BOSTADSRÄTTSINNEHAVARE KÄND ORG ANISATION AV HYRESGÄSTER LÄNSST YRELSEN** (KAN INGÅ I ÖVERKLAGANDEKRETS OM PLANEN MEDFÖR BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN HYRE SGÄSTER FASTIGHETSÄGARE ANGRÄNSANDE PLANOMRÅDET ÖVERKLAGANDEKRETS SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGAR INOM PLANOMRÅDET SAKÄGARKRETS RÄTTIGHETSINNEHAVARE INOM PLANOMRÅDET FASTIGHETSÄGARE INOM PLANOMRÅDET LOKALHYRESGÄSTER ANDRA BOENDE PÅ SAKÄGARES FASTIGHETER GRANNKOMMUNER POLITISKA PARTIER STATLIGA MYNDIGHETER KOMMUNALA FÖ RVALTNINGAR KOMMUNALA KOMMUNALA NÄMNDER BOLAG * Kommunmedlem är den som: - Är folkbokförd i kommunen - Betalar kommunalskatt i kommunen - Äger fast egendom (mark) i kommunen. Illustration över indelning av berörda i ett detaljplanarbete. Alla som ingår i sakägarkretsen ingår också i överklagandekretsen och samrådskretsen. På samma sätt ingår alla i överklagandekretsen även i samrådskretsen men inte i sakägarkretsen. Till samrådskretsen skickas normalt planhandlingarna ut i detaljplanens samrådsskede. Endast de som också ingår i överklagandekretsen har rätt att ev. överklaga detaljplanen. De som också ingår i sakägarkretsen upptas i fastighetsägarförteckningen som ingår i planhandlingarna. ** Länsstyrelsen kan överpröva detaljplanen på de grunder som räknas upp i planoch bygglagen 12 kap. 1