Länstidningen. 25 november 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget. Dina synpunkter på vården är viktiga

Tebladet. Länstidningen Vinn en mysig spahelg! TÄVLING SIDAN 16 25 november 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Patientförslag mottages. Patienternas åsikter efterfrågas allt mer i vården, bland annat genom enkäter. Men varför vänta på sammanställda enkätsvar? På medicinmottagning 1 på Universitetssjukhuset Örebro sätter man nu upp en brevlåda där patienterna kan lämna positiva och negativa synpunkter direkt. Märta Sjölander, Ninni Jedhamre, Lena Eriksson, Caroline Westholm och Erik Schwarcz väntar på post. Dina synpunkter på vården är viktiga Patienter i hela landet har svarat på en enkät om hur de upplever sjukhusvården. Svaren visar att patienter som varit inlagda på sjukhusen i Örebro län är mer nöjda med vården än man är på många andra håll. Örebro och Västerbottens län får de högsta betygen i landet. Men ingenting är så bra, att det inte kan bli bättre. Därför pågår nu massor av arbeten på kliniker och enheter för att förbättra vården ytterligare, med hjälp av patienternas åsikter. Det är jätteviktigt med patientmedverkan i vården. Patienterna måste känna att de är delaktiga, säger överläkare Erik Schwarcz på medicinkliniken, Universitetssjukhuset Örebro. På medicinmottagning 1 har resultaten från den senaste patientenkäten diskuterats flitigt. Patientsynpunkterna ska leda till förbättringar, både direkt och på sikt. Vi får inte bara mäta, utan resultaten måste också leda till förändringar, säger avdelningschef Lena Eriksson. SIDORNA 6-7...och Tebladstårtan går till: Jakob SIDAN 3

2 Tebladet. Tebladet 10/10 Välkommen till Tebladet! Det här numret innehåller mycket viktigt för dig som patient, anhörig eller enbart invånare i Örebro län. Från 1 januari gäller en ny patientsäkerhetslag. Syftet är att stärka patientens ställning och att minska riskerna för att någonting blir fel. Lagen innebär bland annat att patienten ska bli mera delaktig i vården. Patientmedverkan är det också när patienter i hela landet sagt sitt om hur man tycker sjukhusvården fungerar. Våra tre sjukhus fick överlag bra betyg av sina patienter. Men nu pågår arbetet för att bli ännu bättre med hjälp av alla inkomna synpunkter. Mina vårdkontakter är en annan viktig sak för dig som patient. Det är en e-tjänst där du kan byta vårdcentral, se din läkemedelslista, av- och omboka tid med mera. Varsågod, tidningen är din! Tre frågor... till Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande I detta nummer Mina vårdkontakter är en e-tjänst som nu införs stegvis i landstinget. Det innebär att det blir lättare för länets invånare att via webben nå vården. Med ett personligt användarkonto kan du till exempel när som helst kontakta din vårdcentral eller mottagning för att av- och omboka tid eller förnya recept. Sidan 4 Det här är Örebro läns landsting: Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare 278 000. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,5 miljarder kronor, eller ca 20 miljoner kronor om dagen. Huvudsakligen betalas detta genom våra skatter. T b la d e t. Nr 10 2009 årgång 28 Innehåll Inledare 2 Landstingsdirektören har ordet 3 Tårtan 3 Nyheter 4-5 Bildreportage Mitten Personal 12-15 Fokus Framtid 16-17 Kåseri 18 Avdelning 19 19 Apropå 20 Uttrycket'ett sjukhus på tre ben' får alltmer relevans Nyheter INLEDARE SIDAN 2 Landstinget ska ligga i topp Örebro läns landsting är ett medellandsting visar Öppna jämförelser. Men ambitionerna är högre och målet är att ligga bland de bästa landstingen i landet, säger landstingsdirektör Bo Anderson. Thomas Di Leva hyllade 25-årsjubilarer: Ni är de riktiga stjärnorna här i kväll SIDAN 5 Stor kompetens från utlandet Örebro läns landsting har många läkare med utländsk bakgrund. Utan dem skulle det vara svårt att bedriva vården. T ebladet har träffat läkarna Farahnaz Foroozesh och Krzysztof Nisel som berättar om sina helt olika erfarenheter. Allt om bakterier med TV-profil Marie-Louise Danielsson-Tham från Rent hus berättar om snusk och dödliga bakterier i livsmedel för landstingets kostpersonal. Kåseriet SIDAN 14-15 SIDAN 20 (O)artiga julgäster Kikki äter gratis julbord där den stackars värdinnan har gäster som klagar över gallan, vill ha mjölk istället för vin och någon tar fel på laxen och kycklingen... SIDAN 18 personal Julhälsningar Sjöng för 25-årsjubilarerna. Thomas Di Leva var en av dem som underhöll under firandet av alla som jobbat 25 år inom Örebro läns landsting.... och Tebladstårtan går till: Birgitte SIDAN 3 Posttidning B sidan 19 och 20 Året var 1984. Då började dagens 156 jubilarer arbeta i Thomas Di Leva som sjöng sina största hit-låtar. Tack alla, ni gör ett enastående arbete. Var ni än befinner er i landstingets stora organisation, så är ni väldigt 25-årsgåva. viktiga, framhöll landstingsstyrelsens ordförande Marieshow a v Tina Ahlin och hennes band samt uppträdande a v Louise Forsberg-Fransson i ett tacktal. MITTEN Örebro läns landsting. 25 år senare hyllas de med fest och Landstingets traditionella fest för 25-årsjubilarerna bjöd på Vårdcentral kan väljas nästa år Nästa år införs Hälsoval i Örebro läns landsting. Det innebär att du kan välja vilken vårdcentral du ska gå till. Att få ett annorlunda barn Rädsla för det okända drabbar ofta föräldrar som får ett barn med funktionshinder, tror Cecilia Pierre Tallroth och Greger Tallroth. För tre år sedan fick de Ellen, som har Downs syndrom. Kåseriet SIDAN 10-11 Utforskar kärlek i dokusåpor Kikki har tittat på dokusåpor där kärlek eftersöks. Hon konstaterar bland annat att hennes chanser att bli bondmora hade varit större förr, när det behövdes rekorderliga fruntimmer i ett bondhem. SIDAN 10 SIDAN 14 FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM Antalet som smittas a v den nya influensan ökar, och länet har haft sitt första influensarelaterade dödsfall. Vaccination är det Julgodis. Snart är det jul, i alla fall advent. Då kan det vara tillåtet att unna sig lite julgott. Vad sägs om Nutellagodis och chockladknäckegodis? Recepten finns längre bak i tidningen. Sidan 15 Av varje hundralapp du tjänar och skattar för går något mer än en tia till landstingsskatt. En genomsnittlig löntagare betalar ca 2 300 kronor i månaden i skatt till landstinget. Tack vare de pengarna kan hälso- och sjukvården fungera, de unga få tandvård, handikappade få rehabilitering, utbildning bedrivas, kulturen få stöd och länsinvånarnas intressen bevakas. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 90 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och T b la d e t. Nyheter Läkarutbildning med kompetens Förhoppningen om att få starta en läkarutbildning i Örebro är stor. Örebro universitet har lämnat in en tredje ansökan om att få starta utbildningen. I det här numret presenterar T ebladet några nyckelpersoner som kommer att hålla i utbildningen om den godkänns av Högskoleverket. Kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatrin genomgår ett stort förändringsarbete för att kunna ge länets unga en bättre och snabbare vård. Farlig röktrend Allt fler ungdomar röker vattenpipa. Många vet inte att man kan få i sig lika mycket rök som av 100 cigaretter under en halvtimmes sittning med vattenpipa. SIDAN 13 SIDAN 12 MITTEN 12 november 2009 årgång 28 Till alla länsbor från landstinget Slut på fotbollssäsongen, men inte på influensasäsongen. Målvaktsprofilerna John Alvbåge, ÖSK, och Kristin Hammarström, KIF Örebro, har tänkt vaccinera sig mot den nya influensan, även kallad svininfluensan. De gör det främst för andras skull, för små barn och andra som inte kan vaccinera sig. Idrottsprofilerna tänker ta vaccin Örebro läns landstings smittskyddsläkare Hans Fredlund svarar på frågor om vac- effektivaste sättet att bromsa spridningen. Den 16 november startar allmän vaccinering i Örebro län. cinet....och Tebladstårtan går till ögonläkarna... SIDAN 3 Länstidningen SIDAN 6-7 Vinn en mysig spahelg TÄVLING SIDAN 16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Politik. Landstinget får en rödgrön regering. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har beslutat sig för en djupare samverkan under den kommande mandatperioden. - Vi har samma syn på hur sjukvården ska drivas, säger partierna. Sidan 10 Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 29 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca 8 500 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se Det här är Tebladet Under 2010 kommer Tebladet ut med 11 nummer. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 137 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet Nyligen blev det känt att det blir en rödgrön regering i landstinget den kommande fyraårsperioden. Hur kommer patienter och länsbor att märka av detta? Våra tre partier, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, står för en sammanhållen vård. Det tycker jag är ett viktigt besked till länets invånare. Vi har samma syn på hur hälso- och sjukvården ska drivas. Vården ska vara jämlik och ges på lika villkor, oavsett storleken på plånboken. Vår hälsooch sjukvård ska vara solidariskt finansierad och offentligt styrd för att garantera detta. Vården är ingen vara som man handlar med hur som helst. I en god vård ingår också städ och kök. Mat är en viktig hälsofaktor, och städning är grundläggande för patientsäkerheten. Trepartisamarbetet som vi nu inleder inom landstinget är också betydligt mer omfattande och mer långsiktigt än bara den kommande budgeten. Samarbetet sträcker sig över hela mandatperioden och förhoppningsvis längre än så. Landstinget får också en ny politisk organisation efter nyår? Landstingets olika förvaltningar har fortfarande samma huvuduppdrag, men den nya politiska organisationen ska underlätta dessa uppdrag. För patienter och länsbor tror jag att det blir en organisation som är lättare att förstå. Det blir tydligare vilka politiker som ansvarar för vad, och därmed också tydligare till vilka politiker man kan vända sig om det gäller exempelvis sjukhusvård, primärvård eller folkhälsa. Den nya politiska organisationen visar också att vi sätter ökat fokus på förebyggande vård och folkhälsa. Efter valet kommer det dessutom in flera nya politiker i landstinget, både på majoritetssidan och i oppositionen. Det kommer förhoppningsvis att leda till många nya tankar, nya förslag och beslut som förbättrar vården för våra patienter. Budgetarbetet för 2011 pågår som bäst. Kan du berätta några nyheter? Vi är överens om att landstingsskatten ska bli oförändrad, 10:68 kronor för 2011. Vårt landsting kommer också att gå in i 2011 med god ekonomi. Det blir ett rejält överskott för 2010, och det gör att vi är väl rustade för att möta framtida utmaningar i vården. Vi kan fortsätta investeringarna i alla de byggnader vi behöver för att följa med i teknik- och kunskapsutvecklingen. Vi kan fortsätta satsningarna mot tre moderna akutmottagningar på våra sjukhus och en fungerande akutvårdskedja för hela länet. Och när vi bygger nya vårdlokaler så ska vi göra det med ett tydligt miljö- och energitänk. Arbetet med att utveckla länets vårdcentraler fortsätter. Ett vallöfte som ska infrias är att vi avsätter 50 miljoner kronor för att rekrytera fler allmänläkare. Fortfarande finns stora problem med bemanningen på våra vårdcentraler, framför allt på mindre orter. Folkhälsa är ett annat prioriterat område i budgetarbetet. Och i utformningen av denna framtidsvård ska det hela tiden finnas ett tydligt patientfokus, där allt vi gör hänger samman - allt ifrån att patienten serveras god och näringsriktig mat till hur nya operationslokaler utformas. Den 14 december 2010 tar landstingsfullmäktige slutgiltigt beslut om landstingets budget för 2011. Det är vi som gör Tebladet Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare 019-6027355 E-post: ann-marie.wentzel@ orebroll.se Weine Ahlstrand redaktör 019-6027357 E-post: weine.ahlstrand@ orebroll.se Anders Skoglund redaktör 019-6027547 E-post: anders.skoglund@ orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.se Tryckeri: VF-tryck

Tebladet 10/10 Tebladet. 3 TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Lite chockad, mycket glad. Bo Jakobsson, sjukgymnast vid Fellingsbro vårdcentral, fick månadens Tebladstårta. I bakgrunden står Maud Wilhelmsson, Majvor Nordqvist, Hans Hökfors och Owe Wilhelmsson. Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i början av nästa år. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan. En tårta till Jakob, hela bygdens sjukgymnast Hög arbetskapacitet och stort engagemang i hela människan. Det är några anledningar till att många patienter i Fellingsbro ville ge sin sjukgymnast en Tebladstårta. Bo Jakobsson heter han, men de flesta kallar honom Jakob. Han har närmare 25 års erfarenhet som sjukgymnast i länet och kom till Fellingsbro vårdcentral för snart sju år sedan. Och här trivs jag ofantligt bra, med jobbet och med alla trevliga patienter och människor i trakten. Jag lär mig själv så oerhört mycket i kontakterna med dem, säger Jakob. Det var makarna Bodil och Hans Hökfors tillsammans med Bodils föräldrar Maud och Ove Wilhelmsson som i ett brev föreslog att Bo Jakobsson slulle få Tebladstårtan. Samtliga familjemedlemmar har fått hjälp av Jakob för både enklare och mera allvarliga problem. Innebörden i brevet kan sammanfattas så här: Stor empati Genom sin yrkeskunskap, erfarenhet och stora empati är Bo en mycket uppskattad sjukgymnast och medmänniska för patienterna i Fellingsbro med omnejd. När tårtan överlämnades till Bo Jakobsson, så intygade andra närvarande patienter samma uppskattning för sin sjukgymnast. Tidsschemat lades åt sidan för ett glatt fikakalas i sjukgymnastiklokalen. Han lyssnar och pratar så att man förstår, menade Majvor Nordqvist, en av dagens patienter. Ibland är han bättre än både psykologer och kuratorer, inflikade Barbro Andersson, också patient. Bo är en fantastisk eldsjäl med stor kapacitet, menade Marie Andersson och Annika Carlsson, sekreterare respektive biomedicinsk analytiker på vårdcentralen. Makarna Maud och Ove Wilhelmsson fyllde på berömmet: Bo är oerhört bra på att ge tips på egenvård, hur man själv kan träna för att bli bättre. Så det är många olika egenskaper som gör Bo Jakobsson till en uppskattad sjukgymnast. I grunden tycks det handla mycket om hans sätt att möta patienterna och deras problem. Viktigt att lyssna För mig är mötet med patienten så enormt viktig, inte minst första mötet. Patienten är oftast lite orolig för sina krämpor och hur det ska bli framöver. Då är det viktigt med en lugn miljö och att man tar sig tid att lyssna till allt som patienten har att säga. Om jag lyssnar så lyssnar också patienten bättre på det jag säger. Kommer vi rätt i första mötet, så har vi betydligt större möjligheter att hitta rätt hela vägen. Men jag är ingen trollkarl. Ibland går det inte att bota, utan då får jag försöka lindra och vara lite av en vägvisare till hur patienten kan göra det bästa av sin situation. I chocktillstånd Bo Jakobsson blev förstås glad över tårtan och all uppskattning från patienterna. Jag är glad, men också lite rädd, eller snarare i ett chocktillstånd. Jag är inte den sortens person som vill stå i centrum. Han återkommer istället till det han behärskar allra bäst, mötet med patienterna. Vi har trevligt tillsammans. De är alla kämpar i samhället som inte har speciellt stora krav. De vill bli så friska som möjligt, så att de kan kämpa vidare. Positiva resultat Jag har inga bevis i form av siffror, men jag är själv säker på att jag aldrig tidigare upplevt så positiva resultat för mina behandlingar som här i Fellingsbro. Och det beror inte bara på mig, utan även på patienterna och den relation vi bygger upp tillsammans. De blev också nominerade till Tebladstårtan: Här är de medarbetare i landstinget som blev nominerade till Tebladstårtan: Överläkare Lars Andreassen, cytostatikamottagningen, nominerad av Dagge Renstrand. Läkaren Izis Seric, Lindesbergs vårdcentral, av Edith Karlsson och Anne Jeanson. Personalen på avdelning 94, USÖ, av familjen Gerlström/Larsson. Sjuksköterska Anne-Marie Claesson, PK-mottagningen, USÖ, av K-G Berglund. Personalen på Brickebackens vårdcentral, av Eivor Larsson. Läkare Christer Lundgren, ortopedkirurgiska kliniken, Lindesbergs lasarett, av Kerstin Sandberg. Läkaren Maria Wedin, kirurgkliniken, Karlskoga lasarett, av Anna- Marie Kvick. Läkare Yeshi Yimam, Lillåns vårdcentral, av Monica Carlsson. Avdelning 26A, USÖ, av Max Nilsson. Läkare Sanna Vähärautio, ortopedkirurgiska kliniken, Lindesbergs lasarett, av Ulla-britt Bergström. Doktor Anna-Lena Ekedahl, Hallsberg vårdcentral, av Kerstin Medin. Kurator Ann-Margreth Björling, Lindesbergs vårdcentral, av Ann-Britt Lindgren. Förlossnings- och BB-avdelningen, Karlskoga lasarett, av familjen Juhlin. Neuro- och gastro sektionen, röntgen, USÖ, av Berit Bermark och Lisa Nygren. Amie och Helena på endoscopimottagningen, Karlskoga lasarett, av Ingalill Persson. Fotterapeut Inger Nordgren, fotvårdsavdelningen, USÖ, av Yvonne Nordlund. Doktor Lennart Hardell och sköterskorna, onkologiska kliniken, USÖ, av Tanja Hedlund. Doktor Jesper Bergdahl och hans arbetslag, plastikmottagningen och avdelning 43, USÖ, av Sören Johansson. Läkare Barbro Krey, Baggängens vårdcentral, av Elisabeth Lundgren. Läkare Malcom Carringer, urologkliniken, USÖ, av Carin Sartrz. Marianne och Lotta, avdelningen för sjukgymnastik, USÖ, av Ann-Britt Bäckström. Tandläkare Marie Hollingworth och Karl-Fredrik Arnelund, Folktandvårdens specialistklinik, av Barbro Åkesson. Kurator Britt Rosen, Laxå vårdcentral, av Agnetha Janson. Skötare Peter Ivarsson, Affektiva mottagningen, närpsykiatrin, av Yvonne Staberg. Överläkare, Awat Jalal, reumatologiska kliniken, USÖ, av Britt-Marie Lundell.

4 Tebladet 10/10 Med Mina vårdkontakter når du vården när det passar dig Den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter införs nu stegvis i Örebro läns landsting. Det innebär att du via webben kan nå vården när det passar dig. Med ett personligt användarkonto kan du bland annat göra det här: Kontakta din vårdcentral eller mottagning när det passar dig. Av- och omboka tid. Förnya recept. Få en översikt på dina recept och läkemedel. Välja eller byta vårdcentral. Personlig inloggning Med en personlig inloggning får du samma säkerhet och sekretess som vid övriga kontakter med vården. Kraven på tillgänglighet i vården ökar. För att möta människors olika behov och förutsättningar är ett av målen i Örebro läns landsting att använda modern teknik och bli mer tillgänglig på internet genom att använda interaktiva och säkra e-tjänster, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Pia Öijen. Mina vårdkontakter är ett led i detta som ger invånarna ett enkelt och säkert sätt att nå vården när det passar dem. Se vad din vårdcentral erbjuder för e-tjänster Det är redan idag möjligt för alla länsinvånare att välja vårdcentral samt se sina recept och uthämtade läkemedel de femton senaste månaderna i Mina vårdkontakter. Utbudet som respektive vårdcentral och mottagning erbjuder varierar, men bland annat finns Kontakta oss, Av- och omboka tid samt Lämna önskemål Se läkemedelsförteckning Ta kontakt om förnyat recept. I Mina vårdkontakter eller på Örebro läns landstings webbplats kan du se vilka tjänster som de olika vårdcentralerna och mottagningarna erbjuder. I dagsläget erbjuder tolv vårdcentraler och åtta folktandvårdskliniker e-tjänster i Mina vårdkontakter. Planen är att alla vårdcentraler och många av Folktandvårdens allmänkliniker är Välj vårdcentral Via webben kan du nu nå vården när det passar dig. Använd dig av Mina vårdkontakter. anslutna innan årsskiftet 2010-2011. Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett, Psykiatrin och Habiliteringen ska starta med Mina vårdkontakter under 2011. På Universitetssjukhuset Örebro är det idag 22 mottagningar som erbjuder tjänsten Mina vårdkontakter. USÖ beräknas vara igång fullt ut sommaren 2011. Vid medicinska klinken är fem Förnya recept Av- och omboka tid mottagningar anslutna till Mina vårdkontakter sedan början av oktober. Enklare att höra av sig Nu slipper våra patienter passa telefontider. Det blir enklare att höra av sig när det passar, säger Erik Schwarcz, överläkare vid medicinmottagning 1. Han anser också att säkerheten förbättras. Med Mina vårdkontakter vet både jag och patienten vem vi har kontakt med, till skillnad från kontakt via vanlig e-post. Höga krav på säkerhet och sekretess Mina vårdkontakter används idag i större delen av Sverige; och samtliga landsting och regioner kommer att erbjuda den här tjänsten. Mina vårdkontakter i Örebro läns landsting ersätter de nuvarande e-tjänsterna på www.orebroll.se som saknar inloggning. Det är viktigt att kraven på säkerhet och sekretess uppfylls. För att använda tjänsten måste man därför skaffa ett användarkonto, säger projektledare Maria Bülow. Det gör man genom att gå in på www.orebroll.se/minavardkontakter och därefter följa instruktionerna. Genom Mina vårdkontakter blir vården mer tillgänglig och gör det enklare för länsinvånarna att ta kontakt, säger Maria Bülow. Läs mer om Mina vårdkontakter inom Örebro läns landsting: www.orebroll.se/minavardkontakter Ersätter inte direktkontakt Mina vårdkontakter ersätter förstås inte direktkontaken med vården. Om man behöver omedelbar kontakt med vården ska man vända sig till sin mottagning eller ringa sjukvårdsrådgivningen 1177. Vid akuta livshotande tillstånd ska man ringa 112. Öppna jämförelser pekar ut viktiga områden Patienternas nöjdhet med tillgången på vård i Örebro läns landsting har ökat, liksom tillgängligheten på vårdcentralerna. Det är några av resultaten i rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet som för femte året offentliggörs av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Årets rapport innehåller 134 indikatorer, tio fler än förra året. Variationer ställer frågor Sammantaget har resultaten för Örebro läns landsting förbättrats för fler indikatorer än de har försämrats. Det är viktigt att säga att resultaten inte ger någon heltäckande bild av hälso- och sjukvårdens kvalitet, säger Mats Björeman, medicinsk rådgivare och ordförande i Analysgruppen för Öppna jämförelser i landstinget. Den svenska hälso- och sjukvården håller internationellt sett en mycket hög medicinsk kvalitet. Vad vi nu ser i dessa jämförelser är variationer över landet. Det ställer frågor som vi nu ska arbeta vidare med. Verktyg för att förbättra kvalitén ytterligare Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson ser Öppna jämförelser som ett viktigt verktyg för att förbättra kvalitén i vården ytterligare. Det är glädjande att se goda resultat inom bland annat läkemedelsbehandlingen av de äldre. Länsborna är också allt nöjdare med tillgången på vård. Det är två viktiga resultat. Bara det att man jämför sig med andra och offentliggöra resultaten gör Öppna jämförelser till ett kraftfullt verktyg. Mindre bra resultat ställer frågor: arbetar vi på rätt sätt? Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling är ett område där Örebro läns landsting sedan flera år har goda resultat, mycket tack vare en aktiv läkemedelskommitté. Andelen äldre med tio eller fler läkemedel har t ex minskat till 9 procent. Antibiotikabehandlingen är också restriktiv i Örebro läns landsting, vilket är viktigt för att hindra utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Ökad canceröverlevnad Inom cancersjukvården ökar femårsöverlevnaden vid tjocktarmscancer, ändtarmscancer och bröstcancer, men minskar något vid lungcancer. Femårsöverlevnaden vid bröstcancer är nu 87 procent. Hjärtinfarktvårdens positiva utveckling fortsätter. Dödligheten i hjärtinfarkter minskar såväl i landet som i Örebro läns landsting. Men det är, liksom tidigare år, ett område där Örebro läns landstings resultat är lägre än riksgenomsnittet. Ökad användning av trombolys vid stroke Strokevården är ett annat område där Örebro läns landsting för flera indikatorer har lägre värden än riksgenomsnittet. Jämförelserna visar att trombolysbehandling vid stroke i Örebro läns landsting ges i lägre utsträckning än riksgenomsnittet. Trombolysbehandling har en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. Ett arbete med att revidera våra lokala behandlingsriktlinjer för stroke utifrån de nationella riktlinjerna pågår. säger Mats Björeman.

Tebladet 10/10 5 Nyhet i årets influensavaccinering: Gravida och kraftigt överviktiga bör vaccinera sig Dags för vaccination mot säsongsinfluensan, speciellt om du tillhör en riskgrupp. Vaccinering mot årets säsongsinfluensa pågår just nu i Örebro län. Vaccineringen är gratis för alla över 65 år och för personer som tillhör en riskgrupp. Precis som tidigare säsonger gäller det att skydda personer som löper ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa. I år har riskgrupperna utökats till att innefatta gravida kvinnor som inte tidigare har vaccinerat sig mot den nya influensan, A(H1N1) även kallad svininfluensan - och personer med kraftig övervikt, BMI över 40. Få influensafall hittills I Sverige har det enbart varit ett fåtal influensafall hittills, och det har också varit ett ganska lågt intresse för att vaccinera sig. Den influensa som kan vara på gång är A(H3N2) även kallad Hong Kong-influensan, säger landstingets smittskyddsläkare Hans Fredlund. Om den nya influensan A(H1N1) skulle komma till Sverige nu skulle det inte påverka så mycket, eftersom vaccineringen från förra året ger ett bra skydd. Däremot har vi ett dåligt skydd mot Hong Kong-influensan. Därför är det viktigt att riskgrupperna vaccinerar sig, framhåller Hans Fredlund. Årets influensavaccin innehåller vaccin mot tre olika influensor den nya influensan A(H1N1), Hong Kong-influensan A(H3N2) samt influensa B. År 2010 har varit ett ovanligt lugnt influensaår. Influensasäsongen på södra halvklotet har också varit ganska lugn, och olika virus har dominerat i olika delar av världen, bland annat förra årets influensa A(H1N1), berättar Hans Fredlund. Gratis vaccin för riskgrupper De som räknas till en riskgrupp är de som Socialstyrelsen anser löper ökad risk att drabbas av allvarlig influensasjukdom eller riskerar att få svåra komplikationer till följd av influensan. För dem är vaccineringen gratis. Hit räknas även de som har en grundsjukdom som riskerar att försämras allvarligt. Fakta Följande riskgrupper rekommenderas att ta vaccin mot säsongsinfluensan. Den som: är över 65 år är kroniskt hjärt- och/eller lungsjuk har övervikt (BMI över 40) är gravid och ej vaccinerat dig för svininfluensan har nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinering har svårinställd diabetes har svår nedsättning av njur- eller leverfunktionen är barn med flerfunktionshinder För den som tillhör en riskgrupp är vaccineringen gratis. Övriga som vill vaccinera sig mot influensan betalar 180 kronor. Frikort gäller inte. För mer information om till exempel vårdcentralernas öppettider för vaccinering, gå till Örebro läns landstings webbplats: www.orebroll.se Många vill utbilda sig till läkare i Örebro Den 24 januari 2011 börjar de första studenterna sin utbildning till läkare i Örebro. Det är en historisk dag för Örebro Universitet och Örebro läns landsting, som länge arbetat för att få en läkarutbildning till länet. Drygt 2 700 studenter sökte till de 60 platserna på Örebro universitets läkarprogram. Den nya läkarutbildningen på Örebro Universitet är det nionde mest sökta programmet i hela landet för vårtermin 2011. Landstinget bidrar Landstingsstyrelsen har beslutat att bidra med 30 miljoner kronor till Örebro universitet för att medfinansiera läkarprogrammet i upppbyggnadsskedet. När läkarprogrammet är i full drift om fem och ett halvt år ska det vara fullt finansierat genom de ersättningar som tillfaller universitetet. Kåseri Adventsfrid Jaha, då är vi alltså där igen. Advent står för dörren med ljus i vårt hus. Fönstren ska tvättas och ljusstakarna ska ställas på plats. Om man nu hittar dessa. Jag vet att jag bar ner dom i källarförrådet! fräste jag åt maken, som naturligtvis inte hittade några stakar. Måste man ha stakar varje år? undrade han. Ställ dit en tomte eller vad som helst! Lagom uppretad gick jag med bestämda steg mot förrådet. Det första jag såg när jag öppnade dörren var fyra dubbdäck, travade på varandra. Vad var det som stack ut under dessa klumpar? Nej, det kan inte vara möjligt. Ingen normal människa kan lägga däck ovanpå känsliga ljusstakar. Jo då! I ren ilska fick jag oanade krafter och lyckades flytta på däcken. Där låg de arma stakarna med krossade lampor och förvridna armar. Efter att ha tagit några långa andetag genom näsan och sakta blåst ut genom munnen lämnade jag förrådet. Maken, som hade hittat motorkanalen på teven, undrade försynt hur det hade gått med letandet. Efter en ny andningsövning frågade jag honom lugnt om han var den skyldige. Nej, nej! Det låg inga stakar där när jag lade dit däcken. Det måste vara barnbarnen som har varit där! Ja, naturligtvis! Så måste det vara. Tror du att det är de båda femmånaders babysarna, eller kanhända våra busiga fyraåringar? Ja, under har skett, skrattade han. Gå ut och köp nya lampor genast! Fyrtiotvå lampor! Till sex ljusstakar! I morgon ska de tändas. Du har aldrig tänkt på att köpa nya ljusstakar istället? gnällde han. Det hade blivit betydligt billigare. Kvällen är räddad! Här ska repareras! Maken häller ut de nyinköpta lamporna på köksbordet och tjatar än en gång om nya stakar. Ta ur alla nya lampor ur förpackningarna och lägg dom i den här skålen, sa jag. Det går snabbare då. Sagt och gjort. Hög tid att börja. Nu är den första klar! Bara att sticka i kontakten. Vad sakta det går för dej, fortsätter han. Ja, några sitter ju fast! Jag måste använda tång för att få loss dem. Så där ja! Alla klara! Nu tänder vi på. Vad är det för fel nu då? Den lyser ju inte! Skruva i lampan ordentligt, så fungerar det! Det hjälper inte, det händer ingenting! Vi provar en av mina. Svart här också! Nu blinkar det till! Måste vara något fel på det elektriska, säger amatörelektrikern. Samtidigt faller blicken på en av lampförpackningarna. Vad står det här? Till Julgransbelysning! Du har köpt fel lampor! Kan du inte räkna? Jag sa fyrtiotvå lampor till sex stakar! Sju gånger sex är fyrtiotvå, eller hur? Han sa inte ett ord när han gick. Efter en timme var han tillbaka. Man fick inte lämna tillbaka eller byta ut de här lamporna mot de rätta, fräste han. Nej, naturligtvis inte, sa jag. Tog du med dej hela skålen och försökte byta? De påstod att man måste ha förpackningen på. Dålig service nu för tiden! Bedrövlig! Var har du de nya nu då? Tusan också! Det glömde jag bort. Inga andningsövningar i världen hjälpte nu mot det annalkande hysteriska anfall som var på väg. Då ringer dörrklockan. Yngsta baby-barnbarnet med mor kommer på besök. Jag får gratulera till värdens starkaste baby! väser jag. Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Hon skriver regelbundet krönikor i Tebladet.

6 Tebladet 10/10? Är du nöjd med ditt sjukhus Irma Stålberg, Örebro, patient på avd 82, USÖ. Jag är jättenöjd, och full av beundran. Jag är stolt över att vi har ett så fint universitetssjukhus. Jag får den bästa tänkbara vård, all personal är trevlig och jag litar på dem till hundra procent. Universitetssjukhuset Örebro. Karskoga lasarett. Länets patienter litar på Nu ska patienternas synpunkter förbättra vården ytterligare Viola Lindblad, Karlskoga, patient på ortopedavdelningen, Karlskoga lasarett. Ja det är jag och i det här fallet är jag extra nöjd. Jag har precis opererats och fått en ny höftkula. Från det att remissen skickades till att jag fick operation har det bara tagit två månader och personalen här är gudomlig. Nils Söderlund, Lindesberg, patient på avd 83, USÖ, och sambo Anna-Lisa Lehtola. Jag har fått vård på flera olika avdelningar och är helnöjd. USÖ har otroligt bra personal och helt enastående läkare. Så här bra är det inte på alla sjukhus. Som anhörig har jag kunnat bo på sjukhuset och fått ett jättebra stöd även jag. Under hösten har resultaten från en nationell patientenkät presenterats. Där har patienter från hela landet tyckt till om sjukhusvården. Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett fick över lag goda betyg från sina patienter. Nu pågår olika arbeten på kliniker och enheter för att bli ännu bättre med hjälp av patienternas åsikter. Högsta betygen i landet Patientenkäten genomfördes i våras. I Örebro län betygsatte drygt 7 000 patienter den specialiserade vården vid de tre sjukhusen. Sammanlagt var det närmare 125 000 slumpvis utvalda patienter i Sverige som besvarade enkäten. Resultaten visar att patienterna i Örebro län är nöjdare med vården de fått när de varit inlagda på sjukhus än den genomsnittlige patienten i landet. Här får Örebro och Västerbottens län högst betyg i landet av patienterna. För de som besökt sjukhusen för ett mottagningsbesök är patienterna i länet generellt lika nöjda som den genomsnittlige patienten i landet. Nytta med besöket I enkäten fanns frågor om bemötande, delaktighet, information, förtroende, upplevd nytta, tillgänglighet och om man kunde tänka sig att rekommendera den vårdande enheten till andra. Undersökningen visar att patienterna i stor omfattning har upplevt nytta med sitt besök, och att förtroendet för den som man har blivit behandlad av är stort. Patienterna anser sig ha blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Det sammanfattande värdet för patientupplevd kvalitet för dessa områden är cirka 90 på en skala från 0-100. Minst nöjda är patienterna med delaktighet och tillgänglighet, även om patienterna i Örebro län är mer nöjda med delaktigheten än riksgenomsnittet. Bra omvårdnad på USÖ Totalt svarade 4 721 av Universitetssjukhuset Örebros patienter på enkäten. De sammantagna resultaten visar att slutenvården vid USÖ får bättre omdömen än genomsnittet i landet. Framför allt uppskattades bemötandet och omvårdnaden. Naturligtvis är det glädjande resultat som vi kan vara stolta över, säger sjukhusdirektör Jan Olsson. Men det saknas inte områden där vi kan bli bättre. Det är nu viktigt att varje klinik värderar de egna resultaten, tar fasta på de positiva områdena och bestämmer vilka förbättringsområden som man behöver fokusera på. Vi har ett jobb att göra för att patienterna ska bli ännu mer nöjda. Vi ska också på olika sätt återkoppla undersökningens resultat till våra patienter. Delaktiga patienter i Lindesberg Vid Lindesbergs lasarett svarade 1 126 patienter på enkäten. Patienterna ansåg sig bli bemötta med respekt och hänsynsfullhet. Patienternas åsikter är viktiga för vårt arbete med att utveckla lasarettets verksamhet, säger Viktigt att patienterna är Sabahata Haliti, Örebro, födde Angel på USÖ. Absolut nöjd. Allt har fungerat bra och personalen är jättetrevlig. De lyssnar och frågar. Jag vet inte hur man ska kunna klaga på vården när man föder barn. På medicinmottagning 1 på medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, är arbetet i full gång med att analysera patienternas uppfattningar om verksamheten. Det är jätteviktigt med patientmedverkan i vården, säger överläkare Erik Schwarcz. Patienten ska känna sig delaktig och också vara delaktig i sin egen behandling. På medicinmottagning 1 har den övervägande delen av patienterna kroniska sjukdomar, framför allt Vad ska det stå på affischen? Erik Schwarcz och Lena Eriksson diskuterar patienternas åsikter om medicinmottagning 1 på USÖ. diabetes. Det innebär att patienterna återkommer regelbundet, ofta genom hela livet. Då är det viktigt att det blir en bra relation, att man känner förtroende för oss och att vi lyssnar. Patienten själv har stor erfarenhet av sin sjukdom och hur besvären är för tillfället. Mot den bakgrunden kan patienten ofta själv vara med och avgöra när ett återbesök ska bokas, säger Eric Schwarcz. I den nationella patientenkäten fick mottagningen också höga betyg av patienterna på frågorna om patientmedverkan, delaktighet och patientupplevd kvalitet. Bra på att förklara Mottagningen fick över lag bra resultat, nästan alltid bättre än

Tebladet 10/10 7? Känner du dig delaktig i din vård sina tre sjukhus sjukhusdirektör Marianne Skinnars-Bruno. Av det som framkommit i enkätensvaren har vi valt att fokusera på två förbättringsområden: att ge patienterna möjlighet att påverka tid och dag för besök samt information om läkemedel. Bra tillgänglighet i Karlskoga Vid Karlskoga lasarett svarade 1 275 patienter på enkäten. Vi har ett bra resultat, men vi ser också vissa förbättringsmöjligheter bland annat inom områdena delaktighet och information när det gäller slutenvården, och tillgänglighet när det gäller öppenvården, kommenterar sjukhusdirektör Hans Crona. Alla resultat från den Nationella patientenkäten finns på webbplatsen www.indikator.org/publik. delaktiga Lindesbergs lasarett. Patienten ska bli mer delaktig i vården Den 1 juli i år ändrades hälso- och sjukvårdslagen. Syftet var att ge patienten en starkare ställning i vården. Det innebär bland annat att vårdgarantin regleras i lag. Lagändringen innebär också att du som patient har rätt att få individuellt anpassad information som du förstår om: 1. ditt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. dina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt 4. vårdgarantin. Möjligheten att få ett andra utlåtande, så kallad second opinon har också ökat för patienter med en diagnos med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Vårdens verksamhetschefer har i den nya lagen ett tydligare ansvar för att patientens behov av trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet tillgodoses. Inger Wase, Lindesberg, reumatologpatient på USÖ. Jag känner mig absolut delaktig i min vård. Jag kan komma med förslag, exempelvis när jag känner att det är dags att byta medicin. Läkarna har förstås också synpunkter, och så jämkar vi oss samman. Men det är ett problem att det finns så få reumatologläkare. Gunvor Gidlund, Finnerödja, patient på avd 37, USÖ. Jag har opererat ett knä. Dagarna före operationen var jag här och pratade med en narkosläkare och en sjukgymnast. Jag var orolig för att bli nersövd och vi diskuterade vad som kunde vara bäst. Jag upplever att de lyssnade på mig. Men så litade jag på narkosläkaren. Pether Sjödin, Djurås i Dalarna, patient på vårdavd 27, USÖ. Jag har varit på flera sjukhus genom åren och det här är det bästa. Jag har fått en förstärkt höftled och allt ser ut att fungera. Och jag känner mig definitivt delaktig. Jag frågar och de förklarar. Har vi olika åsikter, så får jag i alla fall en bra förklaring. medelvärdet för landstinget eller riket. Riktigt höga betyg blev det när patienterna svarade på vilket förtroende man hade för läkaren/ behandlaren. Man fick även höga betyg när det gäller att förklara en diagnos, hur behandlingsresultatet blev, varför patienten behöver ett visst läkemedel och liknande informationsfrågor. Enda området där mottagningen hamnade något lite under medelvärdet var på bemötandet. Hur det kan vara så när alla andra värden är positiva analyseras nu för att leda till förbättringar. Måste leda framåt Men vi får inte bara mäta, utan resultaten måste också leda till Återkoppling till patienterna. På länets tre sjukhus sätts det upp affischer där patienterna tackas för sin medverkan i att göra vården bättre. Här går det också att läsa vad varje klinik är bra på och vad som man vill jobba med för att bli bättre. förändringar, säger avdelningschef Lena Eriksson. Eric Schwarcz: Det är viktigt att patientenkäterna återkommer så att vi kan jämföra våra egna resultat över tid. Då kan vi se om vi förbättrar oss, om vården vi ger blir bättre. På medicinmottagning 1 har resultaten från den senaste patientenkäten diskuterats flitigt. Patientsynpunkterna ska förhoppningsvis leda till förbättringar, både direkt och på sikt. Vi arbetar med verksamhetsplanen för nästa år och redan där kommer en hel del av patienternas synpunkter att finnas med. På så sätt påverkar patienternas åsikter hur vi arbetar, säger Lena Eriksson. Brevlåda för synpunkter Patientenkäten från i våras har också lett till en del mer direkta resultat. Snart finns en brevlåda uppsatt på mottagningen där patienterna kan lämna synpunkter och förslag. Affischer sätts upp där man tackar patienterna för deras åsikter och öppet berättar vad som anses som bra och vad som man måste förbättra. Planer finns också på en fokusgrupp, en patientgrupp som intervjuas om verksamheten på mottagningen och kommer med förslag på förändringar. Mottagningen jobbar också med att förbättra tillgängligheten. En fråga i patientenkäten var Om ditt besök inte börjar i tid, berättade någon för dig om förseningen?. Här kan vi och ska vi bli bättre. Samtidigt satte vi ett ännu bättre mål, att alla patientbesök ska börja i tid, säger Lena Eriksson. Aina Davidsson, Örebro, patient på vårdavd hud, plastik och öron, USÖ. Jag skulle operera benet och de tänkte söva ner mig. Jag sa att jag inte ville det och då blev det lokalbedövning. Läkarna lyssnade. Jag litar på vården på USÖ och personalen är den bästa man kan tänka sig. Men när vårdavdelningarna slås samman på helgerna är det jobbigt, både för patienter och personal.

8 Tebladet 10/10 Den nya patientsäkerhetslagen Återkoppling Arbetsgivaren återkopplar till verksamheten och vidtar förebyggande åtgärder. Vårdpersonal Upptäcker att patienten fått fel läkemedel. Sjuksköterskan rapporterar till arbetsgivaren. Vårdpersonal har alltid ansvar att uppmärksamma vårdgivaren på patientsäkerhetsrisker. En sjuksköterska ger fel medicin till patienten Patient Utsatt för vårdskada. Patient eller anhörig anmäler en händelse till Socialstyrelsen. Vårdgivaren är skyldig att: Arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete och riskhantering. Årligen skriva en rapport om detta arbete. Utreda händelser som medfört eller har kunnat medföra en vårdskada. Ge underlag för beslut om åtgärder efter utredning. Vårdgivare Utreder. Vårdgivaren anmäler enligt lex Maria eller enligt skyldighet att anmäla legitimerad personal som misstänks vara en fara för patientsäkerheten. Återkoppling Återkopplar till vårdgivaren. Eventuellt föreläggande, vite. Socialstyrelsen Utreder och beslutar. Socialstyrelsen kan anmäla personal till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd. Åtal Socialst anmäla Återkallelse av legitimation 3 Legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården ska återkallas om den legiitimerade 1. har varit grovt oskicklig i utövandet av sitt yrke, 2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, eller 3. på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket. Delegitimering Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Beslutar om åtgärd mot personal. Beslut kan överklagas. Prövotid Patientsäkerhetslagen 8 kap. Från 1 januari 2011 gäller en ny patientsäkerhetslag, som stärker patientens ställning i vården. Lagens syfte är också att minska antalet vårdskador. Patienter, brukare och anhöriga får nya möjligheter att påverka vårdens innehåll. Det ska bli en klarare dialog mellan patient och vårdgivare för att öka kunskapen om de brister som finns i vården. Patienten - en resurs Patienter och anhöriga ska ses som en resurs och uppmuntras att engagera sig i patientsäkerhetsarbetet. Patienter och anhöriga ska uppmanas att ställa frågor och ifrågasätta om det är något de undrar över eller känner sig tveksamma till i vårdsituationen. Kritik ska återkopplas Om det har skett en vårdskada ska du som patient inte behöva veta vem som har gjort fel för att kunna göra en anmälan och lämna ett klagomål. Din vårdgivare är skyldig att informera dig eller en anhörig om vad som har hänt och vad de tänker göra för att en liknande händelse inte ska uppstå igen. De ska också informera om din möjlighet att anmäla klagomål, hur man begär ersättning samt ge information om patientnämndens verksamhet. Information som ges ska antecknas i din patientjournal. I och med den nya lagen blir Socialstyrelsen ansvarig för klagomål. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) blir ansvarig för legitimering, indragen förskrivningsrätt och prövotid. Fr o m januari 2011 blir det alltså Socialstyrelsen som tar emot alla patienters klagomål för utredning. När en patient ger kritik mot vården ska det nu ske en automatisk återkoppling. Det har framkommit kritik mot den nya lagen då det inte går att överklaga Socialstyrelsens beslut. Regeringen har tagit till sig kritiken och tillsatt en utredning om hur ett överklagande skulle gå till. Tydligare patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsarbetet blir tydligare genom den nya lagen. Arbetet ska bli mer systematiskt, och händelser som har medfört, eller kan medföra, en vårdskada ska utredas av vårdgivaren. Händelseförloppet ska kartläggas så att man kan se vilka faktorer som har påverkat. Utredningen ska ligga till grund för beslut om vi åtgärder man ska vidta som ska f hindra att liknande händelser intr far igen. Ordlista En vårdgivare är den som ans för hälso- och sjukvård. I Örebr landsting är det landstingsstyre som är vårdgivare. En vårdskada är lidande, krop eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som kunnat undv om lämpliga (adekvata) åtgärde hade vidtagits vid patientens ko med hälso- och sjukvården.

Tebladet 10/10 9 påverkar dig! väcks Patienten har rätt att få: Delta i utredningen av sitt fall. En förklaring till vad som hände. Försäkringar om att det inte ska hända igen. En ursäkt. Delta i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. yrelsen kan till åtal. Prövotid 1 En prövotid på tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva yrke inom hälsooch sjukvården, om den legitimerade 1. har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten, 2. i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne, 3. uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten, eller 4. på grund av andra omständigheter kan befaras vara olämplig att utöva yrket. Prövotid ska även beslutas om det kan befaras att en legitimerad yrkesutövare på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredsställande. Patientsäkerhetslagen 8 kap. Patientnämnden 30 års arbete för patientens rätt Den nya patientsäkerhetslagen ger landets patientnämnder ett utökat ansvar att bidra till kvalitetsutveckling och en hög patientsäkerhet i vården. Patientnämnden i Örebro läns landsting har mångårig erfarenhet av patienters och anhörigas synpunkter på hälso- och sjukvården. I år fyller Patientnämnden i vårt län 30 år. Patientnämnden tar emot patienters synpunkter och klagomål på vården. Utgångspunkten i arbetet är patientens rättigheter. Patientnämnden är fristående från hälso- och sjukvården. Vården är till för patienterna Vården är till för patienterna och det är patienternas upplevelser av vården och dess resultat som är det primära, säger Arne Dahlström, Patientnämndens ordförande. Om resultatet inte blir bra måste det analyseras och bli underlag för kvalitetsförbättringar av vården. Patientnämnden arbetar för att ge patienten det stöd han eller hon behöver för att bli sedd, hörd och seriöst mottagen med sina synpunkter. Patientsäkerhetsfrågor är oerhört viktiga, och antalet ärenden ökar hela tiden och ligger nu runt omkring 1 000 per år, säger Arne Dahlström. Förtroendenämnd blev patientnämnd Patientnämnden i Örebro län startade 1980 som en försöksverksamhet och hette då Förtroendenämnden. Syftet var att ge patienterna möjlighet att framföra synpunkter på landstingets hälsooch sjukvård. Förtroendenämnden var ett komplement till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Från patientfokus till patientens fokus I och med att Patientnämnden fyller 30 år i år anordnar man Patientnämndens uppdrag Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården genom att: hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, Från patientfokus till patientens fokus En konferens om patientsäkerhet, patientinflytande och om den nya patientsäkerhetslagen Tisdag 30 november 2010 kl 13.30-17.00 i Wilandersalen, Universitetssjukuset Örebro. Allmänheten hälsas välkommen! Anmäl dig senast 28 november. Via e-post: patientnamnden@orebroll.se eller telefon: 019 602 27 40. Ingen deltagaravgift! Utlottning av böcker! Arne Dahlström, Gun Johansson, patientnämndens patientnämndens ordförande chef. konferensen Från patientfokus till patientens fokus tisdagen den 30 november. De som inbjudits att medverka i patientsäkerhetskonferensen representerar olika ansvarsområden: Vårdgivaren landstingsledningen. Socialstyrelsen tillsynsansvarig myndighet. Vårdutbildningen representanter för den nya läkarutbildningen vid Örebro universitet. Patienten representeras vid konferensen av en representant för Handikappförbundens Samarbetsorgan. Vi hoppas på en givande diskussion, framhåller Patientnämnens chef Gun Johansson. Och allmänheten är mycket välkommen att delta i konferensen. Det gäller såväl om man ser sig som patient/närstående eller bara är allmänt intresserad. Alla intresserade är välkomna! Se nedan hur man anmäler sig. främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. lka ör- äf- varar o läns lsen pslig ikas r ntakt Vårdgivaren är även skyldig att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Socialstyrelsen. En prövotid kan infalla om den legitimerade har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke, ifall ett brott i samband med yrkesutövandet så att förtroendet påverkas, ifall denne har brutit mot någon föreskrift som är väsentlig betydelse för patientsäkerheten och genom andra omständigheter som kan göra personen olämplig att utöva yrket. Med anmälan ska vårdgivaren lämna in en utredning av händelsen. Vårdgivaren ska även göra de insatser som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Nytt disciplinsystem Det nuvarande disciplinsystemet med varning och påminnelse (erinran) försvinner i den nya lagen. Istället får Socialstyrelsen utökade möjligheter att rikta kritik mot både vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal. Möjligheterna att bestämma prövotid och återkalla legitimation utökas. Anmälningsskyldighet Vårdgivare blir nu skyldiga att rapportera hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten. Vårdgivaren ska en gång per år sammanställa en patientsäkerhetsberättelse, som är en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under året som gått. Här ska redovisas vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska finnas tillgänglig för alla. Patientsäkerhetslagen i korthet Vårdgivaren blir enligt lagen ansvarig för det förebyggande patientsäkerhetsarbetet och för att utreda negativa händelser. Vårdgivaren blir skyldig att anmäla yrkesutövare som bedöms som riskpersoner till Socialstyrelsen. Disciplinpåföljderna erinran och varning försvinner - istället ska Socialstyrelsen kunna dela ut kritik. För den yrkesutövare som föreskrivs prövotid ska en tvingande plan upprättas för en treårsperiod. Patienten och anhöriga ska ses som en resurs och uppmuntras att engagera sig i patientsäkerhetsarbetet. Apoteken blir skyldiga att anmäla om en läkares eller tandläkares utskrivning av läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det blir Socialstyrelsen istället för HSAN som tar emot och prövar klagomål från patienter. HSAN kommer att ha kvar sin funktion beträffande återkallande av legitimation, indragen förskrivningsrätt och prövotid.