Förslag till Konsumenternas utvecklade inköpsunderlag KONSUMENTER GRANSKAR - INKÖPSUNDERLAG Just nu gäller mer och mer PRIS/STYCK, även för fisk som alltid sålts per kilo! Häromdagen slog COOP rekordet med färsk strömming för 39:90 per st (= förpackning och det betydde 88:67 per kg!) Hittills har de alltid sålt strömming över disk och haft priset per kg.
Förr var det jämförpris per kg eller liter som gällde alla livsmedel. Det var inte länge sedan COOP sålde strömming per kilo! och ännu gäller dessa regler enlig Konsumentverket. Nu behöver vi andra parametrar, vi konsumenter ska tänka på så mycket mer. Vi ska utveckla oss, från att vara styrda av reklam och lockas bara med kronor och utdrygade produkter.
T ex de materiella resurserna, en klimatfråga. Sillfiléer i hink motsvarar c:a innehållet i 9 Abba-burkar. Materialåtgång är i hinkfallet 105 g plast medan 9 burkar Abba-sill drar 81 g stål (locken) och 1040 g glas (burkarna). De kräver alltså 1,12 kg material som ska produceras för att sedan återvinnas, 11,2 gånger mer än om vi väljer plasthinken. 1120 g förpackning gentemot 105 g för att förmedla samma mängd sill. Materialåtgången räknat per transporterad kg sill är för hinken 0,1 kg plast mot 1,12 kg för de 9 småburkarna, alltså 11gånger mer! Enballagekvoten för 1000 g sill ur hink är 0,105 medan samma mängd sill är kvoten 1,12 för småglasalternativet. Relationen mellan dem är 1,12:0,105 alltså 11,2 gånger dyrare att förpacka sillen i glasburk. Man kan kalla det materialkoefficienten (11,2) Ev skulle man kunna lansera relationen kg totalt för förpackning i relation till innehåll, alltså per kilo sill. 350 g väger burk med innehåll, som förmedlar 100 g sill, vilket ger en koefficient 3,5
Ev kallas den förmedlingskoefficient (3,5) 9 små sillburkar á 350 gram; total vikt per sillburk (sill, lag, burk), gör alltså 3,2 kg som ska flyttas för att leverera 1 kg sill mot 2,1 kg för hinken (totalvikt) för att leverera samma mängd sill -1 kg - vilket betyder 50 % mer transportvikt för att förmedla sill från producent till butik, 2,1 kg upp till 3,2 kg. Man kan kalla det transportkoefficienten (1,5) Prismässigt kostar 1 kg sill 77:50 ur en hink, medan genomsnittet i glasburkarna ligger på 180:- (jämförpris), alltså 2,3 gånger dyrare. Låt oss kalla detta konsumtionskoefficienten (2,3) som betyder att vi måste betala 2,3 gånger mer för bekvämligheten av skattade pengar och arbeta 3,45 gånger längre för att kunna konsumera just den här typen av bekvämprodukt.(bekvämfaktor 2,3) Nu räcker det inte med att räkna per kg, ännu värre per/st eller per förpackning. Livsmedel är i främsta rummet en fråga om energi, ett mått på hur länge man står sig,håller sig på energin. Vanligtvis beräknar man 2000 kcal per dygn för kvinnor och 2800 kcal för män, barn variera men är lägre. En hårt arbetande man kan komma upp till 8000 kcal/dygn. Vi har därför valt att basera kalkylen på 2400 kcal, som ett basvärde för det går lätt att dela med 24, antalet timmar per dygn. Sen får var och en modifiera sina siffror med sin verkliga kaloriåtgång. Detta blir s a s den specifika konsumtionsnivån. Näringslivet har alltid vetat om att man kan dryga ut riktig mat med t ex vatten och få ner kilopriset på så sätt. Fett och socker är också populära och billiga tillsatser, som ökar näringsvärdet billigt och kraftigt. Läs mer ur vår blogg: Vårt energipris kcal/100 g avslöjar bl a bluffen med vattenutdrygade margariner http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/marknad/matpriser/vattenbluff.htm Vad kostar egenligen maten? http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/konsumentnyckeln/kcal.htm Sen har vi energipriset uttryckt i kr/100 kcal Enkelt kan man säga att för en genomsnittperson är värdet ett mått på hur många kr det kostar att nära sig per timma. T ex kostar sill i lag med Energipriset 7 hela 168:- per dygn medan Energipris 3 betyder 72:- per dygn. Ganska intressant skillnad. Ägg ligger oerhört bra till. Fett med högt energivärde ger mer energi än bladgrönt, så det är svårt att bara leva på grönt. Läs några talande exempel: Souperb Seasonal Spicy Chicken Rice http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/marknad/superb.htm Knorr Toscana Beef Soup http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/konsumentnyckeln/knorr.htm Det är alltså inte bara kronor det gäller utan ekonomisering med material, viktminskning i transporterna, sammansättning av de bearbetade produkterna, t o m graden av förädling.
En sockerbit kan lösas upp i vatten och blir då 3 dl vatten att köra runt. Ska vi fortfarande kalla detta produktutveckling? Vi ska också hjälpa till med minskning av konsumerad materia och energi, för hälsans skull och hålla vikten och slippa piller mot övervikten. VI SKA JU INTE SLÄNGA ONÖDIGT MED MAT inte in genom munhålan heller! Hur går vi vidare? Länkar till de tre Facebooksidorna KONSUMENT-FORUM =Bengt Ingerstam https://www.facebook.com/bengt.ingerstam KONSUmindre https://www.facebook.com/pages/konsumindre/162663327101451?v=wall Konsumentsamverkan https://www.facebook.com/groups/194319576738/ Länk till bloggen: http://bengtingerstam.wordpress.com/ Vi kräver vår demokratiska rätt att själva få välja vad vi köper! KONSUMENT-FORUM Konsumenternas egen organisation Box 88 577 22 HULTSFRED E-post: konsument-forum@konsumentsamverkan.se Org.nr: 833200-5803 Plusgirokonto: 35 03 71-1