Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1
Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori (skyddande och riskfaktorer)
Vad heter det riktigt? Viktigt med ett gemensamt språk och begrepp! Rusmedel, droger, knark, narkotika berusningsmedel? ANT? ANDT? Bruk, missbruk, beroende? Testande? Experimenterande? Rekreationellt bruk? Storkonsumtion? Riskkonsumtion? Förebyggande? Prevention? Vård? Fostran? Upplysning? Preventivt drog- och alkoholarbete? Ingripande? 3
Förebyggandets utförandenivåer och objekt Var jobbar du? (Källa: Stjärnkvalitet i sikte, 2006) Copyright Preventiimi 4
RUSMEDELSARBETET SOM HELHET RUSMEDELSFÖREBYGGANDE (MISSBRUKAR)VÅRD ALLMÄNT FÖREBYGGANDE RISKFÖRE- BYGGANDE (MISSBRUK- AR)VÅRD Var jobbar du? 5
Hurdant rusmedelsförebyggande minns ni från er ungdom? Med vilket grepp eller attityd skulle ni själv vilja jobba förebyggande? Hurdana förebyggare eller hälsofrämjare skulle ni vilja vara? 6
Rusmedelsupplysning Envägskommunikation, presentation av aktuell rusmedelsinformation Når majoriteten av de unga Med stimulerande upplysning skapar man material för nya tankar och insikter och strävar efter att förändra kulturen istället för individernas beteende Rusmedelsfostran Handledning kring livsfärdigheter och värderingar Växelverkan som möjliggör ungas deltagande Långvarig 7
Unga och rusmedelsbruk
Rusmedelsbruk i omgivningen Källa: Hälsa i skolan 2013, Yrkesläroanstalter, Österbotten Flickor % Pojkar % En närstående använder för mycket alkohol men det orsakar inte skada i mitt liv En närstående persons alkoholbruk orsakar skada 21 19 8 5 Minst en av föräldrarna rökt 36 31 Lärare eller annan personal röker på läroanstaltens område 15 28
Risker med ungas rusmedelsbruk Omedelbara/kortvariga: Riskbeteende under påverkan Olyckor, drunkning Våld och brottslighet (gärningsperson och offer) Rattifylleri och trafikolyckor Långvariga: Förändringar i den normala utvecklingsprocessen Tidigt rusmedelsbruk indikerar hög risk för alkoholberoende senare i livet Negativa effekter på hälsa, ekonomi och socialt liv Svårigheter i skolgången och fortsatt utbildning (samt arbetslivet) 10
Varför använder unga rusmedel? - Diskutera med ett par och hitta på minst fyra orsaker Skiljer sig orsakerna från vuxnas orsaker till att använda rusmedel? 11
Drickandets sociala roll Drickandet är framför allt socialt nöje och berusningsorienterat för unga - Kulturell och psykologisk betydelse - Rit - Stärker samhörighetskänslan - Ett sätt att hantera stress och lösgöra sig från vardagen - Till det sociala drickandet hör inte yttre tvång (det sk. grupptrycket). Drickandet upplevs som något roligt och man gör det för att man vill (Källa: Maunu Antti (Ehyt ry), Pullo, pilvi ja politiikka seminaari 21.9.2011 ja Terveys ry 2008 Lampaat, elvikset ja idiootit) 12
Ungas synvinkel Förebyggandet måste inkludera perspektiv som unga upplever vara relevanta. Tex: Omedelbara skador (t.ex. anmärkning i brottsregistret, olyckor) Sociala skador (gräl, fylledrullerier) Ekonomiska skador (pengarna räcker inte) Global påverkan (miljöperspektiv, organiserad kriminalitet, rättvisefrågor) 13
Risk- och skyddande faktorer
Skyddande och riskfaktorer för ungas hälsa och trygga utveckling har att göra med bla: Vuxna förebilder och förtroendefulla vuxenrelationer Tydliga regler, förväntningar, normer från alla vuxna Attityder till rusmedel i kulturen Skolframgång/känsla av att lyckas med skolarbete Meningsfull fritidsverksamhet Känsla av att kunna påverka sitt liv Att uppmärksammas för positiva handlingar Tillgång till social- och hälsovårdstjänster Trygghet (utsatthet eller gärninspersonskap för brott) Socialt nätverk
Vilka risk- och skyddande faktorer upplever ni att ni påverkar eller kan påverka i er verksamhet? Är det något som kan göras annorlunda? Vilka faktorer påverkar andra perspektiv på hälsa och välmående, förutom rusmedelsbruk?
Greppa den hälsofrämjande helheten! Undvik dubbelarbete motsatta signaler motstridigheter Effektivt främjande av hälsa kräver: - Medvetet arbete med genus och bakgrund
Rusmedelsförebyggande i praktiken Användbara handlingsplaner Målinriktat samarbete Allmänt hälsofrämjande grepp Utveckling och utvärdering
Gruppdiskussion 1 Handlingsplaner Hurdant förebyggande finns eller fattas i organisationens handlingsplan? (allmänt, riskförebyggande, vård) Hur konkretiseras förebyggandet? Sätt upp tre förebyggande åtgärder som är så konkreta att de kan utvärderas Hur inkluderas personal och unga? Varför? 19
Att utveckla handlingsplaner Skapa, utvärdera, uppdatera, förtydliga Säkerställ att det finns även allmänförebyggande insatser Konkretisera mål Konkretisera åtgärder Förtydliga handlingsmönster Skapa enhetlighet och engagera hela personalen
Gruppdiskussion 2 Stärk kopplingen till övrigt hälsofrämjande Hur kunde man bättre samköra rusmedelsförebyggandet med hälsofrämjandets andra delområden i verksamheten? (till exempel sexualfostran, främjande av mental hälsa, trygghet, emotionell kompetens, sociala färdigheter, mobbningsförebyggande, antidiskriminering) 21
Skyddande och riskfaktorer för ungas hälsa och trygga utveckling har att göra med bla: Vuxna förebilder och förtroendefulla vuxenrelationer Tydliga regler, förväntningar, normer från alla vuxna Attityder till rusmedel i kulturen Skolframgång/känsla av att lyckas med skolarbete Meningsfull fritidsverksamhet Känsla av att kunna påverka sitt liv (och miljö där man vistas) Att uppmärksammas för positiva handlingar Tillgång till social- och hälsovårdstjänster Trygghet (utsatthet eller gärninspersonskap för brott) Socialt nätverk
Gruppdiskussion 3 Engagera övrig personal/ungdomarna/samarbetspartners i hälsofrämjandet På vilket sätt kunde man engagera gruppen ni valt i hälsofrämjandet? Vad önskar ni av den utvalda gruppen? Ge så konktreta exempel som möjligt! 23
Samarbetet kan vara med Andra utbildningsaktörer Kommunens service Föräldraföreningar Studerandekåren Tredje sektorn Församlingar Vården Praktikplatser
Rusmedelsforskning om ungas rusmedelsbruk I Finland: - Hälsa i skolan (THL): åk 8.-9, åk 1 och 2 på andra stadiet - Nuorten terveystapatutkimus (STM) postenkät till 12-18 -åringar - Ungdomsbarometern, 15-29 -åringar (Ungdomsforskningssällskapet) - Suomalaisten alkoholiasenteet 15-79 -åringar (SOSTE) - Suomi juo (1968-2008) -undersökningen - Sotkanet statistiksök - Sosiaaliportti-sidan Nordiskt -Nordic Studies on Alcohol and Drugs, Pop-Nad (Nordens välfärdscenter) Internationellt: - European School survey Project on Alcohol and other Drugs ESPAD, 15-16 åringar - WHO:s elevstudie, 11-13 - och 15 -åringar Copyright Preventiimi 25
Tack för uppmärksamheten! Lycka till i ert viktiga arbete! Maria Normann Mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 26