ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg PROJEKT RASJÖN TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM RASJÖNS HISTORISKA VATTENSTÅND PROJEKTNR. A034388 DOKUMENTNR. VERSION UTGIVNINGSDATUM 2012-05-27 UTARBETAD Anders Olsson GRANSKAD Stina Brask-Bilén GODKÄND Anna Wilhelmsson
RASJÖN - PM HISTORISKA VATTENSTÅND 3 1 Inledning Vattenståndet och tappningsregimen i Rasjön (Gislaveds och Vaggeryds kommuner) har under åren ändrats flertalet gånger. På senare tid har behovet av att säkerställa detta uppstått då nuvarande utskov saknar tillstånd enligt 11 kap Miljöbalken. Följande PM syftar till att redovisa Rasjöns historiska vattenstånd sätta och relatera detta till naturliga vattenståndsvariationer.
4 RÅDIGHET ÖVER VATTEN 2 En naturlig sjö Naturliga variationer är årstidsvariationer med vattenståndstoppar under vårflod och under höstregn. Under vintern, förutsatt att det fryser, och framförallt under sensommaren återfinns lågvattenstånden. Om det inte fryser återfinns ofta höga vattenstånd även under vintern och i dessa fall är ofta vårfloden mindre tydlig. Vidare finns en mellanårsvariation som beror på variationer i faktorer som nederbörd och avdunstning. Vidare kan man med en ökad nederbörd vid ett förändrat klimat få ett generellt högre vattenstånd. Det kan ofta vara en tydlig skillnad i vattenstånd i samma sjö vid samma tidpunkt vilket beror på exempelvis vind och skillnad i lufttryck. Detta är mer tydligt i större sjöytor och sjöar med mindre lä-effekt (exempelvis högt belägna sjöar utan större omgivande träd). Skillnaden kan i vissa fall vara flera decimeter. En sjö har en teoretisk omsättningstid vilket är den tid det (teoretiskt) tar för sjöns hela volym att bli utbytt till "nytt" vatten. Detta är en kvot mellan sjöns volym och tillrinningen. För Rasjön är denna tid 2,1 år (som referens har Vättern 70 år, Vänern 10 år och Bolmen 1 år). Omsättningstiden är en viktig faktor för en sjös vattenkvalitet då en hög omsättningstid ofta ger ett renare vatten på grund av bland annat sedimentering av material samt längre tid för sjöns vattenrenande processer att verka. Av detta kan man generellt säga att en sjö med hög omsättningstid oftast har ett renare vatten.
RASJÖN - PM HISTORISKA VATTENSTÅND 5 3 Historiska vattenstånd i Rasjön Vattenståndet i Rasjön har reglerats genom åren. Nedan under 2.1 anges de källor som hittats och i tabell 1 de värden som hittats i dessa källor. I vissa fall är det faktiska vattenståndsmätningar, i vissa fall krönhöjden på existerande utskov (skillnaden däremellan kan vara signifikant men för äldre data kan det inte utredas varvid detta är en felkälla). 3.1 Datakällor Inför ansökan om reglering av Rasjön (ärende AM 1951/80) inkom till dåvarande Västerbygdens Vattendomstol en mängd hydrologiska data (Västerbygdens Vattendomstol 1951) för Rasjön, Radan samt Stengårdshultssjön. I ansökan redovisas flera mätserier för Rasjön. Dessutom anges även läge och höjd på en "befintlig regleringsdamm" där dagens utskov finns samt det faktum att sjöns utlopp någon gång flyttats från en punkt längre norrut där en spärrdamm byggts. Utskovet byggdes om 1997 och i dokumentation från Länsstyrelsen i Jönköpings län återfinns inga vattenståndsdata. Syftet med detta utskov var att höja lägstanivån i sjön och inte att höja högsta vattenstånd (denna tidigare utskovshöjd är ej dokumenterad). Inom "Biologisk återställning av kalkade vatten" förbättrades 2008 (Johansson 2008) existerande utskov med hjälp av terrassering (hölja) av vattendraget precis nedströms utskovet. Vidare konstruerades en lågvattenränna i strömsträckan för att säkerställa en tydlig vattenfåra vid lågvatten. Dessa åtgärder torde ha höjt vattenståndet i Rasjön aningen under framförallt lågvattenperioder (sensommar och eventuellt vinter) men absolut ha förbättrat vandringsmöjligheter för fisk. Länsstyrelsen i Jönköpings län har även förelagt Gislaveds kommun att under åren 2009 till 2014 mäta vattenståndsvariationer i Rasjön och redovisa den första mätserien 2012 (Gislaveds kommun 2012). Hösten 2012 förelade länsstyrelsen (2012b) att ta bort sättaren i utskovet. Detta resulterade överslagsmässigt i en tydlig vattenståndssänkning under högvatten.
6 RÅDIGHET ÖVER VATTEN 3.2 Datasammanställning Värden i tabell 1 anges som krönhöjd på utskov, högsta högvatten (HHV) eller lågvatten (LV). Värdena är omräknade till RH70 enligt 3.2.1 nedan. Tabell 1. Data över Rasjön. HHV=högsta högvatten, LV=lågvatten. Angivet värde, RH70 År Kommentar Referens krönhöjd HHV LV innan 1950 243,27 243,37 242,26 kallad "bef regl damm" AM 1951/81 1936-1945 sommartid 243,16 sommardämningsgräns AM 1951/81 1936-1945 vintertid 242,87 vinterdämningsgräns AM 1951/81 1954 243,44 november AM 1951/81 1955 243,21 maj AM 1951/81 1956 243,22 maj AM 1951/81 2009 243,48 december Gislaveds k:n 2012 2010 243,46 april Gislaveds k:n 2012 2011 243,52 december Gislaveds k:n 2012 3.2.1 Höjdsystem Tidigare mätningar, exempelvis aktuell ansökan från 1951, är angivna enligt "Sveriges normalnollplan" vilket tolkas som RH00. Mätningar från ungefär 1980 och framåt (inkluderande Gislaveds kommun 2012) är refererade till RH70 (RH2000 kommer att införas i Gislaveds kommun under 2013 och kommande inmätningar av utskov kommer att anges i RH2000). Skillnaden mellan RH00 och RH70 är ungefär +12 cm och skillnaden mellan RH70 och RH2000 är exakt +12 cm (Mikael Johansson muntligen, GIS, Gislaveds kommun). I tabell 1 är höjder omräknade till RH70, vilka alltså kan komma att räknas om.
RASJÖN - PM HISTORISKA VATTENSTÅND 7 4 Diskussion och kommentarer Som synes i tabell 1 är den historiska variationen av högsta högvatten väldigt liten. Kommande inmätningar (2013) av krönhöjd kommer att utreda huruvida denna är ändrad jämfört med åren 1935-1945 respektive "innan 1950". Vattenstånd efter borttagandet av sättaren 2012 har uppskattningsvis gett en sänkning av sjön. Data kommer att redovisas vid samrådsmöte i juni 2013. Ritningar (Västerbygdens Vattendomstol 1951) visar att den tidigare regleringsdammen "innan 1950" har varit utformat som ett plant, reglerbart utskov. Bredden på utskovet är angiven till 1,6 meter. Det utskov som byggdes 1997 med efterföljande ändringar har ett underströmningsutlopp vilket säkerställt ett flöde i Radan även under lågvatten. 5 Referenser Gislaveds kommun 2012. Angående vattennivån i Rasjön. Redovisning. 3 sidor. Johansson, P. 2008. Redovisning av genomförd biologisk återställning hösten 2008 av Rasjöns utlopp. Rapport till Gislaveds kommun. 4 sidor. Länsstyrelsen i Jönköping. 2012a. Rasjön. Projekt Vattensamverkan. Nissans Vattenråd. 2012. Datablad 1601 Rasjön. www.nissansvvf.se Västerbygdens vattendomstol. 1951. Ansökan om reglering av Rasjön. Ur Markoch miljödomstolens arkiv. 551 sidor.