Kommunfullmäktige 2013-04-15 1 Plats och tid Messingen, restaurangen, Love Almqvist torg 1 Måndagen den 15 april 2013, klockan 19:00-22:50 Beslutande Ledamöter: Enligt bifogad upprops- och omröstningslista Ersättare: Övriga deltagande Lena Sjöberg 26-27 Emma Lindberg 29 Kerstin Qvist 30 Anna-Lena Edwinson 40 Anette Ömossa 41 Björn Eklundh 41 Emma Kaumheimer Utses att justera Christine Hanefalk Ann-Christin Jyttner Justeringens plats och tid Kanslienheten, plan 6, den 22 april 2013 Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 25-59 Ordförande... Justerande... ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige 2013-04-15 Datum för anslags uppsättande 2013-04-23 Datum för anslags nedtagande 2013-05-15 Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset, plan 6, Dragonvägen 86 Underskrift...
Upprops- och omröstningslista den 15 april 2013 Sammanträdestid: 19:00-22:50 Ledamöter Närvaro Ersättare Hemph Torsten, FP Gardos Christina H, 40, första delen i beslutspunkt 3. Gardos Christina H., M Söderqvist Kjell, S Holmberg Jan, M Hjort Stefan, M 41-59 Hjelmstrand Johan, M Kanström Per-Erik, M Kanström Lena, M Hjalmarsson Kent, M Honkanen Linda, M Halldén Jan Olof, M Hanefalk Christine, M Palmstierna Erik, M Öberg Fredrik, M Strandberg Malin, M Ek Jan-Erik, M Kiskeri Desirée, M Strandberg Daniel, M Hector Anitha, M Halldén Ingabrit, M Ax:son Johnson Antonia, FP Klempt Kristina, FP Bromme Eila, FP Karlsson Bengt, FP Björnegren Ellinor, FP Fälth Maria, KD Salmi Ismo, KD Råvik Mattias, M Hansson Lars, M Henningsson Aija, M Gardos Peter, M Wetterling Lillemor, M Jonsson Lennart, FP Opondo James Francis, FP
Magnusson Johan, C Flemström Suzanne, C Brogård Ludwig, C Bäckman Christina, C Berglund Leif, S Rojhan Gustafsson Azadeh, S Rande Lars, S Abdallah Ibrahim, S Lindén Eva, S 25-31 Hagman Åsa, S Ghasemi Penahi, S Curku Bülent, S Karlsson Gun-Britt, S Gustafsson Jakob, S Eklund Bo, S Kashefi Ali, S Jyttner Ann-Christin, S Lindström Gert, S Leach Mari, S Rosen Ann-Marie, S Norberg Sara, S Lundin Björn, S Valtersson Lars, MP Melkersson Ingela, MP Olsen Lennart, MP Kaplas Eeva, MP Veide Andres, MP Blücher Ulla, V Rosén Anders, V Danielsson Jörgen, SD Björkebaum Dahlén Jan, SD
Ersättare Sundgren Mattias, M Groth Lotta, M Råvik Mattias, M Hansson Lars, M Henningsson Aija, M Gardos Peter, M Wetterling Lillemor, M Hjort Stefan, M Haddad Tony, M 29-59 Jonsson Lennart, FP Opondo James Francis, FP Surén Marianne, FP Tunkrans Lars, KD Andersson Eva, KD Flemström Suzanne, C Bäckman Christina, C Edwinson Vanja, S Rande Lars, S Lindén Eva, S Ghasemi Penahi, S Larsson Åsa, S Eklund Bo, S Leskelä Eva, S Norberg Börje, S Andersson Annika, MP Jonsson Kjell, MP 25-40 Hember Carina, MP Lindh Karin, V Biglari Yadollah, V
Kommunfullmäktige 2013-04-15 2 25 Meddelanden Ärendebeskrivning Följande rapporter, skrivelser, beslut etc. meddelas kommunfullmäktige. Uttalande från Bibliotekets Vänner 2013, 2013-02-22. Avsägelse från uppdraget som ersättare i gemensam nämnd för familjerättsliga frågor för Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Sammanträdesprotokoll från Sigtuna kommunfullmäktiges möte i den 21 februari 2013. Förhandsbesked om AB Vårljus årsstämma. Årsstämman är den 7 maj 2013 kl. 18.30. Ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service (LSS) per den 31 december 2012, kvartal 4. Utdrag ur social- och äldrenämndens sammanträdesprotokoll den 25 februari 2013. Protokoll Sammanträdesprotokoll från Norrvatten Förbundsstyrelsen den 6 februari 2013. Sammanträdesprotokoll från styrelsen för AB Vårljus den 15 januari 2013. Sammanträdesprotokoll från styrelsen för AB Vårljus den 13 februari 2013. Sammanträdesprotokoll från Käppalaförbundet Förbundsstyrelsen den 13 februari 2013. Sammanträdesprotokoll från Kommunförbundet brandkåren Attunda den 1 februari 2013. Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av meddelanden. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen av meddelanden.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 3 26 Medborgarförslag om trafiksituationen Breddenvägen samt korsningen Breddenvägen - Sandavägen (KS/2013:110) Ärendebeskrivning Lena Sjöberg har den 5 februari 2013 lämnat ett medborgarförslag om trafiksituationen på Breddenvägen samt korsningen Breddenvägen Sandavägen. Problemet Redan i dag är korsningen Breddenvägen Sandavägen starkt belastad i rusningstrafik. Väntetider på mer än 5 minuter är inte ovanligt och olyckstillbud sker varje vecka. Denna korsning är extra knepig eftersom många inte uppfattar den som en fyrvägskorsning utan endast som en T-korsning. Trafiken till och från hunddagis och brukshundsklubb är i och för sig inte omfattande. Men eftersom den delen av korsningen är så smal att två bilar inte kan mötas utan problem (framför allt vintertid), blir det ofta stopp på Sandavägen när bilar inte kommer åt att svänga in på vägen till dagis/brukshundsklubb pga att en bil redan står där och väntar på att kunna komma ut på eller korsa Sandavägen. Dessutom är själva Breddenvägen smal och slingrig, vilket i och för sig håller hastigheterna nere, men vintertid blir vägen bitvis och tidvis alltför smal. Att möta en buss eller annat större fordon är inte alltid problemfritt på vintern. När förbifarten förbi Bollstanäs skola spärras av för personbilstrafik kommer en stor del av smit-trafiken (800 bilar per dygn enligt senaste beräkningen, större delen troligen under rusningstid) att istället köra Breddenvägen och då även belasta korsningen med Sandavägen. Då blir det ännu svårare för oss som måste korsa Sandavägen i rusningstrafik. Olycksriskerna kommer att öka kraftigt. Förslag till lösning Jag hade trott att man skulle förbättrat den här korsningen i samband med att man anlade gång/cykelbana hela vägen längs Breddenvägen och övergångsställen över Breddenvägen och Sandavägen, men prioriterades väl ner. När man fattat beslut om att helt stänga av förbi skolan av säkerhetsskäl måste korsningen Sandavägen Breddenvägen prioriteras upp. Kommunen har ordnat den fina valrondellen i nästa korsning nu är det den här korsningens tur. En rondell är kanske inte rätt väg att gå i denna trafikerade korsning Sandavägen är så trafikerad, att man antagligen inte skulle kunna komma in i rondellen från Breddenvägen eller hunddagis/brukshundsklubb. Erfarenheter från Åkersberga där man byggde en rondell
Kommunfullmäktige 2013-04-15 4 för att få bukt på en besvärlig korsning visade att svårigheterna bara ökade. Till slut byggdes istället trafikljus. Jag tycker därför att trafikljus vore att föredra. Man kan ju dessutom koordinera trafikljusen med signaler vid övergångsställena över Breddenvägen respektive Sandavägen. Det skulle för bättra säkerheten avsevärt. Bygg snarast om korsningen Breddenvägen Sandavägen! Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 5 27 Medborgarförslag om trafiksituationen Stora vägen (KS/2013:109) Ärendebeskrivning Lena Sjöberg har den 5 februari 2013 lämnat ett medborgarförslag om trafiksituationen på Stora Vägen. Grundproblemet som skulle åtgärdas var alltför höga hastigheter på Stora Vägen. Vid möte med boende längs Stora Vägen (vintern 2012?) framhöll de boende att de absolut inte ville ha en lösning med delvis breddade trottoarer där mötande trafik måste vänta på sin tur. Orsaken till detta är att motorljudet från väntande och gasande (för att hinna före, eller för att ta igen förlorad tid när man väntat) bilar redan i dag vid de platser där den lösningen idag finns upplevs som mycket störande för de boenden intill. Den lösning som då skissades av kommunen var att ena trottoaren skulle breddas längs Stora Vägens hela sträckning. Detta för att dagens breda väg inbjuder till högre hastigheter än de tillåtna 30 km i timmen. Mötesdeltagarna verkade överlag vara nöjda med en sådan lösning, och den tilltalade även andra boende i området som jag pratat med. En tid efter mötet ritade kommunen upp en breddad trottoar i gatan och vi trodde då att arbetet snart skulle påbörjas. Dom om vår förvåning när kommunen istället bygger precis den lösning som mötet inte ville ha breddade trottoarer precis vid busshållplatsen Sutargränd så att gatbredden där bara tillåter en bil i taget. Följden av detta är att de intillboende flera hus ner på de närmaste gränderna nu störs av bullret från framförallt garande men även väntande fordon. Dessutom är det en höjdskillnad i vägen på 4-5 cm (vägbanan vid de breddade trottoarerna är lägre än övriga vägen) så husen vibrerar när bussarna kör över. Att hastigheten längs resten av Stora Vägen skulle ha sjunkit är ytterst tveksamt istället gasar de flesta så fort de tagit sig förbi det trånga stället. Vi boenden upplever absolut inte att hastigheterna har sänkts. Vi märker inte heller av någon minskad trafik, annat än att det är färre bussar. Framkomligheten in på och ut från Sutargränd har dessutom försämrats eftersom vissa ställer sig tvärs över Sutargränds utfart till Stora Vägen när de väntar på att få komma fram. Detta är förhoppningsvis ett övergående problem och är heller inte lika stors om ljudstörningarna. Eventuellt är det samma problem vid den andra nygjorda avsmalningen som ligger närmare Bollstanässkolan. Kommunen bör snarast göra om hela bygget och bygga om Stora Vägen enligt den lösning som skissades vid mötet EN breddad trottoar längs hela Stora Vägen och INTE enfiligt förbi busshållplatsen.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 6 Jan kan tillägga, att det är värre av kommunen att ha samrådsmöten och sedan gå helt emot de boendes synpunkter än att inte alls höra vad medborgarna säger. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 7 28 Medborgarförslag om hastighetssänkande åtgärder på Breddenvägen för att få en säkrare skolväg för Grimsta- och Breddenskolans elever (KS/2013:129) Ärendebeskrivning Claes Bjernekull har den 20 februari 2013 lämnat ett medborgarförslag om hastighetssänkande åtgärder på Breddenvägen för att få en säkrare skolväg för Grimsta- och Breddenskolans elever. Motivering: Breddenvägen mellan Valhallavägen och Bendanrondellen har i dagsläget en mycket bra vägstandard som idag inbjudet till höga hastigheter oaktat att den går genom bostadsområden och förbi två skolor där barn och ungdomar frekvent uppehåller sig vid busshållplatserna. Gällande hastighetsbegränsning på 50 km/tim efterlevs sällan och några skyltar som påminner om gällande hastighet finns ej på vägavsnittet. Många trafikanter verkar vara osäkra på om det är 70 eller 90 km/tim som gäller och kör därefter. Flera allvarliga avkörningsolyckor har de senaste åren inträffat på detta vägavsnitt till följd av fordon som hållit för hög hastighet. Dessutom har ett flertal vägskyltar, lyktstolpar och träd blivit nerkörda av fordon som inte klarat av att hålla sig kvar på vägen. Det brådskar med dessa åtgärder då vi fått information om att kommunen ska försvåra ytterligare för trafik att passera förbi Bollstanässkola och styra över trafiken till Breddenvägen. Kommunen måste förhindra att fordon framöver kan hålla sådana hastigheter på Breddenvägen att dessa riskerar att köra upp på skolbarnens busshållplatser vid Breddenoch Grimstaskolorna. Exempel på åtgärder för att få ner hastigheten på aktuellt vägavsnitt till gällande 50 km/tim kan vara: 1. Ta en del av vägbredden och gör en gång/cykelbana. Man kan då på ett lyckat sätt sammanbinda den nya gång/cykelvägen från Sandaområdet, som idag slutar vid Valhallavägen, med gång/cykelvägen vid Breddenskolan. På detta sätt har man gjort på gamla Stockholmsvägen. Smalare körfält inbjuder inte till fortkörning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 8 2. Sätta ut ett flertal hastighetsskyltar som smalnar av vägen. Detta är något man gjort på ett flertal vägar och gator i kommunen som ej har samma trafikintensitet eller problem med höga hastigheter. 3. Anlägga busspjäll liknande de på Sandavägen vid Skutans dagis som omöjliggör att trafik kan passera då bussarna stannar vid busshållplatserna. Idag några hundra bussar/dygn. Enligt nya direktiv ska hastighetsbegränsningen på 50 km/tim fasas ut och ersättas av 40 eller 60 km/tim. Att redan nu anpassa Breddenvägen till kommande 40 km/tim göra att man kan öka trafiksäkerheten genom en säkrare skolväg för Grimsta- och Breddenskolans elever, något som redan finns vid övriga skolor i kommunen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 9 29 Medborgarförslag om att elever i årskurserna 4-7 inte ska få personliga datorer eller surfplattor (KS/2013:159) Ärendebeskrivning Emma Lindberg har den 7 mars 2013 lämnat ett medborgarförslag om att barn i årskurserna 4-7 inte ska få sina personliga datorer eller Ipads. De påverkar barnens framtid på ett dåligt sätt. I Upplands Väsby finns det skolor som ger ut datorer och Ipads till barnen. Det tycker jag inte är bra, jag har flera argument som bevisar det. Vi kan börja med att när man går i årskurserna 4-7 så behöver man inte ha en dator/ipad i skolan. I det årskurserna så tycker jag att barnen ska läsa och skriva så mycket som möjligt. Om barnen sitter vid datorerna eller Ipaden och använder dem som arbetsböcker, så sjunker barnens skrivkunskaper, samt läskunskaper. Man ska ge barnet riktiga arbetsböcker av papper, och riktiga böcker med omslag. Man blir inte bättre på att skriva eller läsa med hjälp av datorer eller Ipads. Om man tänker på barnens framtid, så behövs skrivkunskaperna och läskunskaperna, för att då komma in på ett bra gymnasium och senare, få ett bra jobb. Om man ger en dator eller en Ipad till ett barn som går i årskurs 5, så finns det en risk att barnets betyg är låga i årskurs 9. Anledningarna till detta är att lektionstiderna störs av datorerna eller Ipaden, och oftast kan lektionstiden gå åt annat som t. ex. spel och sociala nätverk. Sedan får barnen oftast ta med datorerna eller Ipaden hem, och tiden som skulle gå åt läxorna, gick plötsligt till att chatta med en kompis på Facebook. Anledningen till att jag inte skriver att man inte ska ha dator eller Ipads när man går i årskurs 8-9, samt gymnasium, är att det är just då man behöver dem! Tänk efter nu, men kommer att behöva söka efter information till betydligt mycket större uppgifter än vad man måste göra när man går i årskurserna 4-7, då ska man helt enkelt använda böcker! Om detta system ändras, så tror jag att barnens framtid kommer att se ljus ut. För att det är just det jag tänker på, barnens framtid. Inte på att vara rättvis. Jag tycker inte man ska stoppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting, för detta är ett problem! Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 10 Yttranden i kommunfullmäktige Christine Hanefalk (M) och Kristina Klempt (FP) yttrade sig i ärendet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 11 30 Medborgarförslag om att minst en gång om året få elda trädgårdsavfall (KS/2013:164) Ärendebeskrivning Kerstin Qvist har den 8 mars 2013 lämnat ett medborgarförslag om eldning av trädgårdsavfall. Mitt förslag är att även vi i Upplands Väsby minst en gång om året ska kunna få elda vårt trädgårdsavfall. Detta under förutsättning att inte eldningsförbud är utfärdat från brandmyndigheten. Bilagt är Storstockholms brandförsvars lista över våra grannkommuners regler för eldning. Jag har även skrivit dit Sollentuna och Sigtuna efter att ha tagit del av deras regler. Som framgår av bilagda lista är U-V den enda av dessa kommuner som inte tillåter eldning överhuvudtaget. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 12 31 Medborgarförslag om ekonomiskt bidrag till nej-sidan (KS/2013:175) Ärendebeskrivning Rolf Eriksson har den 20 mars 2013 lämnat in ett medborgarförslag om ekonomiskt bidrag till nej-sidan gällande information till medborgarna om Väsby sjöstad. Eftersom Ja-sidan tydligen har obegränsad ekonomi så är det väl motiverat att Nej-sidan får ekonomiskt stöd för Info till kommuninvånarna angående Väsby-Sjöstad. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för beredning.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 13 32 Svar på medborgarförslag om att sätta upp vägguret från gamla Carlslund på Väsbyskolans idrottshall - vid Hugo Sabels torg (KS/2012:206) Ärendebeskrivning Leif Welander har den 24 april 2012 lämnat ett medborgarförslag rörande utsmyckning av Hugo Sabels Torg. Kommunen förbereder just i dagarna två torg som ska namnges för att hedra några i kommunen framträdande personer. Förre kommunalrådet Bengt Sparrman och Hembygdsföreningens förre ordförande Hugo Sabel. Bengt Sparrmans torg ska ju prydas av skulpturen Helgpappan medan jag ännu inte hört/sett några förslag till utsmyckning av Hugo Sabels torg. Varför inte sätta upp uret som fanns på gamla Carlslund på den tråkiga vägg på Väsbyskolans idrottshall, som idag vetter mot Hugos torg? Urverket plockades för några år sedan ned och ställdes upp på baksidan av hembygdsgårdens vagnslider. Där har det nu stått, väl inpackat i presenning och borde efter viss teknisk renovering av främst urverket, kunna sättas i fungerande skick. Förslagsställaren ger genom en bild förslag på placering av urverket. Förutom urverket borde väggen också målas med något kul mönster eller åtminstone annan färg än vitt. Kommunfullmäktiges har lämnat över förslaget till kommunstyrelsens för besvarande. Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott har yttrat sig. Teknik- och fastighetsutskottets yttrande Teknik- och fastighetsutskottet anser att det är ett trevligt förslag, ett vackert väggur kan vara ett fint inslag i gatubilden. För att ge Väsbyborna en positiv upplevelse ska det dock alltid vara i funktion och visa rätt tid. Detta kräver tillsyn och skötsel, något som dessvärre inte ryms inom den driftbudget som kontoret har i dag. Kontoret har låtit genomföra en noggrann statuskontroll av urverket. Kostnaden för att åter sätta detta urverk i funktion beräknas till drygt 300 000 kronor, till detta tillkommer kostnaden för montage på väggen. Teknik- och fastighetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget. Detta med hänsyn till urverkets dåliga kondition och därmed stora reparationsbehov samt kontorets pressade driftbudget.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 14 Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret instämmer i det som teknik- och fastighetsutskottet framför i sitt yttrande. Förutom ca 300 000 kronor i reparation tillkommer kostnader för montering samt drift. Det är svårt att räkna ut exakt vad driftskostnaderna kan bli framöver men en uppskattning är att det de första åren blir tämligen låga, cirka 10 000 kronor. Naturligt är, att ju fler år som går från reparationen ökar driftskostnaderna, efter tio år beräknas driften bli minst 50 000 kronor. Förslaget innebär inte att möjligheten försvinner att vid ett senare tillfälle ta tillvara vägguret, så att det kan skapa värde för Väsbyborna. För att säkerställa den möjligheten kommer kommunen se till att förvaringen tryggas. Utifrån detta och nuvarande ekonomiska läge föreslår kommunledningskontoret att medborgarförslaget avslås. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Yrkanden i kommunstyrelsen Leif Berglund (S) yrkar att medborgarförslaget bifalls och att klockan sätts upp när ekonomin så tillåter. Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag mot Leif Berglunds yrkande om att bifalla förslaget. Kommunstyrelsen bifaller ordförandes förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 15 Reservation Leif Berglund, Anneli Andersson Shamsizadeh, Ibrahim Abdallah, Gert Lindström och Ann-Christin Jyttner (alla S) reserverar sig mot beslutet. Yrkanden i kommunfullmäktige Leif Berglund (S) yrkar att medborgarförslaget bifalls och att klockan sätts upp när ekonomin så tillåter. Per-Erik Kanström (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot Leif Berglunds yrkande om att bifalla förslaget. Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Beslutet skickas till: Förslagsställaren Carl Bachman, Kontoret för samhällsbyggnad
Kommunfullmäktige 2013-04-15 16 33 Svar på medborgarförslag om att ta bort stoppskylt i korsningen Cedernäsvägen (nu Frestavägen) Länsmansvägen (KS/2012:120) Ärendebeskrivning Erland Renström har den 22 januari 2012 lämnat ett förslag om att ta bort stoppskylten som finns i korsningen Cedernäsvägen (nu Frestavägen) och Länsmansvägen. Motivering: Av okänd anledning har lämna företräde bytts ut om stopp ett byte som inte har förankring i det allmänna rättsmedvetandet, många förare struntar i påbudet, 3 ggr under hösten har skylten dessutom avlägsnats! Ur miljösynpunkt är det givetvis fel att påbjuda stopp och ny start Notera! Korsningen är glest trafikerad! Teknik- och fastighetsutskottet har yttrat sig i ärendet. Teknik- och fastighetsutskottets yttrande Gata/parkenheten har, efter önskemål från Stockholms lokaltrafik (SL) och flera medborgare, i början av 2012 infört stopplikten. Korsningen bedöms både av kontoret för samhällsbyggnad, och många som trafikerar den, som trafikfarlig. Av den anledningen anser kontoret det nödvändigt att skylten är kvar. Tidigare uppkomna incidenter har minskat efter att stopplikten infördes. Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Motiveringen till förslaget är att det är en farlig korsning som haft flera incidenter samt att stopplikten infördes efter önskemål från Stockholms lokaltrafik (SL) och flera medborgare. Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret har inget ytterligare att tillföra ärendet. Kontoret föreslår att kommunstyrelsen fattar beslut enligt teknik- och fastighetsutskottets förslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 17 Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Beslutet skickas till: Förslagsställaren
Kommunfullmäktige 2013-04-15 18 34 Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande Per-Erik Kanström, om kommunens representation vid mässor, kurser och konferenser (KS/2013:82) Ärendebeskrivning Leif Berglund (S) framförde på kommunfullmäktiges möte den 11 februari 2013 19 följande interpellation till kommunstyrelsens ordförande Per-Erik Kanström (M). Det är viktigt att hålla koll på kostnaderna som rör kommunens deltagande på mässor, kurser, konferenser och event. Med anledning av detta skulle jag vilja ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Hur stor var kommunens totala kostnad för deltagande av tjänstemän, politiker och politiska sekreterare på kurser, konferensen, event och mässor 2012? 2. Hur många och vilka tjänstemän, politiker och politiska sekreterare deltog vid den kommunalekonomiska mässan i Malmö 2012? 3. Vad var den totala kostanden, resor, logi, deltagar- och inträdesavgifter mm för samtliga deltagare? 4. Hur många och vilka tjänstemän, politiker och politiska sekreterare deltog i Almedalen 2012? 5. Vad var den totala kostnaden, resor, logi, deltagar- och inträdesavgifter mm för samtliga deltagare? Svar från kommunstyrelsens ordförande Per-Erik Kanström (M) Per-Erik Kanström (M) lämnar följande svar på interpellationen. Leif Berglund har genom interpellation (KS/2013:82) frågat mig angående kostnader kommunens resor och konferenser under 2012. Särskild redovisning ska ske avseende KOMMEK (kommunekonomidagarna i Malmö) och Almedalsveckan i Visby. Bakgrund Upplands Väsby kommun är en av de kommuner som förändrats mest och i snabbast takt de senaste 5 åren. Om förändringarna varit positiva eller negativa får varje individ själv avgöra.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 19 En viktig strategi i förändringsarbetet har varit att ta intryck av andra, inom och utom landets gränser. Bland annat gav en studieresa med kommunalråd och oppositionsråd till USA och Kanada under förra mandatperioden inspiration till införandet av Väsby Direkt, kommunens serviceorganisation i första linjen. Införandet av Väsby Direkt har ökat såväl tillgängligheten som snabbheten i kommunens dialog och service till medborgarna. Inom området stadsbyggnad har Miljö- och Planutskottet sedan flera år tillbaks gjort studieresor för att få inspiration för kommunens fysiska planering. Ett tydligt exempel på intryck som idag avspeglas i Upplands Väsby är Messingenhusets utformning med kortenstålsfasad. Inspiration till denna utformning fick Miljö- och Planutskottet vid en resa till Schweiz. Ett av kommunens övergripande mål är att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarperspektivet är också ett av fyra perspektiv i kommunens ledningssystem som antas av Kommunfullmäktige varje år. En viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. Något som bland annat sker genom studiebesök, kurser och konferenser för kommunens personal. Vid sidan av ovanstående har kommunen valt att tydligt visa för andra intressenter (kommuner, företag och medborgare) vad vi gör och på vilket sätt. Detta har gett resultat i form av att många vänder sina blickar till Upplands Väsby för att få inspiration till sitt eget utvecklingsarbete. De senaste åren har Upplands Väsby blivit uppmärksammat genom såväl priser som att bli inbjuda som arrangörer och talare vid mässor, seminarier och konferenser. Under 2012 fick kommunen priser för bland annat utvecklingsarbetet i Fyrklövern (Quality Innovation of the year), och Stora Samhällsbyggnadspriset för utformningen av Messingen. Det senaste 1,5 åren har dessutom, inte mindre än, 180 av landets 290 kommuner besökt Upplands Väsby i studiesyfte. Det är en anmärkningsvärt hög siffra och ett bevis på det vi gemensamt åstadkommit. Svar på interpellationen 1. Hur stor var kommunens totala kostnad för deltagande av tjänstemän, politiker och politiska sekreterare på kurser, konferenser, event och mässor 2012? Den totala kostnaden för samtliga kurser, konferenser, event och mässor för samtlig personal i kommunen uppgick 2012 till 8 646 000 kr. Detta belopp omfattar samtliga av kommunens ca 1 400 månadsanställda. Beloppet innebär att mindre än 0,5 procent av kommunens omslutning gick till kompetensutveckling i form av kurser och konferenser för personal och politiker 2012. Fördelat per månadsanställd blir beloppet 6 100 kr per anställd. 2. Hur många och vilka tjänstemän och politiker och politiska sekreterare deltog vid den kommunekonomiska mässan i Malmö 2012? Totalt deltog 38 tjänstemän, politiker och politiska sekreterare vid KOMMEK i Malmö 2012, se bilaga. KOMMEK hålls vartannat år och innebär kompetensutveckling för
Kommunfullmäktige 2013-04-15 20 kommunens ekonomer. Vid KOMMEK förra året var också Upplands Väsby som organisation deltagare i ett av mässans seminarier, se bilaga. Anledningen till att hela kommunledningen, inklusive kommunalråd och politiska sekreterare deltog, var att mässan kombinerades med kommunledningens höstkonferens. 3. Vad var den totala kostanden, resor, logi, deltagar- och inträdesavgifter mm för samtliga deltagare? Totalt kostade kommunens deltagande på KOMMEK 349 641 kr, dvs ca 9 000 kr per deltagare. 4. Hur många och vilka tjänstemän, politiker och politiska sekreterare deltog i Almedalen 2012? Almedalen är en plats där av tradition politiker träffas under några dagar för att debattera viktiga frågor. Med åren har Almedalsveckan utvecklats till en mötesplats för journalister, intresseorganisationer, myndigheter, fackförbund och andra opinionsbildare som vill hitta samarbeten kring och diskutera olika aktuella frågor. I Upplands Väsby har vi valt att för tredje året i rad 2012 att använda denna arena för att visa upp kommunen som en aktiv aktör i ett antal relevanta frågor. Detta är helt i linje med Kommunfullmäktiges mål och uppdrag inom exempelvis miljö- och klimatområdet där vi ska vara ett föredöme. Att aktivt synliggöra vårt arbete och söka nya samarbetspartners är också helt i linje med den av Kommunfullmäktige beslutade kommunikationspolicyn och den vision som vi gemensamt håller på att arbeta fram. Kommunen som organisation var inbjuden att delta i flera arrangemang, bland annat hos tidningen Miljöaktuellt och då i en diskussion kring vindkraft. Från kommunledningen deltog kommundirektör Björn Eklundh i ett seminarium om mutor och bestickning arrangerat av revisionsbolaget Ernest & Young. Vidare var kommunen medarrangör i en debatt kring framtidens skola där undertecknad samt Simon Martelius, elev på VNG, tillsammans med lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén deltog. Kommunen deltog också i två seminarier om samhällsfastigheter arrangerade av fastighetsbolaget HEMSÖ (ägare till Messingen) och konsultföretaget NAI-Svefa. Vid sidan av detta bevakade undertecknad tillsammans med kommundirektör Björn Eklundh de arrangemang som Swedavia anordnat, bakgrunden är det miljötillstånd som Swedavia ansökt om där Upplands Väsby är starkt påverkat. På kommunens bekostnad deltog 16 tjänstemän, politiker och politiska sekreterare under hela eller delar av Almedalsveckan, se bilaga. Vid sidan av detta deltog flera politiker som rest till Almedalen på egen eller arbetsgivarens bekostnad. Moderaternas politiska sekreterare reste till Almedalen på partiets bekostnad, dock tog hon del av den lägenhet som hyrts för kommunens räkning (detta genom att nyttja en tältsäng i undertecknads och kommunalrådet Johan Hjelmstrands dubbelrum).
Kommunfullmäktige 2013-04-15 21 5. Vad var den totala kostnaden, resor, logi, deltagar- och inträdesavgifter mm för samtliga deltagare? Den totala kostnaden för kommunens deltagande i Almedalsveckan uppgick till 96 133 kr, dvs ca 6000 kr per deltagare. I ärendet yttrar sig även Leif Berglund (S), som ställt interpellationen, samt Kristina Klempt (FP) och Lars Valtersson (MP).
Kommunfullmäktige 2013-04-15 22 35 Svar på interpellation till social- och äldrenämndens ordförande Maria Fälth om nedläggningen av Väsby Kvinnojour (KS/2013:81) Ärendebeskrivning Leif Berglund (S) framförde på kommunfullmäktiges möte den 11 februari 2013 20 följande interpellation till social- och äldrenämndens ordförande Maria Fälth (KD). Den 19 december vid lunchtiden nåddes jag och övriga gruppledare av beskedet att Väsby Kvinnojour tvingas lägga ner med omedelbar verkan. Anledningen uppgavs vara att kvinnojourens ekonomi inte kunnat tryggas på längre sikt. Bland annan handlar det om att kunna trygga ekonomin för en anställd på heltid under längre tid. Väsby Kvinnojour fyller en viktig roll och utför många uppgifter som det är svårt för den kommunala socialjouren att hantera. Inte minst att finnas till hands för kvinnor i utsatta situationer men också att hålla kontakt med polis och socialtjänst. Dessutom har Väsby Kvinnojour lång erfarenhet av att jobba med kvinnor som befinner sig i en destruktiv situation och snabbt behöver stöd och hjälp. Jag blev upprörd då jag fick meddelandet. Särskilt som jag vet att samtliga partier i sina valprogram gått fram med att Väsby Kvinnojour ska stödjas. Att nu göra något annat måste ses som ett svek. Jag vill därför ställa följande frågor till Social- och äldrenämndens ordförande Maria Fäldt: 1. Varför har Väsby Kvinnojour lagts ner? 2. Varför har det inte gått att hitta en långsiktig lösning på ekonomin för Väsby Kvinnojour? 3. Vilken roll har du spelat för att situationen blivit som den blivit? 4. Tycker du att det är viktigt att det finns frivilligorganisationer som utför socialt arbete? 5. Om du svarat ja på frågan ovan, varför får då inte Väsby Kvinnojour ett tillräckligt kommunalt stöd? Svar från social- och äldrenämndens ordförande Maria Fälth (KD) Maria Fälth (KD) lämnar följande svar på interpellationen. Leif Berglund har interpellerat mig i min funktion som ordförande i social- och äldrenämnden i Upplands Väsby Kommun. Interpellationen handlar om Väsby Kvinnojour och beslutet att avveckla dess verksamhet. Mina svar finns angivna nedan i direkt anslutning till Leif Berglunds frågor.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 23 1. Varför har Väsby Kvinnojour lagts ner? Väsby Kvinnojour har själva beslutat att lägga ner sin verksamhet då de ansåg att kommunen inte gick dem till mötes gällande ekonomiskt stöd i form av möjligheten att anställa en person på jouren. Detta trots att kommunen under de senaste åren tillsammans med jouren fått stöd i form av statliga medel, som var avsatta för att utveckla verksamheten i och med Kvinnojourer och andra liknande verksamheter. Från kommunens håll har vi inte tvekat över att dessa pengar även skulle komma under 2013, men här gick kommunens och jourens meningar isär. En förening är självständig i förhållande till kommunen, och har den bestämt sig för att det inte finns någon framtid tillsammans med kommunen och de pengar som ändå finns att hämta, är det ändå till slut föreningens eget beslut. I samband med att Väsby Kvinnojour informerade om att man lade ner sin verksamhet den 19 december 2012, var det även fler jourer anslutna till ROKS, som valde att avsluta sin verksamhet. 2. Varför har det inte gått att hitta en långsiktig lösning på ekonomin för Väsby Kvinnojour? Jouren och kommunen har haft två skilda uppfattningar om hur de pengar som skulle ha kunnat sökas för 2013 skulle vara tillräckliga eller inte. Kommunen har framfört att den, tillsammans med Kvinnojouren, var intresserad av att söka pengar, men det har visat sig att Kvinnojouren inte var intresserad av detta. Kommunen erbjöd jouren att anställa en person från och för jouren under det första kvartalet 2013, för att säkerställa att det inte blev något glapp i bemanningen. Detta var Kvinnojouren inte intresserad av och därmed kunde vi inte nå en överenskommelse denna väg. Hade kommunen och Kvinnojouren gjort en gemensam ansökan hade kommunens förslag att ändra på strukturen för hur den och Kvinnojouren skulle samverka kunnat bli verklighet. Denna samverkan skulle ha utmynnat i att kvinnojouren skulle få verksamhetsbidrag från kommunen och genom detta kunnat påverka sin verksamhet på ett helt annat sätt, utan direkt inblandning av kommunen i verksamheten. 3. Vilken roll har du spelat för att situationen blivit som den blivit? Jag har som ordförande i social- och äldrenämnden följt utvecklingen och deltagit i möten med Kvinnojouren och haft ett antal möten med socialtjänstens tjänstemän. Som ordförande har jag tagit del av både socialtjänstens och Kvinnojourens argument för om vi tillsammans skulle få statliga medel eller inte. Som mottagare av många mail och brev har jag vägt för och emot argumenten om vår gemensamma ansökan skulle lyckas eller inte. Till slut var det ändå den mångåriga professionen på socialtjänsten som övertygade mig. Tyvärr lyckades vi inte övertyga Kvinnojouren om möjligheten at lyckas i bidragssökandet, ej heller lyckades vi inte genomföra anställningen av någon från kvinnojouren under 2013 års första kvartal.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 24 4. Tycker du att det är viktigt att det finns frivilligorganisationer som utför socialt arbete? Min åsikt i denna fråga är känd och den är att jag högt värdesätter frivilligorganisationer som utför både socialt- och annat arbete. Jag har under ett flertal år varit medlem i Väsby Kvinnojour, och genom medlemsavgift stöttat verksamheten. Detta har jag gjort då jag tycker att verksamheten är mycket viktig i vårt arbete för att skydda kvinnor och barn från våld i nära relationer. Under en lång tid, ända sedan tillträdet som ordförande i Social- och äldrenämnden i januari 2007 har jag haft kontinuerlig kontakt med Väsby Kvinnojour. Jag har varit med på medlemsmöte i den lägenhet som Kvinnojouren hade som skyddat boende och jag har deltagit i många samtal innan och under möjligheten för Kvinnojouren att ha en person anställd. 5. Om du svarat ja på frågan ovan, varför får då inte Väsby Kvinnojour ett tillräckligt kommunalt stöd? Jag har ovan redogjort för hur kommunen på olika sätt stöttat kvinnojourens arbete. Till slut valde Kvinnojouren att inte längre delta i samarbetet med kommunen. Kommunen har också stått för kostnader för driften av jourens verksamhet, kostnader som föreningar i allmänhet inte får täckta av skattemedel. Som en del i samarbetet mellan kommunen och jouren skrevs det den 1 april 2008 ett avtal där Kvinnojouren tog på sig att engagera fler personer att delta i jourens arbete, så att de aktiva vid den tiden skulle kunna avlastas ett tungt jobb och för att se till så att generationsskifte kunde genomföras. Denna del av avtalet har vad jag kan se inte genomförts från jourens sida. Detta kan, tillsammans med jourens tvivel på att de sökta medlen skulle för 2013 skulle erhållas, vara en anledning till nedläggningen. Som medlem i Väsby Kvinnojour har jag inte fått någon information och möjlighet att delta i beslutet om att lägga ner jouren, ej heller blivit kallad till något årsmöte för att diskutera nedläggningen. I ärendet yttrar sig även Leif Berglund (S), som ställt interpellationen.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 25 36 Redovisning av ej färdigbehandlade medborgarförslag och motioner (KS/2012:411) Ärendebeskrivning Två gånger per år ska kommunfullmäktige få en redovisning över de motioner och medborgarförslag som är äldre än ett år och inte har behandlats färdigt. I oktober 2012 fick kommunfullmäktige senast en redovisning. Följande motioner och medborgarförslag har inte blivit besvarade inom ett år: Medborgarförslag Medborgarförslag angående avlägsnande av stoppskylt i korningen Cedernäsvägen (nu Frestavägen) Länsmansvägen (KS/2012:120) Erland Renström har den 22 januari 2012 lämnat ett förslag om att ta bort stoppskylten som finns i korsningen Cedernäsvägen (nu Frestavägen) och Länsmansvägen. Medborgarförslaget behandlades på kommunfullmäktige den 19 mars 2012 då ärendet överlämnades till kommunstyrelsen, som i sin tur överlämnade den till teknik- och fastighetsutskottet för besvarande. Teknik- och fastighetsutskottet behandlade ärendet den 19 februari 2013, medborgarförslaget ska slutligen behandlas på kommunfullmäktige den 15 april 2013. Motioner Motion angående upprustning av Skeppartorp och investeringar för att göra Skeppartorp mer tillgänglig för camping (KS/2011:275) Leif Berglund och Ann-Christin Jyttner (båda S) har den 23 augusti 2011 lämnat en motion om upprustning av Skeppartorp och investeringar för att göra Skeppartorp mer tillgängligt för camping. De önskar att kommunen tar fram ett program för upprustning av Skeppartorp och att kommunen rustar upp Skeppartorp för att göra det till en bra anläggning för camping och rörligt friluftsliv. Motionen behandlades på kommunfullmäktige den 12 september 2011 då ärendet överlämnades till kommunstyrelsen för beredning. Motionen skickades på remiss till kultur-
Kommunfullmäktige 2013-04-15 26 och fritidsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott. Samtliga nämnder har behandlat remissen. Motionen ska behandlas på kommunfullmäktige i maj eller juni 2013. Motion Bygg miljövänligt på Smedgärdstomten (KS/2012:39) Lars Valtersson och Lennart Olsen, båda (MP) har den 24 januari 2012 lämnat in en motion om att bygga hus med trästomme på Smedsgärdstomten, miljövänliga hus. De föreslår att ge berörda kommunala organ i uppdrag att snarast påbörja planeringen för en bostadsbebyggelse i flerfamiljshus på den före detta Smedsgärdsskolans tomt, sluta avtal med lämplig byggherre, gärna något av kommunens bostadsbolag och gärna som hyreshus, att genomföra bebyggelsen samt att i avtal med byggherren säkerställa att husen byggs med de högst ställda miljökraven, däribland stomme av trä. Motionen behandlades på kommunfullmäktige den 13 februari 2012 då ärendet överlämnades till kommunstyrelsen för beredning. Motionen är fortfarande på beredning och behandlas på kommunfullmäktige i maj eller juni 2013. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner redovisningen. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. Yttranden i kommunfullmäktige I ärendet yttrar sig Lars Valtersson (MP). Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningen.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 27 37 Utvärdering av rutin för beredning av motioner och medborgarförslag (KS/2008:69) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 2 mars 2009 om nya rutiner för beredning av motioner och medborgarförslag. Rutinerna innebär att motioner och medborgarförslag som väckts i kommunfullmäktige ska behandlas på närmast följande kommunstyrelse sammanträde för beslut om omfattning av remissen. Samma rutin gäller för medborgarförslag som kommunfullmäktige beslutat överlämna till kommunstyrelsen för beredning. Inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges behandling av ärendet får ansvarigt kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare i kommunstyrelsen yttra sig skriftligt över motionen och lämna förslag till beslut. Rutinen skulle utvärderas efter november månads utgång 2009 men eftersom antalet motioner och medborgarförslag var tämligen lågt (en motion och sju medborgarförslag) valde man att avvakta och utvärdera när man fått ett högre antal motioner och medborgarförslag att ta med i utvärderingen. Kommunledningskontorets utvärdering av rutinerna Rutinen om att motioner och medborgarförslag som ställts i fullmäktige ska tas upp vid kommunstyrelsens nästkommande sammanträde för beslut om omfattning av remissen har inte följts. Efter att medborgarförslaget/motionen har ställts i fullmäktige har kommunledningskontoret beslutat om remittering. På detta vis har man sparat cirka en månad i handläggningstid. Värt att nämna är att sättet inte har eliminerat politikens möjlighet att påverka på beredningsprocessen. Politiken har alltid möjlighet att yrka på kommunfullmäktiges sammanträde ifall de inte håller med den process tjänstemännen föreslagit. Därför föreslås att beslutet om remittering ska fattas av kommunledningskontoret efter kommunfullmäktiges sammanträde. Rutinen om att vänta på nästkommande sammanträde med kommunstyrelse slopas. Den andra nya rutinen som ger ansvarigt kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare i kommunstyrelsen rätt att yttra sig skriftligt över motionen och lämna förslag till beslut i kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges behandling av motioner och medborgarförslag har inte använts. En orsak anses vara att politiken redan har andra möjligheter att yttra sig, som till exempel att yrka på själva sammanträdet eller möjligheten att lämna in ett särskilt yttrande. Därmed har det inte funnits behov av den nya rutinen. Kommunledningskontoret föreslår att rutinen slopas.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 28 Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Beslut om omfattning av remiss ska fattas av kommunledningskontoret efter kommunfullmäktiges sammanträde. Rutinen om att vänta på nästkommande sammanträde med kommunstyrelse slopas. 2. Rutinen om att inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges behandling av motionen och medborgarförslaget får ansvarigt kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare i kommunstyrelsen yttra sig skriftligt över motionen och lämna förslag till beslut slopas. 3. Förändringarna gäller från och med 1 maj 2013. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Enligt förslag. Kommunfullmäktiges beslut 1. Beslut om omfattning av remiss ska fattas av kommunledningskontoret efter kommunfullmäktiges sammanträde. Rutinen om att vänta på nästkommande sammanträde med kommunstyrelse slopas. 2. Rutinen om att inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges behandling av motionen och medborgarförslaget får ansvarigt kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare i kommunstyrelsen yttra sig skriftligt över motionen och lämna förslag till beslut slopas. 3. Förändringarna gäller från och med 1 maj 2013. Beslutet skickas till: Samtliga styrelser och nämnder Per-Ola Lindahl, kommunledningskontoret
Kommunfullmäktige 2013-04-15 29 38 Utvärdering av förenklad hantering av medborgarförslag (KS/2008:152) Ärendebeskrivning I mars 2009 beslöt kommunfullmäktige om att införa nya regler för en förenklad hantering av medborgarförslag med stöd av kommunallagen 5 kap. 25. De nya reglerna innebär att fullmäktige kan besluta att överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag. Beslutanderätten kan inte överlåtas i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. En tjänsteman på den enhet/kontor som medborgarförslaget handläggs på ansvarar för att ge återkoppling till förslagsställaren om ärendets fortsatta gång och på vilka sammanträden medborgarförslaget ska tas upp och när beslut ska fattas. Hanteringen av de nya reglerna skulle utvärderas efter ett år, senast april 2010. Eftersom antalet inkomna medborgarförslag var lågt, valde man att vänta några år till för att få ett större underlag för utvärderingen. Mellan april 2009 och december 2012 har 40 stycken medborgarförslag lämnats in till kommunen. 27 av medborgarförslagen överlämnades av kommunfullmäktige till en annan nämnd för att besluta i ärende, de övriga medborgarförslagen (13 stycken) har behandlats i fullmäktige. Kommunledningskontorets utvärdering Fördelen med möjligheten att överlåta ett medborgarförslag till kommunstyrelsen eller annan nämnd är att rätt kontor har behandlat medborgarförslaget. Dock har konsekvensen blivit att fullmäktige tappat i kontakten med medborgarna och i sin befogenhet att besluta i medborgarförslagen eftersom besluten endast kommit upp som meddelanden på fullmäktiges sammanträden. Enligt arbetsordningen för kommunfullmäktige står kanslienheten för den första kontakten med förslagsställaren. Handläggaren ansvarar för att återkoppla till förslagsställaren om ärendets fortsatta gång och på vilka sammanträden medborgarförslaget ska tas upp och när beslut ska fattas. För att förtydliga och förenkla rutinen kring vem som har kontakt med förslagsställaren föreslår kommunledningskontoret att kanslienheten har kontakten med förslagsställaren. Eftersom kommunfullmäktige är det organ som i kommunen ska representera invånarna och det är till fullmäktige som medborgarna ställer förslagen är det naturligt att besluten också
Kommunfullmäktige 2013-04-15 30 fattas där. Därför ser kommunledningskontoret att man slopar regeln om att överlåta medborgarförslag till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet. Regeln om ettårsfristen ser kommunledningskontoret som viktig för att medborgarna ska känna att de har en verklig påverkansmöjlighet. Därför understryker kommunledningskontoret vikten av att medborgarförslagen ska beredas så att beslut kan fattas inom ett år. Även rutinerna kring återkoppling till förslagsställaren ska stärkas och ses över så att rutinen inte fallerar. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1. Kommunfullmäktige beslutar att slopa regeln om att fullmäktige kan besluta att överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag. Samtliga medborgarförslag ska beslutas om i kommunfullmäktige. 2. Följande ändringar införs i fullmäktiges arbetsordning 30 : Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige genom ett medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och innehålla namn, adress och telefonnummer. Medborgarförslaget kan lämnas in personligen, per brev, e-post eller via e-tjänst på kommunens webbsida. Medborgarförslag ska lämnas in till kommunstyrelsens kansli senast 14 dagar innan fullmäktiges sammanträde. Kanslienheten skickar en bekräftelse till förslagsställaren på att medborgarförslaget tagits emot och informerar samtidigt om på vilket sammanträde förslaget kommer att tas upp. Förslaget anmäls under punkten Medborgarförslag. Förslagsställaren får därefter möjlighet att presentera sitt förslag. Fullmäktiges ledamöter får också tillfälle att ställa frågor, dock ska ingen debatt tillåtas. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i fullmäktige om det ligger inom ramen för fullmäktiges befogenhetsområde. Samtliga medborgarförslag bereds och beslutas av kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige 2013-04-15 31 Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren meddelas. Det görs av kanslienheten. 3. De nya reglerna gäller från och med den 1 maj 2013. Ordförandes förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Enligt förslag. Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att slopa regeln om att fullmäktige kan besluta att överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag. Samtliga medborgarförslag ska beslutas om i kommunfullmäktige. 2. Följande ändringar införs i fullmäktiges arbetsordning 30 : Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige genom ett medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och innehålla namn, adress och telefonnummer. Medborgarförslaget kan lämnas in personligen, per brev, e-post eller via e-tjänst på kommunens webbsida. Medborgarförslag ska lämnas in till kommunstyrelsens kansli senast 14 dagar innan fullmäktiges sammanträde. Kanslienheten skickar en bekräftelse till förslagsställaren på att medborgarförslaget tagits emot och informerar samtidigt om på vilket sammanträde förslaget kommer att tas upp.