Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19
4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas förvaltningar. Dessa riskinventeringar har resulterat i handlingsprogram, där varje förvaltning ansvarar för sin del av kommunens handlingsprogram. Handlingsprogrammen är sammanställda i varje kommuns övergripande plan för säkerhet & trygghet./15,16/ Räddningstjänstens riskanalyser består av två delar. Den ena baseras på statistik från de senaste 5 årens utryckningar. Hänsyn måste även tas till större olyckor som inträffar mer sällan. Det är därför nödvändigt att även bedöma konsekvensen av, och kommunernas förmåga att hantera, en sådan olycka. Därför har även en värdering gjorts av större händelser som skulle kunna inträffa i Enköping och Håbo. Del 1 Vardagsolyckor Statistik över räddningstjänstinsatserna i Enköping och Håbo kommun ger en bild av vilka situationer som räddningstjänsten bör tränas för och förväntas klara av. Det statistiska underlaget är ganska magert om man endast utgår från två mindre svenska kommuner. Därför görs även en jämförelse med nationell statistik. Det förväntade skadevärdet skall endast användas som ett jämförelsetal och inte som en definitiv skadekostnad. Analysen ger en bild av läget vid ingången av 2007 samt en fingervisning om vart förebyggande åtgärder kan tänkas göra störst nytta. Framtida analyser kan förhoppningsvis visa om det förebyggande arbetet ger önskad effekt. För varje olyckstyp har, utifrån nationell statistik, gjorts en sannolikhetsfördelning av konsekvenserna i fem olika klasser (se tabeller nedan). Egendom värderas i kronor och liv i skadepoäng enligt Bengt Mattsson rapport Priset för vår säkerhet./5/ Konsekvens för liv och hälsa Konsekvens för egendom Klass Beskrivning Poäng Klass Skadekostnad [kkr] L1 Övergående lindriga obehag 0,2 E1 < 100 L2 Enstaka lindrigt skadade 2 E2 100 1 000 L3 Enstaka svårt skadade 50 E3 1 000 5 000 L4 Enstaka dödsfall, flera skadade 400 E4 5 000 20 000 L5 Flera dödsfall, medicinsk katastrof 2 000 E5 > 20 000 Tabell 8. Konsekvensbedömning i 2 kategorier och 5 klasser. Denna metod för värdering av insatser är ganska osäker på grund av insatsernas ringa antal. Variationer mellan åren slår ganska hårt mot slutvärdet. Men metoden kan ändå ge en fingervisning om vad olika larm kostar kommunen eller samhället. Metoden tar inte hänsyn till konsekvenser för miljön. För att förtydliga hur riskanalysen är gjord följer här två exempel, till delar, hämtade från räddningstjänsten i Jönköping som arbetat fram metoden i samarbete med Statens räddningsverk. Exemplen gäller trafikolyckor i tätort och brand i lantgård. 12
Varje år inträffar cirka 10 280 trafikolyckor i Sverige. Vägverkets och Räddningsverkets statistik visa att konsekvenserna av en trafikolycka i tätort fördelar sig som i diagrammet nedan: Trafikolyckor, konsekvens för liv/hälsa 60 50 40 30 20 10 0 L1 L2 L3 L4 L5 Konsekvensklass Diagram 1. Sannolikheten för olika konsekvenser vid en trafikolycka i tätort. /9/ Diagrammet visar att om en trafikolycka inträffar i en tätort är det cirka 52 % chans att konsekvensen kan placeras i konsekvensklass 1, det vill säga lindriga, övergående obehag (0,2 poäng). I 13,5 % av trafikolyckorna blir konsekvensen klass 3 (50 poäng). Sannolikheterna för de olika konsekvenserna är hämtade från en riskanalys genomförd av Jönköpings räddningstjänst i Habo kommun under 2001. Exempel 1 Räddningstjänsten Enköping Håbo har totalt 15,7 trafikolyckor i tätorterna varje år. Detta medför att den årliga förväntade skadepoängen blir: 15,7 x ((0,52 x 0,2 p) + (0,35 x 2 p) + (0,135 x 50 p) + (0,025 x 400 p) + (0,004 x 2 000 p)) = 401 För trafikolyckor på läns och riksvägar är sannolikheten för de större konsekvenserna något högre, i övrigt är metoden densamma. Exempel 2 Vid bränder som främst medför egendomsskador används samma metod. Årligen brinner cirka 255 lantbruk och lantgårdar. Skadorna fördelar sig som i diagrammet nedan: 13
Brand i lantbruk, konsekvens för egendom 40 30 20 10 0 E1 E2 E3 E4 E5 Konsekvensklass Diagram 2. Sannolikheten för olika konsekvenser vid en brand i lantgård. /9/ Räddningstjänsten Enköping Håbo har cirka 5 bränder i lantgårdar årligen, nästan alla i Enköping. Detta ger ett årligt förväntat skadevärde enligt beräkning nedan: 5 x ((0,35 x 50 kkr) + (0,3 x 550 kkr) + (0,25 x 3 000 kkr) + (0,1 x 12 500 kkr) + (0)) = 10 910 Som skadevärde i de olika konsekvensklasserna för egendomsskador används ett medelvärde. Problemet med lantgårdar är att de sällan är brandtekniskt avskilda och det är därför stor sannolikhet att man får en stor skada då det väl börjat brinna 4.1 Statistik Nedan redovisas insatsstatistik för Enköpings kommun. Kommunen har totalt cirka 550 uppdrag per år. Dessa resulterar i ungefär 340 räddningsinsatser per år och de förväntade skadevärdena nedan: 14
Tabell 9. Insatsstatistik med förväntade skadevärden för Enköpings kommun. Statistiken visar att de vanligaste olyckstyperna i Enköpings kommun är trafikolyckor, brand i terräng och bostadsbränder. Trafikolyckor är den olyckstyp som har störst konsekvenser för människors liv och hälsa. Vad gäller bostadsbränder så har dessa begränsad konsekvens för liv och hälsa. Däremot visar statistiken att bostadsbränderna kostar cirka 6,5 miljoner kronor per år i Enköpings kommun. Frekvensen bostadsbränder har dock minskat något sedan 2004. Bostadsbränderna drabbar företrädesvis villor vilket kan förklaras av att villa är den dominerande bostadstypen i Enköpings kommun. Bränder i terräng är vanliga men orsakar endast begränsad ekonomisk skada, däremot medför bilbränder stora kostnader årligen. En annan olyckstyp som medför stora kostnader är brand i lantgårdar och byggnader som betecknas som övriga. I denna kategori ingår garage, verkstäder mm. Antalet bränder i lantbruk är dock få, trots det stora antal gårdar som finns i kommunen. Bränderna i kommunens lantgårdar medför ändå en stor kostnad varje år. Enköping har en till två drunkningstillbud per år, i de flesta fall med dödlig utgång. Orsakerna varierar, olyckor har inträffat vid skridskoåkning, fiske, bad och fall över kaj. 15
Tabell 10 redovisar insatsstatistik för Håbo kommun. Kommunen har totalt cirka 230 uppdrag per år. Dessa resulterar i ungefär 130 räddningsinsatser per år och de förväntade skadevärdena nedan: Tabell 10. Insatsstatistik med förväntade skadevärden för Håbo kommun. Den vanligaste larmtypen i Håbo är brand ej i byggnad. 2004 medförde en kraftig ökning främst av containerbränder. Detta beror på kommunens satsning med återvinningsstationer. Bilbränder är den skadetyp som medför högst kostnader i Håbo kommun. Trafikolyckor är vanligt på grund av kommunikationslederna genom kommunen och är den skadetyp som medför störst konsekvenser för liv och hälsa. 2006 minskade antalet trafikolyckor kraftigt, mycket tack vare en mycket mild vinter 06/07. Brand i bostäder inträffar cirka 8 gånger/år, ofta på kvällar och helger. För att göra en jämförelse med landet som helhet presenteras nationell statistik nedan. I landet som helhet är det trafikolyckorna som leder till störst konsekvenser på liv och hälsa. Bilbränder och bostadsbränder medför även nationellt stora kostnader varje år. 16
Tabell 11. Insatsstatistik med förväntade skadevärden i Sverige. 4.2 Slutsatser utifrån statistiken Trafikolyckor är den olyckstyp som får störst konsekvenser för människors liv och hälsa och orsakar, trots ett lägre antal olyckor, ungefär 15 gånger större personskador än bränder varje år. I Enköping och Håbo är skillnaden ännu större. Av bränder i byggnad medför bostadsbränder störst kostnader varje år. I Enköping och Håbo är villabränder den vanligaste typen av bostadsbrand, beroende på att de flesta invånarna bor i villor eller liknande. Brandorsaken är vanligen soteld. I Enköping medför bränder i lantgårdar stora skadekostnader varje år. Bilbränder är en annan larmtyp som är vanligt förekommande och kostar stora pengar årligen. Bilbränder är både bilar som fattat eld på grund av tekniska fel och anlagda bränder. De anlagda bränderna medför endast begränsade skadekostnader då bilarna oftast är vrak. De tekniska felen kan inte räddningstjänsten förebygga utan är tillverkarnas ansvar. En olyckstyp som är sällsynt men alltid tar stor plats i riskanalyser är utsläpp av olika slag. Utsläpp av kemiska ämnen som är livshotande är mycket ovanliga. Däremot får räddningstjänsten årligen ett stort antal saneringsuppdrag vid läckage eller spill av drivmedel och olja. Räddningstjänstens förebyggande arbete bör riktas mot bostäder och kommunens invånare för att ändra attityder och beteenden som leder till bränder i bostäder. I Enköping bör även bränderna i lantgårdar uppmärksammas och förebyggas. Trafikolyckor är svårt för räddningstjänsten att förebygga. Kommunerna och Vägverket måste samarbeta för att minska antalet trafikolyckor. Räddningstjänsten Enköping Håbo 17
skall även vara väl anpassad för att hantera trafikolyckor vad gäller utrustning, kompetens och övning. Enköping och Håbo har cirka två drunkningstillbud per år, i de flesta fall med dödlig utgång. Orsakerna varierar, olyckor har inträffat vid skridskoåkning, fiske, bad, bassängbad och fall över kaj. Räddningstjänsterna i Sverige har cirka 460 drunkningstillbud per år. Enköping Håbo har färre drunkningstillbud per invånare än riksgenomsnittet trots långa kuststräckor och närhet till Mälaren. 18
Del 2 Större olyckor med låg frekvens För att värdera de större händelser som kan inträffa i Enköping och Håbo kommun har Räddningstjänsten gjort en uppskattning av de större händelser som kan inträffa i regionen. Konsekvensen av, och förmågan att hantera händelsen bedöms. Konsekvensen bedöms i fyra kategorier samt en sammanvägd konsekvens enligt mall nedan: Sammanvägd Liv och hälsa konsekvens 1. Övergående lindriga obehag 2. Enstaka skadade, varaktiga obehag 3. Enstaka svårt skadade, svåra obehag 4. Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5. Flera dödsfall, 10 tals svårt skadade Tabell 12. Kategorier för konsekvensbedömning. Egendom Miljö [kkr] < 100 Ingen sanering, liten utbredning 100 1 000 Enkel sanering, liten utbredning 1 000 5 000 Enkel sanering, stor utbredning 5 000 20 000 Svår sanering, liten utbredning > 20 000 Svår sanering, stor utbredning Trovärdighetsförlust Liten Lindrig Stor Mycket stor Katastrofal Kommunernas förmåga bedöms i 5 klasser där möjligheten till snabb insats och kommunernas resurser vägs samman. Förmåga att hantera olycka Beskrivning 1. Mycket liten 2. Liten 3. Medel 4. Stor 5. Mycket stor Tabell 13. Kriterier för förmågan att hantera en olycka. De olika riskerna redovisas i en riskmatris. 19
4.4 Större olycksscenarion Räddningstjänsten har tagit fram och värderat 15 scenarion som kan inträffa inom Enköping och Håbo kommun. Olycksscenario Konsekvens avseende Förmåga Nr Händelse Liv Egendom Miljö 1. 2. Drunkningsolycka med fler drabbade Stor skogsbrand 3 7 dygn Trovärdighet Sammanvägd konsekvens Förmåga 4 1 1 2 3 1 3 1 1 2 4 3. 4. 5. 6. 7. 8. Kvartersbrand i Enköping Brand i AGA GAS AB Brand i Värmeverket Flyghaveri Översvämning, Enköpingsån Brand i kemindustri 3 5 4 3 4 3 2 3 3 2 3 3 2 4 2 4 3 3 5 5 2 1 4 2 1 4 3 3 3 3 3 3 4 2 3 3 Trafikolycka på E18 med 9. fler än 6 skadade 10. Järnvägsolycka i centralorterna Farligt godsolycka på E18 11. eller järnvägen 4 2 2 1 2 4 4 3 2 2 3 2 3 3 4 2 3 2 12. Brand i Skokloster slott 1 5 1 3 3 3 13. 14. Brand i Enköpings lasarett Större brand i köpcentrum 3 4 3 3 3 3 3 5 3 3 4 2 15. Fartygsolycka på Mälaren 1 4 4 1 3 2 Tabell 14. Olycksscenarion för räddningstjänsten i Enköping och Håbo. 20
Risken för de olika scenarierna redovisas i en riskmatris nedan. Förmåga att hantera händelsen Mycket liten Liten 3 2 Medel 1 6 1 Stor 2 Mycket stor Mycket stor Stor Lindrig Liten Katastrofal Sammanvägd konsekvens Figur 1. Sammanställning av risker för räddningstjänsten i Enköpings kommun. De olyckor som medför störst konsekvenser och som räddningstjänsten har liten förmåga att hantera är ett flyghaveri samt större bränder i kommunernas köpcentrum eller i värsta fall hela stadskvarter. I kapitel 6 redovisas de åtgärder som kommer genomföras för att kartlägga och hantera sådana händelser. 21