Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1
Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten Byggnad Anläggning Föroreningen kan medföra skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön. 2
Inventering Inventering enligt MIFO-modellen (metod för inventering av förorenade områden) Riskklassificering utifrån; kemikaliers farlighet, spridningsförutsättningar, områdets känslighet och skyddsvärde Branscher väljs efter NVs prioriteringar Fyra riskklasser Klass 1 - Mycket stor risk Klass 2 - Stor risk Klass 3 - Måttlig risk Klass 4 - Liten risk Ca 9000 objekt i EBH-stödet, tidigare MIFO-databasen Fas 1 inventering och fas 2 inventering (undersökning) Fas 1 inventering ska vara klar 2015 (storstadslänen övriga 2013 3
Inventering och riskklassning småbåtshamnar I Västra Götalands län finns i dagsläget 224 riskklassade småbåthamnar. Småbåtshamnar har branschklass 2 vilket innebär en stor risk för miljön. Schablonklassning (riskklass 2) av alla varv och småbåtshamnar beslutad av EBH-gruppen, Västra Götaland, 20070828. Kommunerna är tillsynsmyndighet. Fråga om riktvärden och riskbedömning är väckt hos NV. Under 2015 kommer vi att se över riskklassningen oavsett NVs svar. Flera ska troligen vara i riskklass 1. 4
Möjligheter till statliga bidrag Kan man få statliga bidrag till undersökningar och åtgärder? Det finns inget kort och enkelt svar på den frågan! Normala grundförutsättningar Objektet ska vara ett riskklass 1 objekt Högt prioriterat enligt Kvalitetsmanualen och Nationella planen Det får inte finnas någon ansvarig Bidrag styrs av: Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Efterbehandling av förorenade områden kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Rapport från NV utgåva 6-2014. 5
Vilka objekt kan få bidrag? Objektet ska vara prioriterat enligt den nationella planens kriterier. Det ska inte finnas någon som enligt lag är efterbehandlingsansvarig alternativt ska det finnas möjligheter till en frivillig uppgörelse med den efterbehandlingsansvarige eller någon som vill exploatera området. Bidrag för särskilt angelägna objekt kan också utgå i den del som enligt rättslig prövning visat att det inte är skäligt att kräva åtgärder av den ansvarige. Flera rättsfall finns som vägledning. Om den/de ansvariga inte kan betala. Det finns synnerliga skäl. 6
Vilka objekt kan få bidrag? Prioriteringskriterier (ur Kvalitetsmanualen och Nationella planen) Mest angelägna områdena först. Största möjliga riskreduktion ska uppnås i förhållande till nedlagda kostnader. Objekt ska prioriteras högt om de innebär ett akut och allvarligt hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen. Dvs objekt som innehåller skadliga halter av föroreningar, vilka på grund av bedömd hälso- eller miljöfarlighet har hög prioritet i miljöarbetet och om föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen. Dvs tillhöra riskklass 1 (enl MIFO). Nationella planen (gäller i första hand bidrag till åtgärder) Tillsynsdriven efterbehandling Teknikutveckling dvs annan teknik än schakt och deponering Färdigställa pågående och initierade projekt Effektiv anslagshantering 7
Vem är ansvarig? Verksamhetsutövare. Ansvaret följer organisationsnumret vilket gör att ett bolag inte behöver ha drivit verksamhet på platsen för att bli ansvarig. Fastighetsägare som köpt en fastighet efter 1998. Fastighetsägaren blir ansvarig om det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare. Exploatörer i ett förorenat område blir verksamhetsutövare. Eller den som utför markarbeten! Detta medför att det finns ansvariga och man kan därmed inte få bidrag. 8
Hur få till undersökningar? Många småbåtshamnar saknar medel till att undersöka. Privata fastighetsägare, små föreningar. Senast den sista oktober varje år söker Länsstyrelsen medel för undersökningar och tillsynsvägledningsprojekt hos NV. För 2015 med slutredovisning 2016 söker vi för projektet MIFO fas 2 för småbåtshamnar (uppställningsplatser) Hör gärna av er med synpunkter på detta senast denna veckan! 9
MIFO fas 2 för småbåtshamnar (uppställningsplatser) Fokus på markområden. Studier har visat att spolplattor och uppställningsplatser är de primära källorna till de föroreningar vi ser i de recenta sedimenten idag. Först åtgärda källorna innan man åtgärdar sedimenten, annars har man samma halter i sedimenten igen efter några år. Det är inte strategiskt att söka för sedimentundersökningar eftersom NV har uttryckt sig tveksam till saneringar av sediment. Två delar: Tillsynsvägledning MIFO fas 2 utredning 10
MIFO fas 2 för småbåtshamnar (uppställningsplatser) Tillsynsvägledning Få kommunerna att börja arbeta med små, ekonomiskt svaga föreningar Få kommunerna att ta fram uppställningsplatser lämpliga för undersökningar efter kriterierna: Drivs av små, ekonomiskt svaga, föreningar Lång användning (>30 år) 11
MIFO fas 2 för småbåtshamnar (uppställningsplatser) MIFO fas 2 utredning Länsstyrelsen huvudman för MIFO fas 2 Gemensam upphandling för samordningsvinst 20 till 25 objekt ingår fördelade på 5-7 kommuner, framtagna av kommunerna efter angivna riktlinjer Varje objekt undersöks med fokus på ytliga markföroreningar vid uppställningsplatser, med variation i antal påverkad yta (4-6 samlingsprov/objekt) Vid tillfälle tas även prov från vatten i spolränna/spolplatta 12
MIFO fas 2 för småbåtshamnar (uppställningsplatser) Tidplan (om vi får pengar, besked i dec/jan) Projektstart feb 2015 TVL-stöd till kommunerna feb-dec 2015 Kommunerna tar fram objekt feb-apr 2015 Upphandling apr-maj 2015 Provtagning aug 2015 Sammanställning och utvärdering av projektet nov-dec 2015 Redovisning till Naturvårdsverket feb 2016 13