1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) Skogsindustrierna har beretts tillfälle att yttra sig över EG- kommissionens förslag om handel med utsläppsrätter. Vi vill först framhålla att skogsindustrins utveckling är viktig både för landet och klimatet. Skogsbruk och skogsindustri ger möjligheter att på ett kraftfullt sätt bidra till att balansera halten av växthusgaser i atmosfären. Skogen och skogsindustrin ingår i ett uthålligt kretslopp. Koldioxid binds i både den växande skogen och i produkter av trä och papper från skogen. En växande skogsindustri är positiv för kolbalansen. Svensk skogsindustri är beredd att i samverkan med samhället bidra till att dess specifika möjligheter utnyttjas i klimatarbetet. Sammanfattning - Skogsindustrierna anser att handel med utsläppsrätter kan vara ett sätt att åstadkomma en reduktion av utsläppen av växthusgaser. Utformningen av handelssystemet blir dock avgörande för om ett system bör införas. - Det måste klargöras hur ett handelssystem kan kombineras med andra styrmedel och tillståndsförfarande (IPPC- direktivet). - Långsiktiga frivilliga avtal/åtaganden är prioriterade verktyg som industrin anser viktiga. - Utsläppshandel måste ersätta skatter i de branscher/sektorer som ingår i handelssystemet. Ett system för utsläppshandel får inte ytterligare försämra konkurrenskraften för svensk industri. Svensk energiintensiv industri har väsentligt högre koldioxidskatter än motsvarande industri i andra länder. - Vid tilldelning av utsläppsrätter måste hänsyn tas till att en växande skogsindustri är positiv för kolbalansen. - Massa- och pappersindustrin är en tillväxtbransch. Ett system för utsläppshandel får inte hämma massa- och pappersindustrins tillväxt. Ett specifikt mål (kg CO2 per ton produkt) skall kunna utgöra grund för tilldelning av utsläppsrätter.
- Svensk massa- och pappersindustri har länge arbetat med energieffektivisering. Anläggningarna tillhör de främsta i världen. Tidiga åtgärder måste därför beaktas när utsläppsrätterna fördelas. - Utsläppsrätter skall tilldelas gratis under perioden 2005 till 2007. Under kommande perioder måste samma tilldelningsform tillämpas inom handelssystemet. - Det är nödvändigt att företagen kan planera sin verksamhet på lång sikt. Därför måste fördelningen av utsläppsrätter ske med lång framförhållning. Allmänt Utsläppen av koldioxid och dess påverkan på det globala klimatet är en fråga av utomordentlig vikt för världens stater. Skogsbruk och skogsindustri innebär möjligheter att på ett kraftfullt sätt bidra till att balansera halten av växthusgaser i atmosfären. Svensk skogsindustri är beredd att i samverkan med samhället bidra till att dess specifika möjligheter utnyttjas i klimatarbetet. Skogen och skogsindustrin ingår i ett uthålligt kretslopp. Koldioxid binds i både den växande skogen och i produkter av trä och papper från skogen. En växande skogsindustri är positiv för kolbalansen. De många initiativ som nu tas inom EU och internationellt för att klara de åtaganden länderna gjort i Kyoto- avtalet är på många sätt svåröverskådliga och kräver ingående analys av konsekvenser och hur de samverkar. Branschen är beredd att medverka i det nationella arbete som pågår på detta område, bland annat inom ramen för den delegation som skall lägga fram förslag till regelverk för Kyotoprotokollets mekanismer. EG- kommissionens förslag om att införa handel med utsläppsrätter kan vara ett sätt att åstadkomma en reduktion av utsläpp av växthusgaser. Förslaget är dock på många punkter alltför vagt vilket kan leda till att medlemsländerna tolkar direktivet mycket olika. Det gäller framförallt förslagets samverkan med andra styrmedel, tilldelningen av utsläppsrätter, hänsyn till tidiga åtgärder och omfattningen avseende sektorer och länder. För fortlevnad och fortsatt utveckling av den svenska massa- och pappersindustrin är det nödvändigt att förslaget utformas så att det inte ytterligare försämrar konkurrenskraften. Enkelhet och likvärdiga villkor mellan industriverksamheter och regioner är ett måste. Massa- och pappersindustrin är utsatt för hård internationell konkurrens Svensk massa- och pappersindustri verkar på den globala marknaden och säljer sina produkter i hård internationell konkurrens. De viktigaste konkurrentländerna finns i Västeuropa och Nordamerika, men också i flera utvecklingsländer. Förutsättningarna för svensk massa- och pappersindustri att konkurrera är goda. Tillgången på råvara, tekniskt kunnande och moderna fabriker med miljö- och 2 (5)
energistandard i världsklass är grundläggande positiva faktorer för den svenska konkurrenskraften. Globaliseringen, framväxten av massa- och pappersindustri i t ex Indonesien och Brasilien och en snabb koncentrationsprocess ställer svensk massaoch pappersindustri inför nya krav på anpassning. Många konkurrensfaktorer ligger utanför industrins kontroll. Stora skillnader mellan länder vad gäller politiskt betingade kostnader och näringspolitiskt klimat är en realitet som måste hanteras. Det är viktigt att varje politiskt förslag analyseras med avseende på konsekvenserna för industrins konkurrenskraft. Den analysen saknas i det av EG- kommissionen framlagda förslaget. USA har valt att ställa sig utanför Kyoto- protokollet och har inga åtaganden att reducera utsläppen av växthusgaser. Kanada, liksom Ryssland och Japan, har i klimatförhandlingarna (COP 6b och COP 7) av politiska skäl tilldelats större sänkor än övriga länder. Nordamerikansk industri har heller inga skatter eller andra styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. EG- kommissionens förslag om utsläppshandel ger därmed den europeiska industrin en konkurrensnackdel jämfört med de länder som fått en generös tilldelning av sänkor eller länder som helt saknar åtaganden om att minska utsläpp av växthusgaser. De många oklarheterna i direktivet som skulle kunna leda till olika tolkning i medlemsländerna innebär en risk att konkurrensen också inom EU snedvrids i stället för att pålagorna harmoniseras, som önskvärt. Massa- och pappersindustrin har stor nationell betydelse Massa- och pappersindustrin är en tillväxtbransch. Den globala efterfrågan på produkterna växer långsiktigt motsvarande nästan 10 miljoner ton papper varje år, eller lika mycket som produceras i Sverige. Den svenska massa- och pappersindustrin har bedömts växa med mellan två och tre procent per år, vilket är i överensstämmelse med efterfrågeökningen. Branschen är av stor och avgörande betydelse för den regionala sysselsättningen. I många kommuner och landsdelar är massa- och pappersindustrin den ensamt störste arbetsgivaren och förutsättningen för många underleverantörer och samhällsservice. Branschen svarar också för en mycket stor och viktig del av de svenska exportintäkterna. Förutsättningar för tillväxt måste finnas Ett handelssystem för utsläppsrätter får inte utformas så att det blir en hämsko för utveckling. Massa- och pappersindustrin måste fortsatt kunna växa. En positiv utveckling av branschen innebär att ytterligare koldioxid binds i skogen och i produkterna. Ökad efterfrågan på industrivirke medverkar också till ökat uttag av biobränsle från skogen. Vid tilldelning av utsläppsrätter måste därför hänsyn tas till att en växande skogsindustri på detta sätt är positiv för kolbalansen. 3 (5)
Ett absolut tak för utsläppen av koldioxid skulle kraftigt påverka möjligheterna att utöka produktionskapaciteten. Därför är den möjlighet att utnyttja specifika mål, som Kommissionen anvisar i förtexten av avgörande betydelse för massa- och pappersindustrin. Det måste dock klart framgå i direktivet, som ett tillägg i artikeltexten, att ett specifikt mål (kg CO2 per ton produkt) accepteras som grund för tilldelning av utsläppsrätter. Utsläppshandelns förhållande till andra styrmedel Rätt utformat kan handel med utsläppsrätter, jämfört med andra styrmedel, vara ett kostnadseffektivt sätt att uppfylla Kyoto- avtalet. Avgörande är dock om handel med utsläppsrätter läggs ovanpå andra styrmedel eller inte. Svensk energiintensiv industri har väsentligt högre koldioxidskatter än motsvarande industri i andra länder. Utsläppshandel måste ersätta nuvarande koldioxidskatter och får inte bli en ytterligare pålaga. Det gäller särskilt för Sverige och den svenska industrin. Ett absolut villkor för att den föreslagna utsläppshandeln skall kunna införas är att handeln ersätter skatter i de sektorer som omfattas av handel. Branschen ser långsiktiga frivilliga avtal och åtaganden som ett intressant och effektivt medel att åstadkomma minskade koldioxidutsläpp. Det är viktigt att sådana avtal också kan hanteras inom ramen för handel med utsläppsrätter. Handelssystemets förhållande till långsiktiga frivilliga avtal måste dock tydligare klaras ut. Utsläppshandelns omfattning För att bli effektivt till innehåll och kostnader måste handelssystemet omfatta en verkligt stor andel av utsläppen av växthusgaserna och en stor geografisk region. Under den inledande perioden, som bör uppfattas som en testperiod, kan det dock vara acceptabelt men på sikt inte tillräckligt att handeln omfattar koldioxidutsläpp. Inledningsvis är EU ett tillräckligt stort område. Många företag möter dock konkurrens från Nordamerika och andra områden som ligger utanför det nu föreslagna handelsområdet. Dessa länder måste på sikt inlemmas i ett gemensamt handelssystem för att undvika snedvriden konkurrens mellan industrisektorer och regioner i för Sverige viktiga exportnäringar. En harmonisering på EU- nivå är nödvändig så att inte konkurrensstrukturen mellan länder och sektorer snedvrids. Sektorer/branscher som deltar i handelssystemet bör inte missgynnas i förhållande till sektorer/branscher som befinner sig utanför handelssystemet. Därför bör handelssystemet vara obligatoriskt för samtliga medlemsländer. Medlemsländerna bör heller inte ha möjlighet att undanta enskilda sektorer från handeln. Hänsyn till tidiga åtgärder och tilldelning av utsläppsrätter 4 (5)
Svensk massa- och pappersindustri har kommit långt när det gäller energieffektivisering och de svenska anläggningarna tillhör de främsta i världen. Åtgärder för att reducera användningen av fossila bränslen har pågått sedan början av 70- talet och andelen fossilbränsle är nu under 15 procent av den totala bränsleanvändningen. En jämförelse av koldioxidutsläpp per ton produkt visar att svensk massa- och pappersindustri har de lägsta utsläppen i Europa. Det är nödvändigt att ta hänsyn till detta förhållande när utsläppsrätterna fördelas så att tidigt genomförda åtgärder inte visar sig bli en konkurrensnackdel när handelssystemet startar. Om inte tidiga åtgärder premieras i det föreslagna systemet kommer industrier som inte genomfört några effektiviseringsåtgärder att få en fördel. Lättfunna åtgärder till låga kostnader kan genomföras och finansieras genom försäljning av utsläppsrätter till industrier, som redan för länge sedan genomfört de enkla åtgärderna. I Annex III.7 bör därför texten kompletteras och lägga fast att MS måste ta hänsyn till tidiga åtgärder när utsläppsrätterna fördelas. Tilldelningen av utsläppsrätter under den inledande perioden 2005 2007 skall ske gratis i enlighet med förslaget. För att undvika snedvridning av konkurrensen bör tilldelningen även under senare perioder ske på ett harmoniserat sätt inom handelsområdet. Enligt förslaget skall utsläppsrätter fördelas varje år. Om inte alla utsläppsrätter utnyttjas kan de sparas under perioden. Det är av synnerlig vikt för företagen att verksamheten kan planeras på lång sikt. Utsläppsrätterna måste kunna sparas över åren, eftersom utsläppen kan variera år från år, bl a beroende på konjunkturläget. Det är också nödvändigt att så tidigt som möjligt ha kännedom om vilka förutsättningar som skall gälla för kommande år. En årlig fördelning av utsläppsrätter enligt förslaget, är helt otillfredsställande. En rimlig framförhållning kan åstadkommas genom att tilldelningen sker rullande för flerårsperioder. Risk för ökad byråkrati Det föreslagna handelssystemet måste för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt omgärdas av ett regelverk, som bland annat bör innehålla klara definitioner, processer för monitoring och verifiering samt en utvecklad kontrollapparat. Tydliga regelverk är förvisso nödvändiga men det får inte leda till en omfattade och dyr byråkrati. Ett krav på ett handelssystem är att det präglas av administrativ enkelhet och transparens. Stockholm den 11 januari 2002 SKOGSINDUSTRIERNA 5 (5) Jan Remröd Lars-Erik Axelsson