söderenergi producerar värme för mer än 120 000 hushåll, kontor, lokaler och industrier i södra Stockholm samt el motsvarande förbrukningen i 100 000 hushåll. Vår uppgift är att producera prisvärd värme på ett miljömässigt bra sätt och vår ambition är att Söderenergis produktion ska vara en naturlig del i ett hållbart kretslopp. Söderenergis produktion har alltid legat i framkant och i mars 2010 invigdes Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje. Fem anläggningar Söderenergi producerar värme i fyra anläggningar och både värme och el, så kallad kraftvärme, i den femte anläggningen, Igelsta kraftvärmeverk. Totalt producerar vi cirka 2,9 TWh värme och 540 GWh el per år. i g e l s tav e r k e t i Södertälje invigdes 1982. Det byggdes för att elda kol som på den tiden ansågs vara ett bra bränsle. Igelstaverket försågs med banbrytande ny teknik för att rena rökgaserna och var ett hett och eftertraktat besöksmål för grupper från hela världen. När effekten av att elda fossila bränslen dvs kol och olja blev känd och Sverige införde en koldioxidskatt i början av 1990-talet så byggdes verkets tre pannor om för att främst elda bio- och returbränslen, något som du kan läsa mer om på sidan 6. De tre pannorna är på cirka 100 MW styck. Till Igelstaverket hör en hamn som har kapacitet att ta emot två fartyg samtidigt. i g e l s ta k r a f t vä r m e v e r k i Södertälje, invigdes 2010 och producerar 200 MW värme och 85 MW el. Det eldas huvudsakligen med skogsflis men till del även med returbränslen. Igelsta kraftvärmeverk är Sveriges största bioeldade kraftvärmeverk och är idag ett hett objekt för besökare från hela världen som bland annat vill veta mer om omställning av energiproduktion från fossilt till förnybart samt om effektiv el- och värmeproduktion. Igelsta kraftvärmeverk blev utsedd till Årets byggnad 2009 av Byggmästareföreningen. f i t t j av e r k e t i Botkyrka var färdigbyggt 1974 och eldades då med olja. 1995 övergick vi till att i huvudsak elda tallbeckolja som är ett biobränsle. När tallbeckoljan ökade i pris byggdes en av verkets två pannor om 2007 för att främst eldas med träpellets. Pannans kapacitet med träpellets som bränsle är 130 MW och med tallbeckolja 140 MW. Verkets andra panna eldas med olja och effekten är 160 MW. 2
h u d d i n g e ma s k i n c e n t r a l i Huddinge och g e n e ta pa n n c e n t r a l i Södertälje är reservanläggningar i systemet. De eldas med olja och går endast när det är mycket kallt ute eller om något fel uppstått i de övriga anläggningarna och det behövs stöd. Utöver anläggningarna har vi också pumpstationer för fjärrvärme i Tumba, Rönninge och Vårby samt en stor bränsleterminal i Nykvarn där vi tar in skogsbränsle via järnväg från hela Sverige. Vi levererar även ånga till AstraZenecas tablettillverkning i Gärtuna och extra hett vatten till Scanias lackeringsverkstad i Södertälje. Värme till södra Stockholm Söderenergi ägs av Södertälje kommun via Telge AB och av Botkyrka och Huddinge kommuner via Södertörns Energi AB. Vår fjärrvärme säljs och distribueras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Botkyrka, Salem och Huddinge. Vi har dessutom ett produktionssamarbete med Fortum i Stockholm som innebär att vi säljer värme till Stockholm motsvarande förbrukningen för 50 000 villor. Vi importerar värme från Fortum när vi stänger våra anläggningar för revision eller behöver stöd i vårt system. 130 anställda I Söderenergi är vi 130 anställda. Huvudkontoret finns vid Igelstaverket i Södertälje. Karin Törnblom är verkställande direktör för Söderenergi. Ni bör vara stolta. Ni är ett föredöme för landet, ja kanske för hela världen, sa kung Carl XVI Gustaf när han invigde Igelsta kraftvärmeverk i mars 2010. På bilden överlämnar styrelseordförande Anders Lago en gåva. Från Nykvarn i söder till Kungens kurva i norr Söderenergi försörjer via distributörerna Telge Nät och Södertörns Fjärrvärme cirka 70 000 hushåll, kontor och lokaler i Nykvarn, Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge med fjärrvärme. Dessutom exporterar vi värme som motsvarar förbrukningen i 50 000 villor till Fortum i Stockholm. Pannan i Igelsta kraftvärmeverk väger 3000 ton eller lika mycket som 500 vuxna elefanter, och hänger i stålbalkar i taket. 3
vi i norden har alltid behövt tillföra värme för att överleva. Redan från stenåldern eldades ved för att hålla värmen. Så småningom började man elda i kaminer. Under Gustaf III:s tid tillsattes en utredning för att få fram effektivare värme. Resultatet blev kakelugnen där man kunde få ut dubbel effekt av bränslet. Man kom på att varmvattnet kunde ledas i rör. Men fortfarande eldades det med ved och senare med kol. Städerna växte och soten och röken blev ett allt större problem. Olja blev ett populärt bränsle och oljepannor för att värma hus och industrier byggdes överallt. Men en ny och smartare teknik började växa fram... Så här såg det ut på 1970-talet i Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Luftföroreningarna, bland annat svavel, ökade i luften och försurningen i sjöarna uppmärksammades allt mer. Under 1970-talet började fjärrvärmen byggas ut i större skala. Fjärrvärme innebär storskalig eldning på ett ställe som proffs sköter och en stor skorsten med mycket avancerad rening som ersätter hundratals mindre skorstenar utan rening. Många skorstenar blev till en skorsten I Södertälje byggdes Igelstaverket 1982. För att minska antalet oljepannor och förbättra luften i regionen anslöts även fjärrvärmenätet i Huddinge och Botkyrka till det nya fjärrvärmeverket Igelsta. Söderenergi bildades 1990 för att driva de tre kommunernas anläggningar och utveckla fjärrvärmeproduktionen på ett rationellt och miljömässigt bra sätt. Hur fungerar fjärrvärme? När Igelstaverket byggdes 1982 ersattes många skorstenar med en skorsten som hade dåtidens bästa rening, något som är standard idag. Fjärrvärmenätet i Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarn är cirka 450 km långt? Utgående fjärrvärmevatten Returvatten Värmeväxlare Fastighetens eget vatten 4 Varmvatten Radiator (element) Bränsle förs in i pannorna för att värma fjärrvärmevattnet i väggarna. Fjärrvärmevattnet pumpas ut till fastigheterna där vattnet växlas över i en värmeväxlare och värmer husets vatten för att sedan pumpas tillbaka till värmeverket. När fjärrvärmevattnet lämnar oss är det cirka 110 grader varmt och cirka 40-50 grader när det kommer tillbaka till verket för att värmas upp på nytt..
Härifrån kontrollrummet i Igelstaverket kontrollerar vår driftpersonal alla våra anläggningar och hela fjärrvärmenätet dygnet runt, året runt. Man kan ibland tycka att det ser farligt ut när det bolmar ur skorstenarna men det som kommer ut liknar luftens sammansättning. Den vita röken är rökgasens varma vatten som blir till droppar i luften. Andelen föroreningar är mycket liten. Söderenergi tar regelbundet emot praktikanter. Igelstaverkets skorsten är 140 meter hög och därmed Stockholms näst högsta byggnad som man kan vistas i. I skorstenarna för både Igelstaverket och kraftvärmeverket finns fullt utrustade laboratorier. Kraftvärme smart sätt att utnyttja resurser Vår senaste anläggning, Igelsta kraftvärmeverk, producerar både el och värme samtidigt. Det är smart Filter och effektivt, eftersom det inte blir något spill som slösas bort Filter i elproduktionen. Filter Filter Panna Ånga Vi producerar el genom att värma upp vatten till ånga i en stor panna. Ångan leds till en turbin som driver en generator som producerar el. Elen matas ut på elnätet medan den överskottsvärme som uppstår i elproduktionen (cirka 70%) kan via fjärrvärmenätet tas tillvara för att värma bostäder och lokaler. När fjärrvärmen värmt upp fastigheterna pumpas det tillbaka till kraftvärmeverket där det värms och återigen Elektricitet pumpas ut. Detta är bra ur både miljö- och resurssynpunkt samtidigt som det på sikt Generator VÄRME är en god ekonomisk investering. I ett kraftverk som producerar el på kontinenten kyls all spillvärme bort. Turbin 5
miljöfrågorna har varit i fokus sedan Igelstaverket byggdes. I allt vi gör försöker vi tänka i samtliga tre dimensioner för hållbarhet*, dvs miljö, ekonomi och socialt. Utsläppen av koldioxid, kväve och svavel från uppvärmning har sjunkit avsevärt i Södertälje, Botkyrka och Huddinge sedan fjärrvärmen byggdes ut. Det nya kraftvärmeverket är Södertäljes, Botkyrkas och Huddinges största miljöinvestering någonsin och innebär att utsläppen minskar ytterligare. Utöver en miljöpolicy och en bränslepolicy med höga miljökrav har vi utvecklat en omfattande kvalitetskontroll av våra bränslen. Samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Miljöpolicy Söderenergi ska: Påverka miljön så lite som möjligt Förebygga föroreningar och miljöstörningar Använda en bra teknologi för att skapa en ständigt förbättrad miljö I huvudsak använda sådana bränslen som dels tjänstgjort minst en gång, dels inte kan återanvändas eller återvinnas på ett för miljön effektivt sätt. Ha en energiproduktion som är det miljö- och resursmässigt bästa alternativet. 1 miljon ton bränslen per år Söderenergi siktar så långt det är möjligt och rimligt ur hållbarhetssynpunkt på att använda förnyelsebara bränslen. Dessa är antingen jungfruliga biobränslen eller så kallade returbränslen bestående av utsorterat papper, plast och trä från kontor, byggen och industrier. Genom att använda returbränslen använder vi energin för att producera värme och el och minskar samhällets avfallsberg. I våra fem anläggningar eldar vi drygt 1 miljon ton bränslen per år. * Hållbar utveckling betyder att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Denna definition är den mest kända och kommer från Brundtland-kommissionens rapport Vår gemensamma framtid 1987. Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar: l ekologisk hållbarhet l social hållbarhet l ekonomisk hållbarhet Produktionen del i kretsloppssamhället Sortering Papper Nya tidningar Plast Fleecetröjor Glas Flaskor, glas, burkar PLåt Bilar Matrester Kompost Trä, papper, Plast Värme Igelstaverket Vi strävar efter att vår produktion ska ingå som en del i kretsloppssamhället. I kretsloppssamhället återvinns avfall till nya produkter. Vi eldar bland annat papper, plast och trä från industrier, byggen och kontor som inte kan återvinnas på ett för miljön effektivt sätt. Vi tar enbart emot sådant avfall som motsvarar våra kvalitetskriterier. Askorna från förbränningen i våra anläggningar återanvänds idag som tätskiktsmaterial för att avsluta hushållsdeponier. 6
Våra bränslen s ko g s f li s rester från avverkning i skogen. r e t u r f l i s utsorterat trä från t ex byggoch rivningsverksamhet. b r ä n s l e v e d ved som inte duger till något annat än som bränsle och som vi flisar själva. b r ä n s l e k r o s s kontors- och industriavfall som består av papper, plast och trä. b r ä n s l e p e l l e t s samma grundmaterial som bränslekross som vidareförädlats till pellets. t r ä p e l l e t s tillverkas av biprodukter från sågverk. t o r v förmultnade växter som finns på stora torvmossar. ta l l b e c k o l ja en biprodukt till pappersmassetillverkning. e l d n i n g s o l j a används när det är riktigt kallt och utgör mindre än 5% av våra bränslen. Bränslemix 2010 Bränsleterminalen i Nykvarn ta emot 4 heltåg i veckan med skogflis. Varje tåg ersätter 30 lastbilar med släp. Igelstaverkets hamn tar emot ca 200-250 fartyg med bränsle varje år. Omfattande logistik och hantering Bränslena kommer från ett fyrtiotal olika leverantörer i tio olika länder och från olika delar av Sverige. Ett stort logistiskt pussel måste läggas. Det mesta, cirka 500 000 ton kommer med båt till vår hamn i Igelsta. Drygt 200 000 ton skogsflis kommer med tåg från olika delar av Sverige till vår nya bränsleterminal i Nykvarn och cirka 300 000 ton kommer med lastbil. Bränslet lagras i silon, bergrum och i lager för fasta bränslen. Varje last kontrolleras Söderenergi är föregångare när det gäller kvalitetskontroll av bränslen. Kvaliteten skiljer sig mellan bränslesorter, men också för samma bränsleslag beroende på vem som är leverantör, vilket ursprungsmaterial som använts och hur bränslet är berett. Vi har kravspecifikationer på varje bränsle. Slumpmässiga kontroller utförs på varje last bränsle som levereras till oss. Vi vill alltid veta vad vi eldar. Vår personal gör också kontroller hos våra leverantörer. I takt med att våra krav ökar bygger leverantörerna ut sina egna kontrollsystem och vi får en sammanhängande kvalitetskedja. Något som alla inte minst miljön tjänar på. Ursprungssäkrat Våra bränslen tas ut och produceras enligt Global Compacts hållbarhetsprinciper som bl a innebär att: Ursprunget ska vara säkrat. Bränslet får inte komma från illegala källor eller från skyddsvärda skogar. Leverantörerna ska uppfylla kraven för certifiering enligt FSC alt. PEFC eller annan likvärdig motsvarighet. Bränslet ska ha framställts inom EU acceptabla arbetsvillkor, med för landet normalt löneläge. Barnarbetare, illegal arbetskraft eller diskriminering får inte förekomma, och facklig verksamhet inte hindras. I övrigt drivs affärerna enligt Söderenergis affärsetiska riktlinjer. Se www.soderenergi.se Med oförminskad takt arbetar vi vidare för att utveckla vår verksamhet för att långsiktigt fortsätta producera och leverera het, smart och hållbar el och värme. 7
Söderenergi producerar fjärrvärme för ca 300 000 personer, kontor och industrier i södra Storstockholm samt el motsvarande förbrukningen i 100 000 hushåll. Vi eldar främst med biooch returbränslen. De större anläggningarna inom Söderenergi är Igelstaverket och Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje och Fittjaverket i Botkyrka. Dessutom har vi två reservanläggningar, Geneta panncentral och Huddinge maskincentral. Samtliga anläggningar är miljöcertifierade enligt ISO14001. Merparten av vår värmeproduktion säljs och distribueras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem. Vi levererar även värme till Fortum AB. Söderenergi ägs av kommunerna Södertälje, Botkyrka och Huddinge. Box 7074, 152 27 Södertälje Besöksadress: Nynäsvägen 43 Telefon: 08-553 05 500 Mer information om oss hittar du på www.soderenergi.se På www.soderenergi.se kan du spela Planeträddarna, ett spel som vi utvecklat i samarbete med Världsnaturfonden, WWF och som riktar sig till mellanstadiet i skolan. Redan på stenåldern för 5500 år sedan kom människor till Igelsta för att elda och laga sin mat. Rester av krukan som de lagade sin mat i hittade arkeologer innan vi byggde det nya verket. Vi har i samarbete med Stockholms läns museum gjort en utställning om Igelstas historia i kraftvärmeverkets entré. Grafisk form & prepress: Ateljé Hunting Flower AB Tryck: Tryckt på ett FSC-licensierat papper (lic.nr 019) från Stora Enso hos Kjellis Offset AB, Stockholm 2011. Tryckeriet är certifierat Foton: Stig Almqvist, Florian Sander, Peter Steen och Söderenergi övriga Illustrationer: Mark Ingelse/Marking AB. enligt ISO14001.