Framtidens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter 2004-2005

Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter 2004-2005

Innehåll Gemensam inledning: - Uppdrag, Verksamhet, Metoder och arbetssätt. 3 Gemensamma iakttagelser: Behovsområden som lyfts av samtliga beredningar. 8 Verksamhetsrapporter: - Beredning Syd... - Beredning Mitt... - Beredning Nord. - Beredning Öst 9 19 27 33 Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Exempel på beredningarnas medborgardialoger Dialogmaterial till medborgarmöten Faktamaterial barn/ungdom samt vuxna Bilagorna finns tillgängliga på landstingets hemsida: www.nll.se/beredningarna 2

Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapporter 2004-2005 Beredningarna har valt att lämna en gemensam redovisning över uppdrag, verksamhet samt metoder och arbetssätt, för att i varje berednings huvudrapport fokusera på resultatet. Gemensamma bilagor: Bilaga 1: Beredningarnas dialoger Bilaga 2: Dialogmaterial i samband med medborgarmöten Bilaga 3: Faktamaterial barn/ungdom samt vuxna Uppdraget Ur Landstingsplan 2004 Under åren 2004-2005 ska hälso- och sjukvårdsberedningarna i dialog med medborgarna undersöka deras syn på hur den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten ska se ut. Beredningarna har även i uppdrag att föra fram medborgarnas synpunkter i andra frågor som uppkommer och som rör landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om medborgarnas behov kopplat till det strategiska målet för hälso- och sjukvård. (Strategiskt mål: Landstinget skall aktivt bidra till en god folkhälsa och att skillnaderna i ohälsa minskar.) Gemensamt uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna och landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige gav även landstingsstyrelsen i uppdrag att fortsätta sitt arbete med att föreslå hur Norrbottens framtida hälso- och sjukvård ska utformas. Styrelsens utgångspunkter var landstingsplanens övergripande mål 2005-2007 samt omvärldens påverkan, lokala handlingsplanen samt tidigare översyner. Arbetet har skett i en bred process mellan beredningarna, styrelsen, kommunerna, intresseorganisationernas länsnivå, samt landstingets verksamheter. 3

Verksamhet 2004-2005 Gemensam kunskapsuppbyggnad Parallellt med medborgardialogen har beredningen haft en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i form av fakta och utbildning: Faktamaterial Beredningarna har haft tillgång till ett omfattande faktamaterial som bas för arbetet. Allmänt kunskapsmaterial: Fakta om hälso- och sjukvårdens utveckling, omvärldens påverkan, befolkningsutveckling, ekonomi, norrbottningen, kompetensförsörjning, påverkansfaktorer och prioriteringsordningen, mm Fakta om barn/ungdom samt vuxna. Materialet speglar sjukdomar och levnadsvanor hos barn och ungdom samt vuxna som särskilt bör beaktas idag och framöver. (Bilaga 3) Liv och hälsa: enkätundersökning med frågor till norrbottningarna om hälsa, levnadsvanor och levnadsförhållanden Sjundeklassenkäten: Enkätundersökning om hälsa och levnadsvanor bland länets sjundeklassare. Äldre i Norrbotten: Material från Liv och hälsa, fördelat på de fyra beredningsområdena. Utbildning/seminarier Hälso- och sjukvårdsberedningarna har haft två gemensamma seminarier i syfte att diskutera uppdrag, metoder och arbetssätt samt för att få en gemensam grundkunskap. Beredningarna har bl a fått kunskapsuppbyggnad inom följande områden: Hälso- och sjukvårdens utveckling. Roger Molin, Landstingsförbundet Hälso- och sjukvårdens fem mål: Säker vård: Kaj Essinger, VD för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF Tillgänglig vård: Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör Evidensbaserad vård: Göran Waller, SBU-informatör Kvalitativt likvärdig vård: Göran Waller, SBU-informatör Effektiv vård: Monica Widman-Lundmark, verksamhetschef Rehabcentrum, Skellefteå Sjukdomsutvecklingen i Norrbotten: Urban Janlert, professor socialmedicin/folkhälsovetenskap, Umeå universitet Befolkningens hälsa: Mats Eliasson, docent/överläkare Sunderby sjukhus Sjukvårdens förutsättningar vilka strukturer, resurser och drivkrafter styr? Anders Anell, docent, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund 4

Därutöver har ordförandena deltagit i de utbildningar som anordnats av landstingsstyrelsen i uppdraget Framtidens hälso- och sjukvård. Metoder och arbetssätt Dialogen har utvecklats Beredningen har utvecklat arbetssättet genom att gå från monolog till dialog. Tidigare har beredningarna fokuserat på att lyssna på medborgarna, nu baseras mötet på dubbelriktad kommunikation. Beredningen inleder med att informera om landstingets förutsättningar för att få en grund för diskussionerna, och med syftet att öka insikten hos medborgarna. Ett särskilt utarbetat material har använts för detta och omfattar frågor om omvärldens påverkan, hälso- och sjukvårdens utveckling, kunskapsexplosionen, mm. (Bilaga 2) Metoder för dialogen Beredningarna har upptäckt att det är mer fruktbart att söka upp medborgarna än att bjuda in till t ex öppna möten. Ett sätt är att exempelvis en förening får en riktad inbjudan, men det allra effektivaste är att bjuda in sig själv till skolor, föreningsmöten, etc. Ett annat sätt är att närvara i sammanhang där många personer naturligt är samlade. Som stöd för diskussionen med medborgarna om framtidens hälso- och sjukvård har beredningarna använt sju frågeområden. Frågorna har tagits fram vid ett inledande seminarium där ordförandena, styrelsen, m fl diskuterat Vad är en god hälso- och sjukvård? Frågeområdena: Trygghet i vården Lika vård för alla Att pengarna används rätt Att vara så frisk som möjligt Tydlighet om vart man ska vända sig Kompetent personal och gott bemötande Samverkan med kommuner och andra aktörer Tonvikt på möten med ungdomar Samtliga beredningar har haft ambitionen att i stor utsträckning diskutera framtidsfrågorna med ungdomar. En insikt är att ungdomarna i princip bara kan nås på sina egna arenor. Beredningarna har därför i huvudsak besökt skolor och träffat högstadie- gymnasie- och folkhögskoleelever. Förutom att diskutera framtidens hälso- och sjukvård har man i flera fall även skrivit uppsatser i ämnet. 5

Mässor, marknader och torgmöten Det är en bra metod att finnas på platser där det naturligt finns mycket folk i rörelse. Beredningarna har deltagit i marknader, mässor och torgmöten och fångat många synpunkter på detta sätt. Föreningar och organisationer Beredningarna har haft många möten med föreningar och organisationer pensionärsorganisationer, patientföreningar, fackföreningar, skolråd genom att bjuda in sig själva till medlemsmöten eller via riktad inbjudan eller annonsering. Några exempel på nya metoder Beredning Nord: Kirunagruppen i beredningen arbetade systematiskt med tre högstadieklasser i Kiruna, Karesuando och Vittangi. I ett första skede träffade de ungdomarna, informerade med hjälp av basmaterialet och diskuterade de sju frågeområdena. Eleverna skrev därefter uppsatser och en rocklåt om framtidens hälso- och sjukvård. Eleverna samlades sedan i landstingshusets sessionssal där de läste upp några av uppsatserna och presenterade sin rocklåt. Beredning Öst: Haparandagruppen planerade tillsammans med ungdomsrådet i Haparanda att medverka i en företagsmässa med ungdomsprägel. Ungdomarna utformade en frågetävling tillsammans med beredningen. Bland synpunkterna på framtidens hälso- och sjukvård lottades priser ut. Ungdomarna svarade själva för genomförandet. Beredning Syd: Beredningen har träffat kommunföreträdare i samtliga kommuner på både politisk- och tjänstemannanvå för att diskutera hälsan hos barn och ungdomar. Syftet har varit att undersöka om beredningens bild av hälsoläget stämmer med kommunernas. Mötena har gett en samsyn om problemområden, men även en insikt om att mycket förbättringsarbete pågår. Beredning Mitt: Beredningen träffade ett tjugotal elever från årskurs sex, åtta och nio vid Brönjaskolan i Sävast. Skolledningen hade i samråd med beredningen förberett grupperna inför mötet och eleverna diskuterade de sju frågeområdena i arbetsgrupper och redovisade därefter synpunkterna i storgrupp. Beredningen fick muntlig inbjudan av eleverna att återkomma för en redovisning av resultatet. Bilaga 1: Förteckning över beredningarnas samtliga aktiviteter 2004-2005. 6

Utveckling av behovsperspektivet Ett av beredningarnas generella uppdrag är att öka landstingsfullmäktiges kunskap om medborgarnas behov. Frågan har diskuterats mycket i beredningarna vad är behov och vad är efterfrågan? Medborgarnas synpunkter är en viktig byggsten, men det behövs mer kunskap för att beskriva medborgarnas behov. I analysfasen har beredningarna arbetat systematiskt i ett bredare perspektiv. Medborgarnas synpunkter har självklart varit i fokus, men även faktamaterial och övrig kunskap har använts i analysen. Till stor del har faktamaterialet om hälsa, sjukdomar och levnadsvanor hos barn/ungdom samt vuxna använts. Beredningarna har vägt samman synpunkter och fakta och anser att man på så sätt får en tydligare bild av befolkningens behov. Delrapporter 2004-2005 Hälso- och sjukvårdsberedningarna har lämnat följande rapporter; Levnadsvanor för barn och ungdom: Gemensam rapport med lokala avvikelser per beredning Delrapporter 2004: Lägesrapport i det tvååriga uppdraget. 7

Gemensamma iakttagelser av hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna har i många avseenden gjort likartade iakttagelser och analyser. Inledningsvis beskrivs tre områden som samtliga beredningar anser kommer att påverka framtidens hälso- och sjukvård i hög grad, och vill därför gemensamt lyfta dessa till landstingsfullmäktige. Beredningarna belyser dessa områden ur olika perspektiv och har individuella beskrivningar om hur brister kan åtgärdas, vilket framgår av respektive beredningsrapport. Aktivt folkhälsoarbete Beredningarna har under 2004-2005 ökat sin kunskap om levnadsvanor och livsstil hos befolkningen och anser att finns ett flertal oroande tendenser. Exempel: försämrade kostvanor, brist på fysisk aktivitet, ökad alkoholkonsumtion, rökningen minskar något men är fortfarande hög. Detta ger på sikt en försämrad folkhälsa. Redan idag kan man se att övervikt och fetma ökar och att sjukdomar som diabetes också ökar. Tandhälsan är än så länge god, men det finns anledning att befara att kostvanor och läskdrickande kan vända den goda trenden. Insatser mot psykisk ohälsa Mellan 20 och 40 procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa och det har skett en omfattande ökning i alla åldersgrupper. Ökningen är störst bland unga, i synnerhet bland kvinnor i åldern 16-34 år. Det har skett en omfattande ökning av symtom som oro, ångest och sömnsvårigheter sedan början av 1990-talet. Däremot har de allvarligare psykiska sjukdomarna, t ex psykoser, inte förändrats över tiden. Informationen måste förbättras Beredningarna anser att bristen på information är mycket stor inom många områden, men det handlar inte om den övergripande verksamhetsinformationen. Främst handlar det om när patienten möter vården, där mycket kan göras för att öka tryggheten hos patienten. Rådgivning, hälsoupplysning och råd om egenvård är andra områden som måste förbättras, samt att det måste vara enklare att hitta information när man behöver den. 8

Hälso- och sjukvårdsberedning Syd Rapportens disposition: Så här tycker medborgarna. Sammanfattning av medborgarnas synpunkter utifrån diskussioner om vad medborgarna anser vara viktigt i en framtida hälso- och sjukvård. Beredningens analys. Resultat av beredningens analys av medborgarnas synpunkter, faktamaterial, samt övrig kunskapsuppbyggnad. Avsnittet beskriver viktiga faktorer som underbygger beredningens slutsatser. Beredningens slutsatser. Slutsatserna beskriver områden beredningen särskilt vill lyfta till landstingsfullmäktige. Varje område inleds med en motivbeskrivning, därefter finns de frågor som beredningen vill ha besvarade av landstingsstyrelsen, kursiverade i punktform. Beredningens utvärdering samt ekonomisk redovisning Så här tycker medborgarna Trygghetsfrågorna engagerar mest Medborgarna menar att trygghet är att vården är tillgänglig, och att få vård när man behöver den - oavsett var man bor. Kontinuitet är också en trygghetsfråga, dvs att träffa samma personal inom sjukvården. Tryggheten ska även omfatta anhöriga/närstående, anser medborgarna. Många betonar att bemötandet är mycket viktigt, och att det borde vara en självklarhet. Bemötandet ska vara detsamma oavsett vem man är, och tillräckligt med tid ska avsättas för patienten. Som patient ska man inte bli ifrågasatt, menar medborgarna. Människor ska få avsluta sina liv på ett naturligt och värdigt sätt, fritt från obehag och smärta så långt det är möjligt, anser medborgarna. Vården ska ha hög tillgänglighet Det ska vara lätt att nå primärvården, och lätt att hitta telefonnummer till alla vårdenheter. Alla ska ha möjlighet att träffa läkare eller annan kompetent personal samma dag, anser medborgarna. Medborgarna efterlyser information Patienterna vill ha enkel och tydlig information om sin sjukdom och behandling, samt råd om medicinering, mm, Personalen ska förvissa sig om att patienten uppfattat informationen på rätt sätt. Många äldre uttrycker också ett ökande behov av anhörigstöd/kontaktperson i kontakten med vården, och att informationen till närstående ska ha hög prioritet. Medborgarna beskriver också vikten av bra information om när landstinget förändrar sin verksamhet på olika sätt, öppettider, samt hur man hittar rätt i hälso- och sjukvården. En stor del av medborgarna menar att förändringar ställer höga krav på bra information, inte minst för de äldre som ofta både hör och ser dåligt. Informationen ska även omfatta fritt val av vårdcentral, 9

samt möjligheten att minska sin kötid genom att välja vårdgivare när man fått remiss - både i Norrbotten och övriga landet. Medborgarna efterlyser även information och upplysning kring friskvård, livsstil, motion, o dyl, antingen via råd och stöd från hälso- och sjukvården, eller i samarbete med olika intresseorganisationer. Vårdkedjan måste fungera Samverkan ska fungera anser medborgarna snabbt, effektivt och skonsamt för alla inblandade. Trygghet och säkerhet ska säkras även när patienten lämnar landstingets verksamhet - ingen ska falla mellan stolarna i vårdkedjan. Vården ska vara lika för alla, men ska prioriteras efter behov Medborgarna anser att alla ska ha möjlighet till samma vård oavsett ålder, kön, social status, etnicitet osv, det ska inte finnas s k gräddfiler. Många inser att behovet av sjukvård är större än resurserna, och att prioriteringar ska göras utifrån den lagstadgade prioteringsordningen. Plastikoperationer och annat som inte är relaterade till sjukdom, olycksfall och liknande ska inte prioriteras. Ansvar för den egna hälsan Det finns ett stort intresse för egenvård/friskvård hos medborgarna, och många känner ett eget ansvar för sin hälsa. Det finns också en insikt om att den egna livsstilen påverkar hälsotillståndet, samt en vilja att ändra sin livsstil om man får råd och stöd från hälso- och sjukvården. Beredningens analys För att medborgarna ska känna sig trygga måste hälso- och sjukvården bemöta alla med respekt och värdighet och ge likvärdig vård oavsett ålder, kön, etnicitet, status. Att bli lyssnad på, vara delaktig och få kunskap om sin sjukdom och behandling är grundläggande behov som sjukvården måste uppfylla. Medborgarna har behov av hög tillgänglighet inom hälso- och sjukvården, och få möta kompetent personal. Att medborgarna får ett gott bemötande när de möter vården är mycket viktigt för tryggheten. Beredningen har i sin analys av främst faktamaterial och övrig kunskapsuppbyggnad funnit många områden som kommer att påverka både hälsan i befolkningen och landstingets verksamheter. Beredningen har valt att i första hand lyfta förebyggande och hälsofrämjande verksamhet som viktiga faktorer i framtidens hälso- och sjukvård, och att den ökande psykiska ohälsan är ett tydligt fokusområde. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsan är ett gemensamt samhällsansvar, och kräver i många fall god samverkan mellan främst landsting och kommuner. Ett av de 11 folkhälsopotiska målområdena är också direkt riktat mot landstinget En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 10

Beredningen anser att det är positivt att landstinget och kommunerna arbetar med att ta fram en gemensam folkhälsostrategi som kan utgöra plattform för ett gemensamt folkhälsoarbete i Norrbotten. Levnadsvanor oroande tendenser Det är svårt att beskriva orsak och verkan i förhållandet mellan levnadsvanor/livsstil och sjukdom/ohälsa. Dåliga levnadsvanor kan orsaka sjukdom, men kan också vara en konsekvens av t ex psykisk ohälsa. Det finns en del oroande tendenser: Sämre kostvanor och för mycket stillasittande, vilket tydligt kan kopplas till det som idag håller på att bli ett allt större hot mot folkhälsan övervikt och fetma. Enligt socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 är mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna i den vuxna befolkningen överviktiga eller har fetma. Andelen har fördubblats sedan 1980, och ökar fortfarande. Utvecklingen bland barn är särskilt oroväckande. Övervikt och i synnerhet fetma är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, nedsatt livskvalitet, ökad sjuklighet och dödlighet. Risken för hjärt-kärlsjukdomar samt diabetes är stor. Alkoholkonsumtionen ökar. Rökningen minskar, men är fortfarande för hög. Flickorna röker mest - en tredjedel av flickorna i årskurs 9 röker. Pojkarna snusar mer, men snusningen ökar mer bland flickorna. Den psykiska ohälsan ökar Mellan 20-40 % av befolkningen lider av psykisk ohälsa. Det har skett en omfattande ökning av den psykiska ohälsan, t ex i form av oro, ångest och sömnproblem. Ökningen är störst bland unga, i synnerhet bland kvinnor i åldern 16-34 år. De allvarligare psykiska sjukdomarna har däremot inte ökat och är totalt en liten andel av den psykiska ohälsan. Beredningen anser att trenden är oroväckande, och att åtgärder för att motverka den psykiska ohälsan är viktiga för framtiden. Barn och ungdomar ska prioriteras i detta arbete. Några nationella exempel: Vart tredje barn har sömnproblem, vart fjärde har huvudvärd, vart femte barn har ont i magen i åldern 10-18 år. Risken att drabbas av psykisk ohälsa ökar till 70 % i grupper som är mindre socialt gynnade i jämförelse med övriga grupper. Mer är 90 % av skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer ansåg i en undersökning att elevernas psykiska hälsa är sämre än för tio år sedan. 11

Exempel från Norrbotten: Tabellen visar andelen elever som hade besvär minst någon gång i veckan av symtom som påverkar deras välbefinnande. Minst någon gång per vecka besvärats av: Andel (procent) av Flickorna Andel (procent) av Pojkarna Huvudvärk 38 24 Ont i magen 22 12 Känt sig nere 35 18 Haft svårt att somna 28 22 Varit irriterad/på dåligt humör 60 45 Sjundeklassenkäten, Norrbottens läns landsting, 2002 Bilden bekräftas av kommunerna i beredningsområdet Beredningen har träffat kommunföreträdare i samtliga kommuner, både på politisk- och tjänstemannanivå. Syftet med träffarna har främst varit att diskutera hälsan hos barn och ungdom. Exempel på gemensamma problemområden Alkohol- och droger är ett stort problem bland barn och ungdom. Bekräftas i samtliga fyra kommuner. Ett exempel från Piteå: intagningen på Alfa behandlingshem ökar, särskilt bland unga flickor. Det finns en stor oro för den psykiska ohälsan. I Piteå menar man att framförallt unga flickor mår allt sämre, och i Arvidsjaur och Arjeplog tar man upp problemet med att självskadorna ökar, exempelvis genom att unga flickor skär sig. Övervikt och fetma. Samtliga kommuner ser att problemen ökar Fler viktiga områden att beakta Allergisjukdomar: har mer än fördubblats i Sverige under de senaste 30 åren och ökar fortfarande i alla åldrar. Sjukdomarna står för de vanligaste långvariga hälsoproblemen bland barn. Astma och hösnuva är vanligast i norra Sverige och här har också ökningstakten varit störst. Diabetes: har nästan fördubblats bland barn i Sverige under de senaste 20 åren. Insjuknandet ökar bland barn och ungdomar (t o m 14 år), men ser ut att minska hos yngre vuxna (15-34 år). Norrbotten ligger bland de fem län med störst förekomst av diabetes bland kvinnor medan det motsatta förhållandet gäller för män. Rörelseorganens sjukdomar: Denna sjukdomsgrupp står för största delen av de långvariga sjukskrivningarna tätt följd av psykisk ohälsa. 12

Beredningens slutsatser Områden som beredningen särskilt vill lyfta till landstingsfullmäktige: Baserat på faktamaterial, medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning har beredningen valt att lyfta medborgarnas behov i hälso- och sjukvården nu och framöver inom några särskilt viktiga områden: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Den ökande psykiska ohälsan Tillgängligheten till hälso- och sjukvården måste förbättras. Bemötande, kontinuitet, kompetens, samt möjligheten att nå sjukvården är områden som bör förbättras Smärtlindring Prioriteringar måste tydliggöras Förebyggande/hälsofrämjande insatser samt insatser mot psykisk ohälsa Landstingets hälsofrämjande insatser startar tidigt, redan på mvc och bvc, och insatserna ska vara tydliga. Det är viktigt att barn och föräldrar får ett fortsatt stöd och för att uppnå detta krävs samverkan. Landstinget måste hitta metoder för samverkan mellan sina egna verksamheter, och även initiera samverkan med kommunerna. Primärvården med mvc, bvc, skolsköterskor och kuratorer, ungdomsmottagningar, folkhälsoråd är särskilt viktiga funktioner i samververkansfrågorna. Ungdomsmottagningarnas roll Ungdomsmottagningarna är en bra samverkansform som bör utvecklas i flera syften, inte minst i arbetet mot psykisk ohälsa En ungdomsmottagning behöver inte alltid innebära att kompetensen samlokaliseras. För att alla ungdomar ska få så likvärdigt stöd som möjligt är det funktionen som är viktigast. Hur kan ungdomsmottagningarna utvecklas för att ge ett bättre stöd till ungdomarna? Kompetensen hos primärvårdens beteendevetare skulle kunna komma till nytta inom fler områden. Kommer funktionen att utvecklas så att kompetensen även skulle kunna användas som en resurs i ungdomsmottagningarnas verksamhet? Mot bakgrund av att klamydia ökar stort: Hur kommer det sig att landstinget subventionerar p-piller, men inte kondomer? Stöd till ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa Psykiatrin en mycket viktig resurs i arbetet mot psykisk ohälsa och ska givetvis ta hand om patienter med psykiatrisk diagnos. Det har dock visat sig att primärvårdens beteendevetare haft stor betydelse och kan eventuellt minska behovet psykiatrisk vård. Beredningen anser att barn och ungdom ska få samma möjlighet till tidigt stöd utanför psykiatrin. Ett gott exempel är 13

BUS-projektet i Piteå, där ett barn som far illa har en kontaktperson som ser hela barnet och inte bara segment av barnets livssituation. Hur kan landstinget organisera sin verksamhet/söka samverkan så att även barn och ungdom i ett tidigt stadium kan få stöd och hjälp utanför den psykiatriska verksamheten? Folkhälsorådens roll Folkhälsoråden bör ha en stor roll i det förebyggande arbetet, och landstingets bör ha en aktiv medverkan. Arbetet är dock tämligen okänt både för allmänhet och förtroendevalda Beredningen anser att landstingsfullmäktige ska få årliga rapporter om folkhälsorådens verksamhet. Information/upplysning/rådgivning Folkhälsoarbetet handlar också om information/upplysning/rådgivning. Det finns en stark marknadsföring av produkter som bidrar till osund livsstil, vilket kan bidra till en försämrad folkhälsa. Det måste finnas motkrafter, och landstinget har bättre möjlighet att ta den rollen än enskilda kommuner. Det finns samband mellan dåliga levnadsvanor och psykisk ohälsa. Sambandet kan bli en ond cirkel där det ena förstärker det andra. Landstinget ska som länsövergripande funktion ge generell och riktad information och rådgivning om förebyggande och hälsofrämjande faktorer. Informationen ska vara pedagogiskt utformad och riktad till olika grupper föräldrar, barn, ungdomar, äldre, osv. Kost och fysisk aktivitet är viktiga områden Det är särskilt viktigt att hitta metoder för att nå ungdomar med information. Teknik och mötesplatser på ungdomarnas villkor ska användas Landstinget ska vara uppmärksam på marknadsföring och trender som påverkar folkhälsan negativt och prioritera information som motverkar detta. Beredningen anser att det bör finnas en person på varje vårdcentral som har till uppgift att vägleda medborgarna i folkhälsofrågor Stöd till familjerna I det förebyggande arbetet är föräldrarna en viktig målgrupp, i synnerhet i grupper som befinner sig i socialt svaga miljöer. Landstinget ska särskilt redovisa hur föräldrastödet kan utvecklas. Tillgänglighet Information, rådgivning, kontakt med vården Det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården under alla dygnets timmar. En bra sjukvårdsrådgivning ska kunna ge råd och stöd, t ex till unga föräldrar utan socialt nätverk, vilket också medför att vården kan avlastas från onödiga jourbesök. God information är också fråga om tillgänglighet, och brist på information är ett problem som tonar fram på flera sätt. Ett exempel är att informationen inte alltid målgruppsanpassas. Det är svårt att förstå landstingets termer, begrepp och regler: T ex Vad är en vårdgivare? Vad är fritt läkarval och Fritt 14

val av vårdcentral? Telefonkatalogens blå sidor är inte heller så tydliga som vore önskvärt. Brister i tillgänglighet kan också handla om den tid som avsätts till varje patient, att läkaren inte hinner sätta sig in i patientens sjukdomshistoria. Beredningen anser att följande åtgärder ökar tillgängligheten, och minskar även belastningen på sjukvården. En väl fungerande sjukvårdsrådgivning ökar tillgängligheten till medicinsk rådgivning, ger stöd till egenvård, samt är en stark trygghetsfaktor. Beredningen anser att det är angeläget att en sjukvårdsrådgivning snarast inrättas. All hälso- och sjukvård bör kunna nås via ett gemensamt telefonnummer. Det ska även vara möjlighet att ringa sin vårdcentral 24 timmar om dygnet. Samtalen ska kopplas vidare efter stängningsdags. Beredningen vill att landstinget utreder förutsättningarna för detta. Information om hur man når hälso- och sjukvården ska vara tydlig i alla avseenden Behovet av kontinuitet För medborgarna är det är viktigt att träffa samma vårdpersonal för att känna trygghet, och för att slippa berätta sin sjukdomshistoria om och om igen. Ambitionen måste vara att alla ska få träffa samma personer i hälso- och sjukvården så långt det är möjligt. En åtgärd för att minska otryggheten för patienter som hela tiden möter nya läkare kan vara att säkerställa att nödvändig journalinformation alltid följer patienten och finns tillgänglig med bibehållen integritet. Det har t ex visat sig att journalen inte alltid följer med för de äldre som bor i kommunens särskilda boenden. För att minska effekterna av brister i kontinuiteten: En patient/en journal genom hela vårdkedjan. Journalen ska följa patienten inom landstinget, till kommunen och på sikt vid eventuell utomlänsvård. Kompetens Medborgarna förväntar sig att möta god medicinsk kompetens i vården och beredningen har inget skäl att betvivla att så är fallet. Däremot kan bemötandet behöva förbättras. I många fall tror medborgarna att de måste träffa en läkare oavsett problemens art. Därför bör det finnas tydlig information om vilket stöd och behandling som ges av de olika personalkategorierna. Vården bör sträva efter att ta vara på kompetensen hos alla personalkategorier, och det bör framgå att det inte är säkert att det alltid är en läkare som kan ge bäst behandling när behöver man träffa en distriktssköterska, sjukgymnast eller dietist? Kompetens är inte bara utbildning. Synpunkter och erfarenheter från patienter, närstående, föreningar och organisationer är också kunskapskällor som ska tas tillvara. Behovet hos patienten ska alltid styra val av personalkategori. Det är inte alltid nödvändigt att patienten hänvisas till en läkare.. 15

Det ska finnas information till medborgarna om vilken kompetens som finns på vårdcentralerna och sjukhusen. Det ska också finnas särskilt beskrivet för varje vårdcentral så att det tydligt framgår vad man kan förvänta sig av varje personalkategori. Sjukvården ska vara öppen för att patienter, närstående, föreningar och organisationer kan tillföra kunskap som komplement till övrig fortbildning. Ett exempel kan vara samverkan med patientföreningar Det måste finnas en ständigt pågående diskussion om vikten av ett gott bemötande inom hälso- och sjukvården. Smärtlindring Många norrbottningar beskriver att de har problem med smärta, vilket kan ge omfattande besvär och en försämrad livskvalitet. Det gäller inte bara den äldre befolkningen utan också personer i yrkesverksam ålder. Värk kan bero på förslitningar, snedbelastningar, skador vid olycksfall o s v. Andel (procent) norrbottningar som tycker att de har måttliga/svåra besvär av smärtor (ej anknutet till någon särskild kroppsdel): 25 64 år 65 84 år Kvinnor Män Kvinnor Män 63 % 47 % 79 % 72 % Källa: Liv och Hälsa 2003 Andel (procent) norrbottningar som tycker sig ha svåra besvär av värk/smärta bland norrbottningarna i åren mellan 25 och 64 år : Kvinnor Män Värk i skuldror/nacke eller axel 17 % 11 % Ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias 14 % 10 % Källa: Liv och Hälsa 2003 Beredningen har uppfattat att de verksamheter som idag arbetar med smärtlindring fokuserar mycket på den palliativa vården i livets slutskede, vilket är mycket betydelsefullt. Beredningen anser att det också är viktigt att även bygga upp en bra verksamhet för personer med långvarig smärta. Utöver den palliativa vården i livets slutskede: hur kan landstinget organisera sin verksamhet så att personer som upplever långvarig smärta får adekvat behandling? Prioriteringar Beredningen har mött en insikt hos medborgarna om att landstingets resurser inte räcker till allt, men det finns ett behov av information om hur landstinget prioriterar. Lika vård för alla är en självklarhet för medborgarna, men kunskapen om den lagstadgade prioteringsordningen saknas, vilket gör att man ibland uppfattar att det finns gräddfiler när man får vänta på sin behandling. Många anser att vården prioriterar utifrån bl a ålder och social status, vilket till viss del kan bero på att prioriteringarna inte är kända. 16

Landstinget bör informera om prioriteringsordningen, hur den tillämpas i landstingets verksamheter, samt konsekvenser av detta. Det ska finnas möjlighet att följa upp prioriteringar. Förslag Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat Utvärdering av beredningens arbete Beredningen har utvärderat arbetet enligt de mål som beskrivs i verksamhetsplan 2005: Dialogen med medborgarna har inte ökat under året, däremot har den utvecklats. Medborgarnas synpunkter har gett beredningen ett bra underlag i arbetet med att beskriva medborgarnas behov till landstingsfullmäktige. Beredningens arbetssätt har också utvecklats. I sitt arbete med att bredda behovsbilden har beredningen haft tillgång till ett bra faktaunderlag, det har varit sakligt och lättillgängligt, och har fått det material som efterfrågats. Däremot är det svårt att tillgodogöra sig allt material. Beredningen anser att de möten man haft med kommunföreträdarna i samtliga kommuner har varit ett bra sätt att bekräfta bilden av ohälsan i området. Det har inte skett någon nämnvärd förbättring av informationen om beredningsarbetet i partierna, men debatten i landstingsfullmäktige har däremot fått ett tydligare behovsperspektiv. Ekonomisk redovisning Hälso- och sjukvårdsberedning Syd har under 2005 haft en budget på 650 000 kronor för arvoden och övriga omkostnader för ledamöterna. Utöver detta har beredningen haft en budget på 150 000 kronor information, återkoppling, samt omkostnader vid möten och andra aktiviteter. Budget Utfall Resultat Arvoden, övriga omkostnader 650 000 406 000 244 000 Omkostnader för möten, information, 150 000 40 000 110 000 återkoppling, mm Summa 800 000 446 000 354 000 Ledamöternas aktiviteter Antal dagar som de 15 ledamöterna sammanlagt ägnat åt beredningsarbete (med eller utan ersättning för inkomstbortfall) 173 11,5 Genomsnitt arbetade dagar/ledamot 17

Bilaga Projekt och andra insatser i kommunerna och landstinget Det pågår en hel del arbete för att motverka hälsoproblem. Kommunerna och landstinget samverkar i flera projekt och andra insatser. Några goda exempel: Familjens Hus i Piteå: Projektverksamhet som har permanentats under 2005. Målet är att skapa god hälsa hos barn och ungdomar genom att ge förutsättningar för ett bra föräldraskap. Navet i verksamheten är öppen förskola. Mobilisering mot narkotika: Nationellt projekt under socialdepartementet. Älvsbyn är modellkommun tillsammans med Arvidsjaur och Arjeplog och landstinget. Målet: stödja uppbyggandet av en väl fungerande narkomanvård med betong på samverkan mellan parterna i vårdkedjan - socialtjänst, beroendevård, primärvård och polis. Blåslampan i Älvsbyn: Samverkansprojekt mellan samhällsaktörer med fokus på drogförebyggande arbete, vilket bl a resulterat i att omvårdnadsprogrammet startat projektet Tillsammans där elever i årskurs 5-9 skriver kontrakt om att inte använda tobak, alkohol och droger. Projekt Charlie i Arvidsjaur: Syftet är att stödja barns och ungdomars positiva utveckling stärka självkänsla och självtillit, lösa konflikter, stresshantering, social träning, mm. Gemensamma krafter förebyggande arbete mot bl a alkohol och narkotika. Program för hur arbetet ska bedrivas i alla klasser i skolan, med början i klass 1. Trygg och säker kommun. Arjeplog har utnämnts av WHO för sitt arbete med att förebygga olycksfall av olika slag. BUS-projektet: Samverkansprojekt mellan Barn och utbildning samt Socialtjänsten för stöd till barn och ungdom som far illa eller riskerar att göra det. Tobaksfria ungdomar hur når vi dit? Folkhälsoinstitutet och Non smoking generation genomförde en bred utbildning om metoder för att förbygga tobaksbruk. Hälsosamtal på webben: Samarbete mellan landstinget och kommunens skolsköterskor för att systematisera och dokumentera hälsosamtal med skoleleverna. Målet är att få en databas med jämförbar statistik som på olika sätt ska kunna användas av både landstinget och kommunerna. Samtliga kommuner i beredningsområdet arbetar på olika sätt med att förebygga övervikt och fetma hos barn. Exempel är föräldragrupper i förskolan som diskuterar kost och motion, förbättrad skolmat, skolor med idrotts- och hälsoprofil. 18

Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Verksamhetsrapport 2005 Viktiga iakttagelser Med utgångspunkt från dialogen med medborgarna konstaterar beredningen att medborgarna i huvudsak mår bra och får sina behov av hälso- och sjukvård samt tandvård tillgodosedda och på ett bra sätt. Men beredningen bedömer också med utgångspunkt från dialogen att flera tidigare till fullmäktige lyfta frågor ännu inte åtgärdats tillfredsställande varför beredningen föreslår fullmäktige att besluta att så sker. Slutsatser Beredningen bedömer att man nu har goda förutsättningar att lämna väl grundade synpunkter inom uppdragsområdet. Beredningens insamlade synpunkter bör rätt hanterade ge bättre möjligheter än tidigare för landstingsfullmäktige att kunna prioritera landstingets insatser för att möta medborgarnas behov. Beredningen väljer att lyfta frågor inom följande huvudområden: En effektiv snabb och säker sjukvård Εn sjukvård som tar krafttag mot den psykiska ohälsan En hälsofrämjande vård En tydlig och lättillgänglig information En bra transportlösning Medborgarnas behov i beredningsområdet Helhetsbilden Utgångspunkten för beredningens analys av medborgarnas behov av hälsooch sjukvård är de synpunkter som beredningen fått från medborgarna i den muntliga och skriftliga dialog som förts med dem under uppdragets gång. Beredningen har dock för att komplettera behovsbilden även studerat och analyserat fakta om befolkningens hälsa, sjukdomar och levnadsvanor samt översiktlig demografisk information. Beredningen har även gått tillbaks till tidigare tillämpligt material som lämnats i olika rapporter till fullmäktige, (ref. verksamhetsrapporter psykisk ohälsa och äldre 2002 resp. 2003). De frågor som beredningen här tagit upp ska betraktas som en sammanvägning och prioritering av allt dialog- och bakgrundsmaterial om medborgarnas 19

behov och som beredningen funnit angeläget att framföra till fullmäktige för beslut. Beredningens svar på uppdraget i Landstingsplan 2004 En effektiv snabb och säker sjukvård Många framför allt äldre medborgare känner ett stort behov av trygghet inför och under sina besök i sjukvården. Det handlar till stor del om hur skickligt man bemöts, både tekniskt och mänskligt, och vilket förtroende detta skapar hos medborgaren/patienten. Det handlar också om den trygghet som igenkännandet av personal skapar. Närhet, skicklighet i alla avseenden, samt en bra personalkontinuitet är därför något som landstinget måste kunna tillgodose för att medborgaren ska känna trygghet i sina kontakter med sjukvården. Beredningen anser att personalens kompetens i personligt bemötande är mycket viktig för att patientens behov att känna sig bli tagen på allvar, bli omhändertagen och sedd ska kunna tillgodoses. Åtgärder mot köer Medborgarna har behov av ett effektivt och så snabbt omhändertagande som möjligt när de drabbas av sjukdom eller ohälsa. Beredningen anser att landstinget sett i ett patientperspektiv inte bör nöja sig med vårdgarantins bestämmelser utan att i stället fortsätta kökortningen genom fortsatt effektivisering av arbetsmetoder, förbättringar av utnyttjandegraden av utrustning samt förbättring av remisshanteringen. Akutkapacitet I akuta situationer är ett snabbt omhändertagande av största vikt. Kännedomen om att sådana resurser finns och fungerar väl skapar en trygghet hos medborgarna. Medborgarna efterfrågar mer akutbehandling redan i ambulanserna och skärgårdsbefolkningen efterlyser akuttransporter året runt från öarna. Beredningen föreslår att den goda utvecklingen av teknik, kompetens och transportalternativ inom ambulanssjukvården fortsätter. Kapacitet i närsjukvården Medborgarna har ett behov att på ett enkelt sätt kunna få tillgång till de basala sjukvårdsresurserna. De anser att dessa bör kunna ges så nära hemmiljön som möjligt för att minska behovet av transporter och korta ner behandlingstiden. Beredningen föreslår att primärvården tillförs mer specialistkompetens och utrustning, ex. vis enklare röntgenutrustning, för att kunna möta medborgarnas behov av nära vård och i större utsträckning kunna färdigbehandla. Mellanvårdform I vissa situationer finns ett behov av en mellanvårdsform för patienter som skrivs ut från sjukhus med återkommande ordinerade återbesök för till ex- 20

empel provtagningar och inställning av medicinering. För detta skulle vårdplatser i närområdet, i samverkan med kommunerna underlätta. Beredningen föreslår att detta bör genomföras eller utredas vidare inom beredningens verksamhetsområde. En vård på lika villkor Likhetsprincipen att inte diskriminera eller favorisera i omhändertagande och behandling mellan olika vårdsökande upplevs mycket viktig av medborgarna och är också den princip som beredningen anser ska gälla. Unga medborgare har ett starkt behov att vårdpersonalen respekterar deras integritet. De vill bli tilltalade direkt så att dom känner sig lika viktiga som andra. Beredningen föreslår att åtgärder måste vidtas för att i den framtida sjukvården större hänsyn tas till kända skillnader i behandlingsmetoder mellan kvinnor, män och barn. Läkemedel Läkemedelskostnaderna har successivt ökat samtidigt som möjligheterna att inom landstinget kontrollera förskrivningarna förbättrats. Detta förhållande utgör av flera skäl anledning till att kraftfulla åtgärder bör vidtas. Ur behandlings-, säkerhets- och inte minst ekonomisk aspekt borde stora förbättringar kunna uppnås med bättre rutiner. Beredningen föreslår att landstinget vidtar sådana åtgärder att onödig läkemedelsförskrivning undviks och så att förskrivning och användning optimeras i förhållande till patientens behov. Beredningen anser också att systematiska genomgångar av patienternas medicinlistor bör fortgå och utvecklas i samarbete med apoteken. Samverkan med kommunerna (lyft under äldreåret) För att sjukvården skall vara säker krävs också en effektiv samverkan med kommunerna i de delar där dessa har en roll. Hela vårdkedjan från sjukhuset till bostaden måste fungera i alla delar för att patienten ska vara trygg och hälsotillståndet inte ska förvärras. Behovet av en fungerande enkel dialog har lyfts tidigare men ännu förekommer fall där patienten kommer i kläm. Beredningen föreslår att krafttag måste tas från både landstinget och kommunerna för att åstadkomma en förbättring. En sjukvård som tar krafttag mot den psykiska ohälsan Medborgarnas behov av åtgärder inom området psykisk ohälsa har tidigare framförts till fullmäktige för åtgärd. I detta sammanhang, ( 59 2002), framkom att den psykiska ohälsan debuterar tidigt och har större omfattning än tidigare. Redan då och i ännu större utsträckning nu har beredningen kunnat konstatera brist på tillgängliga resurser. Ungdomar som beredningen varit i kontakt med beskriver förtvivlat hur många av deras kamrater som mår illa, skadar sig medvetet och har svårt att hitta rätt hjälp. 21

Beredningen anser att landstinget nu på allvar måste åtgärda dessa brister inom sitt eget ansvarsområde och dessutom aktivt i samarbete med kommunerna medverka till bra förebyggande åtgärder och omhändertagande av den psykiska ohälsan. Landstinget bör i samarbete med kommunerna se till att ungdomsmottagningarna inom beredningsområdet får en bättre tillgänglighet för att kunna erbjuda hjälp. Tillgängligheten till psykiatrisk vård i allmänhet bör också långsiktigt förbättras. Tidigare lyfta men fortfarande aktuella behov Av de förslag som aktualiserades under uppdraget psykisk ohälsa kan beredningen konstatera att några frågor fortfarande inte lösts på ett tillfredsställande sätt inom beredningsområdet. Beredningen vill därför att: Landstinget ska fastställa hur samverkan och styrning mellan barn- och vuxenpsykiatri samt primärvården, inkl. MVC- och BVC-enheter, och med kommunerna, ska ske för att på ett mer jämlikt och effektivt sätt tillgodose individens behov av hjälp för sin psykiska ohälsa. Landstinget ska verka för bättre möjligheter till ett effektivt föräldrastöd för att tidigt kunna fånga upp de mest utsatta grupperna. Landstinget ska förtydliga hur vårdsökande med psykisk ohälsa, speciellt unga, ska hitta rätt instans och nivå inom vårdorganisationen för att få hjälp. Landstinget ska ta reda på hur disponibla resurser bäst kan användas för att inom ramen för befintligt samarbetsavtal med Migrationsverket optimera resursutnyttjandet. Landstinget ska stödja de speciella verksamheter och projekt som anordnas av kommunerna och andra som stöd för personer med psykisk ohälsa. En hälsofrämjande vård Mot bakgrund av beredningens kunskaper om medborgarnas tillstånd i beredningsområdet bedömer beredningen att det är mycket väl motiverat att landstinget ur många synpunkter prioriterar och stimulerar en hälsoförbättrande vård. Med rätta insatser kan landstinget tillsammans med andra aktörer på lång sikt lägga grunden för en god livsstil, ett ökat välbefinnande och minskade behov av sjukvårdsinsatser t. ex. inom området hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. Barn och ungdomar Det är allmänt omvittnat att övervikt och fetma hos barn och ungdomar ökar. Sammanhängande sjukdomar kommer att medföra att kostnaderna för landstinget ökar. Minskad fysisk aktivitet, ändrade matvanor och livsstil anses vara några av de bakomliggande faktorerna till förändringen. Beredningen anser att landstingets folkhälsoarbete i samarbete med kommunerna måste prioriteras och förstärkas med inriktning på tidiga insatser för barn och ungdomar. Landstinget bör verka för att man i skolan ska införa mer fysisk aktivitet under skoltid. 22

Äldre Alla har mycket att vinna på att förändra sin livsstil till det bättre. Beredningen anser därför att äldre också ska vara föremål för landstingets framåtsyftande folkhälsoarbete för ett friskare åldrande. Denna satsning kan med fördel ske i samverkan med olika intresseorganisationer. Tillgänglighet Behov finns av åtgärder vid landstingets och andra träningsinrättningar att undanröja fysiska hinder som delvis försvårar och ibland helt hindrar funktionshindrade att komma in i lokalerna. Deras möjligheter att hålla sig friska försvåras därigenom. Beredningen anser att landstinget för de egna inrättningarna måste vidta snabba åtgärder men också påverka andra aktörer att förbättra den lagstadgade tillgängligheten. Grundläggande förhållningssätt Medborgarna har ett grundläggande behov att vården och dess personal ska se hela människan fysiskt, psykiskt och socialt. Beredningen vill att landstinget ska verka för att förebyggande vård ska finnas i åtanke vid alla patientbesök, till exempel att systematiskt ordinera fysisk aktivitet i stället för medicin. Tydlig och lättillgänglig information Medborgarna behöver en för dem tydlig information för att hitta rätt i sjukvårdsorganisationen. Speciellt måste hänsyn tas till personer med nedsatta funktioner i hörsel och syn samt språksvaga. Inte minst från handikapporganisationerna har beredningen fått vidimerat att här finns det mycket att göra. Tolkhjälp Många har svårt att förstå de besked sjukvårdspersonalen lämnar om sjukdomsbild, tillstånd och vad som kommer att hända. Detta är viktigt för att ett bra vårdresultat ska uppnås. Beredningen anser att information om tolkhjälp bör vara tydlig och lättillgänglig på samtliga sjukvårdsinrättningar. Detta underlättar både för patienterna och för vårdpersonalen. Internet Behovet är stort av lättillgänglig information och om vart man ska vända sig, olika sjukdomstillstånd, mediciner och behandlingar. Många som i dag ringer till sjukvården för att fråga om detta skulle med ett bra söksystem på Internet kunna få sådan användbar information. Beredningen föreslår att landstinget bör undersöka om det är möjligt att införa ett sådant informationsverktyg, som tillgodoser medborgarnas behov. Det kan t ex vara länkar från NLL:s hemsida till webbplatser som BRIS, PBU, FASS, InfoMedica och liknande. Skriftlig information Medborgarna har behov av en bättre skriftlig information. Informationen kan röra till synes enkla saker men vara av stort värde för patienten. Skriftlig in- 23

formation ska erbjudas där muntlig information kan glömmas eller missuppfattas och vid behov även på andra språk inklusive blindskrift. Beredningen vill att landstinget tillgodoser behoven. Vägledning Personlig hjälp av en samordnande person med bra överblick inom sjukvården för att innan och under besök i vården lättare hitta rätt är ett ofta framfört önskemål. Detta önskemål har också ofta uttryckts i samband med besök vid Universitetssjukhuset i Umeå där den så kallade ledsagarhjälpen sägs kunna förbättras. Beredningen föreslår att landstinget undersöker möjligheterna att tillgodose informations- och tillgänglighetsbehoven och ser det som en fördel om ett samlat grepp kunde tas på dessa frågor. En bra vård i livets slutskede Behovet av en trygg sjukvård i livets slutskede fortsätter vara ett återkommande behov som framförs av medborgarna. Inom beredningsområdet finns en god sjukvårdsorganisation för detta. Däremot råder brist på tydlig information om vad dessa patienter kan förvänta sig av sjukvården i livets slutskede. Beredningen föreslår att detta behov bör tillgodoses. En bra transportlösning Det finns ett stort behov av transporter till och från sjukvården och från andra samhällsfunktioner. Medborgarna förvånas och upprörs över att inte sjukresor och färdtjänstresor likställs och vill dessutom att kostnaderna fastställs på en låg nivå. Beredningen anser att detta är ett rimligt krav för att tillgodose medborgarnas transportbehov. Förslag Beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar uppdra till landstingsstyrelsen: att i snabb takt föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat. Övrigt som beredningen mött under uppdraget Beredningen har under sitt arbete mött många föreningar som framfört sina speciella behov vilka för dem varit viktiga men inte bedömts angelägna ur ett bredare medborgarperspektiv. Därför finns de inte med i rapporten. Skrivelse till landstingsstyrelsen om förbättringsårgärder för funktionshindrade, dnr 1888-05 Beredningen har i särskild skrivelse uppmärksammat Landstingsstyrelsen på de problem som funktionshindrade upplever när de besöker landstingets inrättningar. I skrivelsen tar beredningen upp problem inom områdena fysisk och psykosocial miljö samt frågor av ekonomisk karaktär. Styrelsen har 2006-02-02, 7, behandlat skrivelsen. 24

Tandvårdskostnader Under uppdraget har beredningen ofta fått höra synpunkter om att kostnaderna för tandvård är alldeles för höga för den enskilde. Många anser sig inte ha råd att gå till tandläkaren. Man skjuter upp sina tandläkarbesök i det längsta och det förekommer att tandhälsan därför har blivit lidande. Ett genomgående och tydligt önskemål är att kostnaderna i samband med tandläkarbesök ska likställas med den nivå som gäller för behandling av den övriga kroppen. Utvärdering av beredningens arbete Beredningsuppdraget har på grund av det breda och långsiktiga perspektivet satt beredningen på svåra prov. Tidigare använda metoder där medborgardialogen i samtalsform utgjort grunden för informationshämtning har även under detta uppdrag varit huvudmetod och beredningen har fått god kontakt med medborgarna. Beredningen har också genom kompletterande insamling och analys av faktamaterial på ett säkrare sätt försökt identifiera de viktigaste behoven som landstinget i ett medborgarperspektiv bör kunna möta. Att samtidigt värdera medborgarnas synpunkter och faktamaterialet tillsammans med hittills kända uppgifter om framtidsutsikterna i ett demografiskt perspektiv och dessutom väga in erfarenhetsbaserade aspekter i denna analys har tidvis känts som en mycket utmanande uppgift. Ledamöterna har solidariskt ställt upp, tagit ansvar för och genomfört de uppgifter som beslutats av beredningen dels i verksamhetsplanen och dels fortlöpande under arbetets gång. Uppdraget har genomförts inom befintlig budgetram och ledamöternas femton dagar med ersättning för förlorad arbetsförtjänst har kunnat utnyttjas på ett effektivt sätt och framgår av nedanstående förteckning. Återkoppling Beredningen har fortlöpande i samtal med medborgare återinformerat om hur beredningens förslag till fullmäktige hanterats i organisationen. Under år 2006 kommer beredningen att återföra erfarenheter och redovisade åtgärder från tidigare genomförda uppdrag till berörda målgrupper. 25