Rapport från UEG-läger 2009 Deltagare Deltog gjorde 34 gymnaster från 16 olika länder. Samt 31 tränare från 18 olika länder, man kunde delta i tränarutbildningen utan att ha egna gymnaster med sig. De deltagande länderna var Österrike, Kroatien, Tjeckien, Spanien, Finland, Frankrike, England, Irland, Island, Israel, Italien, Holland, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Turkiet och Sverige. Från Sverige deltog Lele Matsson och Ece Ayan från Leksand GF samt Camilla Fransson och Sofia Malmgren från Hammarbygymnasterna. Ansvariga för lägret Orna Shai - WTC/UEG Montserrat Ubia WTC/UEG Donatella Sacchi WTC /FIG Barr Jozef Lukacs Ungern Akrobatik Giorgio Colombo - Italien Uppvärmning och bom Zsuzsa Kalmar - Ungern Koreografi Larisa Efremova -Ryssland Camp Director Giorgio Colombo - Italien Assistant Camp Director Ernesto Lamborizio Italien
Resan Resan till Tirrenia var lite lång och omständig då det inte gick att flyga direkt till Pisa, som är närmaste stad. Vi flög via Amsterdam och Rom på vägen ned och via Paris på hemvägen. Träningarna Gymnasterna var indelade i två grupper för att det skulle bli ett mindre antal gymnaster som tränade samtidigt. Man växlade schema så att man varannan dag hade koreografi på förmiddagen och träning på eftermiddagen, varannan dag tvärtom. Koreografi hade vi 1,5 timme varje dag. Den var i ett tennistält där man lagt in ett friståendegolv. Hade man eftermiddagspasset var det rätt så varmt där inne. Koreografin var mycket bra och lärorik. Träningen var i en vanlig idrottshall där man provisoriskt hade ställt upp redskap. Taket på den gamla hade blåst av och bygget av den nya var nu påbörjat. Det gjorde att det fanns mycket få redskap. En dubbelbarr samt ett snurräck var vad man hade tillgång till under barrpasset. I hopp fanns en hopphäst samt ett mattberg. Lågbommar eller andra hjälpmedel fanns inte vid bom, ej heller i matta, där var man hänvisad till friståendegolvet. Någon tjockmatta eller satsbräda kunde gå att få tag i. Trampolin fanns inte. Vi blev ganska begränsade i träningen pga. detta och tränade i princip bara grunder hela veckan. Vilket inte är fel det heller Upplägget på träningarna var att varannan dag höll experterna i träningen och varannan dag höll man själv i träningen och experterna fanns på plats att fråga. Engagemanget var väldigt olika mellan de olika, övervägande hade stort engagemang men det förekom också att man satt och pratade i mobil eller dylikt istället för att göra sitt jobb.
Boendet Rummen var fina, hade sköna sängar samt badrum med dusch. Luftkonditionering fanns men den lät vi bli, för att inte riskera att bli sjuka Höll man persiennerna nere blev det inte för varmt. Vi fick också städat varje dag. Mat Maten kan man absolut inte klaga på. Även om det var lite väl mycket pasta. Det serverades en del annat också men då var det bäst att hålla sig framme om det inte skulle ta slut. Likaså var det med frukten som de verkade ha en bestämd mängd de serverade varje dag, den tog alltid slut innan alla fått. Banketten var jättefin med lax som varmrätt och alla möjliga förätter som bläckfisksallad. Stranden Varje dag var vi på stranden, ca 1,5-2 timmar. Det var en bit ned till samhället så det fanns en militärbuss som körde oss till och från varje dag. Stranden var fin och parasoll var reserverade för oss. Under dessa turen hade man också möjlighet att handla vad man kunde behöva, eller äta glass
Florens En heldagsutflykt. Resan med buss och tåg tog ca 1,5 timme. En mycket vacker stad där det fanns mycket att se och mycket att shoppa, dock var prisnivån betydligt högre här. Pisa En kortare utflykt hit på ca 1,5 timme, vilket räckte gott att titta på de vackra byggnaderna och shoppa i alla turiststånd, samt äta glass igen
Kvällsföreläsningarna Håller med de som tidigare varit på lägret att det engelska språket var ingenting som de var jättebra på. Inte heller datorer. Men mycket av vad som sas var ändå intressant, och det gavs utrymme för frågor. Allmänt Det var en trevlig, positiv och glad atmosfär både bland tränare och gymnaster. Alla gymnaster var positiva och motiverade i träningen. Samarbetet fungerade bra. Nivån på gymnasterna var väldigt skiftande. Italien, England och Turkiet var de som var lite bättre. De flesta gymnaster var födda 1997, övriga 1998 och bara två stycken 1999. Så våra tillhörde de yngsta. Det var värdefullt att prata med tränarna från de andra länderna, hur de har det i sitt land, hur de tänker angående träning i olika åldrar m.m. Att knyta kontakter i andra länder för samträning och tävling. Våra gymnaster skötte sig utmärkt hela veckan. De kommunicerade bra med andra tränare trots att de inte förstod många ord. Kompisar fick de också, de hittade sitt eget lilla sätt att kommunicera. Och de hade definitivt jätteroligt!det är absolut värt att fortsätta skicka gymnaster och tränare hit. Och i möjligaste mån olika tränare, ju fler som får den erfarenheten desto bättre. Men det får inte bli på bekostnad av gymnasten. De måste självklart få ha med sig en egen tränare de känner sig trygg med. Reflektioner Vi var ganska ensamma om att tävla med unga gymnaster. Generellt tävlade man inte alls eller så tävlade man i lag fram till ca 10 års ålder, lite olika i olika länder. Man var mer noga med att inte utsätta gymnaster för konkurrenssituationer i låga åldrar än vad vi i Sverige är. Man ansåg allmänt att man inte var mogen för det förrän efter ca 12 års ålder och att det innebar att man tappade många gymnaster. Många timmars målinriktad träning i låg ålder självklart, men inte kravfyllda situationer där man kräver resultat. Något för oss att tänka över? Redskapen ska anpassas till gymnastens storlek. I princip inget annat land tävlade med unga gymnaster på redskap i rätt höjd. De ställde sig frågande till varför vi gjorde det. Men den höjden är ju till för seniorer?! Hopp, barr och bom handlade det om. I hopp använde många mattberg vid tävling på det sätt vi har i våra tekniktester. Att mera tänka på att vänta med att lära gymnasterna övningar som blir lättare när de vuxit till sig, ex. överhopp och hickup, och välja övningar som inte påverkas av storlek.