Växtskyddsrådets verksamhet 2014 Viktiga växtskyddfrågor och arbetet i växtskyddsrådet

Växtskyddsrådets verksamhet 2014 Viktiga växtskyddfrågor och arbetet i växtskyddsrådet Växtskyddsrådet vill fortsatt understryka behovet av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall hela EU. Växtskyddsrådet finner det positivt att Konkurrenskraftsutredningen i sitt betänkande tagit upp tillämpningen av regler om godkännande växtskyddsmedel men understryker det fortsatta behovet av bredare analyser av såväl företags- och samhällsekonomiska som hälso- och miljömässiga konsekvenser av tillämpningen. Växtskyddsrådet har särskilt uppmärksammat frågor kring värdering av risk som kan ha stor betydelse för olika bedömningar avseende jordbruks- och trädgårdsproduktionen inklusive användningen av växtskyddsmedel. Rapport 2015:05

Växtskyddsrådets verksamhet 2014 Viktiga växtskyddsfrågor och arbetssätt Denna rapport avser att avspegla växtskyddsrådets arbete under 2014. Kapitel 2 tar upp formalia kring växtskyddsrådets organisation, deltagande myndigheter och organisationer och hållna möten. I kapitel 3 sammanfattas dels övergripande frågor och dels mer specifika frågor som diskuterats under året. Slutligen i kapitel 4 tas frågor upp om växtskyddsrådets mandat, sammansättning, prioritering av frågor samt arbetssätt. Rapporten belyser såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet Sammanställt av Anders Emmerman Sekreterare i växtskyddsrådet Omslag: Hallon och Drosophila suzukii, Sanja Manduric, Jordbruksverket Drosophila suzukii som angriper frukter och bär redan innan skörd och kan orsaka stora skördeförluster upptäcktes i Sverige 2014. Extra besvärligt är att Drosophila suzukii även angriper vilda bär, vilket gör det svårt att kontrollera flugans framfart.

Sammanfattning Jordbruksverket fattade beslut om att inrätta växtskyddsrådet den 23 mars 2011 och har haft 17 sammanträden t.o.m. 2014. Växtskyddsrådet bestod 2014 av representanter från Jordbruksverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Kemikalieinspek tionen, Naturvårdsverket, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Spannmålsodlare, Hushållningssällskapen, Sveriges lantbruksuniversitet, Svenskt Växtskydd och Naturskyddsföreningen. De myndigheter och organisationer som deltar i växtskyddsrådet har varit överens om att ta fram denna rapport. De är också överens om rapportens innehåll och att den ska belysa såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet. Utifrån 2014 års diskussioner vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram: och fortsatt understryka behovet av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall hela EU. Jordbruksverkets skrivelse med stöd av ett enigt växtskyddsråd till Konkurrens kraftsutredningen om behovet av en oberoende utredning som ser på tillämp ningen av förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskydds medel på marknaden. Växtskyddsrådet finner det positivt att Konkurrens krafts utredningen i sitt fortsatta arbete tagit upp väsentliga delar av innehållet i ovan nämnda skrivelse, men understryker samtidigt det fortsatta behovet av bredare analyser där bl.a. såväl företags- och samhällsekonomiska som hälso- och miljömässiga konsekvenser tas fram. den stora betydelsen av samordning mellan främst myndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket vid den närmare utformningen av nya vägledningar för prövning och tillsyn vid användning av växtskyddsmedel främst kopplat till skyddet av vatten. Det gäller även Kemikalie inspektionen inklusive i frågor om behörighetsutbildningen och integrerat växt skydd (IPM). betydelsen av att hitta långsiktiga och rimliga lösningar för prövning och godkännande av allmänkemikalier och låggiftiga ämnen som växtskyddsmedel. betydelsen av en långsiktig finansiering av tillämpad forskning. diskussionen kring värdering av risk som kan ha avgörande betydelse för olika bedömningar avseende jordbruks- och trädgårdsproduktionen inklusive användningen av växtskyddsmedel. Väsentliga delar är bedömningar av risk för pollinerande insekter och skyddet av vatten. betydelsen av en transparent process i samband med omröstningar inom EU avseende växtskyddsmedel. Det gäller även information om vad som är på gång på myndigheterna, var man står i olika frågor och på vilka grunder beslut tas. Tidigare diskussion kring frågor om harmonisering mellan EUs medlemsländer av förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och användning av konsekvensanalyser har fortsatt. Från ordföranden pekades särskilt på betydelsen av objektiva konsekvensanalyser som underlag för förd och framtida politik. Här lyftes möjligheten att frågan om tillämpningen av ovan nämnda förordning utreds i särskild ordning. Jordbruksverket kunde med

stöd av ett enigt växtskyddsråd skicka en skrivelse till den då pågående Konkurrenskraftsutredningen om behovet av bl.a. objektiva data kring harmoniseringen. Konkurrenskraftsutredningen har uppmärksammat frågan och inom utredningen vidareutvecklat vissa delar även om det inte varit möjligt att ta upp alla viktiga delar i ovan nämnda skrivelse. Det finns ett fortsatt behov av bredare analyser av såväl företags- och samhällsekonomiska som miljö- och hälsomässiga konsekvenser. Frågor om växtskyddsmedel och risker för grund- och ytvatten har haft fortsatt hög aktualitet. Växtskyddsrådet har haft möjlighet att följa pågående Dricksvattenutredning där en viktig del är hanteringen av vattenskyddsområden. Nya resultat avseende växtskyddsmedel i grundvatten i Sverige och i ytvatten i Skåne har presenterats. Det har från växtskyddsrådet särskilt pekats på betydelsen av ett bra samarbete mellan myndigheterna, inklusive med andra intressenter, avseende arbetet med tillsynsvägledningar men också i ett bredare perspektiv. Frågorna kring skyddet av vatten har även öppnat för särskilda diskussioner kring värdering av risk inklusive betydelsen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Det har varit en särskild punkt på dagordningen med mer grundläggande riskfilosofi. Växtskyddsrådet har lyft frågan om bin och biförgiftningar framförallt utifrån ett beslut 2013 av EU-kommissionen som begränsade användningen av vissa neonikotinoider, som bl.a. finns i betningsmedel för oljeväxter. Kemikalieinspektionen har med koppling till riskvärdering även redovisat principerna kring reglering av hormonstörande ämnen. Växtskyddsrådet har upprepat lyft fram betydelsen av forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet. Betydelsen av en långsiktig finansiering av tillämpad forskning har betonats. Här pekades särskilt på kommande möjligheter inom European Innovation Partnership (EIP) och utvecklingen inom Stiftelsen Lantbruks forskning (SLF) och deras nya forskningsprogram. Diskussionen har innehållit en rad andra punkter. Den nya förordningen om bekämpningsmedel och särskilt tillämpningen av integrerat växtskydd (IPM) och Naturvårdsverkets arbete med nya spridningsbestämmelser har diskuterats. Relativt omfattande har diskussioner med kopplingar till tillämpningen av förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden varit. Hit hör frågor om hur tvärvillkoren fungerar, allmänkemikalier och låggiftiga ämnen, Kemikalieinspektionens omprövningsprojekt, olika beslut om växtskyddsmedel, användningsvillkor, minor use definitionen, minor use projektet, åtgärder för att underlätta inlämnande av ansökningar om godkännande, en mer rationell miljöriskbedömning, Kemikalieinspektionens prioriteringar samt seminarier om godkännande processen. Frågor om information har fortsatt stort fokus men diskussionen har koncentrerats till vad som sker inom Jordbruksverkets ansvar med IPM och Kemikalieinspektionens arbete med att göra besluten om godkännande av växtskyddsmedel mer tillgängliga.

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Växtskyddsrådets organisation och uppdrag, deltagare samt möten... 2 3 Viktiga växtskyddsfrågor... 4 3.1 Övergripande om diskussionen i rådet... 4 3.2 Några sammanfattande slutsatser från växtskyddsrådets diskussioner... 4 3.3 Strategiska frågor... 5 3.4 Frågor som diskuterades... 6 3.4.1 Konkurrenskraftsutredningen och omvärldsanalyser... 6 3.4.2 Omvärldsanalyser... 7 3.4.3 Ny förordning om bekämpningsmedel... 7 3.4.3.1 IPM och behörighetsutbildningen... 8 3.4.3.2 Naturvårdsverket nya spridningsbestämmelser... 8 3.4.4 Kopplingar till tillämpningen av lagstiftningen om utsläppande växtskyddsmedel på marknaden... 8 3.4.4.1 FVO - revisionen... 8 3.4.4.2 Hur fungerar tvärvillkoren... 8 3.4.4.3 Allmänkemikalier och låggiftiga ämnen... 9 3.4.4.4 Kemikalieinspektionens omprövningsprojekt - användningsvillkor... 9 3.4.4.5 Beslut om växtskyddsmedel - SPIDER... 9 3.4.4.6 Användningsvillkor grupp under växtskyddsrådet...10 3.4.4.7 Minor use definition...10 3.4.4.8 Åtgärder för att underlätta m.m. inlämnandet av ansökningar mindre användningsområden...10 3.4.4.9 Minor use-projektet...10 3.4.4.10 En mer rationell miljöriskbedömning...11 3.4.4.11 Reglering av hormonstörande ämnen...11 3.4.4.12 Kemikalieinspektionens prioriteringar...11 3.4.4.13 Seminarier om godkännandeprocessen...11 3.4.5 Information, utbildning m.m...12 3.4.5.1 Säkert växtskydd...12 3.4.5.2 Växtskyddsportal...12 3.4.6 Forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet...12 3.4.6.1 European Innovation Partnership (EIP)...13 3.4.6.2 Processen och utvecklingskedjan för forsknings- och utvecklingsresultat - Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF)...13 3.4.7 Bin och biförgiftningar...13 3.4.8 Skydd av vatten...14 3.4.8.1 Dricksvattenutredningen...14 3.4.8.2 Nya rapporter om bekämpningsmedel i grund- och ytvatten...14 3.4.8.3 Tillsynsvägledning och användning av växtskyddsmedel...15 3.4.9 Hantering av risk...15

4 Växtskyddsrådets roll, sammansättning och arbetssätt...17 4.1 Växtskyddsrådets verksamhet relativt dess uppdrag...17 4.2 Växtskyddsrådets fortsatta arbete...17 4.3 Växtskyddsrådets sammansättning...17

1 Inledning Denna rapport avser att ge en samlad bild av växtskyddsrådets arbete och slutsatser för 2014. Växtskyddsrådet utformar årligen en sådan rapport till regeringen. Detta är växtskyddsrådets fjärde årsrapport. Deltagande myndigheter och organisationer har varit överens om att ta fram denna rapport. De är också överens om rapportens innehåll och att den bl.a. också ska belysa såväl den samsyn som de skillnader i åsikter som finns inom växtskyddsrådet. Detaljerade minnesanteckningar finns på Jordbruksverkets hemsida, http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/vaxtskydd/vaxtskyddsradet. 4.e01569712f24e2ca09800016944.html. 1

2 Växtskyddsrådets organisation och uppdrag, deltagare samt möten Enligt regeringens beslut den 22 december 2010, Jordbruksdepartementets dnr Jo2010/3727, fick Jordbruksverket i uppdrag att inrätta ett växtskyddsråd. Jordbruksverket fattade beslut om detta den 23 mars 2011. Enligt regeringens uppdrag ska växtskyddsrådet sprida kunskap samt vara ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. I växtskyddsrådet ska viktiga aktuella frågor och frågor av relevans diskuteras, bl. a. forskning kring alternativa metoder, marknadsutveckling och omvärldsanalys. Utifrån en utvärdering av växtskyddsrådets verksamhet 2013 betonades att det finns ett fortsatt stöd från regeringskansliet för växtskyddsrådet och dess verksamhet. Den upplevs ha ökat kunskaperna och varit till stor nytta för regeringskansliets arbete. Växtskyddsrådets roll som ett forum för dialog och information betonades. Det var dock inte aktuellet att ändra växtskyddsrådets roll, mandat eller att ge växtskyddsrådet några uppdrag eller direkta medel för att göra utredningar m.m. Fortlöpande preciseringar av rådets arbetsordning och uppgifter görs efter diskussion med rådets ledamöter. Till växtskyddsrådet inbjöds representanter för Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Svenskt Växtskydd, Lantbrukarnas Riksförbund (2st), Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Sveriges lantbruksuniversitet, Hushållnings sällskapet och Naturskyddsföreningen. Havs- och Vattenmyndigheten blev medlem i växtskyddsrådet 2013. Jordbruksverket utsåg i beslut den 12 maj 2011 Harald Svensson som växtskyddsrådets förste ordförande, Olof Johansson som vice ordförande och Anders Emmerman som sekreterare samt i enlighet med förslag från berörda myndigheter och organisationer ledamöter och suppleanter till växtskyddsrådet. Det har skett vissa förändringar i växtskyddsrådets ledning och ledamöter relativt ursprungliga besluten. 2

Vid slutet av 2014 hade växtskyddsrådet följande sammansättning: Ordförande: Christina Nordin Vice ordförande: Olof Johansson Sekreterare: Anders Emmerman Myndighet/organisation Ledamot Suppleant Jordbruksverket Magnus Franzén Cecilia Lerenius Havs- och Vattenmyndigheten Ann Lundström Marie Berghult Naturvårdsverket Maggie Javelius Vakant Kemikalieinspektionen Peter Bergkvist Johan Axelman Lantbrukarnas Riksförbund Bengt Persson Gunilla Nordberg Lantbrukarnas Riksförbund Sunita Hallgren Vakant Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Per Sandberg Dag-Henrik Larsson Svenskt Växtskydd Hans Hagenvall Cecilia Ljunggren Sveriges Lantbruksuniversitet Barbara Ekbom Erland Liljeroth Hushållningssällskapen Nils Yngveson Hans Augustinson Naturskyddsföreningen Gun Rudquist Emelie Hansson Växtskyddsrådet har under 2014 haft fyra möten; den 5 mars hos Lantbrukarnas Riksförbund den 23 maj hos Lantbrukarnas Riksförbund den 1 oktober hos Naturskyddsföreningen den 17 december hos Kemikalieinspektionen Mötet den 17 december 2014 var det sista med Christina Nordin som ordförande. Håkan Henriksson vid Jordbruksverket är ny ordförande från 2015. 3

3 Viktiga växtskyddsfrågor 3.1 Övergripande om diskussionen i rådet Diskussionen i växtskyddsrådet har under 2014 varit mer koncentrerad på vissa frågor än tidigare, dock med en fortsatt blandning av övergripande ofta principiella frågor och detaljfrågor. Det råder i vissa fall en relativt god samsyn inom växtskyddsrådet medan det i andra kan skilja sig i åsikt mellan växtskyddsrådets medlemmar. I nedanstående genomgång av frågor som diskuterats lyfts detta fram vid behov. Det bör särskilt framhållas att en viktig del av rapporten avser att spegla vad som diskuterats i växtskyddsrådet. 3.2 Några sammanfattande slutsatser från växtskyddsrådets diskussioner Utifrån 2014 års diskussioner vill växtskyddsrådet särskilt lyfta fram: och fortsatt understryka behovet av harmoniseringen mellan länderna vid godkännande av växtskyddsmedel inom norra zonen och i vissa fall hela EU. Jordbruksverkets skrivelse med stöd av ett enigt växtskyddsråd till Konkurrens kraftsutredningen om behovet av en oberoende utredning som ser på tillämp ningen av förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växt skydds medel på marknaden. Växt skydds rådet finner det positivt att Konkurrens kraftsutredningen i sitt fortsatta arbete tagit upp väsentliga delar av inne hållet i ovan nämnda skrivelse, men understryker samtidigt det fortsatta behovet av bredare analyser där bl.a. såväl företags- och samhällsekonomiska som hälso- och miljömässiga konsekvenser tas fram. den stora betydelsen av samordning mellan främst myndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och Jordbruksverket vid den närmare utformningen av nya vägledningar för prövning och tillsyn vid användning av växtskyddsmedel främst kopplat till skyddet av vatten. Det gäller även Kemikalie inspektionen i frågor om behörighetsutbildningen och integrerat växtskydd (IPM). betydelsen av att hitta långsiktiga och rimliga lösningar för prövning och godkännande av allmänkemikalier och låggiftiga ämnen som växtskyddsmedel. betydelsen av en långsiktig finansiering av tillämpad forskning. diskussionen kring värdering av risk som kan ha stor betydelse för olika bedömningar avseende jordbruks- och trädgårdsproduktionen inklusive användningen av växtskyddsmedel. Väsentliga delar är bedömningar av risk för pollinerande insekter och skyddet av vatten. betydelsen av en transparent process i samband med omröstningar inom EU avseende växtskyddsmedel. Det gäller även information om vad som är på gång på myndigheterna, var man står i olika frågor och på vilka grunder beslut tas. 4

3.3 Strategiska frågor Tidigare diskussion kring frågor om harmonisering mellan EUs medlems länder av förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och användning av konsekvensanalyser har fortsatt. Från ordföranden pekades särskilt på betydelsen av objektiva konsekvensanalyser som underlag för förd och framtida politik. Här lyftes möjligheten att frågan om tillämpningen av ovan nämnda förordning utreds i särskild ordning. Jordbruksverket kunde med stöd av ett enigt växtskyddsråd skicka en skrivelse till den då pågående Konkurrenskraftsutredningen om behovet av bland annat objektiva data kring harmoniseringen. Utifrån växtskyddsrådets diskussion pekades i skrivelsen särskilt på behovet av att få såväl företags- och samhällsekonomiska som miljö- och hälsokonsekvenser belysta, om det finns skillnader i tillämpningen av lagstiftningen för Sverige viktiga konkurrentländer och orsakerna till dessa samt att analysera konsekvenserna av att gå före i miljö- och hälsoarbetet inklusive frågan om export av miljöoch hälsopåverkan. I detta sammanhang lyftes fram att vi som arbetar med växt skyddsfrågor har olika roller att förhålla oss till och behovet av konse kvensanalyser från växtskyddsrådets perspektiv inte ska handla om huruvida någon gör rätt eller fel. Konkurrenskraftsutredningen har i vissa delar utvecklat frågorna vilket särskilt redovisas under avsnitt 3.4.1. Frågor om växtskyddsmedel och risker för grund- och ytvatten har haft fortsatt hög aktualitet. Växtskyddsrådet har haft möjlighet att följa pågående Dricksvattenutredning där en viktig del är hanteringen av vattenskyddsområden. Nya resultat avseende växtskyddsmedel i grundvatten i Sverige och i ytvatten i Skåne har presenterats. Ansvaret för tillsynsvägledningen av lagstiftningen avseende användningen av växtskyddsmedel ligger på flera myndigheter såsom Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen. Det har från växtskyddsrådet särskilt pekats på betydelsen av ett bra samarbete mellan myndigheterna, inklusive med andra intressenter, men också i ett bredare perspektiv än tillsynsvägledningar. Frågorna kring skyddet av vatten har även öppnat för särskilda diskussioner kring värdering av risk inklusive betydelsen av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. En punkt handlade särskilt om risker med hormonstörande medel. Växtskyddsrådet har även lyft frågan om bin och biförgiftningar framförallt utifrån ett beslut 2013 av EU-kommissionen som begränsade användningen av vissa neonikotinoider, som bl.a. finns i betningsmedel för oljeväxter. Växtskyddsrådet har upprepat lyft fram betydelsen av forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet. Betydelsen av långsiktiga resurser för tillämpad forskning har betonats. Under 2015 pekades särskilt på de nya möjligheterna inom European Innovation Partnership (EIP). Lantbrukarnas Riksförbund presenterade tankarna inom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) under mottot Mera nytta lantbruk ska vara lönsamt med ett nytt forskningsprogram och ny ansöknings- och beredningsmodell. Betydelsen på att visa på forskningens betydelse i form av resultatförbättrings kronor lyftes fram. 5

3.4 Frågor som diskuterades 3.4.1 Konkurrenskraftsutredningen och omvärldsanalyser I den skrivelse Jordbruksverket med enigt växtskyddsråd lämnade till utredningen uttrycktes att det finns ett behov av en oberoende utredning vars uppdrag skulle innefatta: -- att göra en företags- och samhällsekonomisk, inklusive miljö- och hälsomässig konsekvensanalys för Sverige av tillämpningen av den gemensamma förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, (förord ning 1107/2009/EG), -- att analysera om det finns skillnader i tillämpningen av lagstiftningen i för Sverige viktiga konkurrentländer inom EU och i sådana fall orsakerna till dessa, -- att analysera om länderna ligger i fas med varandra när det gäller viktiga beslut samt, -- att analysera konsekvenserna av att gå före i miljö- och hälsoarbetet men även frågan om export av miljö- och hälsopåverkan. Konkurrenskraftsutredningen tog i sitt delbetänkande, Tillväxt och värdeskapande. Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring, SOU 2014:38, upp växtskyddsfrågorna där det bl.a. uttrycktes: att befintliga och nya regler behöver systematiskt utvärderas från ett företags- och konkurrenskraftsperspektiv. Regeringen bör uppdra åt myndigheterna att ge frågan prioritet i det pågående förenklingsarbetet i förvaltningen och exempel på områden som bör granskas ur ett konkurrenskraftsperspektiv är nationell tillämpning och godkännande av växtskyddsmedel. Konkurrenskraftsutredningen har avseende växtskyddsmedel under hösten 2015 fördjupat sig i vissa frågor. Det har gjorts utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv och utifrån utredningens uppdrag att titta på effektiva insatsmedel för en konkurrens kraftig sektor och att undanröja hinder för en utveckling av sektorn. Det framfördes från utredningen att det inte varit möjligt att ta upp alla viktiga delar i ovan nämnda skrivelse utan att det skulle kräva en egen utredning. Utredningen har använt sig av växtskyddsrådet, deltagit i två möten, inklusive tagit del av där publicerat material, en intern arbetsgrupp ledd av experter till utredningen (två månader under hösten 2014) och ett externt uppdrag till oberoende part. Det externa uppdraget handlade om hantering av ansökningar om ömsesidigt erkännande. Underlag har lämnats till utredaren som skulle lämna sitt slutbetänkande i mars 2015. Diskussionen i växtskyddsrådet har i detta sammanhang lyft flera olika frågor bl.a. betydelsen av minor-uses påhäng på andra produkter, finansiering för sådana ansökningar, betydelsen av att ha tillgång till kunniga personer, förenklingar genom t.ex. harmonisering av resthaltsdata, konkurrensfördelar även för Sverige t.ex. med användning av Hjälpredan för bedömning av vind anpassat skyddsavstånd, eventuella felbeslut i ett land som inte får konsekvenser etc. Här underströks betydelsen av att inte bara titta på lagstiftningen om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden utan på de samlade åtgärderna för att minska hälso- och miljörisker i praktiken. Viss kritik riktades från Kemikalieinspektionen 6

som menade att den konsultrapport som tagits fram innehåller en del frågetecken och brister och den tid som fanns för att lämna synpunkter varit för kort. Enligt utredningen har förutsättningarna för arbetet under hösten med stark tidspress varit lika för alla deltagare. Konkurrenskraftsutredningen redovisade sitt slutbetänkande Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, SOU 2015:15, den 5 mars 2015. Utredningen innehåller diskussion och förslag kring företagande och lönsamhet, regler och villkor, marknadsförutsättningar samt kunskap och information. Avseende villkor och regler framgår av betänkandet bl.a. följande: Utredningen anser att grunden för samhällets styrning bör vara den gemensamma lagstiftningen i EU. Nationella regler och krav som går utöver detta bör vara väl motiverade, vila på vetenskaplig grund och noga prövas bl.a. vad gäller deras effekter på konkurrenskraften. De delar som specifikt tar upp växtskydd sammanfattas enligt följande: Utredningen konstaterar att Sverige i vissa fall har tillgång till färre växtskyddsmedel av betydelse för produktionen än övriga konkurrentländer. Utredningen anser att det är av stor vikt att Sverige använder de möjligheter till förenkling som ömsesidigt erkännande innebär och i större utsträckning accepterar andra medlemsländers godkännandeprocesser. Utredningen föreslår därför: att Kemikalieinspektionen får i uppdrag att redovisa hur handläggningen kan förenklas av ärenden om godkännande av växtskyddsmedel. fortsatta insatser för att säkra tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i liten omfattning och för begränsade användningsområden. I utredningen finns även konsekvensanalyser av förslagen för miljön. Växtskyddsrådet finner det positivt att Konkurrenskraftsutredningen tagit upp delar av innehållet i ovan nämnda skrivelse, men understryker det fortsatta behovet av bredare analyser där såväl företags- och samhällsekonomiska som miljö- och hälsomässiga konsekvenser tas upp. 3.4.2 Omvärldsanalyser I växtskyddsrådets uppdrag ingår att fortlöpande göra och diskutera omvärldsanalyser. Hushållningssällskapet presenterade 2015 tankar med koppling till ovanstående diskussion med Konkurrenskraftsutredningen. Förutom frågor kring godkännande av växtskyddsmedel lyftes frågor om vilka växtskyddsmedel som kan hittas och i vilka mängder i mat, foder och övrigt samt varifrån de kommer. Här togs även upp idéer till lösningar om hur registreringar av växtskyddsmedel harmoniseras med övriga länder i den norra växtskyddszonen och EU i stort. 3.4.3 Ny förordning om bekämpningsmedel Den nya förordningen om bekämpningsmedel har diskuterats tidigare flera gånger i växtskyddsrådet. Regeringen beslutade om ny förordning (2014:425) om bekämpningsmedel i maj 2015. Som en följd av den nya svenska förordningen kan föreskrifter tas fram/slutföras och allt eftersom beslutas hos flera myndigheter 7

t.ex. Jordbruksverket om IPM och behörighetsutbildningen av användare av växtskyddsmedel, Naturvårdsverket om spridning av växtskyddsmedel och Kemikalieinspektionen om utbildning av alla som distribuerar eller säljer växtskyddsmedel. 3.4.3.1 IPM och behörighetsutbildningen Jordbruksverket beslutade i december 2014 om nya föreskrifter och allmänna råd om IPM som trädde i kraft 2 januari 2015. Vid ett möte diskuterades särskilt tankarna kring spridning av information där huvudkanalen är Jordbruksverkets webb http://www.jordbruksverket.se/ipm. Avseende behörighetsutbildningarna planeras att den samordnas för användare och distributörer och att en särskild växthuskurs införs. Det planeras också ett särskilt ett tillsynsprojekt 2015 med kommunerna där bl.a. en checklista ska tas fram. Ytterligare information kan hittas på Jordbruksverkets webbsida http://www.jordbruksverket.se/ amnesomraden/tillsyn/instruktionertillkontrollanterochinspektorer/miljo/ vaxtskyddsmedel 3.4.3.2 Naturvårdsverket nya spridningsbestämmelser Med beslutet om den nya förordningen om bekämpningsmedel har Naturvårdsverket påbörjat arbetet med att se över sina föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Enligt tidsplanen skulle en extern remiss av förslagen skickats ut i februari 2015, reglerna ska vara beslutade och publicerade senast i oktober 2015 och träda i kraft i november 2015. Vid diskussionen lyftes särskilt fram betydelsen av att diskutera tillämpning och allmänna råd. Vissa delar av Naturvårdsverkets nuvarande allmänna råd lyfts över till föreskrift, t.ex. obligatoriska skyddsavstånd. 3.4.4 Kopplingar till tillämpningen av lagstiftningen om utsläppande växtskyddsmedel på marknaden 3.4.4.1 FVO - revisionen Det gavs en information om EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågors (FVO) revision som avsåg dels hur växtskyddsmedel marknadsförs och används i enlighet med förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden samt genomförandet av direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av växtskyddsmedel. Revisionen tog bl.a. upp hanteringen av dispenser relativt att godkänna medlen och att få produkter godkänts utifrån möjligheten till ömsesidigt erkännande. I stort fick Sverige ett bra betyg. 3.4.4.2 Hur fungerar tvärvillkoren Jordbruksverket presenterade översiktligt hur systemet med tvärvillkor fungerar. Den som inte följer dessa riskerar avdrag på sina gårdsstöd. I redovisningen togs också upp vad som gäller de extra tvärvillkor som gäller för miljöersättningar. Häri kan ingå villkor vid användning av växtskyddsmedel t.ex. om att det är rätt gröda, rätt syfte, max dos, karenstid, max antal behandlingar, behandlingsintervall och villkor till skydd för hälsa och miljö. Det lyftes fram att tvärvillkoren utgör den extra skillnaden relativt bruksanvisningen om t.ex. blandningar, väderpåverkan m.m. I diskussionen framfördes att det är viktigt att hålla oss till reglerna och att det som gäller framgår även av etiketten. Jordbruksverket har genomfört ett särskilt 8

regelmodelleringsprojekt tillsammans med Kemikalie inspektionen avseende tvärvillkoren i nästa programperiod. Från Kemikalie inspektionen lyftes fram att intentionen är att ytterligare underlätta för användare av bekämpningsmedelsregistret genom att på ett tydligare sätt samla användnings villkoren. 3.4.4.3 Allmänkemikalier och låggiftiga ämnen För fysikaliska medel, eller det som numera kallas allmänkemikalier eller låggiftiga ämnen går det mycket trögt att få till en process för deras godkännande. Problemen har till stor del uppkommit som en följd av den nya förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Ett svenskt undantag gjorde att vi inte behövde godkänna dessa medel tidigare i den nationella lagstiftningen. Hit hör produkter såsom rapsolja, paraffinolja, kaliumbikarbonat, såpa, stärkelse, talk, åkerfräken och kvassia för att hålla tillbaka angrepp från skadegörare. Det är fråga om produkter såväl för ekologisk produktion som för IPM. Svårigheterna ligger framförallt på EU-nivå där frågan för närvarande inte verkar vara prioriterad. Hittills har situationen lösts genom att Kemikalieinspektionen beviljar dispenser för t.ex. såpa men det kan bara ges i ekologisk odling eftersom det bara är där det saknas alternativ. I diskussionen om ämnen med låg risk har pekats på flera frågor och osäkerheter såsom vem som ska skicka in ansökan, vilket underlag som krävs, vem ska ta fram det, bekämpningsmedelsskattens påverkan, att produkterna tillverkas av små företag m.m. Samtliga i växtskyddsrådet har under flera tidigare möten understrukit betydelsen av att försöka hitta en så snabb lösning som möjligt på problematiken med att få växtskyddsmedel med låg risk godkända. Frågan har under hösten 2014 åter tagits upp och nu även lyfts till Jordbruksverkets respektive Kemikalieinspektionens ledning. Frågan prioriteras med ambitionen att hitta en lösning snarast. Förhoppningen vid årets sista möte var att hitta en praktisk lösning i god tid inför säsongen. Vid denna rapports publicering har ännu ingen lösning presenterats avseende låggiftiga ämnen som såpor som redan är registrerade som växtskyddsmedel. Växtskyddsrådet vill åter kraftigt understryka att en pragmatisk lösning på problematiken hittas snarast möjligt. 3.4.4.4 Kemikalieinspektionens omprövningsprojekt - användningsvillkor Kemikalieinspektionen meddelade att deras omprövningsprojekt är påbörjat som innebär att 305 sedan tidigare godkända växtskyddsmedel ska få detaljerade användningsvillkor, (enligt kraven i artikel 31, förordning 1107/2009), senast 1 april nästa år. Det innebär ett arbete att på kort tid gå igenom samtliga villkor, fastställa kraven och försöka harmonisera skrivningarna. Genom en mer enhetlig uppställning av kraven där alla villkor är uppställda i tabellform erhålls en ökad tydlighet. 3.4.4.5 Beslut om växtskyddsmedel - SPIDER Det har tidigare varit flera diskussioner om det stora behovet av lätt tillgänglig information om beslut avseende växtskyddsmedel och vilka villkor som gäller. Det har pågått ett arbete på Kemikalieinspektionen för att förbättra informationen. Alla beslut om bekämpningsmedel registreras i SPIDER som är KemIs interna 9

databas. En gång per dygn överförs offentliga uppgifter till bekämpningsmedelregistret på Kemikalieinspektionens webbplats. Dispenser kommer att publiceras på ett mer enhetligt sätt, utfasningstider kommer att finnas med m.m. vilket sammantaget ger tydligare information. Tydligheten kommer bli bättre när det gäller användningsvillkoren, bl.a. utifrån Kemikalieinspektionens omprövningsprojekt, se 3.4.4.4. Det har uttryckts starka önskemål om att även göra användningsvillkoren sökbara. 3.4.4.6 Användningsvillkor grupp under växtskyddsrådet Frågan ställdes om vi fortsättningsvis ska en grupp under växtskyddsrådet för att främst diskutera användningsvillkoren. Gruppen har inte kunna fylla de ursprungliga ambitionerna. Det fanns olika uppfattningar om behovet av en speciell grupp och en fortsättning förutsätter att alla deltagare finner att det ger ett mervärde. I diskussionen pekades på att en möjlig väg framåt var koppla gruppens arbete till specifika projekt såsom Kemikalieinspektionens om användningsvillkor och Naturvårdsverkets om nya spridningsbestämmelser. Detta har inte blivit fallet. Tillsammans med att det inte upplevs ge det mervärde som avsågs av alla deltagare gör att den samlade bedömningen är att fortsatt arbete inom en sådan grupp inte bedöms vara effektivt. Gruppen läggs därmed ner. 3.4.4.7 Minor use definition Frågan om hur vi definierar begreppet minor use i t.ex. små grödor men även små användningar i större grödor togs upp. En lösning presenterades i början av 2015 som i stort innebär att hänvisa till vad som alltid är major use enligt den nordiska listan, i kombination med befintliga svenska beslut (112 stycken) om utvidgning av produkt godkännanden för mindre användnings områden (tidigare: Off label), för att vägleda vilka användnings områden som kan komma på fråga. 3.4.4.8 Åtgärder för att underlätta m.m. inlämnandet av ansökningar mindre användningsområden Det finns möjlighet att medlemsstaterna enligt förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden får vidta åtgärder för att under lätta eller uppmuntra inlämnandet av ansökningar om att produktgodkännandet av redan godkända växtskyddsmedel ska utvidgas till att gälla mindre användningsområden. I tidigare diskussioner har Kemikalieinspektionen framfört att det behöver utredas på vilket sätt ansvarsfördelningen bör se ut och att Jordbruksverket är den myndighet som har bäst kompetens kring odlingens förut sättningar. När frågan diskuterades under 2014 framfördes som idé att istället för att peka ut en särskild myndighet en möjlighet att få till stånd en klusterbildning med centrala aktörer, såsom Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Lantbrukarnas Riksförbund, med ett tydligt mandat. 3.4.4.9 Minor use-projektet Lantbrukarnas Riksförbund driver sedan 2008 Minor use-projektet med syftet att bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden (minor uses). Sedan starten av Minor useprojektet 2008 har mer än 100 ansökningar lämnats in till Kemikalieinspektionen. Ansökningarna är i form av dispenser eller utvidgade produktgodkännanden för 10

mindre grödor. Via Jordbruksverkets regleringsbrev har medel tilldelats för att Bredda tillgången av växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden (minor uses). Mellan 2007 2012 har Lantbrukarnas Riksförbund hittills tilldelats 16,9 miljoner kr. Dessa medel får inte användas till själva ansökningsarbetet och Lantbrukarnas Riksförbund tillför själva medel till detta arbete. Pengarna räcker t.o.m. 2015 därefter är finansi eringen oklar. Den stora betydelsen av en framtida finansiering lyftes fram av flera i växtskyddsrådet. Här framfördes också att det skulle vara önskvärt att det blir en regi strerings zon för just minor uses samt att Sverige bör verka för en ökad finansiering i den s.k. Minor use-fonden inom EU och att samtidigt säkerställa att alla länder oavsett zon får lika del av kakan. 3.4.4.10 En mer rationell miljöriskbedömning Det informerades om ett nyligen påbörjat projekt vid Kemikalieinspektionen om en mer rationell miljöriskbedömning. Det handlar kortfattat om att nuvarande metodik för riskbedömning inom EU har blivit alltmer komplex och baseras till stor del på uppskattningar/bedömningar av enskilda experter. Här ses på möjligheterna att på ett alternativt sätt hantera riskbedömningen som syftar till att underlätta harmoniseringen, ge rättsliga fördelar, bättre verktyg för att säkerställa att alla sökanden behandlas lika, ge en högre förutsägbarhet, högre effektivitet i riskbedömningen och en högre transparens i processen. Fokus ligger i första hand på produktprövningen inom EU. Detta projekt ses som ett angeläget område att ta upp i växtskyddsrådets fortsatta diskussioner. 3.4.4.11 Reglering av hormonstörande ämnen Här beskrevs hormonsystemet, hormonstörande ämnen och dess påverkan på hälsa och miljö, definition, regelverken och vad som pågår just nu inom området. Inom EU pågår ett arbete med att fastställa kriterier för att identifiera hormonstörande ämnen, inklusive ett offentligt samråd. Här beskrevs också skäl för och emot om vi behöver oroa oss. Av diskussionen framgick att det är i stort sett omöjligt att direkt koppla ett enskilt ämne till olika effekter hos människa. 3.4.4.12 Kemikalieinspektionens prioriteringar Kemikalieinspektionen har ett ansträngt budgetläge och beslutade under 2015 att handläggningen av ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel ska följa svensk förvaltningsrätt utifrån principen först in först ut och inte de krav som förordningen (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden ställer avseende handläggningstid. Här framfördes att den plötsliga och tvära förändringen av prioriteringen får stora konsekvenser för svenskt jordbruk, risk för att satsningar på introduktion av nya växtskyddsmedel sker inom andra delar av EU och att företagen får en ekonomisk skada. Svenskt Växtskydd inkom även med en JK-anmälan bl.a. utifrån att nya ansökningar under 2014 inte handläggs. Det uttrycktes att gjord prioritering även påverkar minor use området. 3.4.4.13 Seminarier om godkännandeprocessen Växtskyddsrådet vill att det anordnas ytterligare seminarier om godkännandeprocessen, särskilt om vad som gäller vid s.k. ömsesidigt erkännande. Från Kemikalie inspektionen finns ett intresse för detta, men för närvarande har hand- 11

läggningen av ansökningar prioriterats och därmed har inte något seminarium kunnat genomföras under 2014. 3.4.5 Information, utbildning m.m. Betydelsen av samlad information kring användningen av växtskyddsmedel men även i bredare perspektiv för utveckling t.ex. av IPM har efter frågats flera gånger av växtskyddsrådet. Detta år har diskussionen varit mer begränsad till vad som sker inom Jordbruksverkets ansvar med IPM, se avsnitt 3.4.3.1 och Kemikalieinspektionens arbete med att göra besluten mer tillgängliga, se avsnitt 3.4.4.2 och 3.4.4.4. Därutöver har Säkert Växtskydds aktiviteter samt Sveriges lantbruksuniversitets pilotprojekt om en växtskyddsportal lyfts fram. 3.4.5.1 Säkert växtskydd Lantbrukarnas Riksförbund har regelbundet lyft fram informationen som finns inom Säkert Växtskydd och kan hämtas på webben, http://www.sakertvaxtskydd.se/. Under 2014 genomfördes en satsning där alla intresserade användare av växtskyddsmedel erbjöds möjligheten att anordna och få finansiering för aktiviteter som handlar om en för miljön säker hantering av växtskyddsmedel. 3.4.5.2 Växtskyddsportal Sveriges lantbruksuniversitet informerade om ett pilotprojekt kring en växtskyddsportal, http://www2.ekol.slu.se/ipm/index.php som skulle redovisas under hösten 2014. Det underströks att det inte är svårt att länka till olika informationskällor men det svåra är att upprätthålla nivån på innehållet. Vidare anfördes att det finns luckor i innehållet samt att det finns funderingar att skapa en funktion med inloggning och möjlighet till frågor och diskussion. Här framfördes från flera betydelsen av att det utvecklas en portal där i princip all information kan samlas, för att jordbrukarna ska lockas dit och slippa surfa runt efter information. Det framhölls också att informationen inte blev bättre än de ingående delarna och det uttrycktes starka önskemål om en nivåhöjning av informationen hos såväl myndigheter som företagen. 3.4.6 Forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet Växtskyddsrådet har upprepat lyft fram betydelsen av forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet för att möjliggöra en utveckling mot ett hållbart växtskydd. Behovet av medel för tillämpad forskning är stort och frågan har hög prioritet i växtskyddsrådet. Under 2015 pekades särskilt på kommande möjligheter inom European Innovation Partnership (EIP) och om utvecklingen inom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Det noterades att FORMAS ännu inte redovisat sitt uppdrag med att ta fram en kunskapsöversikt och en kartläggning av pågående forskning och utveckling inom växtskyddsområdet samt att identifiera forsknings- och utvecklingsbehov för en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsproduktion. 3.4.6.1 European Innovation Partnership (EIP) De övergripande tankarna kring EIP redovisades där det främsta verktyget är 12

operativa grupper. Det är en grupp med intressenter som är relevanta för projektet som samarbetar i ett innovativt projekt och levererar konkreta resultat som bidrar till prioriteringar i landsbygdsprogrammet. Ett område är inom hållbart och produktivt jordbruk. Ansökan öppnas för att bilda operativa grupper i maj 2015. 3.4.6.2 Processen och utvecklingskedjan för forsknings- och utvecklingsresultat - Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Lantbrukarnas Riksförbund presenterade nya tankar inom SLF under mottot Mera nytta lantbruk ska vara lönsamt, med ett nytt forskningsprogram och en ny ansöknings- och beredningsmodell. Principerna för arbetet framöver är att arbeta efter företagarperspektivet lantbruk ska vara lönsamt, att det inte ska vara grundforskning, att det har hög relevans och hög vetenskaplig kvalitet, är gränsöverskridande samt utformas utifrån det internationella perspektivet och samverkan. Privat insamling är basen för forskningsfinansieringen där man också arbetar för statlig motfinansiering. Finansieringen från branschen har ökat. Ett verktyg i form av ett kedjetänk, från grundforskning till utvärdering, med kopplingar uppåt och nedåt lyfts fram. Det är också viktigt att visa på forskningens betydelse i form av s.k. resultatförbättringskronor. 3.4.7 Bin och biförgiftningar Under en tid har det varit mycket fokus kring bin och biförgiftningar framförallt utifrån ett beslut 2013 av EU-kommissionen som begränsade användningen av vissa neonikotinoider, som bl.a. finns i betningsmedel i oljeväxter. Växtskyddsrådet ägnade en eftermiddag särskilt åt dessa frågor. Professor Ingemar Fries vid Sveriges lantbruksuniversitet gav en utblick och perspektiv kring betydelsen av pollinering och frågan om bidöd. Han visade på att i kontrast till vad media förmedlar ökar antalet bisamhällen globalt, men att behovet av pollinering ökar ännu mer. Lokalt kan det finnas väsentliga problem. I genomgången med fokus på Sverige pekades särskilt på att varroakvalstret är en huvudorsak till ökade förluster av bisamhällen. Vädret, kalla vintrar, och mängden vinterfoder har också relativt stor påverkan på förlusterna. Möjligen kan växtskyddsmedlen på marginalen ha betydelse. Varroakvalstret har slagit ut de vilda bisamhällena vilket bl.a. minskat pollinationen från vilda bisamhällen, något som kan hota biodiversiteten totalt sett. Bayer Crop Science, (BCS), gav företagets syn på problematiken av växtskyddsmedel och pollinerande insekter. Det gavs en överblick över olika värderingar, studier och fältundersökningar. Som slutsats anfördes bl.a. att epidemiologiska studier och övervakningsuppgifter långsiktigt inte ger bevis för att neonikotinoiderna är en drivande faktor för binedgången på norra halvklotet. BCS gav slutligen synpunkter på den bivägledning som EFSA arbetar med. Enligt deras bedömning innebär hittills presenterade förslag till vägledning från European Food Safety Authority (EFSA) att det blir nästan omöjligt att registrera några nya eller befintliga insekticider. Det får även konsekvenser för registrering av herbicider och fungicider. Jordbruksverket presenterade de första resultaten från ett projekt om en inventering av risken för förgiftning av bin med växtskyddsmedel av typen neonikotino- 13

ider under svenska förhållanden. Utmaningen i projektet är att plocka bort alla andra faktorer som kan påverka resultaten. Resultaten från 2013 indikerade att honungsbina utsätts för icke-dödliga men potentiellt skadliga doser av klotianidin som är en neonikotinoid. Slutsatsen var att resultaten i sig svårligen kommer att kunna ifrågasättas, men att däremot tolkningen av resultaten troligen kommer att leda till olika slutsatser. Projektet kommer att pågå ytterligare ett år. Eventuella skillnader i bistyrka och vinteröverlevnad kommer att komplettera bilden. Som framgått ovan pågår ett arbete inom EFSA med att ta fram en ny vägledning kring riskbedömning för pollinerare. Det man vill skydda är pollinering, produktion av honung, biodiversitet samt kulturella värden vilka samtliga mäts i colony strength. En roadmap för det fortsatta arbetet skulle enligt Kemikalieinspektionen tas fram som kan innebära en översyn av skyddsnivåer och datakrav för bin. Avseende lambda-cyhalotrin lämnade Kemikalieinspektionen en rapport till EU-kommissionen i februari 2013. Kommentarer har sedan erhållits från övriga medlemsstater, EFSA och företagen, inom samtliga expertområden. Ett antal expertmöten har därefter hållits på EU-nivå där slutsatsen från dessa är att det är tveksamt om det finns några acceptabla användningar. EFSA skulle publicera sin bedömning i slutet av april 2014 varefter EU-kommissionen lämnar ett förslag till beslut. Något sådan bedömning hade i början av 2015 inte kommit. Utifrån att ett likartat ämne under tiden godkänts kan det innebära att EU-kommissionen är beredd att öppna upp även för användning av lambda-cyhalotrin. 3.4.8 Skydd av vatten Det har kontinuerligt varit stort fokus och prioritering kring växtskyddsmedel och skyddet av vatten. 3.4.8.1 Dricksvattenutredningen Dricksvattenutredningen har besökt växtskyddsrådet ett par gånger och gett en bakgrund till utredningen och särskilt lyft fram den del av utredningen som handlar om vattenskyddsområden. En viktig fråga som diskuteras är det regionala ansvarstagandet där det finns önskemål om att detta stärks. Mer effektiva processer, betydelsen av dialog och behovet av konsekvensbedömningar har lyfts fram. Uppdraget har utvidgats under 2014 till att bl.a. särskilt titta på tillståndsplikten för användning av växtskyddsmedel i vattenskyddsområden och där analysera förutsättningarna för att fasa ut den. Utredningstiden har förlängts till den 29 april 2016. Beslut om tillstånd fattas av kommunerna med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om bekämpningsmedel. Beslut om att inrätta vattenskydds områden i form av föreskrifter kan fattas både av länsstyrelsen eller av kommunen med stöd av miljöbalken. Denna fråga som kan uppfattas som dubbelreglering innefattar även möjligheterna att få ersättning om pågående verksamhet avsevärt försvåras. 3.4.8.2 Nya rapporter om bekämpningsmedel i grund- och ytvatten Rapporterna Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014 samt Bekämpnings medel i Skånes ytvatten 1983 2014 har tagits fram av Kompetens Centrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten. Resultaten visar bl.a. att för grundvatten domineras fynden av numera 14

förbjudna totalbekämpningsmedel och att fyndfrekvenserna och halterna minskat mellan perioderna 1987 1994 och 2005 2014. För ytvatten i Skåne finns ingen tydligt minskande trend vad gäller summahalter 0,5 µg/l. 3.4.8.3 Tillsynsvägledning och användning av växtskyddsmedel Tillsynsvägledningsarbetet med anknytning till användning av växtskyddsmedel och främst skyddet av vatten lyftes fram. Här pekades på vad som görs även utan för vattenskyddsområden för att skydda vattnet såsom användning av skyddsavstånd, produktvillkor, användning av hjälpreda, lagring och märkning av växtskyddsmedel, dokumentation av spridningstillfällen och funktionstest. Avseende vattenskyddsområden diskuterades den omdiskuterade frågan hur de kommunala prövningarna ska genomföras rent praktiskt och hur vägledningen från nationellt håll behöver stärkas för att prövningen ska bli ändamålsenlig ur miljösynpunkt utan att för den skull bli för administrativt tung för de handläggare som ska arbeta med frågorna. Frågan ställdes om hur vi vill arbeta framåt med generella föreskrifter och/eller platsspecifika prövningar? Här frågades också efter vilka krav som ska ställas på kommunerna, bl.a. om det är ändamålsenligt och lämpligt att valet av preparat prövas av de enskilda kommunernas miljökontor. I diskussionerna pekades på några utmaningar om hur vi får kunskap om vilka preparat som används i närheten av en vattentäkt, hur vi tillförsäkrar oss en bra övervakning samt hur vi fasar ut olämpliga ämnen ur systemet? Frågan om ansvaret avseende tillsynsvägledning om spridning av växtskydds medel till vatten som hanteras av flera myndigheter har diskuterats. Här fram fördes bl.a. att det kan finnas både fördelar och nackdelar med ett samlat tillsyns ansvar. Betydelsen av ett bra samarbete mellan myndigheterna avseende detta, inklusive med andra intressenter, men också i ett bredare perspektiv än vägledningar har flera gånger understrukits. Det fortsatta arbetet med tillsynsvägledningar främst med koppling till lagstiftningen om vattenskyddsområden och kommande spridningsbestämmelser lyftes även till Tillsyns- och Föreskriftsrådet. Planerna är att en gemensam insats planeras och genomförs med ambitionen att starta hösten 2015. Naturvårdsverket lyfte dock här att det behövs ytterligare intern diskussion inom myndigheten hur man ska gå vidare. 3.4.9 Hantering av risk Sven Ove Hansson är föreståndare för avdelningen för filosofi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är även programchef för Mistra Biotech vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det har varit ett starkt önskemål från växtskyddsrådets ledamöter att ha en djupare diskussion kring hantering av risk inklusive tillämpning av t.ex. försiktighetsprincipen. Sven Ove Hanssons resonemang och diskussion utgick till väsentliga delar från hans bok, Riskfilosofi, utgiven 2013 (framförallt kapitel 1, 4 och 7 och till viss del 6, 8 och 12). Det är mycket svårt att göra en helt rättvisande bild av diskussionen och det är lätt att t.ex. komma fel i betoningar av slutsatser m.m. varför nedanstående enbart pekar på några punkter som kom upp. Hit hörde hur ordet risk används och definieras, behov av att kvantifiera risker och på vilket sätt, riskvärdering, policy och vetenskaplig evidens, risk/nytto-värderingar, hur man ska kommunicera risker m.m. 15