Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv



Relevanta dokument
Februari Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Strukturella löneskillnader

januari 2015 Vision om en god introduktion

Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

November Med rätt förutsättningar klarar vi det här! medlemmar i Vision om flyktingsituationen. Hej

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

Undersökning, Socialchefer om framtidens socialtjänst. Socialtjänstens uppdrag är gränslöst

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

januari 2015 Kostnader för personalomsättning

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Personlig pensionsrådgivning

Använd verktygen för ett mänskligt arbetsliv

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Din lön och din utveckling

Lönepolicy. Landskrona stad

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Din lön och din utveckling

Socialchefsrapport 2016 Akut rekryteringsläge i socialtjänsten åtta åtgärder för ett schyst arbetsliv. september 2016

Socialchefsrapport 2016 Akut rekryteringsläge i socialtjänsten åtta åtgärder för ett schyst arbetsliv. september 2016

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Vässa verktygen. med bättre och tätare lönekartläggningar. Oktober 2015

Ängelholms kommun Personalredovisning 2015

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Intervju med Elisabeth Gisselman

För jämställda löner mer lönespridning till kvinnorna! Rapport

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid

Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens personalutskott

Hållbart arbete hållbar individ

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

En styrelse som gör skillnad

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Hälsa och balans i arbetslivet

Nationella jämställdhetsmål

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Mindre styrdans mer rock n roll

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Sammanställd åtgärdsplan för

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Sjukfrånvaro Södermalm

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Den hållbara hemtjänsten

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Pensionen en kvinnofälla

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Humanas Barnbarometer

Första jämställdhetsåret

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner

Struktur Marknad Individuell

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

2000-talets arbetsliv

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

Antagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.


Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

Välfärd på 1990-talet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Verksamhetsberättelse Avdelning Västernorrland

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Transkript:

Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att enskilda människor får det stöd och den hjälp som de behöver. Samtidigt är medarbetarna i socialtjänsten sjukskrivna till följd av stress i högre grad än andra yrkesgrupper. Deras kompetens hade behövts på arbetsplatsen, av de människor som söker socialtjänstens stöd. De sociala och ekonomiska kostnaderna för stressen blir därtill höga både för den enskilda som drabbas och för samhället i stort.

Vision och mål Välfärdsyrken med höga sjuktal ska återgå till att vara friska yrken. Medarbetare som arbetar inom välfärden ska ha ett schyst arbetsliv, vilket innebär bra villkor och att ingen blir sjuk av stress. Trenden som innebär att Visions medlemmar som arbetar i kvinnodominerade välfärdsyrken blir sjuka av stress ska brytas senast 2017 Antalet nya sjukskrivningar till följd av stress i dessa grupper ska halveras till år 2020. På sikt är målet att ingen medarbetare i välfärden ska bli sjuk av stress på jobbet. Sjukskrivningarna på grund av stress ökar i socialtjänsten Stress är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och antalet stressrelaterade sjukfall ökar i snabb takt. De yrken som har allra högst andel startade sjukfall till följd av stress är de som kräver högre utbildning, innebär mycket kontakt med människor och är nästan uteslutande kvinnodominerade. Sedan 2010 har antalet nya sjukskrivningar till följd av stress bland socialsekreterare ökat med nästan 70 procent (Källa: Försäkringskassan). Det finns exempel på att hälften av medarbetarna är sjukskrivna i vissa av socialtjänstens verksamheter. Nya sjukfall till följd av stress bland psykologer och socialsekreterare 2010-2014 Startade sjukfall/ tusen anställda 40 35 30 25 20 2010 2011 2012 2013 2014

Nya siffror från Försäkringskassan Vision har låtit Försäkringskassan ta fram siffror över de stressrelaterade sjukskrivningarna de senaste fem åren (2010-2014) uppdelat på kön och yrkestillhörighet (Sjukt stressigt - Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras, 2016). Gruppen Socialsekreterare och psykologer m.fl., där 80 procent är kvinnor, har högst andel startade sjukfall till följd av stress på hela arbetsmarknaden. I yrkesgruppen ingår också bland andra kuratorer, fältassistenter, familjehemssekreterare och diakoner. Yrken med högst antal sjukfall per antal anställda till följd av stress 2014 Speciallärare Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Förskolelärare och fritidspedagoger Präster Psykologer, socialsekreterare m.fl. 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Startade sjukfall/tusen anställda diagnos F43 Obalans mellan krav och resurser Att medarbetare inom välfärden löper stor risk att sjukskrivas har direkt koppling till obalansen mellan krav och resurser. Arbetssituationen för personalen i socialtjänsten präglas av en kombination av hög arbetsbelastning och arbetsuppgifter av hög svårighetsgrad. För få personer hanterar för många ärenden. Besluten är ofta komplexa och innebär en direkt inverkan på människors liv. Många upplever att de lämnas ensamma med prioritering av uppgifter och enskilda personers behov. För att redan utsatta människor inte ska drabbas kompenserar personalen de bristande resurserna. Det visar forskning från såväl Pia Tham och Wanja Astvik. Personalen arbetar över, tar med arbete hem, hoppar över luncher och raster samt går till arbetet vid tillfällen när de egentligen borde vila. Det är en arbetssituation förenad med stora risker för hälsan.

När medarbetarna inom socialtjänsten ger uttryck för vad de behöver för att stressen ska minska så framgår med stor tydlighet att arbetsbelastningen måste minska det flest efterfrågar är mer personal och/ eller minskat antal ärenden. Senast framkom det i Visions omfattande dialog med medlemmarna om deras arbetssituation som skedde under våren 2016. Cheferna har en central roll för personalens arbetsvillkor. Samtidigt är detta en grupp som är särskilt utsatt för hög arbetsbelastning. Cheferna förväntas lösa den höga personalomsättningen och sjukskrivningstalen samtidigt som de ska hinna stödja personalen i beslut och prioriteringar. Antalet medarbetare en chef är direkt ansvarig för är ofta högt och stödet, till exempel från administratörer eller HRavdelning, är otillräckligt. Nedåtgående spiral Obalans mellan krav och resurser och i förlängningen ohälsosam stress, leder till instabila organisationer med hög personalomsättning och stigande sjukskrivningstal. En negativ spiral skapas som gör det ännu svårare att rekrytera och som drabbar både medarbetare och de människor som verksamheten finns till för. Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen presenterat rapporten Rekryteringsläget inom socialtjänsten, som visar på ett massivt rekryteringsbehov och stor personalomsättning i så gott som samtliga landets socialtjänster. Det är nu alarmerande få sökande till utlysta tjänster, i synnerhet råder brist på erfaren personal. Allt oftare är verksamheten hänvisad till tillfälliga lösningar med dyra konsulter. Visions tidigare undersökningar visar att introduktionen av nyanställda ofta är otillräcklig. Många nyexaminerade får då en bristande start i sitt yrkesliv och sämre förutsättningar att hantera utmanande situationer. Välfärden är beroende av de medarbetare som idag i allt högre utsträckning blir sjuka av sina jobb. Personalens frånvaro påverkar barn och familjer som ständigt måste etablera nya relationer till sina kontaker i socialtjänsten. Det drabbar kontinuiteten och därmed kvaliteten i välfärden. För de enskilda personer som drabbas innebär effekterna ofta både psykiskt och fysiskt lidande, som inte sällan blir långvarigt.

Arbetsmiljöverket skärper kraven på insatser mot stress Stressen på arbetsplatserna ska hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som varje arbetsgivare är skyldig att bedriva. I mars 2016 började nya regler kring arbetsmiljö att gälla för hela arbetsmarknaden (föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4). De nya föreskrifterna ställer hårdare krav på arbetsgivaren, ytterst på kommunpolitikerna, bland annat när det gäller arbetsbelastning, stöd i arbetet och hur det ska prioriteras. Förskrifterna slår också fast att Resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsmiljöverket kommer under 2016 och 2017 att inspektera hälften av landets socialtjänster. Dessa inspektioner sker nu utifrån de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Myndigheten riktar kritik mot kommunerna när verksamheterna brister, till exempel i frågan om att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Såväl chefer som politiker kan komma att ställas till svars utifrån sitt arbetsmiljöansvar om kommunen inte åtgärdar bristerna. Utvecklingen går att vända Det är inte givet att kvinnodominerade välfärdsyrken ska vara mer riskfyllda för hälsan än andra yrken. I början av 1990-talet hade socialsekreterare låg andel långtidssjukskrivna. Yrken inom till exempel socialtjänsten klassades som lågriskyrken för psykiska besvär. Välfärdsyrken med höga sjuktal ska återgå till att vara friska yrken. Medarbetare som arbetar inom välfärden ska ha ett schyst arbetsliv, vilket innebär bra villkor och att ingen blir sjuk av stress. Trenden som innebär att Visions medlemmar som arbetar i kvinnodominerade välfärdsyrken blir sjuka av stress ska brytas senast 2017. Antalet nya sjukskrivningar till följd av stress i dessa grupper ska halveras till år 2020. På sikt är målet att ingen medarbetare i välfärden ska bli sjuk av stress på jobbet.

Sju insatser för minskad stress inom socialtjänsten För att stabilisera situationen i socialtjänsten och stärka det som ska vara samhällets yttersta skyddsnät föreslår Vision sju konkreta åtgärder: 1. En modell för att mäta arbetsbelastning Idag saknas en allmän modell för att mäta arbetsbelastning i socialtjänsten och för att bedöma balansen mellan krav och resurser. Risken är att arbetsbelastningen som orsak till stress och ohälsa förblir osynlig och att nödvändiga åtgärder aldrig sätts in. Arbetsmiljöverket, arbetsgivare och de fackliga organisationerna behöver nu samlas kring en nationell modell för att bedöma om verksamheter lever upp till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Stöd finns att hämta i lokala och partsgemensamma initiativ samt i forskning. Regeringen bör därför ge ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att bjuda in arbetsmarknadens parter till ett sådant arbete. 2. Rätt använd kompetens (RAK) I dag används inte personalens kompetens fullt ut effektivt. Chefer och medarbetare lägger till exempel en stor del av sin tid på uppgifter som med fördel skulle kunna utföras av en annan yrkesgrupp. Det gäller i synnerhet administrativa uppgifter, men även till exempel ekonomi och HR-arbete. Varje profession behöver bättre förutsättningar att ägna sig åt de arbetsuppgifter de har särskild kompetens att utföra. Ett givet första steg är att arbetsgivare gör det möjligt för verksamheterna anställa fler administratörer. Socialsekreterare och biståndbedömare skulle då kunna ägna mer tid till mer kvalificerade uppgifter och de människor som söker stöd. Cheferna skulle i högre grad kunna använda sin tid till att utveckla verksamheten och stödja medarbetare i bland annat beslut och prioriteringar. 3. Fler kollegor med nya välfärdsmiljarder Politiker i kommuner, landsting och regioner måste se till att resurserna anpassas till kraven i arbetet. När nu Arbetsmiljöverket genomför sitt omfattande inspektionsarbete av socialtjänstens verksamheter är det viktigt att cheferna får stöd och resurser att åtgärda de obalanser som myndigheten pekar på. Cheferna får inte överges med ansvaret att fixa felen ansvaret vilar ytterst på kommunpolitikerna. En tillräcklig bemanning är en förutsättning för att socialtjänsten ska klara att leva upp till detta krav. Regeringens tillskott på närmare

10 miljarder per år gör det möjligt för landets kommunledningar att genomföra en reell förstärkning av personalresurserna inom socialtjänsten. 4. Tillsvidareanställning ska vara norm För att skapa en stabil organisation bör tillsvidareanställning som garanterar heltid vara norm i verksamheter med hög personalomsättning och höga sjuktal. Det gäller i synnerhet inom socialtjänsten. Alla vakanser, även om de är tillfälliga på grund av sjukdom eller föräldraledighet, ska tillsättas med tillsvidareanställda. Det gör tjänsterna mer attraktiva och ökar chanserna att personalen stannar kvar och därmed stabiliserar personalsituationen. Arbetsgivare behöver uttala att tillsvidareanställning är norm och visstid undantaget. 5. Använd överanställning som långsiktig strategi Många av Visions medlemmar upplever det faktum att ingen kan göra deras arbete om de blir sjuka som en betydande stressfaktor. Socialtjänsten behöver kunna planera sin personalförsörjning för att klara tillfälliga arbetstoppar, sjukdom och vab med befintlig personal. Man bör ha ett visst utrymme i personalstyrkan för att täcka upp när någon är borta, istället för att ägna tid åt att arbeta underbemannade eller ägna tid åt att hitta vikarier. I nuläget, då det är svårt att täcka behovet av socialsekreterare, är överanställningar svårt att genomföra. Målet bör vara att verksamheten planerar sin personalförsörjning så att det finns förutsättningar att hantera tillfälliga arbetstoppar och frånvaro med befintlig personal. 6. Garanterad introduktion Alla nyanställda behöver introduktion oavsett om man är erfaren eller nyexaminerad, chef eller medarbetare. En god introduktion lägger grunden till att klara utmanande situationer. Alla nyexaminerade som anställs i socialtjänsten behöver därför garanteras minst ett års planlagd introduktion som ska innehålla både yrkes- och arbetsplatsintroduktion. Vision kommer att ta initiativ för att lyfta frågan med Sveriges Kommuner och Landsting, och det finns även möjligheter att driva denna fråga i lokal samverkan. 7. Långsiktiga lönesatsningar Förutom goda arbetsvillkor behövs det starkare ekonomiska incitament för personalen att stanna kvar inom verksamheter med stor personalomsättning, som exempelvis socialtjänsten. Kunnig och erfaren personal ska självklart ha de högsta lönerna. Att byta arbetsplats får aldrig bli det enda sättet till en skälig löneutveckling. Vision anser kommunerna behöver göra långsiktiga satsningar för att uppnå en rimlig lönebild och uppvärdera yrket för personalen i socialtjänsten.

Från individuella upplevelser till strukturell analys Orsakerna till att en person väljer att avsluta sin anställning kan vara oändligt många. Samtidigt har de som lämnar värdefull kunskap om arbetsvillkor och förutsättningar på arbetsplatsen som kan vara till nytta för arbetsgivaren. Inte minst utifrån ambitionen att identifiera strukturella brister i verksamheten och hur de kan åtgärdas. Det kan vara lättare att prata om vissa saker för en neutral part, till exempel en person från personal- eller HR-avdelningen, än för sin närmaste chef. Inte minst eftersom medarbetare vet att även chefer har tuffa förutsättningar i sitt arbete. Vision anser att personal/hr- avdelningarna ska få i uppdrag att ha avslutsamtal med de personer som väljer att sluta sina arbeten. Länkar: Visions rapport, Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras (februari 2016) http://mb.cision.com/public/1167/9925635/a1339b6063181fdf.pdf Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Organisatorisk och social arbetsmiljö https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/ organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf Rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, Rekryteringsläget inom socialtjänsten http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-323-9.pdf?issuusl=ignore Visions rapport, Kostnader för personalomsättning http://mb.cision.com/public/1167/9715558/818a0de1379e80ff.pdf Visions skrift, Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter https://vision.se/globalassets/documents/arbetsmiljo/arbetsmiljo_chef.pdf

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten För frågor om rapporten, kontakta: Jenny Andersson, utredare jenny.andersson@vision.se 08 789 63 74 eller Visions förbundsordförande: Veronica Magnusson veronica.magnusson@vision.se 08 789 63 19 Presskontakter: Maria Martinsson, pressekreterare maria.martinsson@vision.se 070 655 50 48 Nina Odermalm Schei, presschef nina.odermalmschei@vision.se 073 056 70 33 Visions medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrkan. Många är också studenter med siktet inställt på arbete inom välfärden. Våra 180 000 medlemmar finns inom tusentals olika yrken och bildar tillsammans ett värdefullt nätverk. Vi är partipoliskt obundna och ingår i TCO.