PROGRAMOMRÅDESANALYS Botnia-Atlantica. Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020

PROGRAMOMRÅDESANALYS Botnia-Atlantica Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020

Regionanalysen är framtagen för att utgöra underlag för prioriteringar i Botnia-Atlanticaprogrammet. Analysunderlaget baseras på Europa 2020-strategins målsättningar, regionala utvecklingsstrategier och övriga relevanta underlag. Regionanalysen är framtagen av Region Västerbotten i samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten, Länsstyrelsen i Västernorrland, Nordanstigs kommun, Nordland fylkeskommune, Österbottens, förbund, Mellersta Österbottens förbund och Södra Österbottens förbund. Analysen utgår från befintlig statistik på finast möjliga geografiska aggregering. Beroende på indikator är det nationell, NUTS 2, NUTS 3 eller kommunal nivå. Skillnader i statistikinsamling mellan länderna är begränsande när det gäller tillgängligheten på mer finfördelad nivå. Texts and maps stemming from research projects under the ESPON programme presented in this report do not necessarily reflect the opinion of the ESPON Monitoring Committee

Innehåll Inledning... 3 En översikt av Botnia-Atlanticaområdet... 3 Europa 2020-strategin... 4 Översikt över analysunderlaget... 4 Identifiering av prioriterade tematiska områden... 5 Smart tillväxt i Botnia-Atlanticaområdet... 8 Ekonomisk utveckling... 8 Forskning och utveckling... 9 Digital utveckling... 10 Sysselsättning... 10 Gymnasial utbildning... 12 Högre utbildning... 12 Hållbar tillväxt i Botnia-Atlanticaområdet... 14 Miljöutmaningar... 14 Växthusgasutsläpp... 15 Energieffektivisering... 16 Andel förnybar energi i slutanvändningen... 17 Inkluderande tillväxt i Botnia-Atlanticaområdet... 18 Demografisk utveckling... 18 Fattigdom... 21 Fördjupad analys av tematiskt område 1. Stärka forskning och innovation... 22 Innovationskapacitet... 22 Innovationssystem... 23 Privat och offentlig FoU... 24 Universiteten i ett gränsöverskridande perspektiv... 25 Strategiska samarbeten mellan universitet... 26 Fördjupad analys av tematiskt område 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft... 28 Näringslivsstruktur... 28 Kluster och nätverk... 29 Nyföretagande... 29 Små- och medelstora företag... 30 Internationalisering i små- och medelstora företag... 30 Fördjupad analys av tematiskt område 6. Skydda miljön samt främja en hållbar användning av resurser... 32 Världsarv... 32 Naturmiljöer och naturtillgångar... 32 Kulturarv och kulturmiljöer... 35 1

Språkarv... 35 Samerna-Europas enda ursprungsfolk... 35 Fördjupad analys av tematiskt område 7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur... 37 Infrastruktur... 37 Strategiska länkar i ett gränsöverskridande perspektiv... 40 Hållbara transporter... 41 Sammanfattande analys med identifierade utmaningar, möjligheter och mervärden i Botnia- Atlanticaområdet... 42 Källförteckning... 45 2

Inledning En översikt av Botnia-Atlanticaområdet Botnia-Atlanticaområdet sträcker sig från norskahavskusten i nordväst och över den skandinaviska fjällkedjan och det svenska inlandet, för att sedan fortsätta över Bottniska viken till svensk- och finsktalande områden i västra Finland. Programområdet omfattar 6 regioner och en kommun i de tre länderna. Den norska delen av Botnia-Atlanticaområdet består av Nordland fylke. I Sverige ingår Västerbottens och Västernorrlands län samt Nordanstig kommun i Gävleborgs län. I Finland ingår de tre landskapen Mellersta Österbotten, Österbotten, Södra Österbotten. Figur 1: Karta över programområdet Botnia-Atlanticaområdet 2014-2020 Programområdet är rikt på kontraster med naturmiljöer från bördigt slättland, stora skogsarealer till karga kuster och fjäll. I alla delar av området finns rikligt med vattenmiljöer. Alla tre länder har skärgårdar klassade som världsarv, Vegaskärgården vid norska kusten och det gränsöverskridande världsarvet Höga kusten/ Kvarken skärgård som är gemensamt för Sverige och Finland. Det finns rika naturtillgångar för både utvinning och för en växande besöksnäring samtidigt som området kommer påverkas av klimatförändringarna och andra miljöutmaningar. 3

Området omfattar en stor yta som ställer krav på transportsystemet att kunna tillhandahålla hållbara förbindelser som binder samman de olika delarna. En strategisk transportlänk är E12 som går igenom området från nordväst till sydöst. Förbindelsen över Bottenviken har särskild betydelse att binda samman länderna. Här finns kontrasten mellan regioner som är ledande på innovation och regioner där innovationsarbetet fortfarande är av blygsam omfattning. I flera växande centra finns en urbaniserad högutbildad befolkning samtidigt som majoriteten av kommunerna har färre än 10 000 invånare och ett vikande befolkningsunderlag och ett ökande rekryteringsbehov. Många kommuner har ett underskott av kvinnor. Europa 2020-strategin Europa 2020-strategin är Europas tillväxtstrategi för det närmaste decenniet. Utgångspunkten för strategin är att Europa under de senaste decennierna haft svagare ekonomisk utveckling än USA och Kina. Genom att fokusera de europeiska insatserna på tre inriktningar ska Europa öka sin konkurrenskraft och få en starkare ekonomisk tillväxt. De tre inriktningarna är smart tillväxt, hållbar tillväxt och inkluderande tillväxt. För de tre inriktningarna formuleras sammantaget åtta stycken målsättningar. Ökad sysselsättningsgrad, fler med gymnasiekompetens och fler med eftergymnasial utbildning är förutsättningar både för smart tillväxt och inkluderande tillväxt. En annan målsättning pekar på att länderna och regionerna i Europa ska öka sina satsningar på FoU för att åstadkomma smart tillväxt. Den inkluderande tillväxten fokuserar även på minskandet av fattigdom och utanförskap. Den hållbara tillväxten fokuserar på klimatförändringarna och utmaningen med att ställa om till en koldioxidsnål ekonomi. Genom målsättningar för utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och ökad andel förnybara energikällor ska Europa uppnå en hållbar tillväxt. Europa 2020-strategin är ramverket för programmen under strukturfondsperioden 2014-2020 där de tre inriktningarna representeras av totalt 11 stycken tematiska områden. Översikt över analysunderlaget Analysunderlaget tar utgångspunkt i de regionala utvecklingsstrategierna för att prioritera bland de elva tematiska målen. Med bakgrund i Europa 2020-strategins målsättningar för smart, hållbar och inkluderande tillväxt identifierar analysen utmaningar, möjligheter och gränsöverskridande mervärden för Botnia-Atlanticaområdet. Europa 2020 Regionala prioriteringar Mervärden Figur 2: I överlappningen mellan de regionala utvecklingsstrategierna, Europa 2020-strategin och de gränsöverskridande mervärdena kan intressanta samarbetsområden identifieras. Källa: (Kontigo, 2012) 4

Identifiering av prioriterade tematiska områden I programområdet har alla regioner tagit fram regionala utvecklingsstrategier eller motsvarande. Dessa beskriver regionernas strategier för det regionala tillväxtarbetet utifrån de utmaningar och möjligheter som finns i regionerna och kan ses som en färdplan för de regionala tillväxtmedlen och för de europeiska strukturfonderna. Strategiernas prioriteringar kan kopplas mot de tematiska områden som utgör ramverket för nästkommande programperiod. För att identifiera de tematiska områden som är intressanta för Botnia-Atlanticaområdet har respektive region identifierat prioriteringar som har mest potential att utvecklas i gränsöverskridande samarbete. I tabell 1 finns en sammanställning över identifierade områden. Tematiskt område 1, 3, 6 och 7 har flest regioner identifierat som intressant för Botnia-Atlanticaprogrammet 2014-2020. Tabell 1: Tematiska områden som respektive region identifierat som mest intressanta att arbeta gränsöverskridande inom Tematiska områden med potential för gränsöverskridande samarbete utifrån regionala utvecklingsstrategier Tematiskt område Västernorrland Västerbotten Nordland Österbotten Mellersta Österbotten Södra Österbotten Nordanstig kommun 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation X X X X X X X 2 Öka tillgång till, användning av och kvalitet på IKT X X X 3 Öka små och medelstora företags konkurrenskraft X X X X X 4 Stödja övergången till en koldioxidsnålekonomi inom alla sektorer X X 5 Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar X X 6 Skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser X X X X X 7 Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur X X X X X X 8 Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9 Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10 Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande 11 Förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen X De regionala utvecklingsstrategierna innehåller målsättningar som kan kopplas mot de tematiska områdena. Här följer en sammanfattning av de prioriteringar som finns i de regionala utvecklingsstrategierna i programområdet. Tematiskt område 1: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Forskning och utveckling identifieras i samtliga regioner som ett intressant samarbetsområde. Strategierna fokuserar på stärkta kopplingar mellan aktörerna i innovationssystemen. Det handlar om ökad samverkan och att bygga mötesplatser mellan forskningsinstitutioner, utbildningsanordnare, näringslivet, offentlig sektor och andra innovationsaktörer. Några regioner vill arbeta för stärkt FOU i offentlig sektor medan andra fokuserar på att stärka kunskapsaktörernas 5

positioner internationellt. Flera regioner prioriterar utvecklande av stärkta finansieringsmöjligheter för innovation. Tematiskt område 2: Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informationsoch kommunikationsteknik Tre regioner identifierar tematiskt område 2 som intressant för gränsöverskridande samarbete. Det handlar om att utveckla digitala och sammanhållna lösningar för vård, utbildning och tillhandahållande av service. Sådana lösningar skulle kunna överbrygga avstånd, öka delaktigheten i samhället och höja välfärden. Satsningar på IKT ses också kunna leda till positiva miljöeffekter genom exempelvis minskat resande. Det finns även ett fokus på att dels utveckla företagande inom IKT men även på att främja användningen av digitala lösningar bland företag och organisationer. Det poängteras även att den digitala delaktigheten är viktig och att alla behöver få möjlighet att ta del av de digitala lösningarna. Tematiskt område 3: Öka små och medelstora företags konkurrenskraft Tematiskt område 3 identifieras av fem regioner som intressant för gränsöverskridande samarbete. Regionernas strategier lyfter fram en rad prioriterade utvecklingsområden. Några av dessa områden är lokalt eller regionalt orienterade men i ett flertal av dessa kan ett tydligt gränsöverskridande mervärde av samverkan identifieras. Exempel på prioriterade samarbetsområden är hållbar energi och miljöteknik, digitala tjänster, skog och trä, havsmiljö, livsmedel, servicebranschen, turism, kulturella och kreativa näringar samt säkerhet och räddning. Det finns stöd i strategierna för att stödja små- och medelstora företag att bli fler och att växa. Internationalisering genom exempelvis ökad export är en väg för ökad tillväxt i SMF. Det behövs tillgång till kapital för de små och medelstora företagen både för att kunna starta ny verksamhet och för att kunna bli mer internationella. Kunskapshöjande åtgärder är en annan väg till ökad konkurrenskraft. Ökat fokus på digitala tjänster och digitala affärsmodeller lyfts också som ett sätt att öka konkurrenskraften hos SMF. Strategierna pekar även på behovet att underlätta generationsväxlingen i SMF när stora ålderskullar går i pension det närmaste decenniet. Det finns även möjligheter för företagande inom den ideella sektorn och inom socialt företagande vilket skulle kunna öka inkluderingen av människor som idag står långt utanför arbetsmarknaden. Det pekas även mot stöd till entreprenörskap med utbildningsinsatser från ung ålder och genom att stärka möjligheterna för unga män och kvinnor samt utrikesfödda att starta företag. Tematiskt område 4: Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Tematiskt område 4 identifieras av två regioner som intressant för gränsöverskridande samarbete. Det som prioriteras inom området är främjandet av förnybar energi. Alla regioner har en potential för att öka produktinen av vindkraft och andra förnybara energikällor. Det pekas även mot energieffektivisering av lokaler och bostäder. Inbegripet satsningar på de energiteknologiska kluster som finns i området. Satsningar för att främja utvecklingen av klimatneutral teknik och nya produkter från naturtillgångar ses som intressanta i ett regionalt perspektiv. Ett sätt att främja övergången till en koldioxidsnål ekonomi är genom att använda samhällsplanering som ett verktyg. Tematiskt område 5: Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar Tematiskt område 5 identifieras av två regioner som intressant för gränsöverskridande samarbete. Här pekar de regionala utvecklingsstrategierna ut effekter på rennäringen av klimatförändringarna samt behovet av att öka beredskapsförmågan inom vissa näringar exempelvis petroleumnäringen och maritima näringar. 6

Tematiskt område 6: Skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser Tematiskt område 6 identifieras av fem regioner som intressant för gränsöverskridande samarbete. De regionala utvecklingsstrategierna prioriterar utvecklandet av kultur och kulturnäringar som ett led i att öka attraktionskraften för både boende och besökare. Det kan uppnås genom exempelvis kompetensutveckling, nätverk och främjande av mötesplatser. Ett hållbart företagande baserat på hållbar förvaltning av de naturresurser som finns i regionerna ses även det som önskvärt liksom att prioritera utvecklandet av samiska näringar. Det pekas även på behovet av gemensamma vattenmiljöplaner och handlingsplaner för ekologiskt lantbruk. När det gäller bevarande av det fysiska kulturarvet behöver hantverkskompetensen stärkas och bevaras. Natur- och kulturarvet ska beaktas i samhällsplaneringen och vid överväganden kring markanvändningen. Tematiskt område 7: Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Tematiskt område 7 intressant av sex regioner som intressant för gränsöverskridande samarbete. Regionerna prioriterar i sina strategier en stärkt samverkan kring strategisk planering, utvecklande av handlingsplaner för intermodala transporter samt ökad samordning av transporter av både gods och människor för ökad tillgänglighet exempelvis genom användning av digitala lösningar. De regionala utvecklingsstrategierna pekar ut förbättrade förbindelser i öst-västlig riktning genom utveckling av Kvarkentrafiken som en del av den internationella E 12:an och på det sättet förbättra användningen av fem järnvägar för intermodala förbindelser. Strategierna pekar även på främjande av effektiva och miljövänliga transporter genom satsningar på strategiska hamnar och genom att ta bort flaskhalsar i infrastrukturen. Tematiskt område 8: Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet Ingen region identifierar tematiskt område 8 som intressant för gränsöverskridande samarbete. Tematiskt område 9: Främja social inkludering och bekämpa fattigdom Ingen region identifierar tematiskt område 9 som intressant för gränsöverskridande samarbete. Tematiskt område 10: Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande Ingen region identifierar tematiskt område 10 som intressant för gränsöverskridande samarbete. Tematiskt område 11: Förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen En region identifierar tematiskt område 11 som intressant för gränsöverskridande samarbete. Här pekas på skapandet av funktionella arenor för konst, kultur, fysisk aktivitet och idrott, och utvecklande av nordiskt samarbete inom folkhälsoarbetet. Det behövs även ett stärkande av kommunernas utvecklingskapacitet genom bland annat vidareutvecklade samarbeten mellan kommuner och regioner och genom att främja ökad mångfald. 7

Smart tillväxt i Botnia-Atlanticaområdet Smart tillväxt är målsättningen för att Europa ska ha ekonomisk tillväxt och sysselsättning. För att främja det fokuserar Europa2020-strategin på fyra målsättningar: FOU, sysselsättning, högre utbildning och gymnasial utbildning. Smart tillväxt behöver förutsättningar i form av en välutbildad befolkning samtidigt som det ska investeras i forskning och utveckling. En smart tillväxt tar även tillvara på de tillväxtmöjligheter som finns i den ökande digitaliseringen. Ekonomisk utveckling Den övergripande ekonomiska utvecklingen i programområdet kan beskrivas med bruttoregionalprodukten (förädlingsvärdet), som är det ekonomiska värdet av de varor och tjänster som produceras i en region under ett år. När bruttoregionalprodukten (BRP) ökar har regionen positiv ekonomisk tillväxt vilket innebär att det sker en ökning av regionens samlade inkomster (löner och vinster). Ekonomisk tillväxt utgörs dels av långsiktig ekonomisk tillväxt och dels av kortsiktiga konjunkturförändringar. Figur 3: Bruttoregionalprodukt per invånare 2006-2010, löpande priser. Källa: Eurostat I figur 2 visas hur BRP 2 har förändrats i regionerna mellan 2006 och 2010. Inom programområdet är det stora skillnader i BRP per invånare. Den norska delen av programområdet har betydligt högre BRP per invånare än övriga regioner på nästan 44 000 euro medan Södra Österbotten i Finland har lägst BRP per invånare med cirka 26 000 euro per invånare. Alla regioner hade 2010 en högre BRP per invånare än genomsnittet för EU-27. Ett högre BRP per invånare behöver inte betyda att de disponibla inkomsterna för hushållen är högre. Vinsterna som genereras i regionerna stannar inte nödvändigtvis kvar. I en region sker hela tiden ett läckage av löner och vinster till andra regioner. Vinsterna hamnar i stor utsträckning där huvudkontoret är placerat och kan återinvesteras någon annanstans än där produktionen sker som skapar vinsten. När det gäller löner sker det också läckage i form av arbetskraft som spenderar sin inkomst på andra platser eller på konsumtion av varor som produceras på en annan plats än där arbetet sker. 2 BRP är mätt i Euro per invånare och är inte justerat för ökade priser. 8

Regionerna skiljer sig även i hur de påverkas av kortsiktiga konjunkturvariationer. Skillnader i branschstruktur gör att regionerna påverkas olika av internationella förändringar i konjunkturläget. Nordland, Västernorrland och Västerbotten påverkades mest av den ekonomiska krisen 2009. Krisen 2009 var styrd av minskad internationell efterfrågan, bland annat på trävaror som exporteras av Västernorrland och Västerbotten. Efter krisen hade de tre hårdast drabbade regionerna under 2010 en snabb återhämtning. Mellersta och Södra Österbotten hade ett mindre kraftig men mer utdraget krisförlopp med bara en svag återhämtning under 2010. Österbotten hade en starkare återhämtning än övriga finska regioner. Eftersom BRP inte är prisjusterat är den reala utvecklingen svagare än vad som syns i figuren 3. Forskning och utveckling En förutsättning för smart tillväxt är investeringar i forskning och utveckling (FoU) som kan ge upphov till nya varor och tjänster. I Europa-2020 strategin är målsättningen att FoU ska vara minst tre procent av BRP. Figur 4. Andel FOU av BRP 2009. Källa: (ESPON, 2013) 3 Regionala prisindex eller volymberäkningar av BRP är inte tillgängligt för alla regioner. 9

Få av de europeiska regionerna nådde 2009 Europa2020-målet att minst tre procent av BRP ska utgöras av investeringar i FoU. Botnia-Atlanticaområdet ligger relativt bra till, framförallt regionerna lokaliserade i norra Sverige och Finland. Alla Botnia-Atlanticaområdets regioner har från 2003 till 2006 ökat FoU som andel av BRP. Digital utveckling Finland, Sverige och Norge är tre av de fem mest digitaliserade länderna i världen enligt Network Readiness Index. (World Economic Forum, 2013). Indexet sammanfattar bakgrundsfaktorer, drivkrafter och effekter för länders digitalisering. Figur 5: Andel av totala sysselsättningen inom IKT. Källa: (ESPON, 2013) I en regional jämförelse över andelen som är sysselsatta inom IKT har alla regioner utom Nordland en högre andel än genomsnittet för EU-27 på tre procent. Även tillgängligheten till bredband och vanan att använda internettjänster är relativt hög i programområdet. Genomgående för alla länder i Europa är att graden av digitalisering är starkast kring större städer. Sysselsättning Andelen sysselsatta av de som står till arbetsmarknadens förfogande mäter delvis hur väl matchad en arbetsmarknad är men också hur duktiga regionerna är på att nyttja potentialen som finns i 10

arbetskraften. I många europeiska länder är sysselsättningsgraden och andelen i arbetskraften främst bland kvinnor relativt låg. Sysselsättningsgraden har betydelse för de socioekonomiska klyftorna i ett samhälle. När arbetslösheten är hög i en region är det de med lägre utbildning och de som befinner sig längre från arbetsmarknaden som missgynnas mest. Figur 6. Andel sysselsatta av de som befinner sig i arbetskraften, 2010. Källa: (ESPON, 2013) Sverige och Norge har högst andel sysselsatta i Europa. Sysselsättningsgraden i en region är beroende av nationell politik och det allmänna ekonomiska läget i regionen. Finland och Sverige har ökat sysselsättningsgraden med upp till fem procent mellan år 2000 och 2010 medan Nordland uppvisade en svag minskning under samma period. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är relativt låg i Norge, Sverige och Finland men det skiljer ändå upp till tio procentenheter i sysselsättningsgrad mellan könen. I ett europeiskt perspektiv har regionerna i Botnia-Atlanticaområdet relativ låg arbetslöshet på under 10 procent. Ungdomsarbetslösheten är däremot relativt hög. I de svenska delarna av programområdet är det över 20 procent av ungdomarna i åldrarna 18-24 år som är arbetslösa. I övriga delar av programområdet ligger den på mellan 10-20 procent som är utan arbete. (ESPON, 2013) 11

Gymnasial utbildning Utbildningsnivåer i en region visar på det humankapital som finns att tillgå i en region. För att en region ska uppnå sin fulla tillväxtpotential är det av vikt att regionen har kompetent arbetskraft som både kan starta och utveckla företag samt klara av den stora generationsväxlingen som sker både inom offentlig och privat sektor när stora ålderskullar kommer gå i pension det närmaste decenniet. Figur 7. Andelen som hoppat av gymnasiet i åldern 18-24, 2010. Källa: (ESPON, 2013) Förändringen mot ett kunskaps- och tjänstesamhälle gör att utbildning blir allt mer betydelsefull för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Barn och ungdomar behöver ges samma möjligheter att ta ut en gymnasieexamen eller att erhålla en högre utbildning. Regionerna i Botnia-Atlanticaområdet har relativt låg andel unga som hoppat av gymnasiet med undantag för Nordland som ligger mer än tio procentenheter över Europa 2020 målet. Den europeiska målsättningen är att högst tio procent av 18-24 åringar ska hoppa av gymnasiet. Utvecklingen över tid visar på en försämring i programområdet under 2000-talet. Möjliga lösningar som pekas ut för att minska antalet avhopp är att e-lärande ska få större utrymme i undervisningen i områden som är glest befolkade samt att gymnasieutbildning blir obligatorisk. (ESPON, 2013) Högre utbildning För att en region ska utveckla en smart tillväxt krävs det förutom fungerande institutioner för innovation och utveckling även en högre andel högskoleutbildade. En prognos visar att 35 procent av alla arbeten kommer kräva högre utbildning år 2020. EU:s mål är satt till att 40 procent av alla 12

människor i åldern 30-34 ska år 2020 ha en högre utbildning. I länder utanför Europa är andelen högutbildade högre. I Förenta staterna och Japan är andelen över 40 respektive över 50 procent. Figur 8. Andelen med högre utbildning 30-34 år, 2010. Källa: (ESPON, 2013) Förutom Västernorrland har samtliga Botnia-Atlanticaområdets regioner uppnått Europa 2020-målet. Arbetsmöjligheter och länkar mellan företag och universitet utpekas som avgörande för att en region ska lyckas behålla och/eller attrahera högutbildade till regionen. Alla regioner i Botnia- Atlanticaområdet har haft en positiv utveckling av andelen högutbildade i ålder 30-34 år under åren 2000 2010. Utvecklingen har varit särskilt positiv i Västernorrland, men även i Nordland, där andelen högutbildade ökat med upp till 1,8 procentenheter. 13

Hållbar tillväxt i Botnia-Atlanticaområdet Hållbar tillväxt handlar om att åstadkomma en mer resurseffektiv, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi genom att minska beroendet av fossila energikällor, skydda miljövärden, minska utsläppen och förhindra förluster i biologisk mångfald. I Europa 2020-strategin finns tre målsättningar för hållbar tillväxt: växthusgasutsläpp, energieffektivisering och andel förnybar energi i slutanvändningen. Växthusgasutsläppen ska minska jämfört med nivåerna 1990, det ska bli en omställning mot ökad energieffektivisering och andelen förnybar energi i slutanvändningen ska öka. (Europeiska kommissionen, 2010) Miljöutmaningar Figur 9: Potentiella miljöeffekter av klimatförändringen. Källa: ESPON, Climate 14

ESPON har analyserat effekterna av klimatförändringarna för Europas regioner efter fyra dimensioner: miljöeffekter, ekonomiska effekter, sociala effekter och kulturella effekter. De ekonomiska, sociala och kulturella effekterna av klimatförändringarna bedöms som lindriga för programområdet och delar av Skandinavien har lindigast påverkan på miljön till följd av en varmare medeltemperatur i atmosfären. Kartan visar prognosen för miljöeffekterna till följd av klimatförändringarna. Delar av programområdet drabbas hårdare än övriga delar av Skandinavien bland annat beroende på en kraftig minskning av antalet dagar med snötäcke i fjällområdena. Klimatförändringarna kommer att beröra programområdet med effekter på infrastrukturen i form av vägnät, järnväg, sjöfart, telekommunikationer, bebyggelse, vatten- och avloppssystemen och energiförsörjningen. Det kommer även bli effekter på den biologiska mångfalden, Östersjön och förekomsten av sjukdomar. (Regeringskansliet, 2008) Klimatförändringarna kan få betydande påverkan på vägnäten på grund av översvämningar som riskerar bortspolning av vägar och vägbankar och skador på broar samt ökad risk för ras och skred. Även järnvägarna kommer att påverkas av ökade ras och skred på grund av den ökade nederbörden samtidigt som temperaturökningen ger ökad risk för solkurvor sommartid. Klimatförändringarna förväntas snarare ha positiva effekter på sjöfarten då minskad förekomst av havsis underlättar vintersjöfarten längs kusten. Telekommunikationer riskerar påverkas av den ökade risken för stormfällning av skog som kan ge skador på master och luftledningar. (Regeringskansliet, 2008) Kustområden med strandnära bebyggelse som redan idag utsätts för översvämningar kommer påverkas ytterligare. Varmare och fuktigare klimat ökar risken för fukt och mögel särskilt på kulturhistorisk bebyggelse. (Regeringskansliet, 2008) Temperturhöjningen förväntas ge ökad vattentillgång men vattenförsörjningen kommer även påverkas negativt av den ökade förekomsten av översvämningar som ger större spridning av föroreningar, bland annat från föreorenad mark och deponier, och ökad risk för spridning av vattenburen smitta och virus. (Regeringskansliet, 2008) Ett mildare klimat förväntas sammantaget minska energibehovet till följd av minskat behov av uppvärmning under vintermånaderna även om behovet av nedkylning under sommarmånaderna ökar. Vattenkraftsproduktionen kommer att gynnas av ökad vattentillrinning och en mer utjämnad årsrytm i vattenföringen. Ökad vind kommer förbättra möjligheterna för vindkraftsproduktion även om alltför mycket blåst och isbeläggning kan skapa problem. Produktionen av bioenergi förväntas öka till följd av en längre växtsäsong och ett mildare klimat. (Regeringskansliet, 2008) Biologisk mångfald kommer påverkas direkt genom förändrade temperaturer och nederbörd men även indirekt genom förändrad markanvändning. Rik biologisk mångfald är viktig för att ekosystemen ska kunna motstå störningar. Klimat- och vegetationszoner kommer att förflyttas norrut vilket påverkar både växters och djurs reproduktion. Fjällområden är särskilt känsliga och där kalfjällen förväntas minska kraftigt i storlek. Fjällbjörkskogen kommer minska och tall och gran bli mer dominerande på grund av det minskande snötäcket. (Regeringskansliet, 2008) Östersjöns temperatur kommer öka och i slutet av århundrandet kommer det endast finnas istäcke i det inre av Bottniska viken vintertid. Samtidigt kommer vattennivån i Östersjön att öka och det finns även en risk att salthalten kommer att förändras. Det kommer påverka den biologiska mångfalden i Östersjön. (Regeringskansliet, 2008) Växthusgasutsläpp En ökad förekomst av växthusgaser i atmosfären leder till att energin från solljuset inte kan reflekteras ut i samma utsträckning med en temperaturhöjning av medeltemperaturen på jorden som följd. En målsättning i Europa 2020-strategin är att minska utsläppen av växthusgaser. (Europeiska kommissionen, 2010) 15

Figur 10: Koldioxidutsläpp per miljoner euro förädlingsvärde. Källa: Egen bearbetning av data från (Kontigo, 2012) Koldioxidutsläpp per miljoner euro i förädlingsvärde är högst i Mellersta och Södra Österbotten. Övriga regioner har samma utsläppsnivå per förädlingsvärde och på samma nivå som Sverige och Norge som helhet. De finländska regionerna med högre utsläpp ligger högre än Finland som helhet. Figur 11: Koldioxidutsläpp per invånare och region. Källa: Egen bearbetning av data från (Kontigo, 2012) I Botnia-Atlanticaområdet har de svenska regionerna samt Österbotten i Finland lägre utsläpp av koldioxid än i Nordland och övriga finska regioner. Prognoser för utvecklingen fram till 2100 visar att utsläppsnivåerna behöver minska till under 1 000 kg utsläpp per invånare för att jordens medeltemperatur inte ska öka mer än 2 grader. Energieffektivisering En minskad användning av energi är önskvärd eftersom en stor del av växthusgasutsläppen kommer från energiproduktionen. En region kan minska användningen av energi dels genom en omställning mot mindre energiintensiv industri och dels genom en ökad energieffektivisering av befintliga verksamheter. Målsättningen för Europa 2020 är att uppnå en ökad energieffektivisering. Eftersom 16

det saknas statistik på energieffektivisering på aggregerad nivå används energianvändning eller energiintensitet 5 som mått. Figur 12: Energiintensiteten mätt i kg oljeekvivalenter per 1 000 Euro förädlingsvärde 2010. Källa: (ESPON, 2013) Energiintensiteten anger mängden energi i förhållande till förädlingsvärdet eller bruttonationalprodukten. Finland har den högsta energiintensiteten av länderna i programområdet, följt av Sverige medan Norge har en av de lägsta nivåerna i Europa. Energiintensiteten beror på graden av industrialisering, näringslivsstrukturen och förd energipolitik. (ESPON, 2013) Andel förnybar energi i slutanvändningen Utsläppen av växthusgaser från energianvändning beror till stor del på användningen av ickeförnybara, fossila, energikällor. Genom en övergång till en allt större andel förnybar energi i slutanvändningen minskas utsläppen av växthusgaser. I de skandinaviska länderna innebär den förnybara vattenkraftsproduktionen att andelen förnybar energi i slutanvändningen är närmare 50 procent vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. I transportsektorn är fortfarande andelen ickeförnybara energikällor hög. (ESPON, 2013) 5 Energiintensitet är energianvändningen dividerat med förädlingsvärdet. 17

Inkluderande tillväxt i Botnia-Atlanticaområdet Den ekonomiska tillväxten behöver vara inkluderande så att alla både bidrar till och får ta del av den. Europa står inför demografiska utmaningar i form av en åldrande befolkning, sämre försörjningsbörda och urbanisering. Samtidigt ökar klyftorna mellan de rikaste och fattigaste. Den ekonomiska tillväxten kommer inte alla till del i samma utsträckning där de med utländsk bakgrund, funktionsnedsättningar, yngre och lågutbildade har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Demografisk utveckling I programområdet finns demografiska utmaningar i form av befolkningsförändringar och territoriell befolkningsstruktur. Figur 13: Befolkningsutveckling i regionerna 2000 till 2012. Källa: Tilastokeskus Statistikcentralen, Statistiska centralbyrån och Statistisk sentralbyrå. Befolkningsutvecklingen inom programområdet visar på skillnader mellan regionerna. Två regioner har haft en övervägande positiv befolkningsutveckling sedan år 2000. Det är Österbotten som har ökat sin befolkning med närmare fyra procent och Västerbotten med en ökning på nästan 2 procent. Två regioner, Mellersta Österbotten och Nordland, har under de senaste åren vänt en negativ befolkningsutveckling under stora delar av 00-talet för att sammantaget ha en liten befolkningsökning jämfört med år 2000. Södra Österbotten och Västernorrland har minskat sin befolkning med en respektive 2 procent under perioden. Nordanstigs kommun har, i likhet med många andra mindre kommuner i programområdet, haft en större befolkningsminskning på drygt sju procent under tolv år. 18

Figur 14: Antal kommuner 6 efter storlek och region 2012. Källa: Tilastokeskus Statistikcentralen, Statistiska centralbyrån och Statistisk sentralbyrå. I programområdet finns över 50 kommuner med färre än 5 000 invånare. Nordland och Mellersta Österbotten har övervägande befolkningsmässigt mycket små kommuner och saknar även kommuner större än 50 000 invånare. Västerbotten har de största inomregionala skillnaderna med relativt många små kommuner och några större kommuner. Västerbotten är den enda regionen med en kommun med fler än 100 000 invånare. Västernorrland har de i genomsnitt största kommunerna och har bara någon enstaka kommun med färre än 10 000 invånare. Österbotten och Södra Österbotten har jämnast fördelning med kommuner i olika storleksklasser. De flesta av de befolkningsmässigt små kommunerna har vikande befolkningsunderlag. Av programområdets 108 kommuner har 88 minskat i befolkning sedan år 2000. Även om det finns undantag så är det de kommuner med färre än 10 000 invånare som minskat och de som är större än 50 000 invånare som har ökat. Utmaningen för de mindre kommunerna ökar med deras läge i geografin där kommuner med längre avstånd till regioncentrum är mer sårbara. En av västvärldens stora utmaningar är förändringarna i befolkningens åldersstruktur. En allt högre andel äldre ska tas om hand av en vikande andel yngre. Den ökande försörjningsbördan innebär ekonomiska påfrestningar för kommunerna att tillhandahålla kommunal service samtidigt som det uppstår brist på arbetskraft. Dessa problem är större i områden med utflyttning eftersom det till största delen är yngre som väljer att flytta. Kvinnor flyttar i högre utsträckning än män vilket har lett till en obalans mellan kvinnor och män i barnafödande ålder. I programområdet varierar andelen äldre mellan 25 till 35 procent av befolkningen (på regionnivå) (European Commission, 2012), vilket är högre än genomsnittet för EU-27 som ligger på 26,8 procent. 6 Nordanstig kommun har 9 533 invånare. Mellersta Österbotten saknar statistik på en kommun. 19

Figur 15: Kvinnor relativt män i åldern 20-25 år. Källa: ESPON, SEMIGRA. I programområdet råder en obalans mellan könen. Alla regioner har färre unga kvinnor än unga män i åldern 20-25 år. Störst obalans är det utmed kusten i den finska delen av programområdet men även övriga finska delar och Västerbotten har relativt stor obalans. Det är enbart storstadsregionerna i respektive land som har en positiv balans med fler unga kvinnor än unga män. Invandring kan vara ett sätt att lösa utmaningarna med åldrande befolkning och vikande befolkningsunderlag. I programområdet bor relativt få som är födda i ett annat land. För de svenska regionerna är 8 procent av befolkningen utrikes född och i Österbotten cirka 6 procent. I övriga regioner är det bara cirka 2 procent som är födda i ett annat land. (Tilastokeskus Statistikcentralen, Statistiska centralbyrån och Statistisk sentralbyrå) 20

Fattigdom Figur 16. Procentenhetsförändring av människor som riskerar hamna i fattigdom efter sociala transfereringar, utveckling över tid (2005-2010) Ur ett europeiskt perspektiv ligger Norge, Sverige och Finland väl till med under åtta procent av befolkningen som riskerar hamna i fattigdom efter sociala transfereringar. Figur 16 illusterar hur andelen som riskerar hamna i fattigdom har ökat i hela Botnia-Atlanticaområdet under perioden 2005 till 2010. Den största ökningen har skett i de svenska regionerna där andelen som riskerar fattigdom har ökat med två till fyra procentenheter. Sverige är det land som sett den största negativa förändringen i hela Europa sett till att hela landet ökat andelen i riskzonen i störst utsträckning. 21

Fördjupad analys av tematiskt område 1. Stärka forskning och innovation Forskning och innovation skapar möjligheter för att regioner ska kunna vara konkurrenskraftiga i en föränderlig omvärld där regioner som har en styrka i att omsätta nya idéer i varor och tjänster har en konkurrensfördel. Samtidigt har innovation en betydelsefull roll att spela i bemötandet av de stora utmaningar som världen står inför med klimatförändringar, begränsade naturresurser och demografiska förändringar. Regioner kan skapa konkurrensfördelar genom ett fokus på forskning och innovation där nya lösningar utvecklas för att bemöta dessa utmaningar. Det finns tillväxtmöjligheter för företag som utvecklar miljöanpassade produkter, tjänster och system för att möta den ökande internationella efterfrågan (Vinnova, 2003). De demografiska förändringarna med längre medellivslängd och ökande urbanisering i stora delar av världen och en västvärld där de flesta regioner har en förändrat demografisk struktur med en allt större andel äldre innebär en ökande efterfrågan på nya lösningar för att tillhandahålla tjänster i framtiden. Framtidens företag kan även kapitalisera på de tillväxtmöjligheter som finns i jämställdhets- och mångfaldsdriven innovation. Genom ett fokus på jämställdhet och mångfald är det möjligt att öka företagens anpassningsförmåga och innovativa kapacitet. Innovationskapacitet Det är stora skillnader inom programområdet när det gäller innovationskapacitet och satsningar på forskning och utveckling. Figur 17: Kategorisering av regioner enligt Regional Innovation Scoreboard 2012. Källa: (Europeiska kommissionen, 2012) Regional Innovation Scoreboard 2012 är ett innovationsindex som mäter graden av innovationskapacitet i Europas regioner utifrån ett större antal indikatorer som speglar förutsättningarna för innovation. Utifrån indexet karakteriseras Europas regioner som innovationsledare, innovationsföljare, genomsnittliga innovatörer och som begränsade innovatörer. I 22

Botnia-Atlanticaområdet finns en stor spännvid när det gäller innovationskapacitet. Nordland karakteriseras som en region med begränsad innovationskapacitet, vilket även är en försämring sedan förra mätningen 2007. Västernorrland karakteriseras som en innovationsföljare medan Västerbotten och de finska regionerna i programområdet karakteriseras som innovationsledare. Även om stora delar av programområdet är innovationsledande på regional nivå finns det stora inomregionala skillnader både geografiskt och mellan branscher/grupper. SMF i avlägsna och glesbefolkade områden tenderar att ha en lägre produktivitet jämfört med liknande företag i regionala centra och större städer. En del i förklaringen är att SMF är mer lokalt orienterade och halkar efter i fråga om användande av ny teknik och tillämpning av innovation (Dubois, 2013). En svensk undersökning visar att självrapporterad innovationsgrad hos små och medelstora företag är att fyra av tio små och medelstora företag är innovativa. Den självrapporterade innovationsgraden skiljer sig inte mellan mäns och kvinnors företag. (Tillväxtverket, 2012) Gränsöverskridande mervärden är möjliga där regioner med sämre innovationskapacitet kan lära av övriga regioner samtidigt som de regioner som är innovationsledare kan ytterligare stärka sin innovationskapacitet inom ytterligare områden. Det finns även gränsöverskridande mervärden för miljödriven innovation utifrån de kompletterande förutsättningar som finns i programområdet med stor tillgången till råvaror och naturresurser, välutbildad befolkning och universitet med stark forskning. Innovationssystem Regional Innovation Scoreboard bygger på indikatorer i tre kategorier: möjliggörare (enablers), företagsaktiviteter (firm activities) och kommersialiseringsresultat (outputs), där möjliggörare omfattar indikatorer för att mäta humankapital och offentlig FOU. De regioner som räknas som innovationsledare har i högre utsträckning en balans mellan dessa tre områden. I programområdet har Nordland och Västerbotten en relativ styrka i möjliggörare, Nordanstig har en relativ styrka i kommersialisering medan övriga regioner har en balanserad innovationskapacitet. 23

Företag Universitet och forskningsinstitut Kunskapsöverförande strukturer Institutioner för kompetensutveckling Kapitalförsörjning Institutionell kontext Figur 18: Schematisk skiss över ett innovationssystem Innovationskapaciteten beror på alla de aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende av varandra i innovationsprocessen. De aktörer som behövs för att möjliggöra innovation består av näringsliv, universitet/högskolor, offentlig och ideell sektor. Dessa aktörer är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk som påverkas av den institutionella kontexten. Tillsammans utgör dessa aktörer, nätverk och institutioner och deras formella och informella nätverk ett innovationssystem. Innovationssystemet kan beskrivas schematiskt som i figur 18. I innovationssystemet ingår universitet och andra institutioner för kompetensutveckling (längst upp till höger). Det kompletteras av den institutionella kontexten med regelverk, standardiseringar, datatillgång och kvalitetssäkring (nedre högra hörnet). För ett fungerande innovationssystem krävs tillgång till kapital genom banker, riskkapitalister och andra institutioner (nedre vänstra hörnet). Alla dessa delar samverkar för att skapa nya kommersiella varor och tjänster i näringslivet (uppe i vänstra hörnet). Innovationssystemet kan ytterligare främjas av förekomsten av organisationer och strukturer som möjliggör en ökad kunskapsöverföring mellan de olika aktörerna i systemet. De här kunskapsöverförande strukturerna kan vara kompetenscentrum, inkubatorer och science parks, nätverk och andra organisationer. De kunskapsöverförande strukturerna kan bestå av enstaka aktörer men med fokus på att främja kunskapsöverföring mot näringslivet och/eller offentlig sektor. För att främja en hög grad av innovation behövs en balans mellan olika delar av innovationssystemet. Resultaten i Regional Innovations Scoreboard pekar på att Nordland och Västerbotten har sin styrka i det övre högra hörnet, medan Nordanstig har relativ styrka i det övre vänstra hörnet. Övriga regioner har en balans mellan dessa delar. Gränsöverskridande samarbete som ökar kunskapsflödet mellan aktörer skulle kunna ge mervärden genom att de regionala innovationssystemen får utökas med aktörer och kompetenser som inte finns inom respektive region. Det skulle stärka de gränsöverskridande kopplingarna och på så sätt få de regionala innovationssystemen att i större utsträckning fungera som delar av ett större innovationssystem för programområdet. Privat och offentlig FoU För en välfungerande FoU i en region behövs både privata näringslivsinvesteringar och offentliga investeringar. Företagsinvesteringar kan ge effekt på kort sikt till exempel med innovationer som kommer ut på marknaden och kommersialiseras. Universitetens forskning och kunskapsuppbyggnad är oftare mer långsiktiga investeringar i tillväxt. 24

Det finns stor spännvid mellan regionerna i privat relativt offentlig FoU. Österbotten i Finland har högst andel privata investeringar som del av bruttoregionalprodukten på mer än två procent. Motsvarande andel i Nordland och Västerbotten är bara en halv procent. Västernorrland ligger något under en procent. Västerbotten är den enda region där en större del av FoU är i offentlig sektor med tre procent av BRP. Nordland har en jämvikt mellan offentlig och privata investeringar medan övriga regioner har högst koncentration av FoU inom företagssektorn. (Kontigo, 2012) Samverkan över gränserna kan ge möjligheter till gränsöverskridande mervärden som skulle kunna uppstå genom att regionerna kompletterar varandra i det större gränsöverskridande innovationssystemet. (Kontigo, 2012) Gränsöverskridande mervärden finns för att utveckla innovation för vård- och omsorgssektorn där regionerna har gemensamma utmaningar i form av att tillhandahålla vård och service i befolkningsmässigt små kommuner. Universiteten i ett gränsöverskridande perspektiv Universitet och högskolor är betydande delar av innovationssystemet. I programområdet finns de största institutionerna i de svenska regionerna med Västerbotten i spetsen. Institutionerna i såväl Finland som Norge är västenligt mindre än de i Sverige, med den i Nordland som den största av dem följt av universitetet i Vasa. (Kontigo, 2012) Resurser till forskning är till en betydande del koncentrerade till Umeå och dess två universitet. Därefter följer Mittuniversitetet, Vasa universitet och Universitetet i Nordland. Övriga aktörer har en mer begränsad del av forskningsresurserna i programområdet, men övriga aktörer är ofta kopplade till institutioner utanför programområdet där betydande forskningsresurser kan finnas. (Kontigo, 2012) I programområdet finns ett stort antal universitet, högskolor och andra utbildningsanordnare: 25 Universitetet i Nordland har en bas i forskning kring havsbruk och havsmiljö. Dessutom är företagsekonomi och förvaltning, säkerhet och beredskap, innovation, entreprenörskap och turism viktiga områden. Högskolan i Narvik bedriver forskning som behandlar centrala delar av teknisk forskning. I Västerbotten bedriver Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet forskning i världsklass, bland annat inom områden med anknytning till växtbiologi, vissa medicinska forskningsområden, forskningen utifrån stora databaser och forskningen inom havsmiljö och energi. Vid Umeå universitet finns de flesta ämnesområden representerade. Sveriges lantbruksuniversitet har i Umeå har inriktning mot skogsforskning, norrländsk jordbruksvetenskap samt vilt- och fiskeforskning. I Västerbotten har även Luleå tekniska högskola forskning inom träteknik, elkraftsteknik och distansöverbryggande teknik. Mittuniversitetets har hög klass inom områdena skog och trä, samt inom informationsteknik och stora system och databaser. De har även gedigen forskning med anknytning till processindustrin. I både Västerbotten och Västernorrland finns utbildningsanordnare som ger yrkeshögskoleutbildningar. Vasa universitets starkaste forskningsområden återfinns inom energiområdet. De har även internationellt jämförande forskning omkring den offentliga sektorn samt forskning inom företagsekonomi. Åbo akademi, Handelshögskolan och två yrkeshögskolor finns även i programområdet. Karleby universitetscenter Chydenius är ett gemensamt universitetscenter för Jyväskylä, Uleåborgs och Vasa universitet. Utbildnings- och forskningsarbete bedrivs och utvecklas särskilt inom: pedagogik, datateknik, samhälls- och regionalvetenskaper, företagsekonomi och tillämpad kemi. Vid University Consortium i Seinäjoki samordnar Tammerfors universitet verksamheten i fem universitet. Konsortiets verksamhet är inriktad på företagsekonomi, mat och välbefinnande, produktionsprocesser och produktionssystem samt regioner och kultur. I Seinäjoki finns dessutom en yrkeshögskola.

Kvinnors möjligheter att ta del av de satsningar som görs inom FoU är betydligt mindre än mäns. Trots att kvinnor i genomsnitt har högre utbildningsnivåer än män, är andelen kvinnor som forskar eller är i ledande positioner på universiteten betydligt lägre än andelen män. Ökningen av antalet kvinnliga forskare är mindre än hälften av ökningen av antalet kvinnliga forskarstudenter på europeisk nivå (European Commission, 2013). I en kartläggning over beviljade medel inom FP7 mäts andelen kvinnor som angetts som principal investigators inom de projekt som stöds av European Research Council (ERC). Genomsnittet för Europa ligger på 19 procent. Finland har en högre andel på 23 procent medan Sverige och Norge har 13 respektive 7 procent kvinnor som principal investigators (Vinnova, 2013). Kontigo identifierar preliminärt några områden där resurser från programområdets olika områden kan kombineras så att mervärden kan uppstå; energiforskning, Nordliga studier, offentlig sektor och välfärd, maritima miljöer samt skärningspunkter mellan IKT och exempelvis energiforskning. (Kontigo, 2012) Dessutom finns redan idag ett antal utvecklade gränsöverskridande kompetenscentrum som utvecklats inom ramen för Botnia-Atlanticaprogrammet 2007-2013, exempelvis inom inomhusmiljöer, åldringsvård, IKT och samhällsvetenskapliga studier. Gränsöverskridande mervärden skulle vara möjliga att uppnå inom specialiserade områden där forskningsmiljöerna är små vid respektive universitet. Genom samverkan blir det möjligt att bygga mer konkurrenskraftiga forskningsmiljöer där det skapas en större kritisk massa av forskare, forskningsinstitutioner och företag, kompletterande miljöer som genom samverkan kan bli starkare. Olikheter i villkor för forskningen kan ge mervärden på grund av dessa olikheter. Ett annat gränsregionalt mervärde är möjligheten för de svenskspråkiga universiteten i Finland att kunna samverka med utgångspunkt i svenska språket. (Kontigo, 2012) Ytterligare mervärden finns i utvecklandet av befintliga gränsöverskridande universitetssamarbeten i regionerna. Genom att initiera och utveckla fysiska och virtuella mötesplatser mellan forskningsinstitut, offentlig sektor och näringsliv kan det skapas nödvändiga strukturer för sammanförande av kompetens och kunskap inom relevanta områden, exempelvis i form av kompetenscentra. Strategiska samarbeten mellan universitet Det finns ett antal strategiska universitetssamarbeten som lyfts fram som viktiga av universiteten och andra aktörer i regionerna (Kontigo, 2012). Dessa samarbeten är dock fortfarande begränsade och till stor del projektanknutna. Flera av universiteten har samarbeten med universitet i de övriga länderna men utanför programområdet. I Nordland sker samverkan främst inom samhällsvetenskap där det finns samarbeten som involverar Umeå och Vasa universitet. Det finns även samverkan med andra norska forskare och en betydande internationell samverkan. Umeå universitet i Västerbottens län har central samverkan med Tromsö och Uleåborg där Tromsö är ett alliansuniversitet. Även universitetet i Vasa är en samarbetspartner. Nationellt samverkar Umeå universitet med universiteten i Luleå och Linköping. Mittuniversitetet i Västernorrland har strategiska samarbeten med Vasa och Umeå universitet och man arbetar för att stärka kontakterna med tekniska universitetet i Trondheim. Nationellt samverkar Mittuniversitetet med Luleå tekniska universitet. Universitetet i Vasa samverkar strategiskt med framför allt Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och med Mittuniversitet. Nationellt samverkar Vasa med universiteten i Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Strategisk gränsöverskridande samverkan mellan universiteten i området kan ge mervärden när universiteten sedan ska samverka med universitet, forskningsinstitutioner och andra aktörer i övriga delar av Europa och världen. 26