Norge
Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 F ESP S D N FIN I GB GR P AU IRL Tusen ha DK NL B Övrigt Skog Jordbruk övrigt * Jordbruk åker * främst betesmark Källa: FAO, 2001
Källa: Statisk sentralbyrå, www.ssb.no
Jordbruksarealen i drift i procent av totalarealen Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
600 500 400 300 200 100 330,0 0 Växtodlingsareal 523,8 155,0 5,1 0,0 6,0 4,9 0,0 154,7 Spannmål Skördat areal (1000 ha) rotfrukt grönsaker Proteingrödor Oljeväxter Frukt o bär Vall o foder Special* Övrigt** Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber tobak o.dyl. **inkl. perman vall och bete
Djurhållning djurenheter 600 1 GDE = 14 kg P 500 Antal GDE 400 300 200 100 0 Nöt Svin Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no Får o Get Hästar kyckling
Djurhållning Levande Djur 3 500 3 200,0 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2 450,6 979,8 391,1 26,0 Nöt Svin Får o Get Hästar kyckling Antal levande djur (1000) Källa: FAO, 2001
Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
Miljötillstånd Låga halter av nitrat i grund och ytvatten Huvudorsaken till förekommande övergödning antas härstamma från lantbruket Endast 3% av landarealen odlas Starkt sluttande mark och stora nederbördsmängder skapar jorderosion. Tidvis höga halter av jordpartiklar och växtnäring Norge uppvisar relativ höga fosforförluster, men detta har mätbart minskat de senaste åren. Fosforförbrukning minskat med 50% sedan 1980/81 Minskning i kvävetillförsel har inte minskat nitrathalter i vatten Areal under Nitratdirektivet motsvarar tillrinningsområdet till Oslofjorden fram till svenska gränsen
Miljölagstiftning Miljölagstiftningen sedan 1975 (minskat förorening och öppna landskap) En del av regionalpolitiken i Norge 1983 tillkom föroreningslagen innefattar utjämning av sluttande mark, hantering av stallgödsel, silopressaft, gödselanvändning Som EFTA-land måste Norge följa EUlagstiftning
Miljöregler - dokumentation Årlig gödslingsplan på skiftesnivå (var femte år på gårdar med extensiv produktion eller likartat årlig gödsling)
Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark och fånggröda Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) Skydds- och Kantzon Inga krav men det finns miljöstöd för etablering på vissa platser. Kommunen kan kräva åtgärder (Skyddszon, minskat jordbearbetning) om större erosion förekommer från åkerareal.
Miljöregler Lagring av stallgödsel Minst 8 mån. lagringskapacitet dock ska kapaciteten säkra att spridningstider överhållas Flytgödsel Urin Fastgödsel Ingen krav på täckning Urinbehållare ska vara försedd med lock eller svämtäcke. Brunn ska vara tät och försedd med lock Ingen krav på täckning
Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Maximalt 2,5 gödseldjurenheter (=14 kg producerat fosfor) per ha. Gödseln måste fördelas på hela utbringningsunderlaget Kommunen får definiera strängare regler inom miljökänsliga områden Djur Antal tillåten/ha Normalt Vid användning av fytas 1) Årsko mjölk (tung ras) 2,5 Årsdjur Dikor 3,75 Får/get 17,5 Producerat slaktsvin 2) 45 50 Årsdjur ägghönor 200 250 Prod. slaktkycklingar 2) 3500 4375 1) Fosforeffektiviteten ska vara minst 25% över normalt 2) spridningsarealet beräknas utifrån antalet slaktade djur per år
Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Stallgödsel får endast på godkänd areal Spridning av stallgödsel ska så vida möjligt ske från växtstart på våren till 1 september Mellan 1 september och 31 oktober krävs nedmyllning eller användning av nedmyllningsaggregat, nedbrukas inom 18 timmar Från 1 november till 15 februari råder totalt spridningsförbud av stallgödsel Oavsett datum är det inte tillåtet att sprida på frusen eller snötäckt mark Maximalt 170 kg N/ha får spridas som stallgödsel
Miljöstöd Mycket av det miljöstöd som är tillgänglig i Norge rör minskat jordbearbetning på hösten för att minska erosion. Åtgärd Ersättning (NOK/ha) A) Obearbetad stubb, liten erosionsrisk 400 B) Obearbetad stubb, medelstor erosionsrisk 600 C) Obearbetad stubb, stor erosionsrisk 1 100 D) Obearbetad stubb, mycket stor erosionsrisk Lätt höstharvning, 30% av jorden ska vara halmtäckt Direktså höstsäd Höstsådd efter lätt harvning 1 400 300 400 300
Miljöstöd Åtgärd Ersättning (NOK/ha) Omläggning till extensiv produktion (från spannmål o.dyl. till vall) Fånggröda (max 15% klöver): Prioritetsområde 1 Övriga landet 70% omläggnings kostn. 1000 per år 1 100 700
Finland
Generellt Befolkning 5,17 milj. Lantbruksareal 2,2 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 86.000 Medelareal 16 ha. Jordart Främst lerjordar Ekologisk Under 1%
Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 F ESP S D N FIN I GB GR P AU IRL Tusen ha DK NL B Övrigt Skog Jordbruk övrigt * Jordbruk åker * främst betesmark Källa: FAO, 2001
350 300 250 200 150 100 50 116,0 0 Växtodlingsareal 61,1 73,0 10,0 5,4 7,7 5,9 0,0 304,5 Spannmål Skördat areal (1000 ha) rotfrukt grönsaker Proteingrödor Oljeväxter Frukt o bär Vall o foder Special* Övrigt** Källa: FAO, 2001 *kryddor, fiber tobak o.dyl. **inkl. perman vall och bete
Djurhållning Levande Djur 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Källa: FAO, 2001 6 000 1 085 1 300 108 57 Nöt Svin Får o Get Hästar kyckling Antal levande djur (1000)
Animalieproduktion - Kött 180 000 170 000 160 000 Producerat kött (Mt) 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 90 000 70 000 18 700 0 Källa: FAO, 2001 Nöt Svin Fjäderfän Får o Get
Animalieproduktion Mjölkproduktion Äggproduktion 3 000 Producerat Mjölk (1000 Mt) 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2 500 Producerat Ägg (Mt) 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 59 500 0 Mjölk 0 Ägg Källa: FAO, 2001
Miljötillstånd Låg djurtäthet (0,34 DE/ha) och jordar med hög lerhalt medför Europas lägsta utlakning i medeltal Endast 8% av arealen odlas Erosion i samband med snösmältning kan ge lokalt höga P och N halter annars generellt bra vattenkvalité Kort avstånd till sötvatten och stort vattenflöde gör att hela landet definierat under nitratdirektiviet Kväveförbrukning som mineralgödsel minskat med 30% senaste 10 åren Fosforförbrukning minskat med över 50% sedan 1988
Miljölagstiftning Vattenförordningen tillkom 1961 Reglerar uppdämning förändring och förorening av vatten 1995 uppdaterades Vattenförordningen med Lagen om ändring av vatten Härutöver finns: Lag om gödselmedel Motsvarighet till Sveriges Miljöbalk Anpassningar till EU lagstiftning (t.ex. nitratdirektivet) från 1994
Miljöregler - dokumentation Gödsling och efterföljande skörd ska dokumenteras på skiftesnivå Ytterligare krav på dokumentation beroende av miljöstödsordning (Nästan hela lantbruksarealen under någon form för miljöstöd)
Miljöregler Grön mark, fånggröda, kantzon Grön mark Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) Kväve får aldrig spridas närmare än 5 meter från vattendrag o.dyl.
Miljöregler Lagring av stallgödsel Minst 12 mån. lagringskapacitet Stallgödsel ska analyseras minst var femte år Krav på täckning: Flytgödsel Beroende på miljöstödsprogram Urin Beroende på miljöstödsprogram Fastgödsel Beroende på miljöstödsprogram
Miljöregler Spridningsregler / djurtäthet Gränser satta för den totala kvävetilldelningen (summa av stallgödsel och mineralgödsel): Gröda Höstgrödor Potatis Vall (inkl. hö, ensilage) Grönsaker Vårgrödor (inkl. sockerbetor, oljeväxter) Total tillåten kvävetilldelning (mineralkväve + stallgödselkväve) 200 kg/ha varav max 30 kg/ha på hösten 130 kg/ha 250 kg/ha 250 kg/ha 170 kg/ha Spridningsmetod ska utföras så utlakning blir så liten som möjlig. Stallgödsel får ej spridas på frusen eller snötäckt mark.
Miljöstöd Finland har få regler, men bidraget från miljöstöd är viktigt varför den mesta arealen omfattas av regler via miljöstöden Åtgärd Basmiljöstöd Kräver växtodlingsplan, markkarta och utbildning Årliga maxgivor av kväve och fosfor till resp. gröda Säkert växtskydd (spruttest, utbildning, journalföring) 1 m dikesrenar och skyddsremsor om 3 m invid vatten) Allmän hänsyn om landskapet invid gården, vård av rösen, murar m.m. Skördeplikt Ersättni ng ( /ha) 93
Åtgärd Miljöstöd Ersättni ng ( /ha) Övrigt Basåtgärder för husdjurgården Noggrann spridning av stallgödsel och journalföring av spridning Gödsla enligt fastställda normer för fosfor och kväve, fosforutjämning i växtföljden, föra journal 30% vintergrön areal, reducerad jordbearbetning 117 13,46 23,55 (inkl. regler för basmiljöstödet!) Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Minskad ammoniakavgång från stallgödsel 23,55 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
Åtgärd Miljöstöd Ersättni ng ( /ha) Tillvaratag gödselgaser 23,55 Övrigt Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Främjande av djurens välmående (utbildning, stallnäringsbalans, djur på bete, höns på golv etc.) Leda diskvatten från mjölkrum till gödselbehållare eller till markbädd 13,46 23,55 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Skyddszon 15 m bred, ej gödslas eller bekämpas behöver inte vara längs vattendrag. Effektiviserad stallgödselanvändning Dvs. mottaga stallgödsel från anan gård och föra spridningsjournal 450 Specialmiljöstöd 65 Specialmiljöstöd
Åtgärd Miljöstöd Ersättnin g ( /ha) Övrigt Våtmark och sedimenteringsbassäng för att fånga jordpartiklar 450 Specialmiljöstöd Reglerad dränering Grundvattennivån höjs delar av året 156 Specialmiljöstöd 5% viltåker, bryn (inkl. 2 dagars utbildning) 13,46 Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd Miljöinvestering t.ex. stallgödselhantering Täckdikning 25% bidrag Lån + 20% bidrag Investeringsstöd Investeringsstöd