Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa?

Transkript

1 Uppdaterat om tillämpningsområdet Vilka är de kryddväxter och örter som avses i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dessa? Ja, den tillämpas på dessa. Till kryddväxter och örter hör bl.a. koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna räknas bl.a. basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta johannesört, fyrkantig johannesört, kungsmynta, brunört och nässla. Till kryddväxter och örter hör dock inte nässla som odlas för fiber, rudbeckia, gurkört, dragon, grobladsväxter, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, timjan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne och anisört samt medicinalvide, för vilken odlingen förutsätter avtal med en läkemedelsfabrik. Tillämpas förordningen på gamla höbalar? Och på lökavfall, eller överhuvudtaget på vegetabiliskt avfall som uppkommer på en gård, t.ex. blast? Räknas dessa som organiska bifraktioner? Med organiska bifraktioner avses organiska fraktioner i gårdsskala som inte är sådana gödselmedel som godkänts med stöd av lagen om gödselfabrikat. Det finns inget godkännandeförfarande för bifraktioner. Som organiska bifraktioner räknas enligt förordningen pressvätska från ensilage och avrinningsvatten från rasthagar. Förordningen tillämpas inte på gamla höbalar, lökskal, blast eller annat vegetabiliskt avfall. Dessa bör man dock ta hand på ett sådant sätt att de inte förorenar miljön. 3 om definitioner Vilka gödselmedel räknas som organiska gödselfabrikat enligt förordningen? Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning 24/11: 1B Organiska gödselmedel organiska gödselmedel av animaliskt ursprung: tekniskt bearbetad gödsel, kött- och benmjöl, hornspån, blodmjöl, dunmjöl, flytande organiska gödselmedel av animaliskt ursprung organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung: organiska gödselmedel, svampbiomassa, bakteriebiomassa, flytande organiska gödselmedel, tångmjöl, tångextrakt, betain, humuspreparat eller humusextrakt, vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol, växtextrakt biprodukter som används som sådana som organiska gödselmedel: melassextrakt, vinass och vinassextrakt, cellsaft från potatis, rejektvatten 1C Organiska mineralgödselmedel organiska sammansatta mineralgödselmedel: organiska mineralgödselmedel av animaliskt ursprung, organiska mineralgödselmedel, flytande organiska mineralgödselmedel, flytande organiska mineralgödselmedel av animaliskt ursprung, kött- och benmjöl eller bearbetat animaliskt protein med kaliumsulfattillägg oorganiska sammansatta gödselmedel som innehåller organiska ämnen: mineralgödselmedel av animaliskt ursprung med kalkningseffekt, organiska mineralgödselmedel med kalkningseffekt 1

2 3A2 Organiska jordförbättringsmedel jordförbättringskompost, gödselblandningar, färsk kompost, kompost av växtrester, torra granulat och pulver, syrebehandlat och stabiliserat reningsverksslam, förmultningsrester till jordförbättring 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel kalkstabiliserat reningsverksslam, rötningsrester, förmultat reningsverksslam, kemiskt oxiderat reningsverksslam Organiska bifraktioner pressvätska från ensilage avrinningsvatten från rasthagar Vad är fiberslam? Och vad avses med använda växtunderlag för svampodling eller växtunderlag av torv? Fiberslam är ett torrslam från träindustrin som används som sådant som täckmaterial. Slammet innehåller inga näringsämnen. Använda växtunderlag för svampodling är växtunderlag för ätliga svampar och använda växtunderlag av torv är växtunderlag för växthusodling. I båda dessa växtunderlag har näringsämnena förbrukats. 4 om placering av lagringsplatser, rasthagar och utfodrings- och drickplatser Gäller kraven på avstånd behållare för pressvätska från ensilage? Ja. Pressvätska är en sådan organisk bifraktion som avses i förordningen, dvs. ett organiskt gödselfabrikat. 5 om lagring av stallgödsel Måste alla gårdar ha gödselstad? Och vad betraktas som en gödselstad (det finns ingen särskild definition på det)? Alla gårdar med djur där det ansamlas mer än 25 m 3 stallgödsel per år ska ha en lagringsplats för den stallgödsel som ansamlas under minst 12 månader (gödselstad). Gödselmängder som underskrider denna gräns ska lagras på ett tätt flak eller ett motsvarande underlag så att avrinning kan förhindras. Som gödselstäder betraktas alla sådana vattentäta konstruktioner som är avsedda att fungera som lagringsplatser för gödsel. Gödselstäder av betong ska ha byggts enligt jord- och skogsbruksministeriets byggföreskrifter och bygganvisningar. Om det ansamlas mer än 25 m 3 stallgödsel per år, får man ändå lagra den på flak? Eller hur ska man tolka detta: om högst 25 m 3 torrgödsel åt gången lagras på gården får gödseln i stället för i en gödselstad lagras på ett tätt flak eller ett motsvarande underlag som står under tak eller som täcks med en presenning? Stallgödsel får lagras på t.ex. ett flak i stället för i en fast gödselstad eller någon annan motsvarande lagringsplats, om det på gården lagras högst 25 m 3 torrgödsel åt gången. Måste det också finnas en gödselstad för nötkreatur som föds upp utomhus året runt? Om så är fallet, hur stor måste gödselstaden vara? Ja, det krävs en gödselstad också för dessa nötkreatur. Den kan däremot vara mindre än den gödselstad som krävs för 12 månaders ansamling av stallgödsel, dvs. man kan beakta t.ex. betessäsongens längd som för dessa djur kan vara längre än 4 månader. Den stallgödsel som ansamlas i rastgårdar, i synnerhet vid utfodrings- och drickplatser, samt i områden där djuren allmänt uppehåller 2

3 sig ska regelbundet avlägsnas och lagras separat i gödselstaden, ifall stallgödseln inte direkt kan återvinnas som gödselmedel. 6 och 8 om organiska gödselfabrikat och torrgödsel med en torrsubstans på minst 30 % Vad betyder att det i en och samma stack ska placeras "högst den mängd som ska spridas ut på hela skiftet"? Kan det skifte som en stack anläggs på vara mindre än en hektar? Kan man som angränsande skifte betrakta ett skifte som ligger på andra sidan av t.ex. en ägoväg? I en och samma stack kan man placera högst den mängd stallgödsel eller organiskt gödselfabrikat som ska spridas ut på hela skiftet. Skiftet kan därmed vara mindre än en hektar, om det är fråga om ett basskifte. Som angränsande skifte betraktas också ett skifte som avgränsas av en ägoväg, dock inte sådana som avgränsas av en allmän väg. Hur fastställer man att organiska gödselfabrikat och torrgödsel har en torrsubstans på minst 30 %? Torrsubstansen hos ett gödselmedel som godkänts som gödselfabrikat framgår av den senaste varudeklarationen för partiet. Fastställandet av torrsubstansen hos torrgödsel baserar sig främst på test som görs på gårdsnivå med hjälp av sinnesintryck och observationer. När man pressar ihop gödseln får det inte droppa ut någon vätska alls. Vid fastställandet av torrsubstansen kan man också använda en särskild fuktighetsmätare, t.ex. en sådan som används för att mäta fukthalten i foder. Vad avses med platsen för stacken? Kan man anlägga en ny stack bredvid den plats där en stack har varit belägen föregående år? Platsen för stacken avser den plats där stacken anläggs. Det innebär att man får anlägga en ny stack bredvid den plats där en stack varit belägen föregående år. Den nya platsen behöver inte ligga på ett annat skifte. Av vad består det lager på stackens botten som ska binda vätska? Det lager som ska binda vätska kan bestå av torv, hackad halm eller hackat hö, flis, kutter, sågspån etc. Materialet kan med fördel väljas med tanke på kompostens ändamål. Om komposten vänds, bör man i fråga om mängden material på botten beakta att en del av bottenlagret blandas in i komposten. 7 om konstruktionskrav Vad avses med en stack för efterkompostering? Måste en stack för efterkompostering alltid täckas över? Och måste komposten på kompostunderlaget täckas? Med en stack för efterkompostering avses lagring av färdig kompost i stack på så sätt att komposteringsprocessen slutförs på åkern. En stack för efterkompostering ska alltid täckas. Täckmaterialet behöver dock inte vara tätt. Det kan t.ex. bestå av filtmaterial för kompoständamål, av torv eller av hackad halm. Detsamma gäller för komposter. Vad innebär lastning av stallgödsel? Med lastning avses att stallgödsel eller oförpackade organiska gödselfabrikat förs in i, eller ut ur, en gödselstad eller ett lager. Lastningen avser framför allt maskinell förflyttning och lastning, i synnerhet om det är fråga om gödsel eller organiska gödselfabrikat som lätt faller av, eller om de mängder som förflyttas är stora. Även pumpning av slam till en transportvagn betraktas som lastning. Måste en gödselstad för fjärrlagring som befinner sig t.ex. mitt ute på en åker ha ett lastningsunderlag med hård botten? Och gäller kravet häststallar? Ett lastningsunderlag med hård botten ska finnas i gödselstäder när stallgödsel lastas på ovan nämnda sätt. Ett lastningsunderlag med hård botten behövs därmed i gödselstäder för fjärrlagring och i gödselstäder i häststallar, om gödseln förflyttas med arbetsmaskiner. 3

4 Vad innebär hård botten? Och vad är minimistorleken på underlaget? Ett underlag med hård botten kan bestå av t.ex. makadam eller grus. Grunden har lagts så att underlaget bär och håller för arbetsmaskiners vikt. Det ska gå att samla upp den gödsel som fallit av på eller absorberats av underlaget. Det har inte angetts några minimikrav beträffande storleken på underlag med hård botten. Det är trots allt fråga om ett område som maskiner och utrustning rör sig eller befinner sig på under lastning. Kan ett lösdriftsstall för två hästar anläggas på marken? Nej, lösdriftsstall får inte anläggas på marken. Nitratförordningen innehåller inga särskilda bestämmelser om andra grundkonstruktioner i djurstall, men de gödselrännor och andra konstruktioner som är avsedda för ledning av gödsel inne i ett djurstall ska vara vattentäta. Kan också en vanlig gård anlägga en stack för efterkompostering, eller gäller det endast ekologiska gårdar? Också vanliga gårdar kan anlägga stackar för efterkompostering. Måste man i fortsättningen alltid bygga ett tak på gödselstäder för torrgödsel som ska hindra regnvatten från att komma in på lagringsplatsen? Det behöver inte nödvändigtvis byggas ett separat tak, men enligt förordningen ska nya lagringsplatser för torrgödsel vara täckta eller ämnet som lagras ska täckas över så att det inte kommer in regnvatten på lagringsplatsen. Att något ska täckas över innebär i det här sammanhanget ett fast täcke, t.ex. ett tak eller ett skärmtak eller någon annan motsvarande konstruktion. Med presenning avses en tät presenning som förhindrar att regnvatten kommer in i gödselstaden och från vilken regnvattnet kan ledas bort från gödselstaden. När kan komposten förflyttas till en stack för efterkompostering? Komposten kan förflyttas till en stack för efterkompostering när torrsubstansen är minst 30 %. Vad avses med permanent utfodringsplats? Med permanenta utfodringsplatser avses utfodringsplatser som ligger i rasthagar, i rastgårdar och på betesmarker och där djur utfodras dagligen. Utfodringsplatsen förflyttas inte under betessäsongen. Permanenta utfodringsplatser avser platser där flera djur äter. På vilket sätt ska de täckas över för att det ska vara tillräckligt? Gäller kravet permanenta drickplatser? Avsikten är att takkonstruktionen ska förhindra regnvatten från att komma in på utfodringsplatsen. Storleken på takkonstruktionen kan variera beroende på mängden djur och utfodringsplatsens storlek. Kravet på täckning av platsen gäller inte längre drickplatser. Måste pressvätskan från foder som lagras i rundbalar tas till vara? Förordningen avser främst tillvaratagande av pressvätska från foder som lagras i stack. Vad avses med uppsamling av avrinningsvatten från rasthagar? De rasthagar som avses i förordningen har ett sådant ytmaterial eller har grundats med så tät botten att avrinningsvattnet kan samlas upp i en separat behållare eller i ett reningsverk. Avrinningsvattnet kan också ledas till en flytgödselbehållare. Reningsverket kan vara t.ex. en markbädd, en rotzonsanläggning eller någon annan motsvarande anläggning som fungerar på ändamålsenligt sätt. 8 om lagring av gödsel vid exceptionella situationer 4

5 Vad betraktas som arbetstekniska skäl? Vilka andra motsvarande skäl finns det än tjällossning? Det vanligaste arbetstekniska skälet är tjällossningen på våren, dvs. en orsak till att gödseln måste köras ut på åkern för lagring i stack redan på vintern. Ett annat motsvarande skäl är t.ex. strögödsel som innehåller så rikligt med halm att den i vissa situationer inte kan nyttjas direkt. Kan en stack härefter anläggas när som helst? När ska stallgödsel som lagrats i stack senast användas? I och med den nya ändringen av förordningen kan en stack anläggas när som helst. Stallgödsel och organiska gödselfabrikat ska ha en torrsubstans på minst 30 % och det ska dessutom finnas ett arbetstekniskt eller hygieniskt skäl till att gödseln lagras i stack. Stacken ska användas inom ett år från det att den anlades. Det rekommenderas dock att en stack som anlagts på hösten ska användas på våren, och att en stack som anlagts på våren ska användas på åkern under loppet av samma år. På detta sätt kan växterna bäst dra nytta näringsämnena i stallgödseln och de organiska gödselfabrikaten. Vad betraktas som hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar? Kan flytgödsel lagras i stack, om man låter den sugas upp i torv? Hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar avser i enlighet med lagen om djursjukdomar (441/2013) en sjukdom eller smitta som kan överföras från ett djur till ett annat eller till en människa. I fall av smitta är det en veterinär som bedömer om det finns förutsättningar för lagring i stack. Flytgödsel kan på samma grunder som torrgödsel lagras i stack, om man har låtit flytgödseln sugas upp i torv och den då fått en torrsubstans på minst 30 %. Undantaget avser dock i första hand lagring av torrgödsel. Hur förhåller man sig till bekämpning av flyghavre? De hygieniska skäl som avses i förordningen gäller bara djursjukdomsfall. På bekämpning av flyghavre tillämpas andra regler och anvisningar. Är det så att det är tillåtet att lagra gödsel i stack endast på gårdens egen åkermark och på arrenderad åkermark, dvs. inte på grannens åker? Och de som tar emot organiska gödselfabrikat och stallgödsel kan på motsvarande sätt lagra i stack på de åkrar de besitter eller arrenderar? Är det så? Sådan lagring av stallgödsel i stack som avses i 8 i förordningen kan också ske på åkermark som hör till en annan gård. Anmälan ska göras av verksamhetsutövaren på den gård där gödseln uppkommer. Samma regler gäller för organiska gödselfabrikat och gödsel, i förordningen förbjuds inte lagring av dessa i stack på någon annans åkermark. I detta fall görs anmälan alltid av den som tar emot varan. 9 om anmälningsskyldighet Kan anmälan formuleras fritt eller finns det en separat blankett för förfarandet? Kan anmälan göras elektroniskt? Måste anmälan göras varje år? Räcker det med en anmälan, om man har många stackar? Finns det en blankett som kommunerna kan använda för sammanfattningen med tanke på årsrapporteringen till NTM-centralen? Anmälan formuleras inte fritt, utan det finns en särskild blankett för ändamålet. Den kan också fyllas i elektroniskt. Blanketten finns på miljöministeriets webbplats. Jordbrukaren kan fylla i en enda blankett som kan täcka flera stackar. En ny anmälan ska dock lämnas in varje år. Det finns ännu ingen blankett för den sammanfattning som ska ingå i rapporten till NTM-centralerna. Finns det en blankett med tanke på spridning av stallgödsel i exceptionella situationer? Ja, det finns en sådan blankett under rubriken för tillstånd och anmälningar på webbplatsen miljo.fi. 5

6 10 om användning av gödselmedel Vid gödsling ska man också beakta jordarten. Hur fastställs jordarten? Bör den analyseras separat? Systemet för miljöersättning förutsätter markkarteringsprover, där också jordarten analyseras. Om jordbrukaren inte omfattas av ersättningssystemet, ska jordbrukaren antingen undersöka jordarten själv (om han eller hon har den yrkeskunskap som behövs för detta) eller låta utföra analysen som beställningsarbete. Får stallgödsel och organiska gödselfabrikat föras ut på åkern redan i mars, i väntan på att den ska spridas ut i april? Nej. Stallgödsel och organiska gödselfabrikat får i detta syfte föras ut på åkern inom den tidsram och under de förhållanden för spridning som anges i nitratförordningen, förutsatt att det inte är fråga om anmälningspliktig lagring i stack. Gäller skyldigheten att bearbeta in gödseln i jorden inom ett dygn också gödsling på sommaren? Ja. Åkern ska bearbetas inom ett dygn efter att stallgödsel och organiska gödselfabrikat har spridits ut, om inte gödselmedlen i fråga placeras direkt i marken. Ett undantag är växtbestånd där gödseln också kan spridas på markytan (men efter den 15 september ska gödseln alltid spridas genom placering), ifall avsikten är att hålla växttäcket över vintern (mångårig vall). Om växttäcket hålls på åkern över vintern ska stallgödsel och organiska gödselfabrikat spridas genom placering efter den 15 september, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten. Gäller detta också för organiska gödselfabrikat? Kan stallgödsel och organiska gödselfabrikat användas på hösten endast om någon gröda sås på hösten? Ja, det samma gäller för organiska gödselfabrikat. Man kan fortfarande gödsla på hösten även om ingen gröda ska sås. I momentet hänvisas det bara till växttäcken, och det konstateras att stallgödsel och organiska gödselfabrikat också kan bearbetas in eller att åkern kan plöjas t.ex. före sådd av höstsäd. Vad avses med delar av åkerskiften? Vem fastställer lutningen? Hur vet jordbrukaren om det finns sluttande delar på åkerskiftet? Med delar av åkerskiften avses arealen på det sluttande området. Till jordbrukarens hjälp finns ett normgivande material om lutning i Jordbrukarens webbtjänst (Vipu), och med hjälp av det kan jordbrukaren kontrollera lutningen på de egna åkerskiftena. På kartan är kurvdiagrammen markerade med gult och de områden där lutningen är större än 15 procent är markerade med rött. Med hjälp av mätfunktionen kan jordbrukaren också mäta storleken på det sluttande området. Om jordbrukaren inte har tillgång till Vipu-tjänsten, ska han eller hon fastställa lutningen på gårdsnivå t.ex. med hjälp av en grundkarta. I grader betyder lutningen cirka 8,5 grader. Gäller kravet på nedmyllning endast sluttande åkrar invid vattendrag eller alla åkrar? Kravet på nedmyllning gäller alla sluttande delar av åkerskiften, inte bara de som gränsar till vattendrag. Med delar av åkerskiften avses en yta på minst 25 ar (0,25 ha). Formen på skiftet kan variera. Tillämpas kravet på nedmyllning av organiska gödselfabrikat på trädgårdsodlingar med en lutning på minst 15 %? Om så är fallet, hur ska man sköta gödslingen av t.ex. ekologiska äppelträd? Nitratförordningen tillämpas även på trädgårdsodling. Förordningens 10 8 mom. om sluttande åkrar tillämpas enligt förordningen på åkrar, åkerskiften och delar av åkerskiften, dock inte på områden med en yta på under 25 ar (0,25 ha). I nitratförordningen definieras inte åker särskilt, men i annan lagstiftning finns definitioner på t.ex. åker och permanenta grödor. Till permanenta grödor hör alla träd och buskar som får växa längre än 5 år. Till exempel ekologiska äppelträd räknas hit. Nitratförordningens 10 8 mom. tillämpas inte på permanenta grödor, dvs. på gödsling av mångåriga, i det här fallet över femåriga, träd och buskar, eftersom de inte utgör sådan åker eller sådana delar av åkerskiften som avses i denna punkt i förordningen. Det innebär att äppelträd som odlas på åkrar med en lutning på minst 15 % kan 6

7 gödslas med organiska gödselfabrikat utan krav på nedmyllning. På andra grödor än permanenta trädgårdsväxter ska förordningens krav på nedmyllning dock tillämpas. Om stallgödsel förvaras på åkern i högst fyra veckor behövs ingen gödselstad. Vad innebär det? Om en husdjurslägenhet med tillräcklig lagringsvolym för gödsel överlåter gödsel t.ex. till en växtodlingslägenhet där gödseln i sin tur sprids ut på åkern inom en månad från överlåtelsen, behöver växtodlingslägenheten inte ha någon gödselstad. Syftet är trots allt att stallgödseln ska spridas ut på marken så snabbt som möjligt. Att gödseln kan lagras en månad på åkern minskar dock inte behovet av lagringskapacitet för 12 månader. Är spridning av stallgödsel hädanefter alltid tillåtet också i november? Är det jordbrukaren som ska bedöma kriterierna för exceptionella väderleksförhållanden? Om det blir fråga om sanktioner, vem är då ansvarig? Spridning av gödsel i november är tillåtet endast på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Sådana förhållanden rådde t.ex. åren 2006 och Det är i sista hand jordbrukaren som bedömer om kriterierna för exceptionella väderleksförhållanden uppfylls. Situationen är avsedd att möjliggöra spridning av stallgödsel endast i vissa särskilda och sällsynta fall när åkrar på grund av riklig nederbörd och liten avdunstning varit så våta att detta förhindrat spridning av stallgödsel under den normala tiden för spridning av gödsel. Vid exceptionell spridning av stallgödsel ska anmälan göras till kommunen. Kommunen kan vid behandlingen av anmälan stå i kontakt med den regionala NTM-centralen. Varifrån räknas det att förbudet mot gödsling "närmare ett vattendrag än fem meter" gäller? Gäller gödslingsbegränsningen också fosfor? På flacka områden beräknas avståndet från vattenbrynet vid medelvattenstånd, och på branta områden från det ställe där åkern övergår i vattendrag. Gödslingsbegränsningen gäller även fosfor. Hindrar nitratförordningen att man släpper ut djur i vattnet? Nej. Förordningen har bara preciserats så att gödselbegränsningarna på åkern inte ska hindra betesgång på åkerområdena. Betesgång räknas alltså inte som gödsling enligt förordningen. 11 om kvävegödsling Vad avses med organiska gödselfabrikat som innehåller stallgödsel? Organiska gödselfabrikat som innehåller stallgödsel är sådana organiska gödselfabrikat där volymen till mer än 10 % består av stallgödsel. Om betesmarken omfattar både åker och t.ex. skog, beräknas då gödseln för åkermarken som en procentandel av hela arealen? Näringsämnena i den stallgödsel som blir kvar i skogen räknas inte som gödsling av betesmark. Den procentandelen kan uteslutas, precis som frågeställaren säger. 12 om gödselanalyser Hur länge ska gödselanalysen bevaras? Bör man göra nya analyser om den nuvarande analysen gjorts under de senaste fem åren? Gödselanalysen ska bevaras i minst 10 år. Gödselanalyser ska göras vart femte år. Den föregående analysen kan användas så länge den är giltig, dvs. högst fem år, om analysresultaten är tillgängliga före den 1 april. Om resultat saknas (t.ex. i fråga om totalfosfor) används tabellvärdena. Hur ställer man sig till att jordbrukare tar flera gödselanalyser? Kan man då utgå från ett medeltal? 7

8 Nej, det kan man inte. Utgångspunkten är att analysen gjorts i form av ett representativt samlingsprov. Bör all stallgödsel analyseras eller gäller analyskravet en viss minimimängd gödsel? En gödselanalys ska göras på de gårdar där det uppstår, och/eller som använder, mer än 25 m 3 stallgödsel per år som gödselmedel direkt på åkern. 13 om bokföringsskyldighet Hurdan bokföring krävs? Räcker det med allmän bokföring eller måste det vara mer detaljerad bokföring över varje skifte? Hur länge ska bokföringsuppgifterna förvaras? Bokföringen ska gälla enskilda jordbruksskiften. Bokföringsuppgifterna ska förvaras lika länge som gödselanalysen, dvs. minst 10 år. 15 om ikraftträdande I 15 2 mom. i förordningen konstateras följande: "förbudet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat enligt 10 2 mom. samt maximimängden lösligt kväve vid användning av cellsaft från stärkelsepotatis enligt 11 4 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016". Innebär detta att förordningens undantag beträffande stallgödsel trots allt inte kan tillämpas ännu i höst? Det undantag som gäller stallgödsel kan, om villkoren uppfylls, tillämpas redan i november De övergångstider som i 15 2 mom. föreskrivs för 10 2 mom. och 11 4 mom. tillämpas endast när cellsaft från stärkelsepotatis används som gödselmedel. 8