CDR ja GDS-Fast. (på svenska)



Relevanta dokument
Minnesformulär ANDRA FORMULÄR

Minnesformulär till närstående

MMSE. MMSE (på svenska)

Sjä lvskättningsformulä r

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

FORMULÄR FÖR KLINISK UTVÄRDERING AV DEMENS 1/10 N.CDR_WSHEET_1

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Kriterier för beviljande av plats på serviceboende och vårdhem

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A

Informant 1 Tvilling nr

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Hembesök som främjar de äldres välbefinnande

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Scandinavian Internal Tracker

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

MINI MENTAL STATE EXAMINATION (MMSE)

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

För professionella KÄNN DIN PULS FÖREBYGG HJÄRNINFARKT

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED

Information för bedömning med Bedömningsformulär för arbetsterapeutstudentens yrkeskompetens (BAY) i VFU

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

VÅRDTESTAMENTE. Vårdtestamente

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Lathund. Förhandsbedömning i Tandvårdsfönster

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE

Manual Jourläkarschema Närhälsan V7 - Version 1.0

BERGS BALANSSKALA MANUAL

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

FORMULÄR FÖR KLINISK UTVÄRDERING AV DEMENS (1 av 9)

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

PRATA INTE med hästen!

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

Handledning för uppsatsadministratörer

Riktlinjer äldreomsorg

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

Att donera en njure. En första information

Formulär. SveDem Svenska Demensregistret

Stöd för närståendevård

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

Komma igång med Eventor

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Manual till 3C för CPUP

SOCIALFÖRVALTNINGEN INFORMERAR. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

Du frågar för svårt En undersökning av frågor och responser mellan vårdare och äldre personer med demens

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne

Håbo kommun Brukarundersökning inom äldreboenden

Motivation för bättre hälsa

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Boehringer Ingelheim AB Box Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Version 7.0. Instruktioner för testning och utvärdering

2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

FORSKNINGSSAMVERKAN I NORRLAND FÖR ETT VISARE NORR

Orienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Vattenfall Vindkraft Högabjär. MarkCheck September 2010

Socialförvaltningen informerar. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

DOM z 1. Meddelad i Göteborg. Ombud: Nicholette Tuza Humana Assistans AB Box Örebro

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Övning: Dilemmafrågor

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN

Depression hos äldre i Primärvården

Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Diagnostik av förstämningssyndrom

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN

SUUNTO SK-8 DIVE COMPASSES ANVÄNDARGUIDE

Transkript:

CDR ja GDS-Fast (på svenska) ANDRA FORMULÄR MMSE MMSE (på svenska) Muistikysely läheiselle Minnesformulär till närstående Muistikysely Minnesformulär ADCS-ADL ADCS-ADL (på svenska) CDR ja GDS-Fast CDR och GDS-Fast (på svenska) Geriatrinen depressioasteikko Cornellin masennusasteikko Cohen-Mansfieldin levottomuusasteikko NPI

Anvisningar för CDR klassificering Klientens funktionsförmåga uppskattas på basen av en intervju genom att inom varje kategori anteckna uppskattningen i en ruta på CDR skalan. En försämring av funktionsförmågan beaktas endast då den beror på försvagad kognitiv förmåga, inte om försämringen har andra orsaker. I oklara fall antecknas alternativet för den sämre funktionsförmågan. Fastställ därpå den egentliga CDR klassen. Minneskategorins svårighetsgrad ( 0-3 ) bestämmer den slutgiltiga klassen, dock så att de övriga kategoriernas genomsnittliga klass kan, på basen av minneskategorin, höja eller sänka klassificeringen med endast ett steg, dock inte till 0. Om till exempel tre eller flera bedömningar i minneskategorin avviker i samma riktning, fastställs CDR klassen avvikande från minneskategorins med ett steg. Om däremot två kategorier avviker från minneskategorin i motsatt riktning till ovan nämnda tre kategorier, är minneskategorins klass = CDR klass. Upphovsmän: Finska Sällskapet för Alzheimerforskning Petteri Viramo Kari Alhainen Antero Leppävuori Helena Forsström Timo Erkinjuntti Tiina Huusko Sirkka-Liisa Kivelä Keijo Koivisto Hannu Koponen Tuula Saarela Raimo Sulkava Risto Vataja CDR klassificering Gör din bedömning enligt bästa förmåga och använd dig av all tillgänglig fakta. Fastställ varje kategori så självständigt som möjligt. Markera bara en ruta i varje kategori. Ange en försämring av personens funktionsförmåga endast då den beror på nedsatt kognitiv förmåga inte på grund av andra orsaker såsom fysiskt handikapp eller depression. Ibland är den tillgängliga informationen svårtolkad och klinikern kan då enligt sin bedömning välja att anteckna försämringen antingen som mild (1) eller som mellansvår (2). Praxis i sådana fall är att välja alternativet med den större försämringen. Afasi beaktas genom att fastställa både verbala och nonverbala funktioner inom varje kognitiv kategori. Om afasin är kraftigare än vid bedömning av demens i allmänhet, anges individens prestation enligt allmänna kriterier för demens. Uppdatera dina kunskaper och använd information om de nonverbala kognitiva funktionerna. Den allmänna CDR klassen fastställs och påverkas av samtliga sex kategoriers poängsättning enligt följande: Minneskategorin (M) anses vara den primära och de övriga är sekundära kategorier. CDR = M, om minst tre sekundära kategorier ger samma poängsättning som minneskategorin. Om tre eller fler sekundära kategorier ger en högre eller lägre poäng än minneskategorins, är CDR = majoritetens av de sekundära kategoriernas poängmängd på den sidan av minneskategorin där majoriteten av de sekundära kategorierna finns. Emellertid om tre av de sekundära kategorierna har antecknats på minneskategorins ena, och två på dess andra sida, är CDR = M. När M = 0,5, är CDR = 1, om minst tre andra kategorier ger 1 poäng eller mera. Om M = 0,5, kan CDR klassen inte vara 0; den kan endast vara 0,5 eller 1. Om M= 0 blir CDR = 0, om inte två eller flera sekundära kategorier visar en försämring (0,5 eller mer), är CDR = 0,5. Trots att de här anvisningarna lämpar sig för det största antalet fall av Alzheimers sjukdom, täcker de inte samtliga möjliga poängsättningsalternativ. Ovanliga situationer, som slumpvis kan förekomma vid Alzheimers sjukdom eller vid andra minnessjukdomar dokumenteras på följande sätt: 1. När de sekundära kategorierna är jämnt fördelade på minneskategorins ena sida, välj av de jämnt fördelades poängtal det, som är närmast minneskategorins (till exempel: när M och en sekundär kategori = 3, två sekundära kategorier = 2 och två sekundära kategorier = 1, då är CDR = 2). 2. När endast en eller två sekundära kategorier ger samma poängtal som M, är CDR = M, om inte fler än två sekundära kategorier finns på samma sida i minneskategorin. 3. När M = 1 eller större, kan CDR klassen inte vara 0. I denna situation är CDR = 0,5, om majoriteten av de sekundära kategorierna är lika med 0. Källa: Morris JC. The Clinical Dementia Rating (CDR): current version and scoring rules. Neurology 1993:43;2412 14.

CDR-skala Datum: Patient: Intervjuare: CDR 0 = normal 0,5 = tveksam 1 =mild 2 =moderat 3 = svår DELOMRÅDE CDR 0 CDR 0,5 CDR 1 CDR 2 CDR 3 MINNE Ingen minnesförlust eller ibland lätt slumpmässig glömska. Återkommande lätt glömska, minns delvis händelser. Måttlig minnesförlust, mera markant för nyligen inträffade händelser, påverkar det dagliga livet. Svår minnesförlust: Endast inlärt material bibehålls, nytt material glöms fort. Svår minneförlust: endast fragment återstår. ORIENTERING Helt orienterad. Helt orienterad förutom lättare svårigheter med tidsuppfattningen. Måttliga svårigheter med tidsuppfattningen. Orienterad till tid och rum då undersökningen görs. Kan vara geografiskt desorienterad. Stora svårigheter med tidsuppfattningen. Vanligen desorienterad till tid och ofta till rum. Endast orienterad till person. BEDÖMNINGS- FÖRMÅGA OCH PROBLEM- LÖSNING Löser vardagsproblemen bra, sköter ekonomin väl, omdömet välbevarat. Lätt störning i blemlösningsförmågan, samband och avvikelser. Måttliga svårigheter att lösa komplexa problem, samband och avvikelser. Sociala förmågan ofta intakt. Stora svårigheter med problemlösning, samband och avvikelser. Förmågan till socialt omdöme nedsatt. Oförmögen att bedöma och / eller lösa problem. SOCIALA FUNKTIONER Fungerar självständigt såsom tidigare i arbetet, med inköp och ekonomiska ärenden, i föreningsliv och sociala sammanhang. Lättare störning i ovanstående aktiviteter. Oförmögen att fungera självständigt i ovan nämnda aktiviteter, kan fortfarande vara engagerad i någon. Verkar fungera normalt vid första anblicken. Kan ej fungera självständigt utanför hemmet, dock i vissa situationer under handledning. Kan ej fungera självständigt utanför hemmet, inte ens under handledning. HEM OCH FRITID Hemliv, hobbies och intellektuella intressen väl bevarade. Lätt förändring i ovanstående funktioner. Måttliga men tydliga försämringar i de dagliga funktionerna hemma. Komplicerade funktioner och hobbies överges. Klarar av endast lättare uppgifter, mycket begränsat intresse för saker och ting, dålig koncentrationsförmåga. Ingen betydande funktionsförmåga i hemmet utanför det egna rummet. PERSONLIG OMVÅRDNAD Fullt kapabel att sköta sig själv. Behöver uppmanas och påminnas. Behöver assistans vid påklädning, med hygien och att hålla rätt på personliga tillhörigheter. Behöver mycket hjälp med personlig omvårdnad, ofta inkontinent.

GDS-FAST* Minnesstörning 1.Ingen subjektiv minnesstörning normal funktionsförmåga Vid undersökningstillfället kan inga minnesstörningar objektivt observeras. 2. Mycket liten subjektiv minnesstörning normal funktionsförmåga Säger sig tappa bort saker och har svårigheter att minnas namn, subjektiva problem i arbetet. Inga objektiva observationer av nedsatt funktionsförmåga. Adekvat oroad över sina problem. 3. Lätt kognitiv minnesstörning aningen försämrad funktionsförmåga Objektiva svårigheter i arbetet, med minnet och inlärningen, söker efter ord, värdesaker försvinner, tappar bort sig i främmande miljöer, ångestfylld, organisationsförmågan nedsatt, benägenhet att förneka problemen. Svårigheterna kommer fram endast vid grundlig intervju och undersökning. 4. Moderat kognitiv störning måttligt nedsatt funktionsförmåga Oförmåga att utför komplexa vardagsuppgifter: hantera pengar, göra uppköp, besöka nya platser. Minnesluckor förekommer då personen återger sin livshistoria. Svårigheter att följa med aktuella händelser. Förnekar ofta sina symptom, drar sig tillbaka, avtrubbat känsloliv. 5. Medelsvår kognitiv störning rätt svårt nedsatt funktionsförmåga Klarar sig inte självständigt i vardagen. Behöver hjälp vid val av klädsel (väderlek, tillfälle), dock rätt självständig i övriga vardagliga funktioner. Minns ej viktiga livshändelser ss. adresser, barnbarnens namn. Orienteringsförmåga till tid och rum begränsad. 6. Svår kognitiv störning svårt nedsatt funktionsförmåga Behöver vanligtvis hjälp i de dagliga funktionerna. Är för det mesta omedveten om vad som hände för en stund sedan och om egna upplevelser. Dygnsrytmen ofta störd, hallucinationer, tvångstankar och ångest kan förekomma. 6 a) Behöver hjälp med på- och avklädning 6 b) Behöver hjälp med tvätt och dusch 6 c) Behöver hjälp med toalettbesök 6 d) Urininkontinens (varje vecka) 6 e) Avföringsinkontinens (varje vecka) 7. Mycket svår kognitiv störning mycket svårt nedsatt funktionsförmåga Behöver hjälp i alla de dagliga funktionerna 7 a) Talförmågan begränsad till 5-6 förståeliga ord 7 b) Talförmågan begränsad till enstaka ord 7 c) Kan ej promenera utan hjälp 7 d) Kan ej sitta utan stöd 7 e) Ler ej 7 f) Kan ej hålla huvudet upprätt GDS-FAST Upphovsmän: Finska Sällskapet för Alzheimerforskning Petteri Viramo Kari Alhainen Antero Leppävuori Helena Forsström Timo Erkinjuntti Tiina Huusko Sirkka-Liisa Kivelä Keijo Koivisto Hannu Koponen Tuula Saarela Raimo Sulkava Risto Vataja * Global Deterioration Scale (GDS)/Functional Assessment Staging (FAST) Skala för beskrivning av de kliniska symptomens framskridande vid Alzheimers sjukdom. Källor: Reisberg B, Ferris SH, De leon MJ, Crook T. The Global Deterioration Scale for assessment of primary degenerative dementia. Am J Psychiatry 1982: 139; 1136 39. Reisberg B. Functional assessment Staging (FAST) Psychopharmacol Bull 1988: 24; 653 59.

Novartis Finland Oy Metsänneidonkuja 10, 02130 Espoo puh. 010 6133 200 www.novartis.fi Suomen Alzheimer-tutkimusseura ja Suomen muistitutkimusyksiköiden asiantuntijatyöryhmä. Novartis Finland Oy on tukenut lomakkeiden julkaisemista ja ne ovat saatavilla CD:llä sekä tulostettavissa osoitteesta www.muistiasiantuntijat.fi. CCC XXXXXXX

Novartis Finland Ab Skogsjungfrugränden 10, 02130 Esbo Tel. 010 6133 200 www.novartis.fi Sakkunnigarbetsgruppen för Finska Sällskapet för Alzheimerforskning och minnesforskningsenheterna i Finland. Novartis Finland Ab har understött publicering av formulären. De finns tillgångliga på CD och kan skrivas ut på adressen www.muistiasiantuntijat.fi.