Innehåll: Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Besöksorsaker i alfabetisk ordning Vitalparametrar barn (018 år) ESS
Vårdåtagande Andningsbesvär el. Hud Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär el. Buk Andningsbesvär el. Cirkulation el. Hud Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär el. Öronnäshals Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär Andningsbesvär el. Hud Andningsbesvär Bröstthoraxsmärta Bröstthoraxsmärta Bröstthoraxsmärta el. Skelett/muskel Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Besöksorsak Allergi Andningsstillestånd Andningsbesvär Andningsuppehåll Apné Ascites Bett och stick av djur Blodig hosta Bröstsmärta vid andning Dyspné Främmande kropp i luftväg Främ. kropp i nedre luftväg Hosta / skällande Hyperventialtion Kemskada/inhalationsska da Läkemedelsreaktion Pseudokrupp Bröstkorgssmärta Bröstsmärta Skada thorax / rygg ESS 143 VP 104 104 104 108 141 103 104 104 146 104 144 104 135 143 144 105 105 131 Vårdåtagande Buk Buk Buk Buk Buk Buk Buk Buk Buk Buk Buk Buk Cirkulation Cirkulation Cirkulation el. Andningsbesvär el. Hud Cirkulation Cirkulation el. Trauma Cirkulation Cirkulation Cirkulation el. Neurologi Cirkulation el. Infektionssjukdom Cirkulation Besöksorsak Blod i avföringen Blodig kräkning Bråck Buksmärta Förstoppning Gulsot Hematemes Melena Sjukdom i anus / rectum Skrotal smärta Skrotal svullnad Underlivsproblem pojkar Anemi Asystoli Bett / stick av djur Blodsjukdom Elolycka Hypotermi Onormal hjärtrytm Svimning / syncope Svulln./smärta extremitet Ödem ESS 107 107 106 106 106 108 107 107 107 117 117 117 148 VP 141 148 135 VP 101 120 115 115
Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Vårdåtagande Förgiftning Förgiftning Besöksorsak Förgiftning Intoxikation / överdos ESS 140 140 Vårdåtagande Infektionssjukdom Infektionssjukdom Besöksorsak Blåsor i munnen Feber UNS ESS 144 147 Hud el. Andningsbesvär Hud el. Andningsbesvär el. Cirkulation Hud el. Trauma/svåra olycksfall Hud el. Trauma/svåra olycksfall Hud Hud el. Andningsbesvär Hud el. Skelett/muskel Hud el. Skelett/muskel el. Trauma Allergi Bett / stick av djur Brännskada Frätskada Hudutslag Läkemedelsreaktion Skada axel Skada buk/bäcken 143 141 135 135 143 143 133 131 Infektionssjukdom Infektionssjukdom el. Öronnäshals Infektionssjukdom Infektionssjukdom Infektionssjukdom Infektionssjukdom Infektionssjukdom el. Cirkulation Infektionssjukdom Förkylningssymtom Halsont Hälta utan trauma Hudinfektion Infektion UNS Ledvärk utan trauma Lokal infektion / böld Smärta vid vattenkastning 144 144 113 141 147 113 141 116 Hud el. Skelett/muskel Hud el. Skelett/muskel Skada fot Skada hand/arm 134 133 Infektionssjukdom Svulln./smärta extremitet 115 Hud el. Trauma/svåra olycksfall Hud el. Skelett/muskel Hud el. Skelett/muskel Hud el. Skelett/muskel Hud el. Skelett/muskel Hud el. Skelett/muskel Skada huvud Skada höft/lår Skada knä/underben Skada nacke/hals Skada thorax/rygg Utslag 130 134 134 130 131 143 Neurologi Neurologi Neurologi Neurologi Neurologi Neurologi Balanssvårigheter Epilepsi (känd) Facialispares Feberkramp Frånvaroattack Huvudvärk 111 109 112 109 109 119 Neurologi Kramper 109 Neurologi Neurologiskt bortfall 112 Neurologi Ont i nacke utan trauma 119 Neurologi Yrsel 111
Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Vårdåtagande Nutrition/elimination Nutrition/elimination Besöksorsak Diabetes Diarré ESS 149 106 Vårdåtagande Trauma/svåra olycksfall el. Cirkulation Besöksorsak Elolycka ESS 135 Nutrition/elimination Dysuri 116 Trauma/svåra olycksfall el. Hud Brännskada/frätskada 135 Nutrition/elimination Hematuri 116 Trauma/svåra olycksfall Hängning/strypning 130 Nutrition/elimination Hyperglykemi 149 Trauma el. Skelett/muskel el. Hud Skada buk/bäcken 131 Nutrition/elimination Hypoglykemi 150 Trauma/svåra olycksfall el. Hud Skada/trauma huvud 130 Nutrition/elimination Illamående/kräkning 106 Trauma/svåra olycksfall Traumalarm 139 Nutrition/elimination Urinproblem 116 Nutrition/elimination Urinretention 116 Ögon Infektion öga 137 Ögon Skada på öga 137 Skelett/muskel Ryggsmärta 114 Ögon Ögonproblem 137 Skelett/muskel el. Hud Skada axel 133 Skelett/muskel el. Trauma el. Hud Skada buk/bäcken 131 Öronnäshals Främ. kropp i esofagus 146 Skelett/muskel el. Hud Skada fot 134 Öronnäshals el. Andningsbesvär Främ. kropp i luftvägar 146 Skelett/muskel el. Hud Skelett/muskel el. Hud Skelett/muskel el. Hud Skelett/muskel el. Hud Skelett/muskel el. bröstthoraxsmärta Skelett/muskel Skada hand/arm Skada höft/lår Skada knä/underben Skada nacke/hals Skada thorax/rygg Smärtor i bröstrygg 133 134 134 130 131 14 Öronnäshals Öronnäshals Öronnäshals Öronnäshals Öronnäshals Öronnäshals Främmande kropp i näsa Främmande kropp i öra Halsont Näsblödning Näsproblem Postop. tonsillblödning 146 145 144 103 146 103 Öronnäshals Öronvärk 145 Öronnäshals
Sortering: vårdåtagandebesöksorsakess Vårdåtagande Besöksorsak ESS Vårdåtagande Besöksorsak ESS Övrigt Dålig viktutveckling 153 Övrigt Graviditet/blödningar 121 Övrigt Gråtande barn 153 Övrigt Oklar sjukdom 153 Övrigt Oroliga föräldrar 153 Övrigt Ospecifika symtom 153 Övrigt Psykisk ohälsa 152 Övrigt Underlivsprobl. hos flickor 121 Övrigt Vaginal blödning 121
Besöksorsaker i alfabetisk ordning Besöksorsak ESS Besöksorsak ESS Besöksorsak ESS Allergi 143 Diarré 106 Gulsot 108 Andningsstillestånd VP Diabetes 149 Graviditet / blödningar 121 Andningsbesvär 104 Dyspné 104 Gråtande barn 153 Andningsuppehåll 104 Dysuri 116 Anemi 148 Dålig viktutveckling 153 Halsont 144 Apné 104 Hematemes 107 Ascites 108 Elolycka 135 Hematuri 116 Asystoli VP Epilepsi (känd diagnos) 109 Hjärnskakning 130 Hosta / skällande 144 Balanssvårigheter 111 Facialispares 112 Hudinfektion 141 Bett/stick av djur 141 Feber UNS 147 Hudutslag 143 Blod i avföringen 107 Feberkramp 109 Huvudvärk 119 Blodig hosta 103 Frånvaroattack 109 Hyperglykemi 149 Blodig kräkning 107 Främmande kropp i luftväg 146 Hyperventialtion 104 Blodsjukdom 148 Främmande kropp i esofagus 146 Hypoglykemi 150 Blåsor i munnen 144 Främmande kropp i näsan 146 Hypotermi VP Brännskada 135 Främmande kropp i nedre luftväg 104 Hälta utan trauma 113 Bråck 106 Främmande kropp i öra 145 Hängning / strypning 130 Bröstkorgssmärta 105 Frätskada 135 Bröstsmärta 105 Förgiftning 140 Illamående / kräkning 106 Bröstsmärta vid andning 104 Förkylningssymtom 144 Infektion UNS 147 Buksmärta 106 Förstoppning 106 Infektion öga 137 Intoxikation / överdos 140
Besöksorsaker i alfabetisk ordning Besöksorsak ESS Besöksorsak ESS Besöksorsak ESS Kemskada / inhalationsskada 135 Ryggsmärta utan trauma 114 Underlivsproblem hos flickor/kvinnor 121 Kramper 109 Rytmrubbning 101 Underlivsproblem hos pojkar 117 Urinproblem 116 Ledvärk utan trauma 113 Sjukdom i anus / rectum 107 Urinretention 116 Lokal infektion / böld 141 Skada axel 133 Utslag 143 Läkemedelsreaktion 143 Skada buk / bäcken 131 Skada fot 134 Vaginal blödning 121 Melena 107 Skada hand /arm 133 Multitrauma 139 Skada huvud 130 Yrsel 111 Skada höft /lår 134 Neurologiskt bortfall 112 Skada knä / underben 134 Ödem 115 Näsblödning 103 Skada nacke / hals 130 Ögonproblem 137 Näsproblem 146 Skada thorax / rygg 131 Öronvärk 145 Skada på öga 137 Oklar sjukdom 153 Skrotal smärta 117 Onormal hjärtrytm 101 Skrotal svullnad 117 Ej behov av triage 160 Ont i nacken utan trauma 119 Smärta vid vattenkastning 116 Oroliga föräldrar 153 Svimning / syncope 120 Ospecifika symtom 153 Svullnad / smärta extremitet 115 Pseudokrupp 144 Postoperativ tonsillblödning 103 Psykisk ohälsa 152
Vitalparametrar rettsp 02 månader (*korrigerad ålder) RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <15 eller >80 SpO2<93% med O2 AF <30 eller >60 SpO2 <93% utan O2 AF 3060 SpO2 93100% C. Puls <65 eller >210 Puls <90 eller >180 Puls 90180 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/sugslö Alert E. <36 C eller >38 C Temp 36 38 C * Hos prematurt födda barn (födda innan 37+0 gestationsveckor) räknas åldern från det beräknade födelsedatumet (v 40+0)
Vitalparametrar rettsp 35 månader (*korrigerad ålder) RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <15 eller >80 SpO2<93% med O2 AF <25 eller >65 SpO2 <93% utan O2 AF <30 eller >55 SpO2 9394% AF 3055 SpO2 95100% C. Puls <60 eller >210 Puls <70 eller >180 Puls <80 eller >170 Puls 80170 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/hängig Alert E. <36 C eller >39 C Temp 36 38 C * Hos prematurt födda barn (födda innan 37+0 gestationsveckor) räknas åldern från det beräknade födelsedatumet (v 40+0)
Vitalparametrar rettsp 612 månader (*korrigerad ålder) RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <10 eller >60 SpO2<93% med O2 AF <20 eller >50 SpO2 <93% utan O2 AF <25 eller >45 SpO2 9394% AF 2545 SpO2 95100% C. Puls <60 eller >180 Puls <70 eller >150 Puls <80 eller >140 Puls 80140 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/hängig Alert E. <35 C eller >41 C Temp 35 41 C * Hos prematurt födda barn (födda innan 37+0 gestationsveckor) räknas åldern från det beräknade födelsedatumet (v 40+0)
Vitalparametrar rettsp 12 år RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <10 eller >55 SpO2<93% med O2 AF <15 eller >40 SpO2 <93% utan O2 AF <20 eller >35 SpO2 9394% AF 2035 SpO2 95100% C. Puls <55 eller >175 Puls <65 eller >140 Puls <75 eller >130 Puls 75130 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/hängig Alert E. <35 C eller >41 C Temp 35 41 C
Vitalparametrar rettsp 35 år RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <8 eller >40 SpO2<93% med O2 AF <12 eller >30 SpO2 <93% utan O2 AF <16 eller >24 SpO2 9394% AF 1624 SpO2 95100% C. Puls <50 eller >150 Puls <60 eller >130 Puls <70 eller >115 Puls 70115 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/hängig Alert E. <35 C eller >41 C Temp 35 41 C
Vitalparametrar rettsp 611 år RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <8 eller >35 SpO2<93% med O2 AF <10 eller >25 SpO2 <93% utan O2 AF <14 eller >20 SpO2 9394% AF 1420 SpO2 95100% C. Puls <45 eller >140 Puls <55 eller >120 Puls <65 eller >110 Puls 65110 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/hängig Alert E. <35 C eller >41 C Temp 35 41 C
Vitalparametrar rettsp 1218 år RÖD ORANGE GUL GRÖN A. Ofri luftväg B. AF <8 eller >30 SpO2<93% med O2 AF <10 eller >24 SpO2 <93% utan O2 AF <12 eller >20 SpO2 9394% AF 1220 SpO2 95100% C. Puls <40 eller >130 Puls <45 eller >120 Puls <55 eller >110 Puls 55110 D. Medvetslös RLS 48 Krampanfall Somnolent RLS 23 Trött/hängig Alert E. <35 C eller >41 C Temp 35 41 C
Pulskorrigering vid feber: För att undvika övertriagering pga hög puls och samtidig feber skall pulsen korrigeras för feber. Detta görs på alla prionivåer. Pulsen räknas ned med 1 slag / 0,1 grad över 38 C. Ex. ett barn med puls=180 och temp=40,1 får en korrigerad puls på 18021=159. Obs! Både den uppmätta och den korrigerade pulsen skall skrivas upp. Barnet triageras dock utifrån den korrigerade pulsen (Pulskorr)
Pulskorrigering vid skrik: För att undvika övertriagering pga hög puls hos upprört barn skall följande hänsyn tas: Puls mindre än 200 hos barn som är mycket upprört och skriker kan inte användas för triagering. Pulsen skall dock registreras men kommenteras med skrik. (Puls över 200 skulle kunna vara arytmibetingad) För en säker bedömning av C kan man kontrollera att barnet är rosig och varm i huden, har goda pulsar och kapillär återfyllnad < 2 sek.
101. rettsp Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT ESSVägledning Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Prioritera EKGtagning innan den onormala rytmen försvinner! Enstaka svimning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Inget av ovanstående Definition: svimning= medvetandeförlust Hos barn beror onormal hjärtrytm oftast på s.k. återkopplingstachykardi (SVT), vilket kan komma intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. enligt rettsp EKG, BT, PVK EKG, BT, EMLA EKG, BT, EMLA EKG, BT, EMLA
103. rettsp Blodig hosta/hemoptys R04.2 Näsblödning/epistaxis R04.0 Postoperativ tonsillblödning R04.1 Pågående riklig blödning från näsa och mun ESSVägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Pågående riklig näsblödning Stora hemoptyser Nylig svalgkirurgi (<14 dagar) Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet Ickefärsk näsblödning Enstaka hemoptys Inget av ovanstående Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient men i vissa fall t.ex efter svalgkirurgi kan även en intermittent blödning tyda på ett livshotande tillstånd. enligt rettsp PVK, Hb KapÅ, Hb, EMLA, ev tamponad KapÅ KapÅ
104. rettsp Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R06.0 Hyperventilation R06.4 Bröstsmärta vid andning R07.1 Främmande kropp i nedre luftvägar Andningsuppehåll / Apné Kraftigt andningspåverkad Stridor, feber och svårighet att svälja. Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet Meningit /sepsismisstanke Måttligt andningspåverkad Samtidig bröstsmärta Misstanke om trauma/misshandel Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom Andningsuppehåll hos spädbarn Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Känd svår allergi Feber 38,5 C senaste dygnet Lätt andningspåverkad Skällande hosta utan ökat andningsarbete Inget av ovanstående enligt rettsp PVK, O 2 O 2 ESSVägledning Kraftigt andningspåverkad: övre luftvägshinder (dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter, stridor och ökat andningsarbete), cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, andningsuppehåll, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt andningspåverkad: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, stridor hos vaket barn med bevarad host och kräkreflex, lättamåttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser. Lätt andningspåverkad: dyspnoe, snabb andning, andfådd vid ansträngning, normalt andningsarbete, talar hela meningar, stridor utan uppenbart övre luftvägshinder (se ovan), frekvent hosta. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är dock viktigt att även beakta kardiella orsaker, acidos. Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Det är viktigt att hålla barnet lugnt och låta barnet själv välja kroppsställning, reagerar barnet på syrgasmasken kan exv föräldern istället flöda syrgas. Apné/andningsuppehål kan hos de minsta barnen indikera sepsis.
105. rettsp Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4 Pågående bröstsmärta och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Pågående bröstsmärta och dyspné Medfött hjärtfel/hjärtopererad Feber >38,5 C Pågående lätt till måttlig bröstsmärta Inget av ovanstående ESSVägledning Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:13, Måttlig smärta:47 och Svår smärta:810 Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. enligt rettsp Kardiella orsaker är hjärtmuskel och hjärtsäcksinflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärlsavvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn. EKG, BT, PVK EKG, BT EKG, BT EKG, BT
106. rettsp Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESSkort 117 Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Buksmärta och påverkat AT All tidigare bukkirurgi Känt ljumskbråck Intervallartad smärta flera ggr/timme och barn <4år Spänd och ömmande buk Diabetes och pglukos>12 Öm testikel ESSVägledning Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:13, Måttlig smärta:47 och Svår smärta:810 Intervallartad buksmärta flera ggr/tim, barn >4år Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna Tidigare buksmärta Lätt smärta Inget av ovanstående enligt rettsp Fasta, Pglukos, PVK Fasta. CRP (vid feber). Usticka ev gravtest. EMLA. Pglukos Fasta. CRP (vid feber). Usticka, ev gravtest. EMLA. KLYX vid möjlig förstoppning Pglukos Fasta. Usticka, ev gravtest. KLYX vid möjlig förstoppning. Pglukos Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 2 mån 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan sitta på andra ställen t.ex. vid pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Diabetes mellitus kan debutera med buksmärta som huvudsymptom. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom.
106.1 rettsp Illamående/kräkningar R 11.9 Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESSkort 106 Meningit /sepsismisstanke Kräkningar och påverkat AT Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom Kräkningar och huvudvärk Kräkningar och hydrocefalus/shunt Svår törst Kap Å > 3 sekunder ESSVägledning Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Inget av ovanstående enligt rettsp Kap Å Kap Å Kap Å Kap Å PVK Sempers vätskeersättn. (från 2 mån.) till GE utan svår buksmärta: 10 ml/kg/timme EMLA. Överväg gravtest. Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan hos barn<1år vara ett livshotande tillstånd. Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 28v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskottskräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes), intoxikation och barnmisshandel (se ESSkort 142).
107. rettsp Blodiga kräkningar (Hematemes) K92.0 Svart/blodig avföring (Melena) K92.1 Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESSkort 10 Pågående hematemes Pågående melena/rektal blödning även mellan avföringar Intervallartad buksmärta och blodig avföring Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Svalgkirurgi <14 dagar tidigare Inget av ovanstående ESSVägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. enligt rettsp PVK Hb, EMLA Hb, EMLA
108. rettsp Gulsot (ikterus) R17 Ascites R18 Vid buksmärta, överväg ESS 106 Meningit /sepsismisstanke ESSVägledning Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Feber >38.5 C Ikterus hos pigg patient Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. enligt rettsp Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. PVK Urinsticka Urinsticka Urinsticka
109. rettsp Kramper UNS R56.8 Ryckningar hos spädbarn Frånvaroattack Pågående kramp Meningit/sepsismisstanke Upprepade kräkningar Huvudvärk Trauma mot huvudet Hydrocephalus/shunt Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Diabetes el annan metabol sjukdom Upprepade kramper eller ökad krampfrekvens senaste dygnet. Feber >38.5 C senaste dygnet Inga gröna i detta ESSkort enligt rettsp ESSVägledning Status epilepticus innebär ett kontinuerligt epanfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 1 och 4 år. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL. Frånvaroattack kan hos de minsta barnen indikera sepsis. PVK, PGlukos. PGlukos, BT, EMLA PGlukos
111. rettsp Yrsel, balanssvårigheter R42 Vid neurologiska bortfall se ESS 112. ESSVägledning *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Plötslig debut Plötsligt påkommen huvudvärk Upprepad svimning sista dygnen Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Hydrocefalus/shunt Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta Enstaka svimning Kräkningar Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Borrelia, migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit (öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. Inget av ovanstående enligt rettsp PVK BT, EKG BT, EKG BT, EKG
ESSVägledning 112. rettsp Neurologiskt bortfall/symtom UNS R16.9 Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se ESSkort 130131 Patienten med strokemisstanke som uppfyller lokala kriterier för strokelarm# Plötsligt påkommen huvudvärk Kräkning Trauma mot huvud, nacke eller rygg Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Strokemisstanke som ej uppfyller kriterier för strokelarm Långvarig huvudvärk Perifer facialispares utan andra symtom** enligt rettsp BT, PVK BT, EMLA BT, EMLA BT, EMLA *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. # Strokelarm: 16 år akut stroke (pågående/övergående dysfasi, synbortfall, dysartri, dysfagi, förlamning/domning/svaghet i extremitet utan trauma, central facialispares.) behandlingsstart möjlig < 4,5 timmar från säker debut Kontraindik: Ej AKbehandling (Waran) Ej medvetslös, somnolens, doll s eye eller kramper Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 mnd Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 mnd **Perifer facialispares = förlamning/svaghet i ansiktet med svårigheter att stänga öga. (Vid central facialispares kan patienten stänga ögat.) Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen eller koordinationsrubbning. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Vid sänkt medvetande är intoxikation möjlig. Infektionssymtom kan tyda på meningit/encefalit. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör eller borreliainfektion är orsaker som ibland behöver uteslutas.
113. rettsp Ledvärk utan trauma M25.5 Hälta utan trauma R26.8 ESSVägledning Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:13, Måttlig smärta:47 och Svår smärta:810 Feber >38.5 C senaste dygnet och svullen/öm led Svår smärta Kan ej stödja på extremitet Inget av ovanstående Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg, höft eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. enligt rettsp PVK alt. EMLA CRP. EMLA. Temp. CRP. EMLA. Temp. CRP. EMLA. Temp.
114. rettsp Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESSkort 112 Nytillkommet neurologiskt bortfall Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet. ESSVägledning Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäckeninflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. Inget av ovanstående enligt rettsp PVK alt. EMLA Urinsticka. CRP vid feber. Urinsticka. CRP vid feber. Urinsticka. CRP vid feber.
115. rettsp Ödem UNS R60.9 Smärta i extremitet M79.6 Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESSkort 143 Vid Lokal Infektion se ESSkort 141 Vid ledbesvär se ESSkort 113 ESSVägledning Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESSkort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:03, Måttlig smärta:47 och Svår smärta:810 Omfattande lokal infektion Svår smärta Känd njursjukdom Kan ej stödja på extremitet Svullnad/konsistensökning Inget av ovanstående Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. 3+(>2g/l) på usticka. Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartmentsyndrom. enligt rettsp PVK CRP. EMLA. BT & Urinsticka om ödem
116. rettsp Smärta vid vattenkastning R30 Urinretention R33 Hematuri R31 Urinproblem Vid buksmärta se även ESSkort 106 Misstänkt urinstämma Makroskopisk hematuri Känd njursjukdom och ödem ESSVägledning Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Inget av ovanstående enligt rettsp Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Urinblåsans volym hos barn: 30 + (åldern x 30) ml PVK alt. EMLA Usticka. BT. CRP. EMLA Bladderscan
117. rettsp Scrotal smärta N44.9 Scrotal svullnad N50.8 Underlivsbesvär hos pojkar (flickor se ESSkort 121) ESSVägledning Parafimos innebär att relativt trång förhud dragits tillbaka och fastnat bakom ollonet. Scrotalsmärta Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Trauma och kraftig smärta/ödem Urinretention Misstanke om parafimos Svullen rodnad förhud Sårskada som behöver sutureras Inget av ovanstående Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. enligt rettsp Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från 7 14 års ålder. PVK EMLA vid scrotalsmärta. Urinsticka. Xylocaingel vid balanit & urinretention.
119. rettsp Huvudvärk R51 Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESSkort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESSkort 130 Meningit/sepsismisstanke Förvirring/beteendeförändring Kramp Attackhuvudvärk Upprepade kräkningar Hydrocephalus/shunt Känd tumor cerebri Feber >38.5 C senaste dygnet Inget av ovanstående enligt rettsp BT, PVK BT. BT. EMLA. CRP vid feber. BT ESSVägledning Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNSinfektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker.
120. rettsp Svimning (syncope) R55 ESSVägledning Upprepade svimningar Svimning vid fysisk ansträngning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Inget av ovanstående Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. enligt rettsp BT. PGlukos. EKG. PVK BT. PGlukos. EKG. EMLA BT. PGlukos. EKG. BT. PGlukos. EKG.
121. rettsp Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor Graviditet Vaginal blödning Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT ESSVägledning Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Feber >38.5 C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst Låg buksmärta av intervallkaraktär Stor vaginal blödning utan påverkat AT Gravid och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning Sårskada som behöver sutureras Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Inget av ovanstående enligt rettsp PVK Hb. Urinsticka + ev gravtest EMLA Urinsticka + ev gravtest EMLA Urinsticka + ev gravtest
130. rettsp Skada Huvud/Skallskada S09.9 Skada Nacke/Hals S11.9 Hängning/Strypning Y20.99 Högenergivåld Sväljningssvårigheter Misstänkt / penetrerande skada Pulserande blödning Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke Hängnings/strypningsförsök Brännskada/kemskada/ inhalationsskada Misstänkt skallbasfraktur Stor sårskada i skalpen Svår nacksmärta Nedsatt känsel i extremitet Medvetslöshet i samband med skada Amnesi Berusad/intoxikerad patient Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Övriga sårskador som behöver sutureras Misstanke om misshandel Lätt till måttlig nacksmärta ESSVägledning Högenergivåld: se traumalarmkriterier. Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, hematom kring öga (brillenhematom), hematom bakom öra (Battle s sign), likvor ur näsan/öra. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Kraftig svullnad i huvudhalsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk misshandel (se ESSkort 142). Nackkrage: Om pat är intoxikerad, medvetandepåverkad eller funktionshindrad på ett sådant sätt att patienten ej volontärt kan skydda en eventuellt skadad nacke så ska nackkrage användas om det finns ett halsryggstrauma och känd eller förmodad nacksmärta. Patient som försetts med halskrage av ambulans eller annan vårdinrättning ska ses av läkare innan nackkragen tas bort, detta gäller även spineboard. Detta innebär att nackkrage/spineboard i sig är skäl för uppprioritering eftersom man ej bör vara fixerad längre än nödvändigt. enligt rettsp Blodgruppering. Aktivera traumalarm. PVK Nackkrage och spineboard om trauma mot halsrygg och känd eller möjlig nacksmärta. BT. Pupiller. Svält. Blodgruppering. Sårrengöring. EMLA. Överväg traumalarm Nackkrage och spineboard om trauma mot halsrygg och neurologiskt bortfall. BT. Pupiller. Svält. Sårrengöring. BT. Pupiller. Svält Sårrengöring. BT. Pupiller. Inget av ovanstående
131. rettsp Skada Thorax/Rygg S29.9 Skada Buk/Bäcken S29.9 Penetrerande skada Misstänkt instabilt bäcken Instabil bröstkorg Ryggskada med neurologisk påverkan Halsvenstas Högenergivåld Stark andningskorrelerad thorakal smärta Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Nedsatt känsel i extremitet Misstanke om fraktur (ej nyckelben) Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Inget av ovanstående ESSVägledning Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. Högenergivåld: se traumalarmkriterier. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se ESSkort 142). enligt rettsp Aktivera traumalarm. Nackkrage vid nacksmärta. Svält. Blodgruppering. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång. PVK Överväg traumalarm. Nackkrage vid nacksmärta. Svält. Bladderscan vb. EMLA. Strikt sängläge. Mät bukomfång. Nackkrage vid nacksmärta. Svält. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång. Nackkrage vid nacksmärta. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång.
133. rettsp Skada Hand/Arm S69.9 Skada Axel S43.0 Amputation ovan hand Pulserande blödning Fingeramputation Kompartmenttecken Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur långa rörben Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Inget av ovanstående enligt rettsp Aktivera traumalarm. Svält. PVK. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Överväg traumalarm. Svält. PVK. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. ESSVägledning Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Överväg misshandel (se ESSkort 142).
134. rettsp Skada Höft/Lår S79.9 Skada Knä/Underben S89.9 Skada Fot S99.9 Vid Hälta utan trauma se ESSkort 115 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Pulserande blödning Kompartmenttecken Nedsatt distalstatus Kraftigt svullnad och konsistensökning Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur långa rörben Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Kan ej stödja på benet Inget av ovanstående ESSVägledning Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Överväg misshandel (se ESSkort 142). enligt rettsp Aktivera traumalarm. Svält. Ev. blodgruppering. Ev. högläge. Omläggning om öppen fraktur. PVK Överväg traumalarm. Svält. Ev. blodgruppering. Ev. högläge. EMLA. Omläggn om öppen fraktur Svält. EMLA
135. rettsp Brännskada/frätskada T30 Kemskada T69 Inhalationsskada T59 Elolycka/blixt T75.4 Bränn, frät el. skållskada ansikte/hals* Bränn, frät el. skållskada > 5% barn < 1 år Bränn, frät el. skållskada > 10% barn > 1 år Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne Inhalationsskador av rök eller kem Elolycka högspänning Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun Stridor Bränn, frät el. skållskada < 5%, barn < 1 år Bränn, frät el. skållskada < 10% barn > 1 år Mycket begränsad bränn, frät el. skållskada Elolycka hushållsel enligt rettsp Aktivera traumalarm. PVK ESSVägledning 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller 08736 03 84 (internt 50169) eller www.giftinfo.se (Login: giftinfo, Lösenord: intox). *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg traumalarm Överväg misshandel (se ESSkort 142). Informera patienten om fasta tills vidare. Provocera ej fram kräkning. Lägg om brännskada enl. PM. Överväg EMLA
137. rettsp Skada på öga S05 Infektion öga H05.9 Ögonproblem Penetrerande skada Frätskador, eller misstanke därom Plötslig synnedsättning/förändring Svullnad+rodnad runt ögat och feber Skada som måste sutureras Tårsekretion och smärta Svullnad vid mediala ögonvinkeln Isolerad skelning Ögoninflammation ESSVägledning Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se ESSkort 142). Ethmoidit är en allvarlig infektion i bihålorna kring näsroten som ofta ger ensidig svullnad i mediala ögonvrån. enligt rettsp Vid misstanke om frätskada på öga, eller där patienten uppger exponering för frätande ämne eller annat potentiellt toxisk eller skadande substans, spola ögonen omedelbart med rikligt med ögonskölj alternativt vanlig koksalt. Rengöring av sår. Rengöring av sår Rengöring av sår
139. rettsp TRAUMAEES är under utveckling. Förväntad färdig i maj 2012
140. rettsp Förgiftning (Intoxikation) Alkohol T51.9 Förgiftning Andra substanser UNS T50.9 Förgiftning Svamp T62.0 Misstanke om allvarlig intoxikation Intag av okänd substans/mängd Intag av misstänkt giftsvamp Intag av substans i suicidsyfte Intag av uppenbart ofarlig substans/mängd ESSVägledning Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller 08736 03 84 (internt 50169) eller www.giftinfo.se (Login: giftinfo, Lösenord: intox). Se Överdosering i FASS. Försök att få föräldrar att ange typ och tidpunkt samt fråga efter förpackningar. Uppenbart ofarlig substans/mängd innebär att triagessk känner sig otvetydigt säker på det inte föreligger intoxikation. Vid minsta osäkerhet konsultera doktor. Endast alkoholberusning enligt rettsp EKG, PVK EKG, PVK Förgiftningsolycksfall är vanliga bland småbarn. I regel är substansen känd medan dosen ofta är osäker. Feldosering av läkemedel förekommer. I tonåren är förgiftningar ofta relaterade till självdestruktivt beteende. Ombesörj att kol ordineras snarast, om patient är vaken och opåverkad. Intoxprover, uprov (Nanosticka), ev. ytterligare prover. Om misstänkt suicidförsök => överväg extra övervakning.
141. rettsp Lokal infektion hud (inkl böld/lymfadenit) L08.9 Bett och stick av djur Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Anafylaktisk reaktion Bett av djur med potentiellt gift Tidigare allvarlig reaktion vid bett eller sting Stick/bett i svalg eller munhåla Snabbt progredierande infektion med kraftig lokal smärta. Svullnad + rodnad kring öga och feber Feber> 38.5 C Kraftig lokal reaktion av bettet Kraftig lokal infektion Inget av ovanstående Bett eller misstanke om bett av djur som är ogiftigt enligt rettsp PVK på Röd, överväges på Orange. EMLA Högläge och vila vid ev. ormbett. CRP vid kraftig lokal infektion. ESSVägledning Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Barnet bör vara under noggrann tillsyn och status skall omvärderas ofta. Allergiska reaktioners olika faser Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Huggormsbett är farligare för barn än för vuxna pga. den relativt sett högre dosen. Ormbett kan orsaka progredierande lokal svullnad men även allmänna symtom med kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall och andningssvårigheter. Nekrotiserande fasciit/myosit och SSSS är livshotande hudinfektioner som ofta ger svåra smärtor och ibland sepsis med cirkulatorisk påverkan. Svullnad och rodnad runt ögat med feber kan tyda på ethmoidit.
142. rettsp Barnmisshandel vägledning Triagering enligt symptombaserad ESS Red flags Diskrepans mellan anamnes och status Oklar anamnes Upprepade skadetillfällen Söker sent i förhållande till skadetillfället Minskad skuld eller oro hos förälder Förälderfokus på sig själv, vill gå, vägrar us Skada orimlig för åldern (ex spädbarn kryper inte) Aggressiva föräldrar Avvikande samspel barn/förälder Frånvarande/deprimerat/distanslöst barn Typiska skador Skador med olika ålder Mönstrade hudskador Skallfrakturer (kotpelarnära) Revbensfrakturer Extremitetsfrakturer Skador på bukorganen Förgiftning Brännskador, exv. cigaretter Riskbarn Små barn/spädbarn Failure to thrive Funktionshinder/kroniker Prematur/tvilling Oönskat barn Arbetslöshet, missbruk (finns i alla samhällsklasser dock) Ensamkommande flyktingbarn 3000 barn/år blir allvarligt misshandlade I Sverige. Förövaren är oftast (82%) en förälder/styvförälder. Anamnes: Låt barnet själv prata, ev. utan föräldrar i rummet. Status: Klä av alla barn! (us hudkostym när nakenvikt tas) Dokumentera! Dokumentera berättelsen ordagrant och status inkl hud noggrant, ev. med hjälp av kamera. Handläggning All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till sos vid misstanke på att ett barn far illa! Kommunicera tydligt med dina arbetskamrater. Jämför intryck och anamnes. Vid frakturer prata med radiolog. Vid frågor kan barnbakjour kontaktas. Socialjouren finns att kontakt dagtid vardagar via kommunens växel. Var tydlig i kommunikationen!
ESSVägledning 143. rettsp Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7 Hudutslag (Exantem, Blåmärke) R21 Vid blodsjukdom se även ESSkort 148 Anafylaktisk reaktion Petekier och påverkat AT Svullnad i huvud/halsregion med debut senaste 2 tim Svullnadskänsla i svalget Tidigare allvarlig reaktion pga. samma ämne Urtikaria med svår/måttlig klåda Urtikaria med lindrig klåda Inget av ovanstående enligt rettsp PVK PVK. Urinsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. EMLA Urinsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. Urinsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. Urtikaria är stora sammanflytande kliande utslag som flyttar sig runt på kroppen ofarligt om inga andra tecken på allergi/anfylaxi föreligger. Ett opåverkat barn 04 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Överväg misshandel (se ESSkort 142)