PM Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot

PM Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Upprättad av Frida Pollak, Faveo Projektledning AB www.faveoprojektledning.se

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sida 1 (12) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 2 2 ANLÄGGNINGEN... 2 2.1 BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN... 2 2.2 BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR... 2 2.2.1 Menhammar Stuteri... 3 2.2.2 Timrå Ridstadio... 3 2.3 FÖRDELAR & NACKDELAR... 3 2.3.1 Fördelar... 4 2.3.2 Nackdelar... 4 3 REGLER OCH TILLSTÅND... 4 4 MILJÖASPEKTER... 4 4.1.1 Fastbränsleanläggningen Milot... 5 4.2 LUFTKVALITEN... 5 4.2.1 Emissioner... 5 4.2.2 Påverkan på områdets luftkvalitet... 6 4.2.3 Transporter... 7 4.3 MARK OCH VATTEN... 8 4.3.1 Gödselhantering... 8 4.3.2 Aska... 9 5 ÅTGÄRDER FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN... 10 5.1.1 EKS system... 10 5.1.2 Rening av emissioner... 10 5.1.3 Kontrollprogram... 10 6 MILJÖPROFIL... 11 7 SAMMANFATTNING... 11 8 REFERENSER... 12 Bilagor 1. Spridningsberäkning 2. Kontrollprogram Menhammar

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 2(12) 1 Bakgrund En ny ridskola för 38-40 hästar i norra delen av Miloområdet i Kymlinge, Sundbyberg planeras. Området angränsar till Igelbäckens naturreservat och Järvakilen. Järvakilen är ett regionalt grön- och friluftsområde som sträcker sig från de centrala delarna av Stockholms innerstad, genom Nationalstadsparken och vidare genom Solna, Sundbyberg och Stockholm. Den del av naturreservatet som berörs bedöms inte ha några stora naturvärden enligt Detaljplanen. I samband med framtagandet att ridanläggningsprojektet har idén om att förbränna hästgödseln på plats undersökts som ett bra miljöval. Förslaget grundar sig på att det idag finns en stor problematik kring gödselhantering från ridanläggningar, hästgårdar m.m. Regelverk och skärpta smittskyddsregler gör det svårt att bli av med gödseln om anläggningen inte själva kan sprida sin gödsel på egen mark. Förslaget är även intressant ur energiförsörjningssynpunkt då ridanläggning, intilliggande smådjurgård samt andra byggnader i närområdet kan få sin värmeförsörjning från lokal gödselförbränning. Förslaget anses även vara miljöriktigt då bla transporter kan minimeras från anläggningen. Vid framtagandet av Detaljplanens MKB fanns inte förslaget med fastbränsleanläggningen med. Miljöenheten i Sundbyberg har efterfrågat en utredning kring miljöpåverkan av en eventuell fastbränsleanläggning på ridanläggningen. Detta PM tar upp de olika miljöaspekterna kopplat till en fastbränslepanna på ridanläggningen. 2 Anläggningen 2.1 Beskrivning av anläggningen Ett förslag på fastbränslepanna för Milots ridanläggning är Swebo Biotherms bränslepanna generation 3 med en effekt på 250 kw. Det är ett helautomatiskt system med ett Effekt och emissions Kontroll System (EKS). EKS systemet upprätthåller en jämn förbränning och effekt på anläggningen, utifrån den bränslekvalitet man har, för att minimera miljöpåverkan. Systemet har en automatisk backupfunktion med pellets som träder i kraft om inte gödseln kan eldas eller om det tar slut. Förbränningstemperaturen i eldstaden är ca 850 C och i sekundärrör/ebk ca 1100 C. Den höga temperaturen ger en optimal förbränning som minskar utsläpp och lukt. 2.2 Befintliga anläggningar Referenser från två verksamheter som eldar hästgödsel med Swebo Biotherms bränslepanna har inhämtats och redovisas nedan. 2

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 3(12) 2.2.1 Menhammar Stuteri Menhammar Stuteri på Ekerö med ca 300 hästar eldar sin hästgödsel i Swebo Biotherms bränslepanna sedan 2 år. Utvunnen energi förser hela anläggningen med tillhörande fastigheter med värme och varmvatten. Lars Holm, driftsansvarig på Menhammar tycker att anläggningen fungerar mycket bra utan några driftproblem. De lägger ner ca 15 minuter om dagen på underhåll av anläggningen. Lars Holm säger att det enda problemet med anläggningen att den är för liten för deras verksamhet. De skulle behöva större kapacitet. Allt gödsel kan inte förbrännas på direkten utan blir liggandes några dagar innan den kan eldas. Gödseln blir då blötare och mer pellets behövs som stöd i förbränningen för en optimal förbränning. Tidigare transporterade Menhammar sin gödsel till deponi vilket blev en mycket stor kostnad tycker Lars Holm. Askan som uppstår blandar de med gödsel och sprider på sina åkrar. 2.2.2 Timrå Ridstadio På ridanläggningen Timrå Ridstadio finns 50 hästar. Hästspillning eldas idag i Swebo Biotherms bränslepanna generation 3 som sedan förser hela anläggningen med värme och varmvatten. Tidigare kördes spillningen på deponi och ridanläggningen värmdes upp av vattenburen elvärme. Konvertering till det nya bränslet finansierades av kommunen med stöd av statliga LIP-pengar och EU-bidrag. Timrås anläggning var från början en testanläggning som togs i drift 2003. Under 10 år har anläggningen där testats och utvecklats av Swebo. 2013 bytte Timrå Ridstadio till den nya Swebo Biotherm, generation 3 anläggningen. Alf Andersson som är driftansvarig på ridanläggningen och som har varit med sen start 2003, säger att nu är alla barnsjukdomar borta och anläggningen fungerar mycket bra, näst intill självgående. Han lägger ca 1-2 timmar i veckan på underhåll av anläggningen. Alf Andersson liksom Lars Holm säger att mängden pellets som används beror på bränslets kvalitet, dvs hur blött bränslet är. Om gödseln får ligga, innan den matas in i bränslepannan, blir den blötare och mer pellets går åt till att boosta förbränningen. Askan som uppstår ger Timrås ridanläggning bort till en bonde i närheten som sprider det på sina åkrar. Timrås anläggning ligger inte i ett tätbebyggt område men de har grannar på 300 meters avstånd. De har aldrig klagat på lukt. Lukt kan uppstå, men mycket sällan, när pannan ställer om sig vid effektbyte då driften inte går optimalt. Luktar då lite sur ved. Med den senaste bränslepannan, Swebo Biotherm generation 3, minimeras risken för ojämn förbränning med EKS systemet som reglerar förbränningen automatiskt för att hålla en konstant optimerad förbränning. Det betyder att risken för uppkomsten av lukt blir liten. 2.3 Fördelar & nackdelar Fördelar och nackdelar med att elda hästgödseln i lokal fastbränslepanna listas. 3

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 4(12) 2.3.1 Fördelar Egen gödselomhändertagning. Slipper osäkerheten om hur framtida hantering av gödseln ska säkerställas. Minskade transporter genom bostadsområdet samt luktspridning i samband med transporter. Energi till anläggningen samt energiförsörjning till intilliggande smådjursgård samt andra närliggande byggnader. Gödseln förbränns omgående vilket minskar uppkomsten av lukt som uppstår när gödsel ligger och lagras. Avgången av ammoniak till luften minskar då gödseln inte ligger och lagras och avger ammoniak. Driftskostnaden blir väsentligt lägre. Egen produktion av värme och varmvatten, inga transport- eller behandlingskostnader för gödseln. 2.3.2 Nackdelar Skorsten estetisk påverkan. Kräver extra resurser i form av driftunderhåll. Upp till 0,5 timmar per dag. Större investeringskostnader. Informationsbehov till allmänhet och närboende för att upplysa om anläggningen och skapa en trygghet i att det är en miljöriktig satsning att ta hand om gödseln på ett detta nya sätt. 3 Regler och tillstånd Bränslepannan som är tänkt att förbränna hästgödseln på Milots ridanläggning är småskalig (effekt 250 kw)och kräver inget tillstånd enligt Miljöbalken. Tillstånd enligt miljöbalken krävs inte för förbränningsanläggningar som har en tillförd effekt mindre än 20 MW. För dem krävs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Bränslepannan som är tänkt till Milots ridanläggning ska behandlas som en fastbränslepanna och inte som avfallsförbränning, enligt muntlig kontakt på länsstyrelsen. Det blir då kommunen som ska hantera ärendet. 4 Miljöaspekter Området där ridanläggningen ska uppföras angränsar till Igelbäckens naturreservat. Då denna recipient är mycket känslig ska hänsyn tas till detta. Enligt framtagen MKB anser kommunens behovsbedömning, om betydande miljöpåverkan, att de mest betydande miljöaspekterna för området var: mark samt yt- och grundvatten avseende främst markföroreningar samt dagvattenhantering och eventuell påverkan på Igelbäcken, 4

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 5(12) luftkvalitet avseende lukt och allergener, natur- och kulturmiljö och eventuell påverkan på Igelbäckens naturreservat, rekreation och tillgänglighet och förenlighet med Igelbäckens naturreservat. Länsstyrelsen i Stockholm gjorde, efter genomfört programsamråd, ingen annan bedömning än kommunen avseende den betydande miljöpåverkan av detaljplanen. Då planerna på en eventuell fastbränsleanläggning inte fanns med i planen vid framtagandet av MKB: n bör miljöpåverkan från denna utredas. 4.1.1 Fastbränsleanläggningen Milot De betydande miljöaspekterna som är aktuella att utreda närmare för fastbränsleanläggningen är luftkvaliten och mark samt yt- och grundvatten. För att komplettera MKB: n för detaljplanen har en utredning kring luftkvaliten gjorts avseende emissioner och utsläpp samt lukt och allergener kopplat till fastbränsleanläggnigen. Mark samt yt- och grundvatten och dagvatten påverkas inte av anläggningen då den är helt sluten och risken för läckage till omgivningen är obefintlig. Det har i detta PM undersökts hur askan som uppkommer från förbränningen kan hanteras och påverka miljön. 4.2 Luftkvaliten 4.2.1 Emissioner Bränslepannan som är tänkt för ridanläggningen i Milot kommer att har en effekt på 250 kw. Detta räknas som en småskalig anläggning. För en anläggning i den storleken finns idag inga utsläppsgränsvärden. För att få en uppfattning över storleken på utsläppen från tänkt Milotbränslepanna har en jämförelse gjorts med utsläpp från Swebos Biotherm bränslepanna med effekt 250 kw mot utsläppsgränsvärden för storskaliga förränningsanläggningar med en effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. I tabell 1 nedan redovisas utsläppsgränsvärden för nya anläggningar med fasta bränslen med effekt 50-100 MW och uppmätta halter från Swebos Biotherms bränslepanna generation 2 (METLAB) och generation 3 (Menhammar). Analysresultaten från Swebo:s anläggningar har räknats om till enheten mg/nm3 (O2- innehåll 6 %) för att kunna jämföras med befintliga utsläppsgränsvärden. Analyser från SWEBO METLAB är gjorda på Swebo Biotherm generation 2 panna som saknar EKS systemet (Effekt och emissions Kontroll System). Med EKS systemet som finns i den senare anläggningen, generation 3, kan anläggningen optimeras, vilket leder till en mer kontrollerad förbränning som resulterar i lägre halter emissioner och stoft. 5

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 6(12) Analyserna från SWEBO Menhammar, som är en anläggning med den senare modellen av bränslepannan, generation 3, visar lägre halter av Kväveoxider, NOx som ligger under utsläppsgränsvärdet. Svaveldioxid, SO 2 och stoft har inte analyserats i generation 3 bränslepannan men i tabell 1 visas att utsläppsgränsvärdet för SO 2 nås redan i generation 2 bränslepannan. Emission Utsläppsgränsvärde NFS 2002:26 SWEBO METLAB Swebo Biotherm bränslepanna generation 2 SWEBO Menhammar Swebo Biotherm bränslepanna generation 3 Svaveldioxid SO2 200 81 inte analysesrat Kväveoxider NOx (NO2) 400 515 267 Stoft 50 242 inte analyserat Tabell 1. Gränsvärde och utsläpp SWEBO Biotherm bränslepanna, Enhet: mg/nm3 (O2- innehåll 6 %) Swebo Biotherms bränslepanna generation 3 har som standardutrustning en cyklonrening av rökgaserna. Vilket är den lösning som Menhammars anläggning har. För att säkerställa att stofthalterna minimeras ytterligare kan en rökgasrening med en kombinerad cyklon och filter rening väljas. Stoftet kan då reducera ner till 30-50 mg/nm3. Garanti kan lämnas på dessa värden från SWEBO. Inga analyser på fosfor har gjorts på rökgaserna då fosforn hamnar i askan. 4.2.2 Påverkan på områdets luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för luft uppfylls väl inom Sundbyberg, med ett fåtal undantag. Det finns ett åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län. (Sundbybergs hemsida) Spridningen av utsläpp från skorstenen påverkas, förutom av skorstenens höjd, även av terrängen, byggnadshöjder och av meteorologiska processer som vind och turbulens. Naturvårdsverket rekommenderar att en spridningsmeteorologisk studie görs för den aktuella platsen. En sådan har tagits fram av SMHI för skorstenen till tänkt anläggning i Milot. Redovisas i Bilaga 1. Spridningsstudien visar hur utsläppen från tänkt fastbränsleanläggning påverkar den totala luftkvaliten i området. Spridningsstudien har gjorts på NOx (NO 2 ) och partiklar, vilka ansågs vara de relevanta parametrarna att beräkna. Studien har räknat med en skorstenshöjd på 20 meter, vilket har bedömts av entreprenören vara den höjd som säkerställer tillräcklig spridning och inte riskerar nedfall av emissionsplymer till marken. Efter samrådan med SMHI har de uttalat samma åsikt om skorstenhöjden. 6

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 7(12) Resultatet från spridningsberäkningen redovisar bidraget av anläggningens luftföroreningar adderat till bakgrundshalterna av luftföroreningarna och bidraget från andra källor i närmiljön med en geografisk upplösning på 1 km. Från kartorna i spridningsberäkningen i Bilaga 1 kan man tolka hur stort bidraget är från anläggningen. Haltgradienterna längst ifrån anläggningen motsvara i stort bakrundsvärdena som då kan jämföras med haltgradienten närmast anläggningen (blå prick). Spridningsstudien visar att anläggningen skulle ha mycket låga emissioner och påverkan på befintliga halter i omgivningen skulle vara mycket små. Resultatet från SMHIs spridningsberäkning jämförs med Miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft i tabell 2 nedan. NO2 & NO MKN (µg/m3 luft) Resultat Spridningsstudie (µg/m3 luft) Timmedlevärde: 90 45 Dygnsmedelvärde: 60 35 Årsmedlevärde: 40 15 Partiklar MKN (µg/m3 luft) Resultat Spridningsstudie (µg/m3 luft) Dygnsmedelvärde: 50 35 Årsmedlevärde: 40 16 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för luft samt resultat av spridningsstudien för NO 2 och partiklar. Resultatet från spridningsberäkningen inkluderar anläggningens bidrag + bakrundshalter + bidrag från andra källor i närmiljön. 4.2.3 Transporter Hantering av gödsel externt kräver borttransport av gödseln. Genom att ta hand om gödseln på anläggningen via förbränning kan ett stort antal transporter undvikas. Uppskattat antal transporter med extern hantering av gödseln & vid förbränning av gödseln på anläggningen redovisas i tabell 3. Transporter (antal ggr/år) Extern hantering Förbränning på anläggningen Gödsel 100 - Aska - 4 Pellets - 4 Totalt 100 8 Tabell 3. Mängd transporter till och från anläggningen (antal ggr/år) Strö och foder kommer att transporteras till anläggningen i samma mängder oavsett vilken metod som väljs för omhändertagandet av gödseln. Dessa transporter har därför inte tagits med i tabell 3. Det är inte möjligt att använda samma transporter för gödsel som för foder och strö eller pellets. Det transporteras i olika slags bilar. Hö levereras med flisbilar, 7

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 8(12) kraftfoder, havre och pellets levereras med bulkbilar. Dessa bilar kan inte transportera gödsel som transporteras i en container. Om gödseln förbränns på anläggningen minskar transporterana med 92 transporter per år. Det innebär att anläggningen slipper transporter av ca.1000 m 3 gödsel/år (200 ton/år) och de närboende slipper ungefär en lastbil i veckan som passerar deras bostad 2 gånger per gång. Med mindre transporter kan CO 2 utsläpp som uppstår från anläggningens verksamhet minimeras. Antalet minskade transporter när gödseln inte behandlas externt (Högbytorp), motsvarar minskade fossila koldioxidutsläpp med 2,5 ton/år. (schablonberäknat) Pellets och gödsel räknas som förnyelsebara bränslen. Den koldioxid som frigörs vid förbränningen av förnyelsebara bränslen bidrar inte till att öka mängden koldioxid i atmosfären. 4.3 Mark och vatten Idag finns en stor problematik kring gödselhantering från ridanläggningar, hästgårdar m.m. Regelverk och skärpta smittskyddsregler gör det svårt att bli av med gödseln om anläggningen inte själva kan sprida sin gödsel på egen mark. 4.3.1 Gödselhantering Då ridanläggningen inte kan använda hästgödseln för spridning på egen åkermark måste gödseln tas omhand på annat sätt. Nedan räknas olika alternativ upp. Deponi Enligt Förordning (2001:512) om deponering av avfall får organsikt avfall inte deponeras. Deponi är därför inget alternativ. Spridning på åkermark Gödseln kan spridas på annan åker- eller betesmark. Svårigheten är att hitta lämpliga mottagare på ett skäligt avstånd, då ridanläggningen ligger i en tätort. Hur stor efterfrågan är och möjligheten att hitta intressenter på skäligt avstånd måste underökas närmare. Kompostering och rötning De allra flesta avfallsanläggningarna tar inte emot hästgödsel på grund av hårda regler kring hygienisering av gödseln enligt Animaliska biproduktsförordningen ABP förordningen (EU:s förordning om animaliska biprodukter (EG) nr 1069/2009) Hagbytippen i Vallentuna tillverkar jord genom kompostering, men slutade att ta emot gödsel våren 2011. (SR P4 Stockholm). SRV återvinning i Södertörn tar inte emot hästgödsel. Högbytorp i Upplands bro tar dock fortfarande emot hästgödsel för kompostering. Kostnaden för att ta emot gödsel är 270 kr/ton. Förbränning 8

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 9(12) 4.3.2 Aska Med en fastbränslepanna på anläggningen kan gödseln tas omhand direkt utan att behöva transporteras bort för extermomhändertagning. Aska innehåller nästan all den näring som fanns i det ursprungliga bränslet, utom kväve som försvinner i rökgaserna. Askan är utmärkt som långtidsgödsel för skogsbruket alternativt även för jordbruket. När aska från rena bränslen återförs sluts naturens kretslopp. Förbränningsprodukter som aska innehåller inte patogener och är därför inte relevanta ur smittskyddssynpunkt. Spridning av aska från så kallade rena bränslen är inte reglerat i miljölagstiftelsen. Man kan använda gränsvärden som finns för t.ex. spridning av avloppsslam och gödsel vid spridning av aska. Dessa reglerar även hur stora mängder av kväve och fosfor som får spridas på en viss mark. Kvaliten för askan kan jämförts med riktvärden för metallinnehåll som ställs för biogödsel och kompost som ska spridas på åkermark samt mot Skogsvårdsstyrelsens rekommendationer av halter av ämnen i askprodukter avsedda för spridning i skogsmark. Jämförelse kan även göras mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Askanalys från Swebo Biothrem bränslepanna har jämförts mot ovan nämnda riktvärden. Jämförelsen visar att: Riktvärden för metallinnehåll som ställs för biogödsel och kompost som ska spridas på åkermark uppnås för samtliga metaller med riktvärden utom för Cr som ligger strax ovanför riktvärdet med 125 mg/kg TS (riktvärdet Cr 100 mg/kg TS) Samma sak gäller för skogsvårdsstyrelsens rekommendationer för spridning i skogsmark. Riktvärden för Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark KM (Känslig Mark) uppnås för samtliga analyserade metaller utom för Cr, Zn och Cu som klarar riktvärdena för MKM (Minder Känslig Mark). Utifrån jämförelsen med befintliga riktvärden kan askan från Swebos Biothem bränslepanna anses vara ett fullgott gödsel till skogsbruket eller åkermark. Om askan inte används direkt som gödsel till skogsbruk eller åkermark kan den omhändertas av en avfallsanläggning. Avfallsanläggningen kan använda askan i jordtillverkning, som konstruktionsmaterial eller deponera den. Askan lagras i en sluten container på anläggningen och töms ca 2 gånger om året. Uppskattad askmängd för Milot anläggningen är 2-4 m 3 /år (1-2 ton/år). 9

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 10(12) 5 Åtgärder för minskad miljöpåverkan 5.1.1 EKS system Swebo Biotherms bränslepanna generation 3 har ett EKS system, (Emission och Effektkontroll System) som kontrollerar förbränning och effektförhållanden EKS systemet aktiveras när kraven på förbränningen inte upprätthålls på grund av för dålig kvalitet på gödseln. T.ex. känner systemet av om gödseln har en högre fukthalt, som då sänker förbränningseffekten, och EKS systemet aktiveras. Brännaren injiceras då med pellets direkt i eldstaden och förbränningen regleras. På detta sätt kan en jämn förbränningstemperatur och effekt hållas. Tester visar att det räcker med en liten mängd pellets för att kompensera för dåligt ursprungsmaterial då pelletsen injiceras direkt i eldstaden och inte blandas med gödseln. Om det skulle bli driftstopp på grund av exempelvis slut på gödsel eller om något fastnar i transportskruven, t.ex. en sten eller om man inte kan elda med gödsel under ett stopp så matas förbränningspannan automatiskt med pellets under tiden. Inget stopp i förbränningen behöver ske. 5.1.2 Rening av emissioner Med EKS systemet som nämns i föregående stycke regleras förbränningstemperaturen automatiskt. Med en jämn och hög förbränningstemperatur hålls även emissionerna på en jämn och låg nivå. Hög och jämn förbränningstemperatur gör även att lukter i rökgasen minskar. Inga uppgifter har kunna hittas kring allergener. Detta kan eventuellt bero på att problematiken inte finns. Allergener borde inte finnas i utsläppen då det som kan ge upphov till allergener som t.ex. mikroorganismer dör vid förbränningen. Diskussion kring detta har hållits med Elna Heimdal Nilsson, postdoktor i förbränningsfysik vid Lunds universitet. Som nämnts i stycke 4.2.1 har förbränningspannan en cyklon och filterrening som begränsar utsläppen till under satta gränsvärden för fastbränsleförbränning. 5.1.3 Kontrollprogram För att planera och kontrollera anläggningen och undersöka hur den påverkar miljön ska ett kontrollprogram tas fram som ska godkännas av kommunens miljöenhet. Kontrollprogrammet mäter och analyserar emissioner på utgående luft samt analys av askprov. Emissionsmätningar och askanalyser redovisas årligen. Ett kontrollprogram med skötselinstruktioner för den dagliga driften tas också fram. Det säkerställer att anläggningen driftas på rätt sätt och att personalen som ska driva anläggningen vet hur den fungerar och hur den påverkar miljön. Exempel på kontrollprogram ses i Bilaga 2, kontrollprogram Menhammar. 10

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 11(12) 6 Miljöprofil Frida Pollak, Faveo Projektledning, har undersökt anläggningen utformning mot Miljöbyggnads regelverk och den har stor möjlighet att uppnå Miljöbyggnad Guld. För att uppnå Miljöbyggnad Guld måste något av alternativen för energiförsörjningen vara fjärrvärme eller förbränning av gödseln i lokal fastbränslepanna. 7 Sammanfattning Resultatet av utredningen kring miljöaspekterna kopplat till en fastbränslepanna på ridanläggningen i Milo området, som sammanställts i detta PM, visar att fastbränslepannan har marginell påverkan på miljön. Den samlade bedömningen i upprättad MKB för detaljplanen anses därför inte påverkas av att en fastbränslepanna skulle anläggas i ridanläggningen. Sammanfattningsvis kan en installation av en fastbränslepanna i ridanläggningen anses vara en miljöinriktad satsning på att lokalt ta hand om gödseln. Med egen gödselomhändertagning slipper verksamheten en osäkerhet kring hur framtida hantering av gödseln ska säkerställas. Gödselhanteringen blir oberoende av framtida regleringar i lagar och förordningar. Fastbränslepannan skulle bidra till en energiförsörjning med värme till ridanläggningen, intilliggande smådjurgård samt andra byggnader i närområdet. Transporterna genom området skulle minimeras. Anläggningen skulle även bidra till att lukter från ridanläggningen minskar genom att inget hästgödsel lagras i väntan på bortforsling. 11

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 12(12) 8 Referenser SWEBO Biotherms informationsmaterial Analysresultat, METLAB Analysresultat Menhammar Askanalysrapport, ALS Scandinavia AB SFS 2001:527 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen EU:s förordning om animaliska biprodukter (EG) nr 1069/2009 Luftguiden, Handbok 2011:1, 2011, Naturvårdsverket NFS 2002:26 Naturvårdsverkets föreskrifter om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Naturvårdsverket, 2009, Riktvärden för förorenad mark, Rapport 59976, Avfall Sverige, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2013, Certifieringsregler för Biogödsel, SPCR 120 Avfall Sverige, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2013, Certifieringsregler för Kompost, SPCR 152 Naturvårdsverket, 2013, Rapport 6580, Hållbar återföring av fosfor Atkins, 2013, Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för ridanläggning inom MILOområdet Detaljplan för Ridanläggning i Miloområdet, Milstensvägen 138 (del av Sundbyberg 2:74 samt Sundbyberg 2:44), 2013-08-13,Sundbybegs stad Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen Muntliga kontakter: Mikael Jansson, Swebo 2014-02-26 Lars Holm, driftansvarig Menhammar Stuteri, 2014-03-19 Alf Andersson, driftansvarig Timrå Ridstadio, 2014-03-19 Joakim Lannström, Högbytorp Regns Sells, 2014-03-19 Elna Heimdal Nilsson, Postdoktor Förbränningsfysik, Lunds universitet, 2014-02-20 Jörgen Jones, SMHI, 2014-02-20 Hemsidor: www.naturvardsverket.se 2014-03-10 12

Fastbränsleförbränning Ridanläggningen Milot Sid 13(12) www.bioenergiportalen.se 2014-03-11 sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4645214 2014-03-10 www.sgbc.se 2014-03-06 www.energiaskor.se 2014-03-20 www.energimyndigheten.se http://se.scania.com/produkter-och-tjanster/bussar/miljo/epd-kalkylator/ 13

Spridningsberäkningar för en fastbränslepanna i Milot Sundbyberg Utsläppskälla (punktkälla): Ämne i haltberäkningarna: Utsläppsdata: Fastbränslepanna i Milot, Sundbyberg PM10 och NO2 Meteorologiskt dataset: Mesan 2009-2012 Beräkningsnätets omfattning: Beräkningspunktavstånd: Beräkningsområdets totala storlek: Beräkningshöjd: Summahalt 2) Årsmedel i ogynnsammaste beräkningspunkt: Summahalt 2) 98-percentil av dygnsmedelvärden i ogynnsammaste beräkningspunkt: Summahalt 2) 90-percentil av dygnsmedelvärden i ogynnsammaste beräkningspunkt: Summahalt 2) 98-percentil av timmedelvärden i ogynnsammaste beräkningspunkt: Resultatredovisning av haltbidraget i kartform: Spridningsmodell: Beräkningarna utförda av: Framgår av text under övrig information 40 40 punkter 25 m 1000 m 1000 m 2 m över mark NO2: 15.2 µg/m 3 PM10: 15.6 µg/m 3 NO2: 35.0 µg/m 3 PM10: 25.3 µg/m 3 NO2: 44.6 µg/m 3 Bifogas Dispersion 2.2, SMHI Jörgen Jones Dokumentationens datering: 2014-03-19 Uppdragsgivare och emissionsdataleverantör: Frida Pollak, Faveo 1) I SMHIs analyssystem Mesan analyseras meteorologiska data, från olika typer av observationssystem och modelldata, till ett rikstäckande nät av punkter med tätheten 11 km. Däremellan kan data interpoleras till valfri plats. 2) Bidraget av luftföroreningar från övriga Sverige och utlandet (regional bakgrund) är inkluderat. Källor i närmiljön (urbant haltbidrag) inkluderas med en geografisk upplösning på 1 km. Det innebär att beräkningsresultaten inte kan ses som verkliga totalhalter, utan vi benämner dem summahalter. Dessa måste hålla en marginal till normerna. Övrig information: Spridningsberäkningen gäller för en fastbränslepanna till ridanläggningen i Milot i Sundbyberg. Pannan kommer att eldas med hästgödsel och pellets och är av modell Swebo Bioterm. Skorstenen är 20 meter hög med en diameter på 0.3 meter och byggnadens högsta punkt är 12 meter hög. Rökgaserna är 190 grader C och flödet är 0.4 kubikmeter per sekund. Emissionen av NOx är 207mg/m3ndg och PM10 40 mg/nm3. Haltbidragen är små jämfört med omgivningen. SMHI, 601 76 NORRKÖPING Telefon 011-495 80 00 Telefax 011-495 80 01 www.smhi.se

Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2010/09926. Figur 1. Halter av NO2 (µg/m3), årsmedelvärde. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. SMHI

Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2010/09926. Figur 2. Halter av NO2 (µg/m3), 98-percentil av dygnsmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. SMHI

Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2010/09926. Figur 3. Halter av NO2 (µg/m3), 98-percentil av timmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. SMHI

Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2010/09926. Figur 4. Halter av PM10 (µg/m3), årsmedelvärde. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. SMHI

Copyright Lantmäteriet. Medgivande MS2010/09926. Figur 5. Halter av PM10 (µg/m3), 90-percentil av dygnsmedelvärden. Beräkningarna är gjorda för ett 1000 m 1000 m stort område och skalan framgår av figuren. Blå punkt markerar utsläppskälla. SMHI