Svalskulla vindkraftpark invigd s.18 19 Ny fastighetsskatt för vindkraftverk s.36 39

3/2014 VINDKRAFTFÖRENINGENS MEDLEMSTIDNING ISSN 0359-2936 ÅRGÅNG 33 Svalskulla vindkraftpark invigd s.18 19 Ny fastighetsskatt för vindkraftverk s.36 39

Kunskap ger energi. VEO är en erkänd expert inom energibranschen med omfattande kunskap om kundernas processer och behov. Flexibilitet vad gäller teknik, produkter och samarbetspartners garanterar att vi tillsammans kan välja de mest optimala och tekniskt avancerade lösningarna för era behov. Svaren på frågor om energiproduktion, -distribution och industriprocesser hittar du på adressen www.veo.fi

3/2014 LEDAREN: Vindögat specialnummer... 4 Dan Norrgård bonde och vindkraftsentusiast... 5 Vindkraftsminnen... 6 Självförsörjande på el... 7 Förnybart höjer marginellt elpriset i Tyskland... 7 Subventioner till förnybart en bråkdel av fossila bränslen... 7 Vind på vintern... 8 Vindkraften i Finland år 2013... 9 Österbottens vindkraftsandelslag...10 Utvecklande av uppförandekod för Finlands vindkraftsektor...11 Offshore vindkraftverk i Björneborg...12 Vindkraften sänker inte priset på fastigheter...13 Omfattande studie i vindturbinernas tillförlitlighet...14 Vindkraften globalt och i Europa år 2013...15 Vindkraft handlar om att hålla ut...16 EU:s klimatmål för 2030...17 Svalskulla vindpark invigd...18 Nya vindar...19 Infoskylt invid vindparker...20 Nytt rekord för förnybart i Tyskland...21 Vindkraft och fåglar...21 Infraljud från vindkraftverk...21 Rotorblad; inspektion, underhåll och reparation...22 Kostnader för olika energiproduktionsformer...25 Styrelsen 2015...26 Vindkraftens inverkan på elpriset...28 Markägarfrågor vid vindkraftsetablering...31 Vindkraft på Åland...31 Vindkraft i olika länder...34 Nocebo-effekten inom vindkraften...35 Internationell statistik på energi...35 Japan satsar på offshore vind...35 Ny fastighetsskatt för vindkraftverk...36 Vindkraftens position i EU och Finlands energipolitik...40 Finland har miljöskadliga stöd för uppemot 3 miljarder euro...41 Kina större än Europa i vindkraft...41 Vindkraften en möjlighet för landsbygden...42 Vinddebatt...43 Bli medlem i Vindkraftföreningen!...44 Vindkraftföreningen r.f. grundades år 1980 och drygt ett år senare började utgivningen av Vindögat. Föreningens ändamål är att sprida sakkännedom och kunskap om vindkraft på svenska i Finland och därigenom främja vindkraftens utbyggnad i Finland. Spridningen av information och kunskap sker främst genom medlemstidningen Vindögat. Tidningen Vindögat utkommer med fyra nummer per år. Vindögats upplagan är ca 1000 ex. Tidningen distribueras till medlemmar, beslutsfattare och olika organisationer. För att bli medlem meddela namn, adress, e-post och telefonnummer till vindkraftforeningen@gmail.com. Omslagsbilden: Projektdirektör Christina Hillforth på VinIn Svalskulla. Foto: Patrik Holm Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland. ISSN 0359-2936 / Tryck: Oy Arkmedia Ab, Vasa 2014 VINDKRAFTFÖRENINGEN RF C/O Patrik Holm, Mossavägen 89, 65280 Vasa vindkraftforeningen@gmail.com WWW.VINDKRAFTFORENINGEN.FI ORDFÖRANDE Patrik Holm Mossavägen 89 +358 50 305 3803 65280 Vasa patrik.holm@mervento.com VICEORDFÖRANDE Anders Stenberg, H:FRS Henrik av Lettlands gata 3 C 4 +358 40 722 2181 00710 Helsingfors a.stenberg@wpd.fi SEKRETERARE Niklas Frände Yrkeshögskolan Novia Wolffskavägen 33 +358 44 780 5745 65200 Vasa niklas.frande@novia.fi STYRELSEMEDLEMMAR Ralf Granholm Gustavsrovägen 6A +358 44 035 3435 65230 VASA ralf.granholm@hyotytuuli.fi Annette Larson Krokviksgränd 5 +358 400 931 228 22100 Mariehamn annette.larson@pp1.inet.fi Daniel Nyman Krokbyvägen 445 +358 40 563 7427 10520 Raseborg danno@suomi24.fi Christoffer Wiik Koulukatu 3-5 +358 50 326 6885 65100 VASA cw@saba.fi Johanna Nyman Åkersidsvägen 70 +358 50 561 6857 66580 Kuni johanna.nyman@agrolink.fi SUPPLEANT Tomas Långgård Knöstået 21a +358 50 555 3646 66140 Övermalax tomas.langgard@agrolink.fi vindögat REDAKTION Ansvarig utgivare: Redaktionschef: Ombrytning: Patrik Holm Niklas Frände Arkmedia LÖSNUMMER Lösnummerpris 6,90 kan rekvireras från redaktionen, och tidigare nummer kan läsas på nätet: www.vindkraftforeningen.fi UTGIVARE Vindkraftföreningen rf Bank: IBAN: Fi9110 2130 6069 69, BIC: NDEAFIHH Annonspriser: 1/1 sida 800, ½ sida 500, ¼ sida 300 Vindögat utkommer årligen med 4 nummer. Materialdatum: 5:e februari, 5:e maj, 5:e oktober och 5:e december. FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTER (fr.o.m. januari 2015) inkluderar medlemstidningen VINDÖGAT 4 nummer/år Studerande 10 Personmedlem 40 Personmedlem utomlands 45 Föreningar eller motsvarande 150 Småföretag, 1 10 anställda 150 Medelstora företag, 11 100 anställda 300 Stora företag, mer än 100 anställda 500

Ledaren Vindögat specialnummer Patrik Holm Vindögat var världens första svenskspråkiga vindkraftstidning då den första gången gavs ut. Vindkraftföreningen rf grundades 8.11.1980 i Ekenäs. Ett drygt år efter grundandet av föreningen började medlemsinfot Vindögat ges ut. Till en början innehöll Vindögat också artiklar på finska. Den finska föreningen Suomen Tuulivoimayhdistys grundades först 1988 och de började ge ut tidningen Tuulensilmä 1990. Senare ändrades tidningens namn till Tuulienergia och nyligen till Tuulivoima. Vindögat gick igenom en lay-out förändring från och med nummer 2-2013. Det numret trycktes i 400 exemplar. Detta exemplar av Vindögat är tryckt i 1000 exemplar och är en satsning för att få nya medlemmar, både person- och företagsmedlemmar. Vindkraftföreningens uppgift är att sprida korrekt och saklig information om vindkraften i Finland på svenska och därigenom befrämja vindkraftens utbyggnad i Finland. Denna informationsspridning sker främst genom denna tidning Vindögat. Vindögat ges ut med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska Litteratursällskapet i Finland. Den näststörsta inkomstkällan för föreningen är medlemsavgifterna. Målsättningen är att Vindögat skall ha en tredje inkomstkälla från annonsintäkter i framtiden. I fjol genomfördes en ansiktslyftning av tidningen. Detta år har upplagan gradvis ökats. Under hösten har postningslistan utökats med ett hundratal olika personer och organisationer som kan påverka energipolitiska linjedragningar i kommunerna och landet. Denna form av informationsspridning är föreningens huvuduppgift som inte inbringar inkomster utan ökar våra utgifter. Därför appellerar föreningen till branschens företag att de skall ansluta sig som medlemmar i Vindkraftföreningen och nå sin kundgrupp via annonsering i Vindögat. Denna tidning delas även ut på olika mässor och seminarier, bland annat under Energia 2014 mässan i Tammerfors i slutet av oktober. Eftersom denna tidning har fått och kommer att få hundratals nya läsare innehåller detta nummer även tidigare publicerade artiklar som kan intressera både nya och gamla läsare. Med önskan om trevliga lässtunder i höstmörkret. Patrik Holm, ordförande 4 vindögat 3-2014

Text och bild: Christoffer Wiik I byn Pensala i norra Vörå (fast invånarna här anser de att de fortfarande bor i Oravais) snurrar ett vindkraftverk sedan ett år tillbaka. När Vindögat besöker Pensala blåser det friskt från nord. Vindkraftverket snurrar med god fart och det gör kraftverksägaren och grisbonden Dan Norrgård på gott humör. Denna dag får han energi nog för att skapa värme och ljus till sina 3500 grisar. Jag har alltid varit intresserad av vindkraft och förnybar energi. Varför inte skapa energin själv, då det går, berättar Norrgård. Turbinen, eller vindmöllan, som många kallar den i folkmun köptes från Ilmajoki för över ett år sedan. Det är en begagnad turbin vars effekt är 135 kw. Vi har som mål att får ut 60.000 kwh per år, eventuellt upp till 70.000 kwh berättar Dan vidare. Första året kom vi upp till en produktion på 50.000 kwh, men det berodde på att turbinen, som är snart 20 år gammal, hade tekniska problem och stod över två månader. Dan Norrgård tror att allt fler lantbrukare och bönder kommer inom de närmaste åren att skaffa mindre vindkraftverk och skapa sin egen energi. Norrgård berättar att ute på marknaden finns ett stort antal begagnade mindre turbiner till salu just nu. Det går att köpa en mindre turbin för nästan ingenting. Framförallt om man förbinder sig att ta ner den själv och sköta om transporten fortsätter Norrgård. Vi går in i kraftverket i tornets bas. På väggen finns ett elskåp som beskriver hur mycket ström som produceras för tillfället, och som sagt- idag ser det bra ut. Vi äger denna turbin tillsammans med min bror som är elektriker och han kan skruva med elmaskiner, i annat fall vore det nog för dyrt att driva kraftverket. I övrigt sköter vi om all service och uppdatering. Turbinen i Pensala har blivit något av ett landmärke i byn. När man kommer in till byn söderifrån från Oravais by centrum syns turbinen klart från vägen. Den har liksom blivit ett riktmärke för många, och det här har lett till att allt flera blivit intresserade av vindbruk, skrattar Norrgård. Då Norrgård sökte om bygglov Dan Norrgård bonde och vindkraftsentusiast var det inget problem eftersom turbinen har endast ca 40 meter navhöjd och ligger på hans egen mark. Det var endast grannarna som måste höras innan Vörå kommun beviljade Dan och hans bror bygglovet. Jag drömmer faktiskt om att bygga en större turbin, eventuellt en upp till två MW:s turbin. Men till det behövs det kapital. Det har vi inte ännu fortsätter Norrgård. En tanke är att skapa ett andelslag och få flera intressenter med i projektet. Då kunde turbinen växa upp till 100 meter i navhöjd och då skulle flere bönder kunna dra nytta av den förnybara energi som skapas i Pensala. När Vindögats redaktör nämner sajten www.vindbyar.se som finns i Malå i Sverige blir Norrgård ännu mera entusiastisk. På www.vindbyar.se kan man läsa om hur tre utdöende byar i norra Sverige fick nytt liv. Tack vare vindkraften. Att Dan Norrgård är en vindkraftsentusiast och att han tror på detta går inte att ta miste på. När bolaget Saba Wind ville etablera sig i närheten av Dans hemtrakter var det Dan som gick från stuga till stuga för att övertyga invånarna om att vindkraften-vindbruket är landsbygdens nya sätt att överleva. Vinden är ju både ren och gratis, skrattar Dan till sist. vindögat 3-2014 5

Herbert Byholm Vindkraftsminnen Tiden går fort och nu har det gått drygt 22 år sedan Korsnäs vindkraftspark började producera el. Jag minns hur spännande det var 10 november 1991, när de fyra dansktillverkade vindkraftverken gick igång med hjälp av en frisk sydvästan. Uppskattningsvis 12 000 personer besökte vindparken under det första verksamhetsåret och massmedia uppmärksammade projektet kontinuerligt, både på riks- och lokalplanet. Den lilla kommunen Korsnäs några mil söder om Vasa profilerade sig som en framåtsträvande kommun genom att aktivt ta ställning för vindkraften. Som representant för det lokala elverket invaldes jag i styrelsen för det nystartade aktiebolaget Korsnäs vindkraftspark Ab och satt i styrelsen tills jag efterträdde Sven Nystén som VD 1998. Åtskilliga privatpersoner, företag, banker och organisationer tecknade aktier i bolaget och resten av investeringen finansierades med statsstöd och banklån. Visst var det tufft 1992, när bankräntorna steg till 16 % och över 60 % av omsättningen gick till räntor. Idag är det ekonomiska läget i landet stabilare och räntorna låga och därför är det mindre risk med investeringar av denna art. Men vi red ut ur stormen och klarade ribban. Visst var åsikterna om vindkraft delade redan då. De stora elproducenterna avfärdade vindkraften med en fnysning och få var de elverk som såg möjligheter i det nya. Vindkraften ansågs som en grön nyck och skulle aldrig få sin plats i finsk energipolitik. IVO hade i testsyfte köpt en dansk medvindsmölla, som de låtit resa upp i Ingå, och utgående från den kunde man påvisa, att vindel inte var något för det finska elnätet. När det inte blåser produceras inte vindkraft. Hur ofta har jag inte hört detta. Om man ser problemet från en annan synvinkel, kan man också säga: När ett 6 vindögat 3-2014

kärnkraftverk står, producerar det ingen el. What s the problem? Vindmöllorna dödar fåglar, är ett annat påstående, som jag fått höra otaliga gånger. Under mina 22 år som engagerad i vindparken i Korsnäs har jag sett endast en död fågel: en fiskmås vid möllorna. Det kan vara en mink eller en räv som berövat måsen livet, det behöver nödvändigtvis inte vara vindturbinerna. Den som kört bil till vindparken, har säkert sett flera döda kroppar av smådjur längs våra landsvägar, för biltrafiken är mycket farligare för fåglar och smådjur än vindturbiner. Ett välfungerande samarbete med det lokala elnätsbolaget och en elförsäljare är en grundförutsättning för att få ett dylikt projektet att gå runt. Eftersom jag jobbade för det lokala elverket löpte det samarbetet väl i vårt fall. Idag gör statsmakten upp nya regler för att underlätta vindkraftsutbyggnad och jag anser att detta är bra, för ingen ska vara beroende av en annans välvilja för att kunna bygga miljövänlig energiproduktion. År 2009 köptes Korsnäs vindkraftspark Ab upp av Vasa Elektriskas dotterbolag VS Vindkraft, som fortsatte verksamheten. Vasa Elektriska har lovat fortsätta verksamheten och enligt nuvarande planer ska de fyra gamla möllorna, av vilka två ännu snurrar, ersättas med en större mölla i megawattklassen. När vi 1991 beslöt att köpa vindkraftverk, uppmanades vi av vissa tillverkare att köpa 150 kw möllor, för de var av optimal storlek. Vi slog på stort och valde 200 kw. Sen dess har utvecklingen varit hisnande, både storleksmässigt och tekniskt. Idag rör det sig bara om möllor i megawattsklassen och trenden är växande. Rent logistiskt hade det varit omöjligt att transportera en mölla av dagens storlek till Korsnäs Bredskär år 1991, för viktbegränsningar på broar, krokiga vägar, elledningar mm begränsade landsvägstransporterna. Jag ser med tillförsikt mot framtiden. Nya vindar blåser också inom energipolitiken. Det mesta styrs från Bryssel och Finland har ställt upp ambitiösa mål för utbyggnad och användning av miljövänlig energiproduktion. Man kan säga att Korsnäs var vindkraftens vagga i Finland. Jag fick vara med i detta pionjärarbete och det har varit synnerligen intressant och lärorikt. Med facit i hand kan jag inte annat än tacka dem som satsat i vindkraft och gjort detta möjligt. Självförsörjande på el Den minsta av Kanarieöarna, El Hierro, producerar all sin el med förnybar energi. Energiproduktionen är en kombination av vatten- och vindkraft. Öns elnät är helt isolerat från andra elnät, på andra öar eller fastlandet. Nära huvudstaden Valverde togs i juni i bruk fem vindkraftverk på totalt 11,5 MW som klarar av att förse öns alla 10 000 invånare med el. På ön finns också elslukande avsaltningsanläggningar för förbruksvattnet. När det blåser kraftigt så producerar vindkraftverken mera än vad som kan konsumeras och då pumpas vatten upp till bassängen i en vulkanisk krater på 700 meters höjd. Vid svag vind släpps vattnet ut från bassängen genom vattenturbiner som producerar den erforderliga elen. Tack vare denna kombination med förnybar energi sparar ön årligen 40 000 tunnor olja och miljön skonas från 18 700 ton koldioxid (CO 2 ). Patrik Holm Källa: Business Insider http://www.businessinsider.com/a-spanish-island-is-about-to-be-theworlds-first-energy-self-sufficient-island-2014-4 Förnybart höjer marginellt elpriset i Tyskland Konsumentelpriset i Tyskland är ungefär det dubbla vi har i Finland. Enligt BDEW så betalar konsumenten i medeltal 29 cent per kwh i Tyskland. Över hälften av detta elpris är skatter och andra tilläggskostnader. I Tyskland har man ett system där inmatningstarifferna för förnybar energi, som sol och vind, är inbakade i konsumentelpriset. Denna andel är enligt BDEW lite över 20% och motsvarar 6 cent per kwh i elpriset. Denna andel väntas att öka i framtiden med en ökande andel förnybar elproduktion. Industrin i Tyskland betalar mindre för elen, mellan 14,5 och 15,5 cent per kwh. Trenden för industrins elpris har varit den motsatta. Med en ökande andel förnybar el har spot priset gått ned som även sänkt industrins elpris de senaste åren och även i framtiden. Källa: German Association of Energy and Water Industries (BDEW) Subventioner till förnybart en bråkdel av fossila bränslen Enligt International Energy Agency (IEA) var de globala subventionerna till fossila bränslen 544 miljarder US dollar under 2012. Motsvarande subventioner för förnybar energi var 101 miljarder US dollar i fjol. Med andra ord är subventionerna till fossila bränslen mera än fem gånger så stora som för förnybar energi. Däremot anser International Monetary Fund (IMF) att subventionerna till fossila bränslen är mera än 2 000 miljarder US dollar då man även beaktar skattelättnader och kostnader för koldioxidutsläpp. Trots dessa fakta upplever man att alla tror att det är endast förnybar energi som får subventioner från samhället. Källa: IEA och IMF vindögat 3-2014 7

Kristian Blomqvist Patrik Holm Vind på vintern Mycket ofta påstås det att när det som är som kallast på vintern så producerar vindkraftverken inget utan de står stilla. Det att det inte blåser på marken på vintern när det är som kallast, betyder inte att det inte skulle blåsa på navhöjd. Merventos vindkraftverk i Sundom, Vasa, har varit i drift i mera än två år. Från databasen med mätvärden togs två års data på temperatur och vindhastighet på navhöjd. Den vidstående grafen beskriver medelvindhastigheten som funktion av omgivningens temperatur. Från grafen ser man att vindens medelhastighet sjunker med stigande temperatur från 5 C och varmare. Vid temperaturer på över 20 C är det sannolikt att kraftverket inte producerar mera. Medelvindhastigheten är klart högre vid temperaturer under 0 C än vid temperaturer över 0 C noll. Den högsta medelvindhastigheten gäller för den lägst uppmätta temperaturen, -18 C. Det har inte varit kallare än -18 C vid navhöjd under de senaste två åren, däremot så har det uppmätts lägre temperaturer på marknivå. Det torde inte vara oklart att med denna statistik från ett installerat vindkraftverk påstå att denna myt, om att det inte blåser när det är som kallast, inte stämmer. Man kan även bekräfta dessa mätobservationer från ett mera vetenskapligt perspektiv med en analys av energiinnehållet i vinden för olika månader under året. För att kunna analysera när det blåser och hur mycket energi man teoretiskt kan få ut ur vinden med vindkraftverk så är det bästa sättet att göra en analys av data över en lång tidsperiod. Detta är något som görs i alla vindkraftsprojekt som planeras och normalt sett använder man sig av en ett-års mätning som sedan normalårskorrigeras mot någon känd mätserie över lång tid. Ett dylikt system för långtidskorrigering med långtidsdata är Modern Era-Retrospective Analysis For Research and Applications (MERRA) som NASA utvecklat och som innehåller information från 1979 fram till dags dato med ett rutnät som täcker hela vårt jordklot. Genom att välja den närmaste punkten ur MERRA i närheten av Vasa och se på hur värdena har varierat under de senaste 20 åren så kan man skapa sig en god bild av hur vindförhållandena varierar med årstiderna. För att dessutom komma fram till energin som vinden teoretiskt kan bidra med så behöver man givetvis även ta temperaturen i beaktande eftersom den också påverkar luftens täthet dvs. densiteten. Den teoretiska energin som kan utvinnas ur vinden beräknas sedan med formeln: Där P är energin uttryckt i W/m 2, p luftens densitet (kg/m 3 ) och v är vindens hastighet i kubik. Genom att beräkna månadsvisa medelvärden för vindförhållandena på 50 meters höjd och medeltemperaturen över de 20 senaste åren så går det att sammanställa värden som ger en mycket god allmän representation av både vind- och temperaturförhållandena för våra trakter. Man kan generellt konstatera att vindhastigheten är upp till 30% högre under vinterhalvåret än under sommarhalvåret 8 vindögat 3-2014

redan på 50 meters höjd. Om man betraktar vintermånaderna november februari och sommarmånaderna juni augusti får man att hastigheten är 43% högre under vintermånaderna än under sommarmånaderna. En medelvind på 5,4 m/s på 50 meters höjd är ca 6,9 m/s på navhöjd vid Merventos vinkraftverk i Sundom. Detta motsvarar exakt den medelvindhastighet som rått de senaste två åren som kraftverket varit i drift. Eftersom luftens densitet är direkt beroende av temperaturen (t.ex. vid -25 C väger luften 1,423 kg per m 3 jämfört med 1,225 kg vid +15 C) så kan man utgående från dessa medelvärden även beräkna den teoretiska medelenergin i W/m 2 från vinden för årets alla månader. Om man antar att vindgradienten (wind shear) är den samma under alla månader under året (varierar på grund av olika friktion från marken) så kan man approximerat räkna ut energi innehållet på navhöjd. Från grafen som anger energiinnehållet ser man att energiinnehållet är ungefär det dubbla på navhöjd jämfört med 50 meters höjd. Energiinnehållet i vinden är mera än tre gånger så högt under vintermånaderna som under sommarmånaderna. Det här betyder alltså att det i teorin är möjligt att producera mer än tre gånger så mycket energi under de kallaste vintermånaderna jämfört med sommarmånaderna. Det är alltså relativt enkelt att med fysikens lagar påvisa att vinterhalvåret är den klart viktigaste och dominerande perioden vad det gäller energiproduktion med vindkraft. Denna artikel påvisar att medelvindhastigheten är ungefär 43% högre under vintermånaderna än under sommarmånaderna. Energiinnehållet i vinden är mera än tre gånger så stort under vintermånaderna som under sommarmånaderna. Därtill är medelvindhastigheten högre vid låga temperaturer eller när det är som kallast. Vindkraften i Finland år 2013 År 2013 installerades det 160 MW vindkraft i Finland. Detta är 76 % mera än år 2012 (91 MW). Den totala kumulativa kapaciteten steg till 448 MW vilket var en ökning på 56 % jämfört med slutet av 2012 (288 MW). Den totala kapaciteten fördelas på 211 vindkraftverk med en medeleffekt på 2,1 MW. Under 2013 restes 48 vindkraftverk med en medeleffekt på 3,3 MW. Från grafen invid kan man se att kurvan för vindkrafts kapacitet i Finland har svängt och börjar peka uppåt mot målsättningen på 2500 MW år 2020. För att nå denna målsättning krävs det endast 35 MW mera installerad kapacitet/år än föregående år. Eller med andra ord år 2014 160 MW+35 MW=195 MW, år 2015 195 MW+35 MW=230 MW osv. Det skulle leda till att man installerar ca 400 MW år 2020 som kan jämföras med att Sverige redan nu installerar 700 800 MW vindkraft årligen. Under år 2013 producerade vindkraften 777 GWh elenergi som motsvarar 0,9 % av Finlands årliga energiförbrukning. Om man antar att den nya installerade effekten togs i bruk jämnt under året motsvarar detta en kapacitetsfaktor på 24 %. Ett Gamesa 4,5 MW vindkraftverk producerade under ett dygn i fjol 98,4 MWh elenergi vilket motsvarar en kapacitetsfaktor på 91 %. Detta är mera elenergi än det tidigare rekordet som Merventos test turbin hade under ett dygn, 86,4 MWh, som motsvarar en kapacitetsfaktor på 100 %. Patrik Holm vindögat 3-2014 9

Text: Niklas Frände & Ossi Koskinen Österbottens vindkraftsandelslag Historik Fröet till Österbottens vindkraftsandelslag började gro år 2008, då ett antal kommunala beslutsfattare och representanter från olika högskolor deltog i ett studiebesök till svenska Västerbottens län. Det som lämnade i minnet från resan var de kartläggningar av vindkraftspotential som kommunerna på eget initiativ startat upp samt de medlemsägda vindkraftandelslagens verksamhet. År 2009 startade ett antal högskolor från Vasa Medvind-projektet där en av målsättningarna var att stödja grundandet av 1 3 vindkraftsandelslag i Österbotten. Inom projektet undersöktes även olika bolagsformers lämplighet för medlemsägd vindkraft och man jämförde erfarenheter från Sverige, Danmark, Tyskland och USA. År 2012 började Medvind projektet närma sig sitt slut, och trots att projektets övriga målsättningar hade uppnåtts väl, fanns det ännu inga vindkraftsandelslag grundade i Österbotten. Ossi Koskinen deltog i februari 2012 i ett vindkraftsseminarium i Göteborg och fick där den lokala ekonomiska föreningen VästanVinds broschyr i handen. Då väcktes tanken om att de lokala högskolornas representanter själva kunde vara de grundande aktörerna i ett vindkraftsandelslag. I grundandet av Österbottens Vindkraftsandelslag deltog fyra representanter från högskolor, två representanter från en markägarförening samt två andra vindkraftsintresserade sakkunniga medlemmar. Grundandet av ett vindkraftsandelslag visade sig vara överraskande utmanande. För att registrera företaget i handelsregistret krävdes en betydande mängd arbete, för det var fråga om fastlandets första vindkraftsandelslag, och dess verksamhetsmodell var ny för patent- och registerstyrelsens experter. En av de mest betydande frågetecknen kring grundandet av företaget var ett eventuellt samarbete med ett elbolag för att leverera vindelen till andelslaget medlemmar. Detta alternativ utreddes grundligt ur alla synvinklar, men trots det beslöt andelslaget på hösten 2013 att det väljer verksamhetsmodellen av att själv fungera som elförsäljare, varav funktionsmodellen även blev något enklare och klarare för medlemmarna. Funktionsmodellen Det handlar om vindkraftsproducerad el. Genom att bli medlem i andelslaget och köpa andelar så får man tillgång till den vindkraftskapacitet som andelslaget planerar att investera i. Andelslaget fungerar också som ett elbolag för sina kunder. Det betyder att du som medlem byter elbolag till Österbottens vindkraftsandelslag och köper all din el från andelslaget. Nyttan av medlemskapet får man genom de ägda andelarna. Varje andel som man äger ger en rätt att årligen köpa 1500kWh rabatterad el per andel. Rabatten på elen i dagsläget är 3,3 cent per kwh. Denna dras automatiskt av från elräkningen enligt mängden andelar som man äger, resten av elen som man konsumerar under året köps från andelslaget till ett marknadsmässigt och konkurrenskraftigt pris. Värdet på inbesparningen blir 49,5 per ägd andel, vilket betyder att avkastningen på investerat kapital blir 4,95 % per år. Detta kan anses vara ett attraktivt alternativ för placeringar, man bör Sex av andelslagets åtta styrelsemedlemmar. Foto: Niklas Frände 10 vindögat 3-2014

Text: Paulina Kaivo-Oja Utvecklande av uppförandekod för Finlands vindkraftsektor Inom projektet Wasa Wind Hub, som är ett samarbete mellan Yrkeshögskolan Novia och Teknologicentrum Merinova, har man tagit fram förslag på innehåll för en uppförandekod riktad till Finlands vindkraftssektor. Uppförandekoden är tänkt att fungera som riktlinjer för vindkraftsprojektörer. Om alla projektörer följer dessa branschgemensamma rekommendationer får Finland ett enhetligt tillvägagångssätt vid byggande av vindkraftverk i hela landet. Genom att följa uppförandekoden visar vindkraftsprojektören även att man tar sitt ansvar. Även andra intresserade, t.ex. kommuner och markägare, kan dra nytta av informationen i uppförandekoden. I uppförandekoden beskrivs planläggningen samt vilka lagar och tillstånd som skall iakttas i samband med ett vindkraftsprojekt. Vad man bör tänka på vid kommunikation med markägare samt hur man främjar den lokala acceptansen, är andra saker som uppförandekoden behandlar. Uppförandekoden innehåller även information om vilka tekniska aspekter och miljöaspekter projektören bör ta i beaktande i de olika projektfaserna (från val av plats för vindkraftsprojektet till avvecklingen efter att vindkraftsparken tagits ur bruk) samt med vilka och på vilket sätt projektören bör kommunicera. Det är viktigt att projektören främjar den lokala acceptansen för vindkraft i allmänhet och för de egna projekten i synnerhet. En god kommunikation med lokalbefolkningen redan från projektets början underlättar kommande steg i projektet. Kommunikationen med allmänheten bör sedan fortsätta genom hela projektets livscykel. Om lokalbefolkningen inte ges tillfälle att lära sig mera om vindkraftsprojektet kommer den lokala acceptansen för projektet att bli dålig. Det är projektörens ansvar att informera allmänheten, inte allmänhetens ansvar att ta reda på saker om projektet. Uppförandekoden berättar för projektörerna vad som är viktigt att tänka på då det gäller främjande av lokal acceptans och ger exempel på olika former av samhällsengagemang. Ett framgångsrikt samhällsengagemang innehåller flera olika slags aktiviteter som syftar till att skapa och upprätthålla möjligheter för tvåvägskommunikation mellan projektören och samhället. Uppförandekoden som utvecklas inom Wasa Wind Hub kommer förhoppningsvis att tas i bruk av vindkraftsprojektörerna i Finland. Ett alternativ för hur uppförandekoden kunde implementeras är att Suomen Tuulivoimayhdistys ger något slags certifikat till de projektörer som följer uppförandekoden. Behovet av utbildning för projektörer för hur man använder uppförandekoden borde diskuteras, liksom även behovet av övervakning och uppföljning. >>> dock komma ihåg att avkastningen inte sker i form av utbetalning av dividend, utan i inbesparningar på elräkningen. Man behöver dessutom inte betala skatt på denna förmån. Eftersom andelslaget inte ger någon ersättning för den vindel som medlemmarna har rätt till men inte förbrukar under året, lönar det sig för medlemmarna att köpa andelar som högst motsvarar 85% av deras årskonsumtion av el. En möjlighet för alla Den andel som en medlem en gång har införskaffat, försvinner inte. Om man önskar utträda ur andelslaget så kan man sälja tillbaka andelen till andelslaget eller privat, eller så kan man överlåta den till någon annan som är eller blir medlem i andelslaget. På detta sätt så kan man låta sin förmån gå i arv till nästa generation. Andelslagets funktionsprincip är kontinuerlig, dvs. genom att sätta undan tillräckligt med kapital så finns en reservation att göra nyinvesteringar då andelslagets ägda vindkraftskapacitet har nått slutet på sin livscykel och inte längre kan leverera vindkraftsel till sina medlemmar. Genom att erbjuda sina medlemmar vindkraftsandelar ger andelslaget alla möjligheter att göra en miljögärning på ett enkelt och ekonomiskt sätt. Dagsläget och planer I och med att andelslaget själv fungerar som elbolag åt sina medlemmar kan nu andelslaget gå vidare till nästa fas, nämligen att gå ut med info om andelslaget till allmänheten och börja samla intresserade som vill bli medlemmar. Varje medlem förbinder sig att teckna åtminstone en andel i andelslaget. Målsättningen är att nu samla tillräckligt stort antal medlemmar, så att man kan göra en investering i ett 2 3 MW:s vindkraftverk som en del av en större park. Andelslaget fokuserar i dagsläget på arbete med marknadsföring. Målsättningen i skrivande stund är att vindkraftskapacitet skall finnas tillgängligt för medlemmarna under nästa år. Andelslaget har goda kontakter till flera vindkraftsprojektörer som har pågående vindkraftsprojekt i Österbotten. Tanken är att inte inlösa de tecknade andelarna från medlemmarna innan investeringsbeslutet är taget och att medlemmarna så snabbt som möjligt skall kunna börja ta del av vindel till självkostnadspris, efter att investeringen har gjorts. Visionen är att vindkraftsandelslaget skall kunna växa till en riktig folkrörelse, där gemene man på gräsrotsnivå kan på ett enkelt sätt kan ta del av och stöda förnyelsebar energi och en hållbar framtid. Intresserade kan läsa mera och anmäla sitt intresse på: www.vindkraftsandelslag.fi vindögat 3-2014 11

Offshore vindkraftverk i Björneborg Suomen Hyötytuuli Oy Ab:s havsbaserade vindkraftverk restes i Björneborg utanför Tahkoluotos djuphamn sommaren 2010. Text: Ralf Granholm Efter utforskningar konstaterades att fundamentet inte kunde byggas som ett monopile system utan det krävdes en ny konstruktion för de förhållanden som råder här. Lösningen blev en kasunmodell, vars koncept togs fram av Eranti Engineering och konstruktionen gjordes av Technip Offshore i Björneborg. Fundamentet skall tåla att drivisen trycker på samt också det öppna havets vågor och de påfrestningar det medför. Kraftverket är det första i världen som byggs enligt dessa krav. Havsvindkraft erbjuder goda förhållanden för en storskalig produktion av förnyelsebar energi. Förhållandena utanför Tahkoluoto i Björneborg erbjuder synnerligen bra förhållanden för produktion då infrastrukturen för el och byggande finns mycket nära. I miljökonsekvensbedömningen som gjordes för området kunde konstateras att området lämpar sig för vindkraftsproduktion också från miljösynpunkt. Via det prototypvindkraftverk som installerades samlas erfarenheter för att bygga en storskalig havsbaserad vindkraftspark i området. Det byggda vindkraftverket består av ett nytt kasunfundament och ett Siemens 2,3 MW SWT-2,3-101 offshore vindkraftverk, vars navhöjd är 80 m och rotordiametern är 101 m. Elproduktionen förs via en 20 kv sjökabel till kopplingsstationen som befinner sig invid vågbrytaren i Tahkoluotos hamn. Kraftverket befinner sig 1,2 km utanför land på 9 m djup. Anläggningen togs i drift i september 2010 och invigdes högtidligen i november samma år. För uppförandet av kraftverket svarade företag med stor erfarenhet av offshore och av vindkraft. Technip offshore var ansvariga för byggandet av fundamentet och för offshore installationen. Vindkraftverket, en 2,3 MW SWT-2,3-101 levererades av Siemens, ett vindkraftverk som används i många havsvindkraftparker i Östersjön och i Nordsjön. Installation av sjökabeln gjordes av Kaplaaki Oy och för elarbetena och projektledningen svarade Björneborgs Energi. Efter tre år i drift kan konstateras att produktionen har varit synnerligen bra och tillgängligheten har varit över 98 %. Produktionen bekräftar också våra högt ställda förväntningar och beräkningar på havsvindarna infriades. Produktionen har under de tre första åren varit i medeltal ca 10 000 MWh/ år vilket är nästan 40 % mer än vad motsvarande vindkraftverk producerar på land. En av våra stora farhågor före installation var hur man tar sig ut till vindkraftverket vinter- och menförestider. Verkligheten visade att tiden man inte kunde nå kraftverket var betydligt kortare än vad vi beräknat. Endast ca 1 vecka under året var det omöjligt att ta sig ut på grund av isförhållandet. Det som sedan visade vara ett större problem var att nå kraftverket på grund av våghöjden. Största tillåtna våghöjd för att ta sig från en båt uppför stegen till kraftverket var 1 m vilket ledde till att man många gånger fick vänta på att havet lugnade sig. Som tur är har felfrekvensen på kraftverket varit mycket låg så det har inte behövts så många besök. För att förbättra transporten ut till kraftverket gjordes en teknisk förbättring av anslutningen till kraftverket tillsammans med Meriaura för att möjliggöra person- och annan transport med Meriauras förbindelsefartyg Wind Servant. Den tilllåter transport ut till kraftverket då våghöjden är t.o.m. 2,5 m. Dessutom förbättrar den personsäkerheten betydligt. Nu planeras en utvidgning av den havsbaserade vindkraftsparken och Suomen Hyötytuuli deltar i en tävling om ett demonstrationsstöd som handels- och industriministeriet har utlyst. Vårt havsvindkraftverk ser väldigt ensamt ut och skulle gärna se flera havsvindkraftverk runt sig. 12 vindögat 3-2014

Patrik Holm Vindkraften sänker inte priset på fastigheter Alla vindkraftsprojekt går igenom en långdragen diskussion om eventuella nackdelar av projektet med befolkningen i närheten av vindkraftsområdet. Denna diskussion grundar sig oftast på okunskap men också på desinformation som många gånger sprids av motståndare till vindkraft. Med tanke på befolkningen är det en naturlig reaktion att man försvarar det man har och värnar om att man inte får det sämre än i dagsläget. Därav är det förståeligt att man frågasätter vindkraftsprojekt eftersom de har stor inverkan på omgivningen och är ändå i praktiken oåterkalliga (under vår tid på jorden). Det handlar om rädsla, osäkerhet och okunskap så därför är en saklig dialog mycket viktig och i princip oumbärlig för projektets framskridande och godkännande. Diskussionerna börjar oftast om kraftverkens visuella inverkan som enkelt kan åskådliggöras med fotomontage. Sen fortsätter diskussionen med skuggeffekter, blinkande ljus, ljudutbredning, infraljud, elektromagnetiska fält, fågeldöd, fladdermöss etc. Gällande alla dessa angelägenheter finns det både saklig och korrekt information samt uppsåtligt förvrängd eller felaktig information på internet. För en lekman är det mycket svårt att bedöma vilken information som är korrekt eller inkorrekt. Den som för dialogen med befolkningen bör vara mycket påläst samt inneha stor kunskap inom många olika områden som teknik, biologi, medicin, fysik, kemi etc. En bland de sista argumenten som lyfts fram mot vindkraftverken är inverkan på fastigheternas priser. Detta är en av de svåraste argumenten att hantera samt om vilket det finns minst vetenskapliga undersökningar. Energidepartementet i USA har gett Ernest Orlando Lawrence Berkeley National Laboratory till uppdrag att utföra en omfattande trovärdig analys av vindkraftens inverkan på fastigheternas prisutveckling. Rapporten går under namnet A Spatial Hedonic Analysis of the Effects of Wind Energy Facilities on Surrounding Property Values in the United States och kan hittas via länken: http://www1.eere.energy.gov/wind/ pdfs/2013_wind_property_values.pdf Översättningen av rubriken kunde vara En rymd hedonistisk analys av vindkraftsanläggningars inverkan på de omgivande fastigheternas värde i Förenta Staterna. En del av arbetet var att analysera tidigare gjorda undersökningar i samma ämne. Konklusionen var att alla tidigare undersökningar var gjorda med för liten datamängd och därför hade undersökningarnas utfall en för stor osäkerhet. Därför finns det en liten diskrepans i tidigare utförda undersökningar, dock mycket liten. Dessa tidigare undersökningar var gjorda för enskilda projekt eller endast ett fåtal projekt i Storbritannien, Kanada och USA. När man har för liten datamängd blir resultatens tillförlitlighet sämre (matematiskt confidence). En annan stor osäkerhetsfaktor är att man extrapolerar en liten mängd data i sådan rikting som inte förekommer i praktiken. Om man extrapolerar data för att se vad som är utfallet för människor som bor invid vindkraftverkets fundament är utfallet med all säkerhet fel eftersom extrapoleringen är linjär och orea listisk. I tidigare undersökningar har man funnit att någon form av anticipation stigma eller förhoppnings stigma funnits i fasen mellan utannonsering och byggnation som tillfälligt sänkt priset på fastigheter i nära anslutning till vindparker. I de tidigare undersökningarna fann man också att befolkningen nära vindturbinerna ställer sig mera positivt till dem än de som bor på större avstånd. Tidigare undersökningar har visat att vindparker inte inverkar alls eller mycket lite på priset av fastigheter. Denna typ av undersökningar bör omfatta tiden före det blivit utannonserat om vindkraftsplanerna, efter utannonseringen men före byggnationen samt efter att vindkraftsparken har blivit färdigt byggd. Det är viktigt att inkludera en tillräckligt lång tid efter vindparken har blivit byggd för att få tillförlitliga resultat. Därtill bör man undersöka områden mycket nära vindkraftverken, områden inom parkens påverkningsområde samt områden utanför påverkningsområdet. För att få tillförlitliga resultat bör datamängden vara tillräckligt stor. Detta är en utmaning för fastigheter mycket nära vindkraftsområdet då man generellt försöker undvika att ha bosättning mycket nära vindkraftverk. Därför måste man ta med många olika parker i undersökningen för att få ett tillförlitligt utfall i resultaten. I denna undersökning fanns data på 51 276 fastigheters försäljning inom en radie på 16 kilometer (10 miles). Av dessa var 1198 fastigheter inom en radie på 1600 meter (1 mile), många fler än i någon annan tidigare undersökning. Riktigt nära vindkraftverk, inom 800 meter (1/2 mile) var endast 331 fastigheter. För att uppnå så här stor datamängd undersöktes 67 vindparker i nio olika delstater. Denna undersökning är mycket välgjord och analysen av datamängden överträffar många andra undersökningar. Konklusionen var att det finns inga statistiska bevis för att fastighetspriser nära vindkraftverk skulle påverkas efter annonsering och före byggnation eller efter att vindparken blev byggd. Om det i verkligheten finns värdesänkningar för fastigheter så hamnar de under felmarginalerna i de matematiska modellerna. Inom en radie på 1,6 kilometer (1 mile) är felmarginalen ±4,9 %. Med andra ord om kan fastigheternas värde teoretiskt ha varit 4,9% högre utan vindkraftsparken. Effekten av vindkraftsparker är mycket marginell om ens befintlig för priset på fastigheter. Däremot är inverkan på fastighetspriser mycket högre på grund av byggande av ellinjer eller vägar. vindögat 3-2014 13

Patrik Holm Omfattande studie i vindturbinernas tillförlitlighet Wind Energy Update har gjort en mycket omfattande studie på olika vindturbinteknologiers tillförlitlighet. Data har använts från 25 år bakåt i tiden. Utvecklingen har gått från det så kallade Danska konceptet som var standard på 1980-talet och delvis ännu på 1990-talet. I dag är variabelt varvtal (variable speed) och variabel bladvinkelreglering (variable pitch) standard för alla vindturbintillverkare. I dag finns det skillnader i vilken typ av generator som används samt vilket varvtal generatorn har. Mer och mer går utvecklingen mot permanentmagnetgeneratorer kombinerade med fulleffektsomvandlare. Dess andel är endast ca 25%, vilken är låg jämfört med nivån i övriga industriapplikationer, men ökar hela tiden. Orsakerna till den ökande andelen är främst verkningsgraden, reglertekniska samt att kraven från elnätets sida hela tiden ökar och dessa kan enklast uppfyllas med denna teknologi. Gällande generatorers varvtal kan man dela upp dem i högt, lågt och medium. Högt varvtal fås med en tre-stegs växel- låda. Då är det nominella varvtalet normalt 1500 varv per minut. Lågt varvtal är direktdrift där generatorns varvtal är det samma som turbinrotorns och ingen växellåda används. De direktdrivna vindturbinernas andel är 25% och ökar långsamt hela tiden. Av nya vindturbiner under utveckling för offshore är direktdriftens andel mycket hög. Medium varvtal är ca 400 varv per minut som uppnås med en växellåda med endast två utväxlingssteg. Detta är en kompromiss gällande både kostnader och tillförlitlighet. Denna teknologi har inte slagit igenom på allvar men kan växa då vindturbineffekterna blir högre, speciellt inom offshore. Tillförlitligheten för olika vindturbinteknologier har jämförts med beaktande av felintensitet (failure rate) samt antal hindertid i dagar (downtime). Hindertid är antal dagar då vindturbinen inte fungerar på grund av oplanerat underhåll. Det planerade underhållet sker normalt en gång om året och omfattar en till två veckor beroende på vindturbinleverantör, teknologi, kraftsverkets ålder samt 14 vindögat 3-2014

Vindkraften globalt och i Europa år 2013 Vindögat presenterade i nummer 3/2013 Bloomberg New Energy Finance estimering att den installerade vindkraften för 2013 skulle bli 20 % mindre jämfört med 2012. Nyligen har Global Wind Energy Council (GWEC) presenterat statistiken för 2013 som bekräftade en kraftig tillbakagång i installerad effekt. Under år 2013 installerades 35 467 MW vindkraft jämfört med 45 169 MW under 2012. Detta gav en minskning på 21% eller 9 712 MW i den årliga installerade kapaciteten. Den kumulativa kapaciteten steg till 318 137 MW jämfört med 283 048 MW i slutet av 2012. Detta motsvarar en ökning på 12% av den totala installerade kumulativa kapaciteten. Den största enskilda orsaken till denna tilbakagång var att den installerade kapaciteten minskade kraftigt i USA. Under 2012 installerades 13 124 MW i USA och endast 1 084 MW under 2013. Detta motsvarar en tillbakagång på 92 % eller 12 040 MW. Under 2012 trodde man att deras skattestödsystem PTC skulle upphöra efter 2012 och det året installerades mycket vindkraft och lite planerades för 2013. PTC systemet fick sin fortsättning i januari 2013 så en kraftig procentuell tillväxt är att vänta för USA år 2014. Om man jämför USA:s minskning i den årliga installerade kapaciteten på 12 040 MW och den globala minskningen på 9 712 MW ser man att den övriga världen i medeltal växt medan USA ensam stått för hela tillbakagången 2013. Men även Europa gick lite bakåt med 8 % i installerad kapacitet 2013. Det stora vindkraftslandet i Europa är Tyskland som hade en ökad kapacitet på 3 528 MW 2013 jämfört med 2 439 MW 2012. Detta motsvarar en tillväxt på 45 %. De länder som hade den största tillbakagången i Europa var Spanien 84 %, Italien 65 % och Frankrike 24 %. Hela 46 % av den installerade kapaciteten i Europa under 2013 inträffade i endast två länder, Tyskland och Storbritannien. Sverige är med för första gången på den globala Top 10 listan med en nionde plats och 724 MW. Det största vindkraftslandet i världen är fortfarande Kina som hade en tillväxt på 22 % i den årliga kapaciteten, från 13 200 MW år 2012 till 16 100 MW år 2013. Detta motsvarar hela 45 % av den globala installerade kapaciteten 2013. Patrik Holm Källa: Global Wind Energy Council (GWEC) lösningarnas och komponenternas kvalitet. Enligt denna undersökning är hindertiden på grund av oplanerat underhåll endast 2 3 dagar per år och kraftverk. Detta kan betraktas som rätt litet med tanke på vad en bladreparation eller ett byte av en växellåda tar i anspråk, oftast flera veckor. Denna typ av större åtgärder utförs dock mera sällan och därför hålls det årliga medeltalet lågt. Ett medeltal på oplanerat underhåll på tre dagar motsvarar ungefär ett bortfall i inkomster på 1 %. Med tanke på att marginalerna är små i vindkraftsverksamheten kan denna 1 % vara avgörande speciellt då man beaktar att dessa oplanerade underhåll kan vara mycket kostsamma. Det är inte endast inkomstbortfallet som inverkar på ekonomin, utan främst kostnaderna relaterade till reparationerna under detta oplanerade underhåll. Denna undersökning påvisar att tillförlitligheten har ökat med åren tack vare avancerad teknologi. De gamla teknologierna som inte används mera hade den sämsta tillförlitligheten och den bästa tillförlitligheten finns hos direktdrivna vindturbiner med permanentmagnetgenerator. Källa: Wind Energy Update, Big Data how applied analytics can enhance your O&M programmes vindögat 3-2014 15

Fredrik Grannas Vindkraft handlar om att hålla ut Vindkraft handlar om att hålla ut, det fick deltagarna lära sig under en vindkraftsresa till Småland i Sverige som företogs den 9-10 oktober. I Österbotten är många vindkraftverk och -parker under planering, men vi är ännu i startblocken. För att vi skall vara väl förberedda när byggandet och drivandet av kraftverken kommer igång, gjorde österbottningar en studieresa till Småland i Sverige för att bekanta sig med hur byggande, ägande och drivande av vindkraftverk där fungerar. I Småland finns vindkraftparker där ägarbasen består av kommuner och privatpersoner tillsammans. Kunde det vara en modell för Österbotten? Vi besökte Vetlanda och Erikshester vindpark AB som skall bygga en mindre vindkraftpark. Ägarbasen i bolaget består av kommuner och privatpersoner tillsammans. Bolagets VD Claes Axelson berättade om hur projektet framskrider. Projektet har nu fått byggnadstillstånd och för tillfället pågår upphandling. Alla markägare och lokalbefolkningen nära där vindkraftparken kommer att byggas har erbjudits möjlighet att köpa andel i ett verk. Andelens värde motsvarar 1/16 av ett vindkraftverk. Axelson berättar att upphandlingen sköts bäst av professionella upphandlare som har den kompetens som behövs och som kan pressa priserna. Fastän upphandlingshjälp kostar så är det värt priset. En som arbe- tar som professionell upphandlare är Thilo Langfeldt på Strategy Engineers. Vid upphandling ska du känna till vinden och veta vilket vindkraftverk som lämpar sig bäst för området. En vikig del i upphandlingen är servicen av kraftverken. Eftersom vindkraft är en stor investering är det av vikt att kraftverken fungerar varje dag. Vindkraftsleverantören står oftast för servicen under de första åren då garantin är i kraft. Efter garantitiden kan det vara skäl att anlita ett vindkraftsservicebolag som garanterar snabba åtgärder då något har gått sönder säger Langerfeld. Vi fick veta att vindkraft, trots att den funnits länge i världen, ännu är en omogen marknad. Med det menas att det saknas standardavtal och transparens. Det råder just nu en stor obalans mellan utbud och efterfrågan, då det gäller bland annat tillverkning av vindturbiner. Idag råder ett stort överskott av turbiner, vilket fått priset att falla. Ola Forsell som är VD för jordbyggnads entreprenörsföretaget Kanonaden sköter om i princip allt när vindkraftparken byggs upp. De bygger vägar, drar el-linjer och uppför vindkraftverken. I Småland dras i stort sett alla el-linjer som markkablar vilket gör att landskapet inte förstörs av breda el-gator. Ola Forsell berättar att det tar ca 5 6 månader från att första spadtaget tas tills vindkraftverken är resta. Gruppen besöker Småländska Lemnhult i Vetlanda där Stena Renewable byggt 32 vindkraftverk. På bilden från vänster Per-Anders Pettersson, Johan Neovius, Tommy Svartsjö, John Wiklund, Tom Siegfrids, Jan Lundberg, Anders Lillandt, Sven Söderlund, Fredrik Grannas, Johanna Nyman, Otto Wernerskog Vindkraftverken på sammanlagt 100MW förväntas producera 270 miljoner kilowatt timmar årligen. Höjden till navet är 129 m högt och totalhöjden185m. Vindkraftsetableringar ger positiva sidoeffekter för markägare och byarna i närheten. Till alla vindkraftverk dras optisk fiberkabel, det innebär att boende i närheten ibland kan ansluta sig till fibernätverket för en mindre summa. Till dessa byar skulle det inte annars kanske ha kommit på tal om att bygga fiberkabel. De flesta vindkraftsföretag betalar ut olika bidrag till lokalbefolkningen. Det kan vara till idrottsföreningar och byaföreningar. Arrendesumman som markägarna inom vindkraftsområden får är i medeltal 4% av bruttointäkten. Vindkraft handlar om att hålla ut säger Jan Lundberg som är styrelseordförande för Smålands Miljöenergi och som själv har stor erfarenhet av vindkraft. Lundberg är delägare i ett vindkraftverk på sin bakgård i byn Topperyd i Nässjö. Man kan se på Lundberg att han är stolt över vad han åstadkommit. Tillsammans med grannar började de planera för att bygga fyra vindkraftverk år 2006. År 2010 blev det verklighet av planerna och verken restes. Lundberg och hans grannar är delägare i ett av de fyra verken. De resterande tre ägs av företaget Bixia som är ett elhandelsbolag som köper in mest småskalig och storskalig förnyelsebar energiproduktion. Eftersom Bixia kan marknaden så fick de sköta om själva ruljansen med elförsäljningen och servicen av verken. Lundberg framhåller att lokala mindre projekt är lättare att genomföra än stora då de kan utnyttja befintlig infrastruktur och smälta in bättre i miljön. 16 vindögat 3-2014

Patrik Holm EU:s klimatmål för 2030 Den så kallade 20-20-20 målsättningen var en överenskommelse redan från 2007 av EU:s ledare. Denna målsättning omfattar tre delmål för år 2020: 20 % reducering av växthusgaser i EU jämfört med nivån 1990 20 % av energiproduktionen inom EU skall ske med förnybara energikällor 20 % förbättring av energieffektiviteten inom EU Denna målsättning aktiverades som bindande år 2009. De europeiska ledarna förband sig att sträva efter att göra Europa till highly energy-efficient, low carbon economy (högt energieffektiv, låg kol ekonomi). Ett av de fyra delmålen för att uppnå denna målsättning var att introducera nationella bindande målsättningar för förnybar energi. Finland andel blev 38 %, Sverige högst med 49 % och Malta lägst med 10 %. EU-kommissionen lanserade Energy Road Map 2050 (Energivägkarta för 2050) den 15 december 2011. Denna har som målsättning att reducera nivån för växthusgaser med 80 95 % jämfört med nivån 1990. Detta är ett mycket ambitiöst mål. Eftersom det är en rätt lång tid mellan 2020 och 2050 har man arbetat med att ta fram delmål, nu i första skedet för 2030. Det är endast sex år till 2020 och investeringar inom energibranschen sträcker sig tiotals år i framtiden. Den 22 januari i år presenterade EUkommissionen sitt förslag till klimatmål för 2030. Förslaget inkluderar endast två delmål: 40 % reducering av växthusgaser i EU jämfört med nivån 1990 27 % av energiproduktionen inom EU skall ske med förnybara energikällor Gällande reduceringen av växthusgaser så är den i linje med tidigare beslut, en reducering med 20 procentenheter per årtionde ger 80 % reducering i växthusgaser för år 2050 jämfört med nivån för 1990. Om man däremot betraktar den andra målsättningen gällande andelen förny- bar energi av energiproduktionen så följer den inte samma trend som reduceringen av växthusgaser. Eftersom förnybar energi direkt reducerar mängden växthusgaser så inverkar den på bägge målsättningar. Därtill är det beaktansvärt att det inte finns bindande nationella mål för ökningen av förnybar energi. EU:s länder kan bara se på varandra och hoppas att grannen gör sitt jobb och själv åka snålskjuts. I denna nya målsättning för 2030 vill man inte öka kraftigt på andelen förnybar energi och därför så bör reduceringen av växthusgaser ske på annat sätt. De alternativen som presenterats till EU-kommissionen av lobbarna för de stora europeiska elbolagen är utbyggnad av kärnkraften samt lagring av CO 2. Det senare alternativet är att man skall producera energin som förut med fossila bränslen och även i större skala, samt samla CO 2 gaser i grottor under jordskorpan. Detta arv lämnar vi sedan till de kommande generationerna och hoppas på att CO 2 gasen inte sipprar ut och att de kommande generationerna hittar en lösning på att bli av med CO 2 gasen som inte inverkar på miljön. Det andra antagandet är att kärnkraften inte förorsakar CO 2 utsläpp. Det stämmer till den grad att det gäller själva energiproduktionen. Gällande CO 2 belastningen måste man beakta hela livscykeln dvs från vaggan till graven : tillverkning av råmaterial och transporter,byggande av kraftverket, brytande av bränslet, förädling av bränslet, transport av bränslet, energiproduktionen, distributionen av energin, slutförvaringen av bränslet och nedmonteringen av kraftverket. I en analys av detta omfång får man att CO 2 utsläppen för kärnkraften är överraskande stora. Med de finska erfarenheterna av Olkiluoto 3 vet vi att det är stora energimängder som behövts för att tillverka kraftverket under mera än tio år. Det beryktade Stanford University i USA har räknat ut CO 2 belastningen för olika energiproduktionsmetoder. Resultatet av deras undersökning finns i grafen här invid. De energiproduktionsmetoder med de lägsta CO 2 utsläppen är vind och CSP (Concentrated Solar Power, koncentrerad solkraft). Från grafen ser man klart att det enda säkra sättet att minska CO 2 utsläppen är att öka andelen av förnybar energi som sol, geothermisk, våg, vatten, biomassa, tidvatten och vind. Detta har inte EU-kommissionen ännu förstått, men hoppas att de förstår det förrän det är för sent. vindögat 3-2014 17

Patrik Holm Svalskulla vindpark invigd Den 1 oktober 2014 invigdes VindIn Svalskulla vindpark i Pjelax, Närpes. Vid invigningstillfället var tre av de fem vindkraftverken resta. Resningen av kraftverken var några veckor försenade på grund av de hårda vindförhållandena vilket trots allt är lovande med tanke på kommande elproduktion. Projektet startade på iniativ av markägarna som började söka efter en lämplig partner som kan bygga och finansiera parken. Markägarna föll för VindIn som är ett svenskt vindkraftsbolag som grundades 2009. Ägarna är bolag som använder mycket el: AGA, Akzo Nobel, Holmen, Stora Enso, Boliden, Cementa Preem och LKAB. Samarbetet mellan markägarna, VindIn och Närpes stad har fungerat perfekt. VindIn har avtal med ca 60 markägare som till 100% har avtal inom parkområdet. Arrendet till markägarna baserar sig på kraftverkens produktion. Bengt Norrback, ordförande för styrgruppen mellan markägarna, berättar att en del av parkens inkomster tillfaller Pjelax samfälligheter som får administrera och förvalta pengarna som de vill. Projektet erhöll bygglov 27 september 2013 och ett år senare invigdes parken. Parken beräknas vara i full drift redan denna höst. För oss är det helt fantastiskt att vi hunnit komma så här långt på den här korta tiden och resan fram till nu har defenitivt inte varit ett hastverk. Något som vi hållit högt fokus på under hela projektet har varit säkerhet, miljö och framförallt kvalitet. Alla tre delområden har lyckats mera än fullgott under hela perioden berättade projektdirektör Christina Hillforth. Vindkraftverken är Vestas V112 på 3 megawatt och med en rotordiameter på Christina Hillforth, projektdirektör på VindIn samt projektchef Gunnar Lager berättar om projektets snabba förverkligande. Närpes stads fullmäktigeordförande Mikaela Björklund och styrelseordförande för VindIn AB Mats Gustavsson klipper av det blå-vita bandet med assistans av bland annat Gunnar Lager, Olav Sjögård, Christina Hillforth. 112 meter. Navhöjden är 122 meter med ståltorn. Man uppskattar att den årliga medelvindhastigheten är nära 7 m/s vilken skulle leda till en produktion på 10 000 MWh per kraftverk. Projektets hela bud- get uppges till 25 miljoner euro vilket ger ca 1,7 M /MW. Till invigningen kom ca 150 personer med bussar från Närpes. Under invigningen sågs bara glada miner, markägarna var 18 vindögat 3-2014

stolta och förväntansfulla. VindIn var glada över att de fick slutföra det första större vindkraftprojektet i Österbotten. VindIn Svalskulla är den första vindparken av denna storlek i Sydösterbotten som tas i drift. För VindIn är den en stor ära att vara först sade Christina Hillforth. Närpes stads fullmäktigeordförande Mikaela Björklund och styrelseordförande Olav Sjögård var stolta över att de från stadens sida möjliggjort en så snabb och smidig planeringsprocess. Det här projektet är ett strålande bevis på hur väl det fungerar då alla parter har samma målsättning sade Mikaela Björklund. Nyttan för staden är skatteinkomster. Staden har beräknat att få skatteintäkter på cirka 15 000 euro per vindkraftverk och år. När man beaktar alla kraftverk som projekteras i Närpes blir det över en miljon per år och därför är vindkraften viktig för Närpes stad berättade Olav Sjögård. Vindögat ifrågasatte denna stora förväntning och det visade sig att Närpes stad felaktigt använt kraftverksskatten på 2,85% i sina beräkningar. Enligt fastighetsskattelagen tillämpas för vindkraftverk med en effekt på högst 10 megavoltampere (ungefär 10 megawatt) den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen som är 0,60 1,35% beroende på kommun. Detta betyder att skatteinkomsterna genom fastighetsskatt till Närpes stad är under hälften av Olav Sjögårds angivna summa på 15 000 euro. Trots att Olav Sjögård först sade att de räknat med kraftverksskatten 2,85% korrigerade han sitt uttalande att denna summa inkluderar även inkomstskatt på markägarnas arrende och att fastighetsskatten är bara en del av summan på 15 000 euro. FCG i Vasa har skött den praktiska planeringen och projektledningen av VindIn Svalskulla vindkraftspark. Elstationen är levererad av ABB i Vasa och elarbetena på plats har utförts av Petalax Elbyrå. Lemminkäinen har skött hela markentreprenaden inkluderande vägar, site områden och fundament. Lemminkäinen har sedan anlitat underleverantörer som Simons Transport och Kurikan Raudoituspalvelu. När Vindögat går i tryck har alla fem vindkraftverk rests och drifttagningen är i full gång. Patrik Holms ledare från Vindögat 1-2014 Nya vindar Jag har äran att få skriva ledaren i årets första nummer av Vindögat i egenskap av ny ordförande i Vindkraftföreningen r.f. Jag tackar för förtroendet och kommer att jobba aktivt för att förnya föreningen och dess verksamhet. Egentligen började denna förnyelseprocess redan i fjol när de aktiva inom styrelsen började förnya tidningen Vindögat. Responsen har varit överväldigande, men mycket arbete återstår fortfarande. Tidningens upplaga är fortfarande för liten för att attrahera annonsörer i någon större omfattning. Tidningens upplaga blir inte större förrän innehållet är intressant och attraktivt. Processen är en step-by-step process. Först gör vi tidningen intressant och attraktiv, sedan måste upplagan ökas märkbart och till slut börjar annonsintäkter generera inkomster. Under denna process är vi mycket beroende av det stöd Vindkraftföreningen får genom Svenska Litteratursällskapets donation ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II. Under fjolåret tog vindkraften globalt ett steg bakåt, främst på grund av liten utbyggnad i USA. Även vindkraften i Europa backade lite ifjol främst på grund av Spanien, Italien och Frankrike. Tyskland växte kraftigt ifjol och den procentuella tillväxten i Finland var också kraftig. I kapacitet (MW) är Finland fortfarande ett litet vindkrafts- land. Tillväxten ökar och trenden går mot målsättningen 2500 MW år 2020. Om den årliga kapaciteten växer varje år med 35 MW så uppnås målsättningen. Då är den årliga nivån 400 MW installerad kapacitet som skall jämföras med Sveriges årliga kapacitet på 700 800 MW redan nu. Detta är inte en stor ambition, men de finska myndigheterna gör sitt bästa för att denna målsättning inte skall uppnås, genom oklarheter i planeringsprocessen. EU-kommissionens nya målsättningar för 2030 är en stor besvikelse för vindkraftsindustrin. De nya målsättningarna för 2030 är att uppnå 40 % mindre växthusgaser jämfört med nivån 1990. Denna nivå är den dubbla jämfört med målsättningen 20 % för 2020. Därtill är målsättningen att uppnå 27 % från förnybar energi en oambitös målsättning jämfört med målsättningen 20 % för 2020 med landsspecifika målsättningar (Finland 38 %). De stora energibolagen har kraftigt lobbat för denna lösning som möjliggör kraftigare utbyggnad av kärnkraft samt olika metoder att minska CO 2 utsläpp i energiproduktion med fossila bränslen. Dessa nya målsättningar av EU-kommissionen är i kraftig konflikt med deras egna målsättningar i Energy Road Map 2050 (Energifärdplan för 2050) som samma instans publicerade för några år sedan. vindögat 3-2014 19

Infoskylt invid vindparker för bästa möjliga säkerhet på området Fritt översatt av Camilla Österberg-Mattila Suomen Tuulivoimayhdistys (STY) tekniska utskott har i tidningen Tuulienergia 04/13 satt upp ramarna för infoskyltar för vindparksområden. Utskottet rekommenderar att dessa skulle placeras invid varje vindpark. Förfrågan om en dylik skylt har kommit från vindkraftsprojektörer. STY har här gett ett förslag på skyltens innehåll och utformning men projektören kan själv lägga till information som anses vara befogat för ett speciellt område. Meningen med skyltarna är att informera de som rör sig på området om parkens uppbyggnad och hur man ska förflytta sig tryggt på området. I händelse av olycka ger skylten viktig information så att myndigheter och räddningspersonal snabbt kan ta sig till rätt plats. STY rekommenderar att skylten placeras i början av vindparkens vägnät så att den syns klart och tydligt för alla som kommer till området. Följande information rekommenderas att framgå av skylten: - vindkraftverkens placering på området i form av en karta - vägarnas numrering - vägnamnen - vinkraftverkens nummer och eventuella namn - vindkraftverkens gatunumrering - hastighetsbegränsningar för motorfordon - andra begränsningar såsom förbud mot Informationskylten bör vara i Svenskfinland både på svenska och finska. Textinnehållet fås från Vindkraftföreningen r.f. som pdf och som text, vindkraftforeningen@gmail.com. 20 vindögat 3-2014