Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv



Relevanta dokument
Vuxenpsykiatrin i Norrbotten

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Stockholms läns sjukvårdsområde

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

VSPH presentation 16 maj 14./1

Psykiatri på Gotland. Verksamhetschef Ulf Larsson

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Hälso- och sjukvårdsnämnden


Överenskommelser HSN-SON Syfte

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Personliga ombud. Statistik årsredovisningar Sammanställning Radovan Javurek

1. Välkommen Frank hälsar alla välkomna. Presentationsrunda genomförs.

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Årsrapport NOSAM

Minnesanteckningar - Samverkansrådet för psykisk hälsa, förstärkt med ordförandena i de psykiatriska råden

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

SIP Samordnad individuell plan

NYHETSBLADET för Projekten med Milton-pengar

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Bedömning av läget inom hälso- och sjukvården i landet Bedömning av läget i hälso- och sjukvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut


Hudkliniken/STI Dalarna

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa E-posta dina frågor till:

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: Dnr: JLL 684/01

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Programberedningens verksamhetsrapport 2008

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

GUIDE. Här kan du få hjälp och stöd i Region Gotland om du har drabbats av psykisk ohälsa SOCIALFÖRVALTNINGEN

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Uppsala. Augusti 2015

Övriga anmälningsärenden

Habilitering & Hjälpmedel

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Kommunikationsavdelningen

Psykiatrilagsutredningen

Rubrik på lämplig Demens yta i motivet

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Psykiatriberedningen seminarium 16 maj 2018

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Redovisning av verksamhet med personligt ombud 2009

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Folkhälsa. Maria Danielsson

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Ansökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre.

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Transkript:

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder 20-74 330896 2030 Sus Malmö ålder 75+ 44511 1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö primära upptagningsområde. 1 Vi har patienter från 18 år till livets slut. I Malmö/ Trelleborg finns idag 149 slutenvårdsplatser för psykiatriska patienter. Vårdplatsläget är hela tiden mycket ansträngt och svåra prioriteringar sker ofta. Vuxenpsykiatrin hade 4447 vårdtillfällen av 2402 unika patienter under 2015. Inom öppenvården Malmö/ Trelleborg utförde vi 2015 180484 besök av 12556 unika patienter. Öppenvården är fn förlagd till lokaler utanför sjukhusområdet. Den rådande urbaniseringstrenden medför att allt fler bor i städer och speciellt unga människor flyttar in till storstäderna. Om 5 år beräknas den åldersgrupp där vuxenpsykiatrins största patientgrupp finns ålder 20-74 år, ha ökat med cirka 16000 personer. Den svenska välfärden är bland de högsta i världen och befolkningens folkhälsa har avsevärt förbättrats i de flesta avseende men inte när det gäller vår psykiska hälsa. Den största ökningen av psykisk ohälsa noteras bland kvinnor i åldern 16-34 år. Befolkningen i upptagningsområdet ökar. Detta påverkar alla verksamheter vuxenpsykiatrin. Den största demografiska trenden är att människor blir äldre. Det innebär också att populationen äldre med psykisk ohälsa kommer att öka vilket kommer att ställa särskilda organisations- och kompetenskrav. Många äldre med psykisk ohälsa felbehandlas eller underbehandlas t.ex. vid depressioner vilket markant ökar risken för självmord.

Allmänpsykiatri på Fosievägen och Drottninggatan. Psykos på Drottninggatan samt Beroendecentrum på Triangeln. Regional vårdavdelning för Opiatberoende. Privata vg ej inräknade. En utspridd verksamhet medför ökat personalbehov, tid läggs på transporter mellan arbetsplatser, mötesplatser osv, försvårar samarbete mellan enheter för allmänpsykiatri, psykos och beroende. Försvårar kommunikation och verksamhetsutveckling. 2 Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan ej ske och har historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära i behov av nya vårdplatser i Malmö? 2 Malmö är psykosocialt väsentligen mer utsatt än Stockholm och Göteborg (högre andel invandrare, lägre utbildningsnivå mm). Malmö har väsentligen högre arbetslöshet, andel bidragstagare och större låginkomstgrupp. I gruppen unga vuxna totalt finns data på att de i allt större utsträckning vårdas i den psykiatriska slutenvården, ffa för depressionsoch ångestproblematik samt självmordsförsök. Om ingen verksamhetsutveckling sker kommer behovet av psykiatriska slutenvårdsplatser att öka procentuellt i förhållande till befolkningsökningen. En uppskattad ökning av vårdplatsbehovet från dagsläget, 149 vpl, till 158 vpl 2020. Bristande tillgänglighet i psykiatrisk öppenvård genererar fler inläggningar. Om ingen verksamhetsutveckling sker kommer behovet av psykiatriska slutenvårdsplatser att öka procentuellt i förhållande till befolkningsökningen. En uppskattad ökning av vårdplatsbehovet beräknas till 173 vpl (då har inte förändrad åldersstruktur med ökad åldrande befolkning, fler yngre psykiskt sjuka och psykiska

I Malmö är förekomsten av tungt missbruk bland de högre i landet. Patienter med behov av utredning och behandling av neuropsykiatriska problem ökar. Idag vårdas patienter med olika former av neuropsykiatriska funktionsstörningar felaktigt inneliggande pga brister i öppenvårdsinsatser i såväl psykiatri som kommun. 3 Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. 3 I dagsläget uppfylls inte behovet av tillgänglighet till psykiatrisk öppenvård. Öppen psykiatrisk specialistvård bedrivs idag i lokaler utanför sjukhusområdet. Erfarenheten säger att en samlad specialistpsykiatri (öppen och sluten) genererar mindre uteblivande och återbud. Malmöregionen är psykosocialt väsentligen mer utsatt än Stockholm och Göteborg. Problem med att få ut färdigvårdade patienter där den nuvarande Betalningsansvarslagen gör att kommunen utan ersättning kan ha patienten kvar i psykiatrisk slutenvård 30 svarta kalenderdagar (d.v.s. upp till 6 veckor). Patienter med neuropsykiatriska diagnoser kommer att öka. Med hänsyn till förväntad befolkningsökning förväntas även behovet av psykiatrisk öppenvård att öka. För att minska behovet av utbyggnad av slutenvårdsplatser behöver öppenvården kunna erbjuda alternativ. Beräknad ökning av antal besök i öppenvård till 192 000 besök. Att särskilt beakta är det ökade behovet av utredningar av neuropsykiatriska diagnoser. Prevalensen av ADHD i den vuxna befolkningen är 3-4 %, bland patienter som vårdas i vuxenpsykiatrin är andelen högre. problem pga svåra livserfarenheter hos nyanlända tagits med i beräkningen). Beräknat behov av antal öppenvårdsbesök till 209 000 besök. Utan någon verksamhetsutveckling kommer befintliga psykiatriska öppenvårdsmottagningar inte klara efterfrågan av psykiatrisk öppenvård. Om inte öppenvården klarar sitt uppdrag belastas slutenvården.

Väsentligen högre andel utlandsfödda, högre arbetslöshet, fler bidragstagare, större låginkomstgrupp. I Malmö är förekomsten av tungt missbruk bland de högre i landet. 4 Psykiatrin i framtiden? 4 Förutom ett stort mänskligt lidande för den som drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, och deras närstående, får det också långsiktigt mycket negativa effekter på hela vårt välfärdssamhälle. Psykiatriska diagnoser är idag den vanligaste bakomliggande orsaken till sjukskrivning och frånvaro från arbetsmarknaden. Ett ökat behov av neuropsykiatriska utredningar och behandlingar ställer nya krav på öppenvård. Ett ökad behov av utredning och behandling av patienter med posttraumatiskt stressyndrom från krigsdrabbade områden. Nya arbetssätt som prövas: Subspecialiserade team (ACT, NIP,självskade, MBT, Bipolär, NP) i öppenvård prövas, detta förväntas möta det ökade behovet av slutenvårdsplatser. Brukarstyrd inläggning: patienten initierar inläggning efter överenskommelse. Prövas för närvarande i projektform. Förväntas minska behovet av slutenvård för patienter med självskadebeteende. Nationella självskadeenheter för särskilt vårdkrävande patienter. Gästhus för patienter med diagnos psykos planeras där patienten själv kan initiera kort inläggning vid kris. Mobila team med hög tillgänglighet kan underlätta utslussning efter slutenvård och förebygga besök på akutmottagningen. Den demografiska utvecklingen innebär även att andelen personer som ska arbeta, försörja och ta hand om den ökande åldrande befolkningen / patienter blir färre. Den stora ökningen i åldersgruppen 75+ ställer krav på vårdrum anpassade för äldre med åldersrelaterade funktionshinder och psykiatriska problem. I åldergruppen 75+ finns också en större andel multisjuka som ökar behovet av samarbete med somatiken. Detta ställer även krav på kompetensen hos personalen att kunna hantera geriatriska problem. Färre som ska vårda fler ställer krav på nya effektiva arbetssätt och utnyttjande av tekniken på såväl nya som fler sätt. Telepsykiatri möjliggör läkarbesök utan fysiskt besök. Tidsbesparande för både patient och personal.

Patienter med dubbeldiagnos (psykisk sjukdom och beroendesjukdom) ökar. Psykiska symtom i geriatriska sjukdomar hanteras ofta i psykiatrin. 5 Hur ser kompetensförsörjnings - situationen ut idag och hur är er bedömning inför framtiden? 5 Det råder stor brist på specialistläkare och specialistsjuksköterskor i psykiatri. I september 2016 planeras stopp av hyrläkare till division psykiatri. Nya droger ställer nya krav på Beroendecentrum. Behov av forskning för vård av dessa. Möta patientens behov i ett tidigare skede av sjukdomen är mer effektivt. Mottagning och behandling för patienter med spelberoende. Brist på vårdpersonal beräknas inte minska eller vara löst om 5 år. Arbete med tex taskshifting, nya arbetssätt osv är nödvändigt. Intresse hos nyblivna läkare och intresse för ST inom psykiatri är dock god. Intresset hos sjuksköterskor inom psykiatri finns, men lönenivån hindrar. En PSUUA avdelning diskuteras som ett sätt att förbättra utbildningen och skapa ökat intresse för specialiteten. Egenvård bl.a. internetbaserad KBTbehandling förväntas möta det ökade behovet av psykiatrisk öppenvård. Öppenvård med förbättrad tillgänglighet både för telefon och för besök. Kvälls- och helgöppet är ett mer personalekonomiskt arbetssätt än vårdplatser öppna dygnet runt. Brist på vårdpersonal beräknas inte minska, om 15 år kan det äventyra patientsäkerheten i hög grad. Viktigt att patienter som behöver psykiatrisk specialistnivå får detta snabbt. Patienter som inte behöver specialistnivå ska få sina behov tillgodosedda på en lägre vårdnivå. Patientens behov ska vara i fokus. En bättre fördelning av vårdens resurser genom förbättrat samarbete mellan psykiatrisk slutenvård, öppenvård, PV och kommun behövs. Behov av interimistiska lösningar på lokaler för vuxenpsykiatrin Gemensam akutmottagning psykiatri och beroendevård ECT-verksamhet i god vårdmiljö ovan jord

Verksamhetsledning, stab och sekreterarfunktion i psykiatrihuset Patientsäkra lokaler och entréer enligt säkerhetsprogram Enkelrum till alla slutenvårdspatienter Fortsatt möjlighet att utveckla subspecialiserade team Möjlighet att bygga ut öppenvård/ dagvård