Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne



Relevanta dokument
Motion till riksdagen. 1988/89:1242 av Kjell-Arne Welin m.tl. (fp) De skånska kommunikationerna. Vägnätet. Kollektivtrafiken i Skåne

Motion till riksdagen /88:T213 av Bo Lundgren m. fl. (m) om Skånelänens kommunikationer. Mot. 1987/88 T

Regionala utvecklingsnämnden

YTTRANDE. Datum Dnr

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Motion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

ÄLVDALSBANAN

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Återreglering av viss flygtrafiktjänst

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

5. KOMMUNIKATIONER. kommunikationer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Näringslivsprogram


Motion :102. av Sven Mellqvist m. fl. med anledning al' propositionen :29 om flygplatsfrågan Stockholmsregionen, m. m.

7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T Avtalet

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan Stockholm

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Sammanfattning. Uppdraget

Motion till riksdagen 1988/89:Sk641

Målbild Tåg utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

111 Information om Byggstart Skåne

Utredningsplan för Gotlandstrafiken 2015

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

Säljinformation från TiM apr 2015

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

Skånska framgångsfaktorer i kollektivtrafiken och utmaningar för framtiden VTI Linköping Bengt Nilsson

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Studie av tillgänglighet vid Ronneby flygplats

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Svar på motion från Emil Broberg med flera (V) Anställningstrygghet i kollektivtrafiken (RS )

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet ; N2013/2942/TE

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

Utredningen om järnvägens organisation

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

EUROPASPÅRET Nya core network-förbindelser i Öresundsregionen för internationell och regional utveckling

Östergötlands ståndpunkter rörande utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Stärk inlandet - lärdomar från Norge

Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Öresundsbron ur Malmös synvinkel

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Satsa på spårtrafiken

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Öronmärkning av invandrarelevers pengar Motion av Fahri Ölcer (fp) (2003:31)

Sammanfattnin: Bilaga

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Regionsamverkan Sydsverige

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet , ärendenummer TRV 2012/38626.

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Boende enkät Söderby 2:14 hösten 2011

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Nattåg Sundsvall Stockholm med Jämtlandståget

Vad innebär den nya kollektivtrafiklagen i praktiken? Mårten Levin vd MÄLAB

RAPPORT Nattågstrafik efter 2018

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Folkomröstning om Brommas framtid (Bromma flygplats)

TNFL01 Flygtrafik och flygtransporter

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Omsorgskontoret, Riskvarnen, Kalmar. Beslutande Steve Sjögren (s) ordförande Birgitta Elfström (s) kommunstyrelsen

Blekinge i Sverigeförhandlingen

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

PROTOKOLL FÖRT VID ÅRSSTÄMMA FÖR LIBERALA FÖRETAGARE DEN 24 APRIL 2013

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Vårändringsbudget för 2011

Interpellation

Transkript:

Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda en gemensam helhetssyn i denna fråga. Vägnätet Vägnätet i Skåne är av stor regionalpolitisk betydelse. Vägtrafiken inom regionen särskilt till och från Malmö- Lund-området spelar en viktig roll för utvecklingen. Vägförbättringar som stimulerar kontakterna inom regionen har därför hög prioritet. Detta gäller vägarna E 66, E 6 och E 4 samt riksvägarna 10, 12, 17, 21,23, 108och 109. Skåne är också en genomfartsregion för trafiken mellan kontinenten och landets övriga delar. Även regionalpolitiskt viktiga vägprojekt i östra Skåne måste genomföras inom överskådlig framtid. Av de skäl som ovan framförts är behovet av bra vägar i Skåne väsentligt större än på många andra håll i landet. Detta måste beaktas av vägverket. Det är särskilt angeläget med vägförbättringar för att tillgodose EG:s bärighetsnormer. Kollektivtrafiken i Skåne Ett riksdagsbeslut 1978 slog fast att en huvudman i varje län skulle ha ansvar för kollektivtrafiken på landsvägarna. Skåningar i Sveriges riksdag påpekade redan då att det var ett för regionen dåligt beslut, eftersom Skåne delas i två län och länsgränsen fungerar som en administrativ spärr. Dagens erfarenheter visar än tydligare att förändringar är nödvändiga. Det går t. ex. inte att åka tåg mellan Malmö och B åstad. Hur förklarar man för en turist att Pågatågen går till Helsingborg (pågatågsbiljetter). l Helsingborg måste man byta tåg och köpa andra biljetter (SJ biljetter) för att ta sig till B åstad. Människor kan inte förstå eller acceptera när bussar och tåg kör ifrån varandra utan samordning i tidtabellerna. Länsgränserna syns ju inte! Folkpartiet i Skåne anser att denna förvirrande och irrationella situation är ett hinder för att öka kollektivtrafikens användning. Och dessutom kan ju vanligt folk tro att politiker aldrig åker tåg eller buss. 4

,_ Vi folkpartister vill inte acceptera dessa missförhållanden utan vi tror att lösningen är att bilda ett kommunalförbund för hela Skåne som bl. a. kan bli huvudman för kollektivtrafiken. Järnvägar För mindre än sex år sedan förordade statens järnvägar en total nedläggning av lokaltågtrafiken på de bandelar om de kånska Pågatågen i dag trafikerar. Elektrifiering på sträckan Malmö-Ystad bör genomföras snarast. Persontrafiken är sedan många år borta på Malmö-Trelleborg! Trots att järnvägen bevisligen har möjlighet att utvecklas positivt om man ger den chansen, är stora delar av det kvarvarande skånska järnvägsnätet föremål för utredningar som ensidigt syftar till att få bort trafiken. Detta är mycket förvånande och beklagligt eftersom flertalet av dessa banor går mellan förhållandevis stora tätorter och genom tätbefolkade bygder. Ovissheten och pessimismen vad beträffar den spårbundna kollektivtrafiken påverkar tyvärr utvecklingsmöjligheterna negativt i båda Skånelänen. Österlen är ett talande exempel. En tidigare blomstrande bygd har drabbats av "Norrlandssjukan" till följd av flera järnvägsnedläggningar på senare år. Sträckan Ystad-Tomelilla-Simrishamn har tillfälligt räddats genom insatser av berörda kommuner. Den framtida ovissheten betyder dock att företag tvekar att etablera sig i en bygd som kanske kan bli utan spårförbindelse med omvärlden. Lika självklart tvekar unga familjer att bygga och bo i ett område med otillfredsställande kollektivtrafik. Det är tragiskt att konstatera att vår förmåga att ta itu med dessa problem tycks avta trots ständigt ökande olje- och bensinpriser, ökat medvetande om miljöns betydelse för vår hälsa och natur och sist men inte minst de sysselsättningseffekter inom Sverige som en medveten satsning för med sig. Folkpartiet anser därför: - Malmö-Ystad snarast bör elektrifieras. - Pendeltrafik bör inrättas på denna sträcka samt på Malmö-Trelleborg-Arlöv- Lomma- Kävlinge. - Persontrafiken Malmö-Staffanstorp- Dal by bör återupptas. - Sträckan Ystad-Tomelilla-Simrishamn måste säkerställas. Riksdagen bör därför uttala att SJ vid förhandlingar med Pågatågens huvudman bör ställa sig positivt till ett utnyttjande av dessa bandelar för regional kollektivtrafik. Järnvägstunnel genom Hallandsåsen Det råder ganska stor enighet om att kapaciteten på västkustbanan måste ökas och standarden förbättras. Den främsta ambitionen måste vara att hela västkustbanan blir dubbelspårig. Ett problem är sträckningen över Hallandsåsen, vars stigning är av sådan omfattning att den vid vissa årstider är svårframkomlig. Skarpa kurvor och stark lutning gör att tågens hastighet måste sänkas avsevärt under hela året. Problemen har föranlett omläggningar i trafiken så att vis a förbindelser förläggs in i landet. Detta är naturligtvis negativt för resande utmed 5

västkustbanan, i all synnerhet under sommaren när banan betyder mycket för turismen. Förslag finns om att bygga en tunnel genom Hallandsåsen och en utredning är utförd av de tre berörda länsstyrelserna. Tillkomsten av en järnvägstunnel skulle innebära att restiderna förkortades betydligt, att 30 plankorsningar försvinner, och att dubbelspår kan anläggas. Av dessa skäl anser folkpartiet att det är viktigt att järnvägstunneln byggs så snart det är möjligt. Den bör därför prioriteras inom ramen för de samlade resurser som står till förfogande för trafikinvesteringar. Flygplatser Sturup är södra Sveriges internationella flygplats med en stor outnyttjad kapacitet. Det är angeläget att Sturup utnyttjas bättre än nu, både för näringslivet, turismen och som avlastning av Kastrup. SAS-monopolet måste brytas så att de flygföretag som visar större intresse för Sturup än SAS får möjlighet att genomföra sina planer. Detta skulle förmodligen resultera i reguljära linjer till Franfurt, London, Zurich och Amsterdam. Det är också viktigt att flygpendeln mellan Sturup och Köpenhamn bibehålls i minst nuvarande omfattning och stöds av rimliga marknadsföringsåtgärder och likvärdiga försäljningsinsatser i övrigt som för svävaren. För inrikesflyget är det nödvändigt att utveckla både Sturup, Ängelholm och Everöd (Kristianstad). Fri konkurrens mellan flygbolagen skulle även här ge Skåne fler och bättre förbindelser bl. a. med Göteborg och med Nordsverige via Göteborg. Ängelholm och Everöd bör ha tillgång till vissa utrikeslinjer. Ängelholms flygstation har sedan öppnandet 1960 utvecklats till en av Sveriges större utestationer. Efter ombyggnaden av start/landningsbanan 1986 kan Ängelholm ta emot större flygplan. stationsbyggnaden skall byggas om och utökas. Detta gör att flygplatsen står inför stora utvecklingsmöjligheter. Flygflottiljen F 10 sköter fälthållning, brand- och räddningstjänst samt vädertjänst. Dessa tjänster till det civila flyget anstränger den militära organisationen. Flygplatsen i Everöd ingår i det interregionala flygplatssystemet och linjenätet och fyller en mycket viktigt funktion för särskilt den nordöstra delen av Skåne. Av det anförda torde framgå att de skånska flygplatserna måste öppnas även för andra bolag än de som för närvarande mer eller mindre har monopol på trafiken. Båtförbindelser För Skåne betyder förbindelserna med Danmark mycket, men de är lika viktiga för resten av Sverige. Fast förbindelse över Öresund har diskuterats i flera decennier. Ovissheten om en sådan skall komma till stånd och var den i så fall skall lokaliseras har alltför länge bundit och försvårat kommunernas planering. 6

På längre sikt anser vi folkpartister att fasta förbindelser bör komma till stånd. Vi är beredda att acceptera de lösningar som byggnadstekniskt, kommunikationstekniskt och inte minst miljömässigt visar sig vara bäst under förutsättning att lösningen innefattar spårbunden trafik. De senaste decenniernas diskussioner kring Öresundsförbindelserna har lärt oss att Öresunds- och kontinentförbindelserna måste få en helhetslösning. Privat finansiering och avgifter kan mycket väl tänkas. Det är av yttersta vikt att de pågående förhandlingarna med Danmark leder till snabbt beslut. Det är nödvändigt att förbättra färjeförbindelserna för såväl passagerar- som gods- och järnvägstransporterna. Det är också angeläget att satsningar sker för direkta, billiga och tidsenliga båtförbindelser mellan Malmö och centrala Köpenhamn. Staten har ett ansvar för att förbindelserna över Sundet styrs på ett rimligt sätt. I dag verkar det vara angelägnare att ordna fördelar för svävartrafik Malmö- Kastrup (affärsresor till högt pris) än att lätta på Lex Öresund, så att de vanliga båtarna kan klara konkurrensen och erbjuda rimliga biljettpriser. En förutsättning för goda färjeförbindelser över Öresund mellan svenska och danska hamnar är att rederierna kan finansiera verksamheten enligt traditionella företagsekonomiska principer. Folkpartiet i Skåne ser det därför som ytterst angeläget att åtgärder omgående vidtas för att förbättra färjetrafiken över Sundet. Vi har flera gånger påpekat den negativa betydelse som den s. k. Lex Öresund har på färjetrafiken. En översyn av Lex Öresund är nödvändig. Den översynen bör omfatta - förändringar i Lex Öresund, - beslut om den långsiktiga planeringen av Öresundstrafiken fattas under 1988- en helhetslösning, - att eventuellt nödvändiga stödåtgärder i första hand inriktas på direkta förbindelser mellan Malmö och centrala Köpenhamn, - att konkurrens och valmöjligheter främjas i Öresundstrafiken. 1'223 Färjeleden till Bornholm Riksdagen bör uttala att färjelederna till Bornholm klassas som långa rutter. En sådan ändring innebär möjlighet till skattefri försäljning ombord. Därigenom stärks resandefrekvensen, som i sin tur kan innebära förbättrad vintertidtabell. Regional godsterminal Godshantering blir en allt viktigare fråga och regionala godsterminaler har en viktig uppgift. En sådan borde övervägas i Hässleholm. I motion om Regionalt utvecklingsorgan för Skånes framtid ger vi skånska folkpartister ett program för bättre samarbete och sammanhållning i syfte att stärka Skåne som helhet. 7

Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägarnas utnyttjande i Skåne, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om järnvägstunnel genom Hallandsåsen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional godsterminal i Hässleholm, [att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färjeleder till Bornholm,1) 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att via länsstyrelserna i de båda Skånelänen starta en utredning med syfte att bilda ett kommunalförbund som skall vara huvudman för länets kollektivtrafik, S. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om monopolen vid flygplatserna i Sturup, Ängelholm och Everöd. [att riksdagen hos regeringen begär en översyn av Lex Öresund.1) 6. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket får i uppdrag att beakta vad i motionen anförts om vägnätet i Skåne vid prioriteringen av väginvesteringar. Stockholm den 26 januari 1988 Kjell-Arne Welin (fp) Karin Ahrland (fp) Margareta Mörck (fp) Hans Petersson (fp) i Röstånga Margitta Edgren (fp) Bengt Harding Olson (fp) Siw Persson (fp) 1 1987/88:Sk572 8