Årsrapport - Sammanfattning Utveckling av antalet arbetstillfällen, antal förvärvsarbetande, företagande, studiedeltagande, utbildningsnivå, lediga jobb och arbetslöshet i Sandvikens kommun December 2015 Arbetslivsförvaltningen Leif Jansson
Förord Denna årsrapport beskriver utvecklingen inom Sandvikens arbetsmarknad och näringsliv, baserat på den senaste statistiken. När det gäller förvärvsarbetande och pendling samt studiedeltagande och utbildningsnivå kommer statistiken med ett års fördröjning, d v s de aktuella siffrorna gäller år 2014 (Källa:SCB). Övrig statistik som gäller företagande (Källa: Bolagsverket) och sysselsättning per län (Källa: SCB) samt arbetslöshet (Källa: Arbetsförmedlingen) är från i år 2015, 3:e kvartalet 2015 samt november månad respektive vecka 52 i år 2015. Beskrivningen av den närmaste framtiden bygger på Konjunkturinstitutets senaste lägesrapport och prognoser från december 2015. Årsrapporten utgör underlag till en läges- och utvecklingsbeskrivning som kan användas till att bättre förstå var Sandviken befinner sig och hur kommunen hamnat i nuvarande situation, och skulle därmed också kunna vara utgångspunkten för en diskussion om var Sandviken vill befinna sig i framtiden Sandviken, med sin starka tyngdpunkt inom industrin, är en av de kommuner i landet som är mest beroende av den internationella konjunkturutvecklingen. Den senast stora brytpunkten i utvecklingen av Sandvikens arbetsmarknad kom med finanskrisen 2008, och den därpå följande eurokrisen 2011. Därför relaterar många av jämförelserna i denna årsrapport till utvecklingen sedan 2008. När det gäller utvecklingen av antalet jobb och förvärvsarbetande är rapportens fokus även utvecklingen under 2014 jämfört med året innan. Föreliggande årsrapport är även ett svar på Skolinspektionens efterfrågan på en analys vad gäller behovet av vuxenutbildning i Sandvikens kommun. Sandviken i december 2015 Arbetslivsförvaltningen Leif Jansson Förv chef 2
1. Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken Utvecklingen sedan 2008 nästan 1 200 färre arbetstillfällen Sedan 2008 har Sandviken netto förlorat -1 198 arbetstillfällen (-6,5%). Det är bara två näringsgrenar som märkbart ökat antalet förvärvsarbetande mellan 2008 och 2014, och det är jord- och skogsbruksnäringen (+166 förvärvsarbetande och +6,0%) samt personliga tjänster m m (+134 förvärvsarbetande och + 26,1%). I detta ingår exempelvis hästuppfödning-/skötsel samt hår- och skönhetsvård samt hushållsnära tjänster. Den näringsgren som i antal tappat mest arbetstillfällen i Sandviken sedan 2008 är tillverkningsindustrin med -689 förvärvsarbetande (-9,0%). Procentuellt har finansoch försäkringsverksamheten i kommunen (-32 förvärvsarbetande och -32,6%) samt offentlig förvaltning (-234 förvärvsarbetande och -28,0%) förlorat flest arbetstillfällen i Sandviken. Andra näringsgrenar som i antal förlorat många arbetstillfällen i Sandviken sedan 2008 är handeln med -193 (-14,1%) förvärvsarbetande, företagstjänster med -141 jobb (-12,3%) samt hotell- och restaurangverksamhet med -104 (-20,1%) arbetstillfällen. Minskningen av antalet arbetstillfällen i kommunen med -6,5% sedan 2008 kan jämföras med genomsnittet för hela riket +5,5%, genomsnittet för Gävleborgs län - 0,2% och arbetsmarknadsregionens (Gästriklands) genomsnitt på -1,1%. Utvecklingen under 2014 en nettoökning med 55 nya jobb Under 2014 vände sysselsättningen, jämfört med året innan, totalt sett uppåt igen i Sandviken med netto +55 fler förvärvsarbetande. Fördelat på näringsgrenar såg utvecklingen under året ut som följer: A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 00 okänd verksamhet TOTALT 2014 jmf-13 % 434 +6,00 +1,40 6948 +33,00 +0,48 161 +1,00 +0,63 904-47,00-4,94 1171 +52,00 +4,65 422 +3,00 +0,72 413-4,00-0,96 102-48,00-32,00 66-2,00-2,94 219-5,00-2,23 1008-16,00-1,56 603-12,00-1,95 1523 +28,00 +1,87 2503 +66,00 +2,71 647 +20,00 +3,19 149-20,00-11,83 17273 +55,00 +0,32 3
I antal ökade antalet förvärvsarbetande mest inom omsorgen och sociala tjänster liksom handeln i Sandviken under 2014. Även tillverkningsindustrin och utbildning samt personliga tjänster tillhörde de näringsgrenar som ökade mest i antal under året. Procentuellt ökade handeln mest med +4,6%. Noteras ska då exempelvis att handeln i Gävle tappade netto -75 jobb (-1,5%) under samma period. Däremot minskade framförallt byggsektorn (-4,9%) liksom informations- och kommunikationsnäringen (-32,0%) i kommunen under året. Ökningen med antalet arbetstillfällen i Sandviken under 2014 med +0,3% kan jämföras mer genomsnittet för hela riket på +0,8%, genomsnittet för Gävleborgs län på -0,1% samt för arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) på +0,1%. 2. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (förvärvsarbetande nattbefolkning) Utvecklingen sedan 2008 381 färre förvärvsarbetande boende i kommunen Även om det försvunnit -1 198 arbetstillfällen från arbetsmarknaden i Sandviken sedan år 2008 har antalet förvärvsarbetande som bor i Sandviken enbart minskat med -381 (-2,2%) under denna period. En betydande förklaring till detta återfinns i den ökade utpendlingen till arbete i annan kommun (+589 förvärvsarbetande utpendlare till annan kommun i jämförelse med år 2008). Minskningen av förvärvsarbetande boende i Sandviken med -2,2% sedan 2008 kan jämföras med +5,4% i hela riket som genomsnitt, med +0,4% i Gävleborgs län samt +0,5% i arbetsmarknadsregionen (Gästrikland). Utvecklingen under 2014 en ökning med 129 förvärvsarbetande boende i kommunen som är en lika stor procentuell ökning som i hela riket Under 2014 ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 eller +0,8%. Ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +0,8% under 2014 kan jämföras med genomsnittet för hela riket på +0,8%, med genomsnittet för Gävleborgs län med +-0,0% samt arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) på +0,4%. Under 2014 ökade med andra ord antalet förvärvsarbetande boende i kommunen (nattbefolkning) lika mycket som riksgenomsnittet. Antalet förvärvsarbetande med bostad i Sandviken var år 2014 högre än under perioden 2009-2013 och även högre än år 2004. Förvärvsintensiteten för män i Sandviken är högre än för genomsnittet i länet och nästan lika hög som i landet som genomsnitt. Däremot är förvärvsintensiteten för kvinnor i Sandviken klart lägre än både läns- och riksgenomsnitt. 4
2.1 Pendling Utpendlingen till jobb i annan kommun har ökat med 15,4% sedan 2008 och med 3,3% under 2014 Av de 16 790 förvärvsarbetande som bor i Sandviken pendlar 4 402 eller 26,2% till arbete i annan kommun. Mer än 1 av 4 förvärvsarbetande Sandvikenbor pendlar till sitt arbete. Detta är en ökning med +1 049 arbetspendlande Sandvikenbor jämfört med år 2004, då 1 av 5 (20,0%) Sandvikenbor pendlade till jobbet. Sedan år 2004 har antalet arbetspendlare ökat med 31,3% i Sandviken. Jämfört med år 2008 har antalet utpendlare till jobb ökat med +15,4% i Sandviken, och med +3,3% det senaste året. Samtidigt har antalet inpendlare till jobb i Sandviken ökat med +1 084 eller +28,5% sedan år 2004. Däremot minskade antalet inpendlare mellan 2008, som var ett toppår för inpendlingen, och 2014 med -4,5%. Under det senaste året ökade inpendlingen med +1,3%. Totalt var det netto 483 fler inpendlare till än utpendlare från Sandviken år 2014. Vid en jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning framgår att det är inom tillverkningsindustri och utbildning där Sandviken har fler förvärvsarbetande dagbefolkning än nattbefolkning, med 1 915 respektive 101 fler arbetande dagbefolkning år 2014. Inom samtliga övriga näringsgrenar var det fler förvärvsarbetande nattbefolkning än dagbefolkning, och totalt netto 483 fler förvärvsarbetande dag- än nattbefolkning. Mellan Sandviken och Gävle uppgår pendlingsnettot till 265 fler inpendlare från Gävle. Sedan år 2004 har pendlingen från Sandviken till Gävle ökat med +33,5% och från Gävle till Sandviken med +34,0% 2.2 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på näringsgrenar och kön Vid en fördelning av de förvärvsarbetande boende i Sandviken på bransch och kön framgår exempelvis att: Kvinnorna har kraftigt stärkt sin ställning inom den expanderande och den annars så mansdominerade jord- och skogsbruksnäringen. Antalet förvärvsarbetande kvinnor boende i Sandviken har ökat med 124% sedan år 2008 och med 11% under år 2014. Samtidigt som även antalet förvärvsarbetande män ökat med 45% inom denna näringsgren så har kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 19,9% till 27,8% sedan år 2008. Jord- och skogsbruk är den näringsgren som ökat sin sysselsättning mest bland Sandvikenborna, såväl räknat i antal som procent (+167 förvärvsarbetande och +60,5%) sedan år 2008. Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin har kvinnorna bara hälften så stor sysselsättningsminskning som männen sedan år 2008, och kvinnorna hade till skillnad från männen ingen minskning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin under 2014. År 2014 stod kvinnorna för 21% av jobben inom tillverkningsindustrin bland de förvärvsarbetande bosatta i Sandviken. Även om kvinnorna utgör en mycket liten andel av de förvärvsarbetande inom byggverksamhet så stod de för mer än en dubbelt så stor ökning av sin 5
sysselsättning jämfört med männen inom näringsgrenen mellan 2008 och 2014. Inom handeln har männen boende i Sandviken tappat mer än dubbelt så många arbetstillfällen som Sandvikenkvinnorna i denna bransch sedan år 2008. Det är kvinnorna i Sandviken som fått bära hela sysselsättningsminskningen inom hotell- och restaurangnäringen, medan männen boende i Sandviken haft en klart positiv sysselsättningsutveckling inom denna näringsgren sedan år 2008. Även inom informations- och kommunikationssektorn är det männen i Sandviken som klart ökat sin sysselsättning medan kvinnorna tappat sedan år 2008, vilket innebär att branschen blivit än mer mansdominerad. Inom fastighetsverksamhet är utvecklingen den motsatta som inom informationsoch kommunikationssektorn, d v s här har kvinnorna kraftigt ökat sin sysselsättning medan männen tappat, vilket medfört att kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 30% till 40% sedan år 2008. Däremot har den tidigare könsmässiga sysselsättningsbalansen inom företagstjänster minskat då männen i Sandviken ökat sin sysselsättning betydligt mer än kvinnorna i Sandviken sedan 2008. Räknat i antal är företagstjänster den näringsgren som totalt sett ökat sin sysselsättning näst mest bland Sandvikenborna sedan år 2008. Företagstjänster är den näringsgren som i antal har den största utpendlingen till jobb från Sandviken till annan kommun. Inom utbildningssektorn, där det råder stor kvinnodominans, har det skett relativt små sysselsättningsförändringar såväl för kvinnor om män, även om kvinnorna tappat något sedan 2008 men börjat öka sin sysselsättning mer märkbart det senaste året. Kvinnodominansen är än större inom vård och omsorg samt sociala tjänster, även om männen i Sandviken klart ökat sin sysselsättning sedan år 2008 och då framförallt under det senaste året. Inom kulturella och personliga tjänster m m, som är en kvinnodominerad näringsgren, har kvinnorna och männen i Sandviken procentuellt ökat sin sysselsättning ungefär lika mycket sedan år 2008. Totalt sett är kulturella och personliga tjänster den näringsgren som procentuellt ökat sysselsättningen mest bland Sandvikenborna, näst efter jord- och skogsbrukssektorn. 2.3 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på ålder När det gäller utvecklingen av antalet förvärvsarbetande fördelat på ålder i Sandviken framgår några tydliga mönster. Dels har antalet förvärvsarbetande under perioden tydligt minskat i de på arbetsmarknaden som regel mest intressanta åldrarna 30-44 år. Dels har antalet förvärvsarbetande i åldrarna 65-74 år ökat kraftigt. Att antalet förvärvsarbetande i åldrarna 30-44 år minskar kan ha flera olika samverkande orsaker. De naturliga demografiska förändringarna kan förstärka denna utveckling, men enbart till en viss del. Perioder av stora varsel kan påverka att betydligt fler, som hunnit skaffat sig en längre tids yrkeserfarenhet, ser om sitt hus och kompletterar eller bygger på sin formella skolbakgrund, och på grund av detta 6
övergår till kategorin ej förvärvsarbetande. Om dessa ersätts av andra, antingen på vikariat eller som nyanställningar, så är det ofta yngre mindre erfarna som får chansen. Detta kan skönjas i det faktum att antalet förvärvsarbetande i åldrarna 20-29 år sammantaget ökat bland de förvärvsarbetande i Sandviken under perioden. En ökad osäkerhet på den lokala arbetsmarknaden kan också påverka utflyttningen till jobb på annat håll i landet, särskilt för de som uppnått en attraktiv kompetens via gedigen yrkeserfarenhet och särskilt i kombination med ändamålsenlig utbildning. Dessa personer återfinns ofta i åldersspannet 30-44 år. Även en ökad frekvens barnafödande i dessa åldrar påverkar övergångarna mellan förvärvsarbete och tillfällig frånvaro från arbetsmarknaden. Att antalet förvärvsarbetande i åldern 45-49 år ökat i Sandviken beror sannolikt i högre utsträckning på naturliga demografiska förändringar, men här kan också fler utbildade senare i yrkeslivet ha haft positiv påverkan. I åldersspannet 55-64 år har antalet förvärvsarbetande i Sandviken sammantaget minskat, dels på grund av demografiska förändringar men även som en följd av hur avgångar från företag blivit lösta under perioder av personalneddragningar inom industrin. Under 2014, till skillnad i jämförelse med år 2004 och år 2008, ökade däremot totalt sett antalet förvärvsarbetande 16-64 år boende i Sandviken med 117 personer eller 0,7% i jämförelse med året innan. Åldersgruppen 65-74 år, och procentuellt särskilt då förvärvsarbetande i åldergruppen 70-74 år, har emellertid stått för en ökning av antalet förvärvsarbetande sammantaget såväl i jämförelse med år 2004 och 2008 som under 2014. Med åldersgruppen förvärvsarbetande 65-75+ år inräknat ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 personer eller +0,8% under år 2014. Att antalet förvärvsarbetande i åldern 65-74 år ökat så kraftigt under perioden beror dels på att fler kan och vill jobba längre än till 65 år, men också på att bristen på ändamålsenlig kompetens stadigt ökar med ökade krav inom arbetslivet. Denna bild framträder än tydligare vid fördelning av antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknadssektor och ålder. 2.4 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på sektor och ålder Vid en fördelning av antalet förvärvsarbetande i Sandviken på arbetsmarknadssektor och ålder framgår bl a följande: Antalet förvärvsarbetande, boende i Sandviken, som arbetar inom statlig förvaltning har ökat något i jämförelse med år 2004 och år 2008. En betydande del av ökningen består av förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år. Inom statliga affärsverk arbetade enbart 3 Sandvikenbor år 2014. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom statligt ägda företag och organisationer har ökat, särskilt i jämförelse med 2008, under perioden. Under 2014 minskade antalet något jämfört med året innan, mycket beroende på pensionsavgångar. I denna sektor återfinns bl a Samhall. De förvärvsarbetande Sandvikenborna inom primärkommunal sektor har minskat under perioden i åldrarna 16-64 år, men ökat kraftigt i åldrarna över 65 år. Det är under de senaste tre åren som antalet förvärvsarbetande i 7
åldrarna över 65 år som ökningen är mest framträdande. Totalt och sammantaget för alla åldrar har dock antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat i jämförelse med såväl 2004 som 2008. Men under 2014, i jämförelse med året innan, har antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom primärkommunal sektor börjat öka igen. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken inom kommunägda företag och organisationer har, till skillnad från primärkommunal förvaltning, ökat under perioden. Antalet landstingsanställda förvärvsarbetande boende i Sandviken har minskat under hela perioden för personer i åldrarna 16-64 år. Däremot har antalet landstingsanställda Sandvikenbor ökat i åldrarna över 65 år under perioden som helhet. Sammantaget för samtliga åldrar har antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat, utom för år 2014 med en sammanlagd liten ökning. Inom privata Aktiebolag minskade antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor i åldern 16-64 år med 499 personer mellan 2008 och 2014. Däremot ökade dito med 62 personer i åldrarna över 65 år. Under 2014 ökade emellertid antalet förvärvsarbetande med 58 personer eller 0,6% inom privata AB i jämförelse med året innan. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom övriga privata företag har ökat under perioden tack vare ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, då antalet förvärvsarbetande minskat i åldrarna 16-64 år. År 2004 fanns 957 förvärvsarbetande Sandvikenbor inom denna sektor, och då var andelen förvärvsarbetande över 65 år 4% av det totala antalet. År 2008 ökade antalet förvärvsarbetande till 1 103, och andelen över 65 år låg på 7%. År 2014 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande inom denna sektor till 1 238, och andelen över 65 år till hela 29%. Nästan var tredje förvärvsarbetande inom denna sektor i Sandviken är över 65 år. Inom denna sektor kan kompetensbristen med andra ord skönjas relativt tydligt med en mycket stor ökning av antalet förvärvsarbetande över 65 år fr o m år 2011, då konjunkturen gick upp tillfälligt under år 2010 innan eurokrisen slog till med full kraft. Det är bland annat denna kategori små företag och företagare som regel har minst marginaler att lära upp nyanställda från grunden, och därför är mest beroende av en fungerande kompetensmatchning och anpassade yrkesutbildningar på rätt kunskapsnivå. Inom övriga organisationer har antalet förvärvsarbetande sandvikenbor inte varierat så mycket sammanlagt under perioden och sett till hela åldersspannet 16-65+ år. 3. Företagandet Det högsta antalet registrerade företag någonsin i Sandviken noterades i maj 2015 Utvecklingen av företagandet i Sandviken, mätt i antalet registrerade företag (de fyra vanligaste företagsformerna), har varierat något med konjunktur- och strukturförändringar. En rejäl ökning av antal företag skedde 1994 i samband med tillkomsten av nya företagsformer. Andra förändringar exempelvis av beloppsgränser 8
för aktiekapital för start av aktiebolag, har också påverkat företagandet i kommunen. Perioder av varsel och uppsägningar samt större volymer utrikes inflyttning har ofta också påverkat antalet företag i positiv riktning. Noteringen från maj 2015 med 3 203 registrerade företag är det historiskt högsta antalet företag någonsin i kommunen. Sedan 2007 har antalet registrerade företag (de fyra vanligast företagsformerna) successivt ökat, med en viss utplaning under de senaste 4 åren. Under 2015 har nettoantalet företag varit i stort sett oförändrat under året som helhet. Stadig ökning av antalet aktiebolag, med +38% sedan 2008, men fortfarande relativt låg andel aktiebolag i Sandviken Antalet registrerade aktiebolag, som är den kanske mest stabila företagsformen, i Sandviken har emellertid ökat stadigt under den senaste 10-årsperioden. Mellan år 2004 och år 2015 ökade antalet aktiebolag med +55% i Sandviken, och under perioden 2008-2015 med +38%. Sedan november 2014 är ökningen hittills under 2015 +18 nya aktiebolag eller +1,8% fler aktiebolag jämfört med samma tid förra året. Jämfört med exempelvis Gävle och Falun samt Uppsala kommuner är andelen aktiebolag, relaterat till den förvärvsarbetande dagbefolkningen, emellertid lägre i Sandviken. Denna andel uppgår till 5,9% i Sandviken att jämföra med 8,8% i Gävle och 9,6% i Falun samt 9,8% i Uppsala. Svag utveckling av enskilda näringsidkare men ändå relativt hög andel i Sandviken När det gäller antalet enskilda näringsidkare, som ofta är relaterat till efterfrågad individuell kompetens, så har utvecklingen varit svagare i Sandviken då den hittillsvarande toppnoteringen är från februari 2007. I Sandviken fanns 1 939 enskilda näringsidkare i november 2015, att exempelvis jämföra med 3 415 i Falun samt 5 466 i Gävle kommun och 14 038 i Uppsala kommun. Relaterat till förvärvsarbetande nattbefolkning är detta 11,5% i Sandviken, 12,0% i Gävle, 12,3% i Falun och 13,8% i Uppsala. Detta är ändock en relativt sett stor andel enskilda näringsidkare i Sandviken, framförallt jämfört med en del andra industrikommuner. 4. Studiedeltagandet Sandviken har en sedan år 2001 haft en svagare utveckling än främst riket som helhet vad gäller studiedeltagandet inom gymnasieskolan. Utvecklingen inom denna skolform har även varit svagare än inom arbetsmarknadsregionen som helhet Denna utveckling är emellertid mest relaterat till den demografiska utvecklingen. Den kommunala vuxenutbildningen Komvux i Sandviken har halverats (-50%) i jämförelse med år 2001, då det s k nationella Kunskapslyftet verkade i hela landet. Det är en större minskning inom Komvux i Sandviken än framförallt riket som helhet, men även större än inom arbetsmarknadsregionen. I jämförelse med 2008, då arbetsmarknaden i början av året relativt sett var mycket bra i en toppad högkonjunktur men med efterföljande finanskris, har studiedeltagandet inom Komvux i Sandviken ökat med +40%. Det är dock en svagare ökning än i arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet, som uppvisar ökningar över +50%. Under år 2014 var ökningen av studiedeltagandet inom Komvux, i jämförelse med året innan, emellertid högre (+12%) än i länet och riket som helhet men lägre än inom arbetsmarknadsregionen. Sandviken hade toppnoteringar av antalet högskolestuderande åren efter 9
Kunskapslyftet (år 2002 och 2003) och en uppgång året efter krisåret 2008. Men år 2014 var det -15% färre högskolestuderande från Sandviken jämfört med år 2001. Däremot har antalet högskolestuderande från Sandviken ökat med +7,5% jämfört med år 2008, vilket är mer än såväl inom arbetsmarknadsregionen och länet som inom landet som helhet under samma period. Sandviken ökade antalet högskolestuderande även under 2014 jämfört med året innan, mer än i arbetsmarknadsregionen och länet samt riket. Antalet övriga studerande (exempelvis på folkhögskola, inom yrkeshögskoleutbildningar och SFI) har ökat mycket kraftigt i Sandviken, från och med året efter Kunskapslyftet och fram till år 2014. Ökningen är sammantaget större än inom arbetsmarknadsregionen, länet och riket som helhet. Antalet ej studerande från Sandviken har minskat under perioden från år 2000, men detta är i huvudsak på grund av den demografiska utvecklingen. Fördelat på män och kvinnor framgår att det är fler pojkar än flickor som studerar på gymnasieskolan i Sandviken (53% respektive 47% av det totala antalet). Men i övrigt är det kvinnorna som dominerar studiedeltagandet bland de boende i Sandviken. Inom Komvux är andelen kvinnor och män 65% respektive 35%. Bland högskolestuderande är det mer än dubbelt så många kvinnor som män, 70% respektive 30% av det totala antalet 660 högskolestuderande boende i Sandviken. Inom gruppen övriga studerande är andelen kvinnor och män 54% respektive 46%. Sett över perioden 2001-2014 är det emellertid männen i Sandviken som procentuellt ökat sitt studiedeltagande mer än kvinnorna, men detta då från en lägre nivå på studiedeltagandet. Studiedeltagandet i olika utbildningsformer visar att Komvux i Sandviken minskat sin andel kraftigt sedan år 2001, och även dess relativa omfattning jämfört med utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och länet. År 2014 hade gymnasieskolan den största relativa volymen inom befolkningens studiedeltagande i Sandviken, vilket även gällde för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. I riket som helhet var det däremot studiedeltagandet inom högskoleutbildning som hade störst relativ omfattning inom befolkningen år 2014. Sandviken med 18,6% studiedeltagande inom högskola och universitet hade den lägsta andelen år 2014, jämfört med arbetsmarknadsregionen på 26,8% och Gävleborgs län med 22,9% samt riket som helhet på 33,2%. Inom övriga utbildningar var förhållandet omvänt med Sandviken i topp på 32,1% och hela riket på 22,9%. 5. Utbildningsnivån Sedan 2008 har utvecklingen av utbildningsnivån i Sandviken inneburit att antalet i befolkningen 16-64 år med lägre utbildning är treårigt gymnasium minskat medan andelen med gymnasieskola eller högre ökat. Procentuellt är det antalet med eftergymnasial utbildning tre år eller längre samt forskarutbildning som ökat mest, men i det senare fallet handlar det om ökningar från mycket små antal. Mellan 2013 och 2014 ökade emellertid antalet Sandvikenbor i åldern 16-64 år med högst 9-årig grundskola, till skillnad från utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och riket som helhet. Gävleborgs län som helhet har dock upplevt samma utveckling som Sandviken i detta avseende, vilket kan hänföras till utrikes inflyttning som består av såväl personer med lägre som högre utbildning än genomsnittet inom befintlig befolkning. 10
Sett till utbildningsnivåerna som andel av totala antalet i befolkningen 16-64 år framgår att Sandviken, relativt sett arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet, har den högsta andelen med 20,3% av invånarna med högst 9-årig grundskola samt lägsta andelen med 13,5% som har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. 6. Lediga jobb och arbetslöshet Arbetslösheten ökade med 10,5% under 2015 samtidigt som de nyanmälda lediga jobben ökade med 20,5% under året Arbetsmarknaden i Sandviken upplever just nu ett påtagligt dualistisk utveckling, med en påtaglig ökning av arbetslösheten samtidigt med en ännu starkare ökning av de nyanmälda lediga jobben. Efter att arbetslöshetsutvecklingen stabiliserades på en hög nivå under 2014 har den börjat öka igen i Sandviken under 2015, ungefär lika brant uppåt som när euro-krisen slog till 2011. I jämförelse med vecka 52 förra året har arbetslösheten under 2015 ökat med 10,5% i Sandviken. Samtidigt ökar nu antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen ännu starkare, hittills i år med hela 28,5%. Ökningen gäller såväl tillsvidareanställningar som både kortare och längre visstidsanställningar. Procentuellt är ökningen allra störst bland anställningar 11 dagar till 3 månader. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader ökade med +5,9% under året, och ungdomar utan arbete längre än 2 år ökade med 15,2% under 2015 Trenden i riket som helhet är just nu att ungdomsarbetslösheten minskar mer påtagligt. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken har även den minskat något under året, både i antal och i relation till arbetskraften. En minskning i antal är att räkna med på grund av ett minskat antal ungdomar i befolkningen. Den något minskade arbetslösheten i Sandviken gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. Sandviken har den högsta arbetslöshetsnivån på 19 år, och snart har 800 arbetslösa i åldern 16-64 år i Sandviken varit utan arbete i mer än 2 år Sandviken har, med en arbetslöshet kring 14%, en av landets absoluta högsta arbetslöshetsnivåer. Och arbetslösheten tenderar att fortsätta öka i en högre takt än på flera år. Redan idag är arbetslösheten i kommunen den högsta på 19 år. Antalet personer i Sandviken som varit utan arbete längre än två år passerade nivån 700 i början av år 2015 och riskerar att passera nivån 800 i början av år 2016. 11
De nytillträdande på arbetsmarknaden drabbas hårdast och arbetslösheten för unga män i åldern 18-24 år är nu uppe i 29,5% Det är de nytillträdande på arbetsmarknaden, som utrikes födda och ungdomar, som drabbas hårdast av den bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud på kompetens på arbetsmarknaden i Sandviken. En matchningsproblematik som till stora delar bara kan lösas genom att fler ungdomar och utrikes födda får ändamålsenlig utbildning och praktik. Ungdomsarbetslösheten bland unga kvinnor 18-24 år i Sandviken uppgick i november 2015 till 24,7%. För unga män i åldern 18-24 år uppgick arbetslösheten till hela 29,5%. Skillnaden mellan unga kvinnor och män beror till stor del på skillnaden i studiedeltagande och utbildningsnivå. I slutet av år 2016 är risken stor att en av tre unga män i arbetskraften i Sandviken kommer att vara arbetslös. I Gävle kommun är arbetslösheten (november 2015) för unga kvinnor 18,3% och för unga män 23,9%. Falun har en ungdomsarbetslöshet på 9,3% för kvinnor och 13,7% för män. I Uppsala kommun är arbetslösheten för unga kvinnor 5,5% och för unga män 10,4%. Sandvikens unga kvinnor har med andra ord nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar 16-64 år än ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Falun. 7. Den närmaste framtiden Utvecklingen i Gävleborgs län och Sandviken har inte följt den betydligt mer positiva utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad i landet som helhet. Under 2014 minskade t o m antalet arbetstillfällen i Gävleborg och ökningen av jobben i Sandviken var procentuellt mindre än hälften så stor som genomsnittet för hela riket, även om ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken procentuellt var lika stor som i hela riket under 2014 tack vare ökad utpendling. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för tredje kvartalet 2015 indikerar att Gävleborg har en betydligt svagare utveckling än riket som helhet, även om utvecklingen inom den offentliga sektorn innebär att sysselsättningen totalt sett ökar något i länet till skillnad från år 2014. Däremot verkar utvecklingen inom de privata sektorena sammantaget i det närmaste stå still i Gävleborg, till skillnad i landet som helhet som upplever en betydligt starkare sysselsättningsutveckling under 2015 än under 2014. Risken är uppenbar att varken Gävleborg eller Sandviken, med tyngdpunkten av sysselsättningen inom industrin, kommer att få del av den positiva tillväxt som bedöms för landet som helhet under den närmaste framtiden, och som har sin grund i en stark inhemsk privat och offentlig konsumtionsutveckling. Även om exportindustrin skulle få en bättre utveckling framöver är det inte säkert att det fullt ut gäller de industrigrenar som dominerar i vår region. Det skulle även behövas en längre sammanhängande period av uppgång i industrikonjunkturen, likt den mellan andra halvan av 2004 till första halvan av 2008, för att mer kraftfullt påverka arbetsmarknadsläget i Sandviken. 12
Nedåtriskerna i den internationella industrikonjunkturen, bland annat med en svag utveckling i den Kinesiska ekonomin, är dessutom relativt stora. 8. Slutsatser Ett värstascenario - både bristen på kompetens och arbetslösheten ökar i Sandviken På bara sex år försvann totalt nästan -1 200 jobb i Sandviken, varav nästan -700 industrijobb som konsekvens av finanskrisen 2008 och eurokrisen 2011. I arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) har nästan -900 jobb försvunnit totalt, varav -3 400 arbetstillfällen (-19%) inom industrin, sedan 2008. Men det finns fortfarande 14 500 industrijobb kvar i regionen, varav 7 000 i Sandviken som fortfarande har 40% av samtliga jobb i kommunen inom industrin. Invånarna i Sandviken hanterade denna utveckling bland annat genom starkt ökad utpendling till jobb i andra kommuner. Därför har sysselsättningsminskningen bland förvärvsarbetande boende i Sandviken sedan 2008 varit betydligt lägre än antalet jobb som försvunnit i kommunen. Under 2014 ökade också antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken, jämfört med året innan, lika mycket som i riket som genomsnitt. Samtidigt har arbetslösheten ökat kraftigt sedan 2008 bland de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden som ungdomar och nyanlända utrikes födda invånare. Under 2014 ökade antalet jobb i Sandviken, med en nettotillväxt med +55 jobb i kommunen och ytterligare netto +67 fler jobb i övriga kommuner inom arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) Men denna tillväxttakt räcker inte långt när det finns över 2 600 arbetslösa enbart i Sandviken. Utvecklingen är emellertid dualistisk då det under 2014 nyanmäldes 1 703 lediga jobb i Sandviken, varav 1 111 eller 65% var tillsvidareanställningar. Detta visar att många anställningar var ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar, och att en del av de nyanmälda lediga jobben inte kan tillsättas på grund av brist på ändamålsenlig kompetens hos de sökande. Ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, särskilt inom vissa sektorer, är i stor utsträckning en konsekvens av bristen på ändamålsenlig kompetens. Inom sektorn Övriga privata företag (d v s företag utöver privata aktiebolag) i Sandviken har andelen förvärvsarbetande över 65 år ökat från 4% år 2004, till hela 29% tio år senare 2014. En näringslivssektor som totalt består av ca 1 240 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Under 2015 har arbetslösheten I Sandviken ökat med +10,5%, medan arbetslösheten minskat med -1,1% i landet som helhet. Samtidigt nyanmäldes 2 189 jobb i Sandviken, varav 1 229 eller 56% var tillsvidareanställningar. En ökning av de lediga jobben med 28,5% på ett år. Detta är något av ett värstascenario, att både de lediga jobben och arbetslösheten ökar. Det gäller även tendensen för ungdomsarbetslösheten i Sandviken. Även om antalet arbetslösa ungdomar minskar så riskerar ändå arbetslösheten att öka i procent av antalet i arbetskraften. Den arbetskraft som är tänkt att klara att täcka upp den samtidigt ökande efterfrågan på arbetskraft som inte blivit tillgodosedd. Ytterligare ett tydligt tecken på att kittet mellan efterfrågan och utbud av kompetens, d v s ändamålsenlig utbildning, inte är 13
tillräcklig till omfattning och innehåll. Den något minskade ungdomsarbetslösheten gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar i Sandviken utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. De unga kvinnorna i Sandviken har nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar 16-64 år än ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Falun. Studiedeltagandet vad gäller Komvux och högskoleutbildning har utvecklats alldeles för svagt i Sandviken. Däremot har Övriga studerande (exempelvis folkhögskola, yrkeshögskola och SFI) utvecklats starkt. Men sammantaget innebär hittillsvarande utveckling att Sandviken riskerar att ytterligare, från en redan lägre nivå, halka efter i jämförelse med omvärlden vad gäller kompetens och utbildningsnivå. En kort resa mellan skilda världar Situationen på arbetsmarknaden i Sandviken kan illustreras med en kort resa mellan skilda världar. Drygt 1 av 5 arbetslösa ungdomar Drygt 1 av 10 arbetslösa ungdomar Mer än 1 av 4 arbetslösa ungdomar Färre än 8 av 100 arbetslösa ungdomar 14
Denna resa börjar i Falun där antalet unga arbetslösa under 25 år uppgår till lite drygt 1 av 10 ungdomar i arbetskraften. Efter en resa på ca 7 mil hamnar man i Sandviken där mer än 1 av 4 ungdomar i arbetskraften går arbetslösa. Färden går vidare 12,3 mil till Uppsala via Gävle. I Gävle går drygt 1 av 5 ungdomar arbetslösa. Men i Uppsala går färre än 8 av 100 ungdomar arbetslösa. Inom ungefär 1 timme och en kvarts resa söderut, eller en resa på ca 1 timme och fem minuter västerut, tar oss till en helt annan verklighet vad gäller arbetsmöjligheter för en ung människa som utöver utbildning behöver arbetslivserfarenhet och referenser för att få en mer fast förankring på arbetsmarknaden. Uteblivet EU-stöd innebär högre arbetslöshet i Sandviken? Sandviken har tidigare, efter specifika ansökningar baserat på breda partnerskap ofta tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner samt alltid med Arbetsförmedlingen, haft betydande stöd från Socialfonden inom EU Norra Mellansverige. Detta har gällt projekt riktade till nytillträdande på arbetsmarknaden, som Coachingprojektet för ungdomar under 25 år samt projektet Arbetslust för långtidsarbetslösa och huvudsakligen utrikes födda inflyttare. Vidare har projektet Eko-Växthus i Högbo inom Landsbygdsprogrammet och EU:s jordbruksfond bedrivits bland annat för kvotflyktingar från Burma. I den kraftigt försenade (nästan två års försening på regional nivå) nya programperioden, som skulle ha börjat verka fr o m 1 januari 2014, har Sandviken och dess samarbetspartners inte erhållit några socialfondsmedel från EU Norra Mellansverige trots flera nya ansökningar. Istället ingår Sandviken som del i ett nationellt samordnat (SKL) EU-finansierat projekt Plug-in och i ett regionalt samordnat (Region Gävleborg) projekt Ung i Gävleborg. Dessa projekt genererar dock bara bråkdelen så mycket utvecklingsmedel som de direkta EU-stöd som bland annat Sandviken hade under föregående programperiod före år 2014. De projekt Sandviken bedrivit med direktfinansiering från EU:s Socialfond har inneburit att upp till 55% av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Frågan är då Hur mycket lägre skulle arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda inflyttare ha varit i Sandviken år 2015 med bibehållet eller ökat EU-stöd? Sandviken har, tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner i vissa projekt och tillsammans med Arbetsförmedlingen i alla projekt, bland sökt för tidiga förebyggande insatser och för arbetslösa ungdomar i FUS15-24. För tidiga förebyggande insatser främst för ungdomar under 20 år i Första steget. Samt för integrationsinsatser inom ikef - sociala företag och språkutveckling, som söktes i form av en flerfondsansökan vilket tyvärr inte kunde behandlas som sådan. Ovanstående ansökningar har varit lika underbyggda som tidigare ansökningar och framgångsrikt genomförda projekt, Coachingprojektet utsågs exempelvis av EUkommissionen som ett av Sveriges bästa modellprojekt inom ESF. Men de nya ansökningarna har anmodats att dras tillbaka eller avslagits av ESF och beslutsdelegationen för Norra Mellansverige med motiveringen att målgruppen inte kunnat säkrats eller på grund av medelbrist. Trots att Europeiska Socialfonden har som uppdrag att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken, och då Arbetsförmedlingen anslår mer resursinsatser i Sandviken, så uteblir stödet från ESF. 15
När blir det arbetsmarknadskris som påkallar mobilisering av resursinsatser? En befogad fråga mot bakgrund av arbetsmarknadsutvecklingen i Sandviken och inom arbetsmarknadsregionen är När kan en arbetsmarknadssituation definieras som så krisartad att den påkallar särskild mobilisering av resursinsatser? När arbetslösheten 16-64 år kliver över 15-16%? När ungdomsarbetslösheten uppgår till 30%? När jobbtillväxten är negativ i en situation där arbetslösheten är bland den högsta i Sverige och norra Europa? Trollhättan kan utgöra lite av ett jämförande exempel. När bilindustrin i Sverige drabbades, bland annat av följderna efter finanskrisen, var Trollhättan en av de kommuner som påverkades starkast. Industrin stod 2008 för 28,1% av jobben (dagbefolkningen) i kommunen, att jämföra med 41,3% i Sandviken vid samma tidpunkt. Ju större andel industrisysselsättning i en kommun desto större betydelse har också denna sektor för andra näringsgrenar i kommunen. Trollhättan hade den 31/12 år 2014 en befolkning på 56 929 invånare att jämföra med Sandvikens 37 833 invånare vid den tidpunkten. I Trollhättan är 19% av invånarna utrikes födda, att jämföra med 13,5% i Sandviken. Under 2014 tog Trollhättan emot 445 flyktringar med permanent uppehållstillstånd, att jämföra med 474 i Sandviken. Strax före jul 2011 gick Saab automobil i konkurs, en stor arbetsplats i Trollhättan. Under tre år efter konkursen fick Trollhättan statligt stöd i form av näringslivsutvecklingspengar och extra utbildningsplatser. Utbildningssatsningarna i Trollhättan innebar bland annat att antalet studerande inom Komvux ökade med 362 deltagare eller +43% till 1 205 studerande mellan 2011och 2012. År 2012 hade Sandviken 460 studerande inom Komvux, en minskning med - 5% från 2011. Andelen män i Komvux-utbildning uppgick år 2014 till 43% i Trollhättan, att jämföra med 35% i Sandviken. Antalet högskolestuderande i Trollhättan uppgick till 2 304 år 2014, att jämföra med 660 i Sandviken. Andelen högskolestuderande av samtliga studerande i Trollhättan uppgick till 32,9% att jämföra med 18,6% i Sandviken. Andelen män i högskoleutbildning uppgick år 2014 till 42% i Trollhättan, att jämföra med 30% i Sandviken. Antalet studerande inom Övriga utbildningar i Trollhättan ökade från 1 171 till 1 942, eller med +66%, under de tre åren 2012-2014. I Sandviken var motsvarande ökning +35% under samma period för antalet studerande inom Övriga utbildningar. År 2014 satsade Trollhättans kommun 100 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 42 miljoner kronor i kommunbidrag och 58 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Sandviken 61,6 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 15,5 miljoner kronor i kommunbidrag och 46,1 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Trollhättan 28,3 miljoner kronor på integration/flyktingmottagning, att jämföra med 14,3 miljoner kronor i Sandviken. Vad har satsningarna i Trollhättan gett för resultat? Satsningarna på utbildning och arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser har medfört att arbetslösheten minskat kraftigt. Mellan år 2013 och 2015 har 16
arbetslösheten i Trollhättan 16-64 år minskat med över -20%, varav med -10,3% mellan 2014 och 2015. Mellan 2014 och 2015 ökade arbetslösheten med +10,5% i Sandviken. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år i Trollhättan har minskat från 1 064 i december 2013 till 777 i december 2015, en minskning med -27,0%. Under samma period har antalet arbetslösa ungdomar i Sandviken minskat från 635 till 596, eller med -6,1%. Antalet arbetstillfällen i Trollhättan ökade med +0,9% under 2014 jämfört med året innan. I Sandviken ökade antalet arbetstillfällen med +0,3% under samma period. Antalet förvärvsarbetande boende i Trollhättan ökade med +1,9% under 2014, att jämföra med en ökning på +0,8% i Sandviken. Ökningen av antalet jobb i Trollhättan var tre gånger så stor som i Sandviken, och ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i kommunen mer än dubbelt så stor under 2014. Mellan november 2014 och november 2015 hade antalet registrerade aktiebolag i Trollhättan ökat med +6,2%, att jämföra med +1,8% i Sandviken under samma period. Vidare har antalet utpendlare till annan kommun från förvärvsarbetande boende i Trollhättan (nattbefolkning) ökat kraftigt med +29,1% mellan 2008 och 2014, till 7 765 utpendlare eller nästan 1 av 3 (31,1%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Motsvarande siffror för Sandviken är en ökning med +15,5% under samma period, till 4 402 utpendlare eller drygt 1 av 4 (26,2%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Samtidigt har befolkningen i Trollhättan ökat med 1 430 invånare eller +2,6% mellan 2011 och 2014, att jämföra med 838 fler invånare eller +2,3% i Sandviken. Vilka slutsatser går att dra av betydelse för Sandviken? Trollhättan visar att en kraftfull satsning på utbildning samt arbetsmarknad/sysselsättning/integration kan ge ett motsvarande kraftfull resultat på arbetstillfällen och arbetslöshet. För att åstadkomma en liknande kraftfull utveckling i Sandviken krävs sannolikt ännu större insatser än i Trollhättan, eftersom Trollhättan ligger ännu något närmare en större tillväxtregion (ca 1 timme och 7,6 mil till Göteborg). Följande insatser skulle behövas i Sandviken för att mer påtagligt vända på nuvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad: Antalet utbildningsplatser och studerande inom Komvux i Sandviken skulle behöva öka med minst 50%, och andelen män öka till 45% av de studerande. En satsnings som sannolikt för att nå ända fram skulle behöva kombineras med möjligheter för Arbetsförmedlingen att anvisa till reguljär utbildning och längre utbildningar, alternativt kombineras med nya finansieringsformer för arbetslösa som under Kunskapslyftet i slutet av 1990-talet. Förutsätter också att arbetet med lokalfrågorna för vuxenutbildningen kan leda till ändamålsenliga lösningar på såväl kort- som lång sikt. Antalet högskolestuderande Sandvikenbor skulle behöva vara minst dubbelt så många, och helst tre gånger fler, än idag. Och andelen män skulle behöva öka till 45% av de studerande. En större utökning av antalet utbildningsplatser på Högskolan i Gävle, liksom en större satsning på Lärcentrum i Sandviken är några förutsättningar för att kunna uppnå detta. Utökad satsning på arbetsmarknadsprogram med fler jobb- och studievägar, och fler praktikplatser inkl ersättningar till arbetsgivare för handledarkostnader och arbetsutrustning m m. 17
Fler subventionerade visstidsanställningar av ungdomar och nyanlända i kommunal och offentlig regi. Utökad satsning på entreprenörsspåret bland annat för nyanlända och för studerande inom yrkesutbildningar. Fler utpendlare till andra kommuner till ytterligare en nivå kring 1 av 3 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Även ökad utpendling förutsätter fler i utbildning och fler med fullständig examen/betyg, för att klara matchningen på dagens arbetsmarknad. EU-stöd från Socialfonden till förstärkning av arbetsmarknadsprogram och innovativt utvecklingsarbete minst i den omfattning som gällde under förra programperioden. EU-stöd från Regionala fonden och Jordbruksfonden för investeringar i infrastruktur för social företagande bland utrikes födda invånare. Mer omfattande tidigare och förebyggande insatser inom gymnasie- och grundskolan för att öka motivationen och förebygga avhopp bland annat genom feriepraktik och kunskaper om arbetslivet, och betydelsen av utbildning för att erhålla jobb liksom vilka karriärvägar som finns för att uppnå sina livsmål. 18
Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året vecka 1 - vecka 52 resp år i Sandvikens kommun (Källa: Af) Antal arbetslösa 16-64 år i Sandviken per den 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) 3000 2500 2000 1500 Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt 1000 500 0 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 19