Miljö så funkar det
Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva Wikberg Grafisk Form: Andreas Enghed Illustratör: Per Demervall Tryck: Lenanders grafiska AB ISBN: 978-91-7152-961-9
Innehåll Miljö...sid 5 Klimat...sid 9 Energi...sid 13 Transport...sid 17 Mat...sid 21 Vatten...sid 25 Avfall...sid 29
Förord Miljön och klimatet är ämnen som det talas mycket om nu. Det är inte så konstigt. Allt tyder på att vårt klimat förändras i en snabbare takt än tidigare och de flesta är överens om att vi måste göra någonting åt det. Meningen med den här boken är att förklara de viktigaste miljöproblemen just nu, men också vad som görs och kan göras för att lösa dem. Allting är inte nattsvart, det finns hopp för att vi löser även klimatfrågorna. Svenska forskare och företag är bland de bästa i världen på miljö. Ämnet är stort och svårt, men det är viktigt att vi förstår hur vår miljö fungerar. Det är inget nytt med miljöproblem, men vi människor har också lyckats lösa många av dem. För det krävs kunskap och idéer. Kunskapen finns bland annat i den här boken, men idéerna måste komma från dig! Miljö så funkar det, har tillkommit på uppdrag av Svenskt Näringsliv, en arbetsgivarorganisation som företräder företagen i Sverige. Läs gärna mer på www.svensktnaringsliv.se Kristina Scharp
Miljö Vad är miljö? Jorden, där vi människor lever och arbetar, är vår miljö. Miljö är allt som finns runt omkring oss i naturen och i samhället. Luften, vattnet, marken, husen, våra jobb och skolor är alla delar av vår miljö. Man kan dela upp begreppet miljö i yttre miljö och inre miljö. Den yttre miljön är det som berör luft, vatten, mark och samhället. Det kan handla om allt från skogsmiljö till stadsmiljö. Den inre miljön är sådant som rör hur vi bor eller arbetar. Då talar man om boendemiljö eller arbetsmiljö, hur vi trivs och hur det påverkar vår hälsa. Miljön har inte alltid sett ut som den gör idag. Både den yttre och den inre miljön förändras hela tiden. Detta beror delvis på något som kallas för evolution eller utveckling. Evolutionen har pågått sedan jorden bildades för flera miljarder år sedan, långt innan människan fanns. Miljön förändras också för att vi människor utvecklar och förändrar saker. På stenåldern till exempel levde inte människorna som vi gör idag. Då levde man i små grupper i grottor och tog sig fram genom att gå eller springa. Nu lever många människor i stora städer, i hus och kör bil. Att människan förändrar miljön genom att exempelvis bygga vägar, odla mat eller bygga kraftverk har inneburit många positiva saker. Vi kan resa snabbare och säkrare, vi har mer mat, sjukvård, varma hus, rinnande vatten i kran, datorer och vi lever längre. Ibland påverkar våra handlingar naturen och vår miljö på ett sätt som inte är bra. Då kan det uppstå miljöproblem. 5
Lokala miljöproblem Lokala miljöproblem är de som påverkar människor som lever inom ett särskilt geografiskt område, till exempel vårt land Sverige. Det kan vara sådant som orent vatten, smutsig luft, höga ljud och oväsen från omgivningen eller något som luktar illa och stör. De lokala miljöproblemen kan skilja sig en hel del beroende på var någonstans man bor i världen. På vissa ställen kan det regna väldigt mycket, vilket kan leda till problem med översvämningar. På andra ställen regnar det för lite, vilket kan ge problem med torka. Att smutsa ner lokalt kan leda till större miljöproblem om smutsen sprids till andra ställen. Men då är problemet inte längre bara lokalt. På 1960- talet började man ta miljöproblemen mer på allvar. Man brukar säga att det var då miljörörelsen startade. Historiska miljöproblem DDT är en kemikalie som användes förr i tiden för att bekämpa insekter som förstörde grödor för bönderna. På 1960-talet upptäckte man att DDT kunde vara giftigt för människor, djur och växter. Till exempel fick fågelägg mycket tunnare skal och kunde gå sönder innan de skulle kläckas. Idag använder man inte DDT i jordbruket. Försurning av mark, sjöar och vattendrag var ett stort miljöproblem i Sverige och Europa under 1970- och -80 talet. Med försurning menas att sura ämnen kommer ut i naturen snabbare än naturen hinner ta hand om dem. Svaveldioxid är ett surt ämne som bland annat bilar och fabriker släppte ut mycket av då. Tack vare kärnkraft, ny teknik och nya drivmedel släpper Sverige idag ut mycket lite svaveldioxid. 6
Globala miljöproblem Globala miljöproblem påverkar i stort sett hela jorden och alla människor, djur och växter som lever här. Det handlar ofta om ämnen i luften eller i vattnet som kan sprida sig över stora områden. Exempel på globala miljöproblem är utsläpp av växthusgaser, försurande ämnen som svaveldioxid, näringsämnen som kan leda till övergödning och miljögifter av olika slag. När man släpper ut någonting i luften eller i vattnet så stannar det inte på ett och samma ställe utan det kan färdas kortare eller längre sträckor. Därför kan utsläpp som görs i Sverige påverka miljön så långt bort som i Australien, som ligger på andra sidan jorden. Ozon är ett ämne som finns i atmosfären runt jorden. Forskare upptäckte på 1980-talet att ozonet blev tunnare på vissa håll. Man kallade det för ett hål i ozonlagret. Ozonet i atmosfären skyddar oss mot solen så att den inte blir för stark. Orsaken till ozonhålet var utsläpp av så kallade freoner, ämnen som användes för att hålla exempelvis kylskåp kalla. Idag har ozonhålet börjat reparera sig själv, eftersom man ersatt freoner med bättre alternativ. Hur kommer framtiden se ut? 7
Ordlista Atmosfär En blandning av olika gaser som finns i luften runt jorden. DDT Ett gift mot insekter. Evolution Utvecklingen av djur och växter över lång tid. Freoner Användes tidigare för att kyla ner exempelvis kylskåp. När freonerna kommer ut i atmosfären kan de tunna ut ozonlagret. Försurning När sura ämnen kommer ut i naturen snabbare än naturen hinner ta hand om dem. Global Det som handlar om hela jordklotet. Ozon En osynlig gas som finns i luften och skyddar mot solen. Svaveldioxid Ett surt ämne som bland annat bildas i vulkaner och när man använder fossila bränslen såsom olja och kol. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Vad är din och din familjs miljö? Ge några exempel! 2. Skriv ner tre globala miljöproblem. 3. Rita ett lokalt miljöproblem och beskriv för en klasskompis varför det är ett problem. LÄRARUPPGIFT Hur kan ett utsläpp i Sverige påverka miljön i Australien? 8
Klimat Vad är klimat? Klimat kallas det som bestämmer hur vädret vanligtvis brukar vara på olika platser på jorden. Klimatet kan skilja sig ganska mycket beroende på var någonstans man bor på jordklotet och var man befinner sig i förhållande till solen. I Afrikas öken är klimatet varmt och torrt och på Antarktis är det kallt med mycket snö och is. I Sverige har vi också olika klimat. I södra Sverige är det ett varmare klimat än i norra Sverige. Att klimatet ser olika ut innebär att villkoren för djur och växter är olika. De har anpassat sig för att leva på olika ställen. Vissa djur har till exempel tjock päls eller mycket fett på kroppen för att kunna klara av kyla, medan andra djur har tunnare päls och är smalare. Kamelen är till exempel anpassad för att leva i ett torrt och varmt klimat och bär därför med sig näring och vätska i sina pucklar. Att vi har ett klimat som gör att vi kan bo på jorden beror på den så kallade växthuseffekten. Växthuseffekten behövs för att människor, djur och växter ska kunna leva. Utan växthuseffekten hade jorden varit kall och utan liv. Vad är växthuseffekten? Föreställ dig att jorden omges av en glasbubbla som fungerar som glaset i ett växthus. Ett växthus är ett hus helt gjort av glas. Solens värme släpps in genom glaset på växthuset och träffar marken. Sedan stoppas solstrålarnas värme så att den inte försvinner. Luften inne i växthuset värms upp och blir varmare än utanför. Växthusets glas är inte helt tätt utan lite värme kan komma ut och på så sätt blir det inte för varmt inne i växthuset. Jordens växthusglas består av gaser, så kallade växthusgaser. Växthusgaserna är luktfria och oftast osynliga. Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna. Vattenånga är 9
samma ånga som du ser ryka när vattnet i kastrullen kokar. Koldioxid bildas bland annat när människor och djur andas ut eller när man använder fossila bränslen som bensin. Växthusgaserna ser till att luften på jorden blir varm. Jordens växthuseffekt har alltså fått sitt namn därför att den fungerar precis som ett växthus. Klimatförändringar Klimatet har förändrats många gånger under jordens historia. Det har gjort att många djur och växter har försvunnit eller anpassat sig till nya miljöer. Problemet med dagens förändringar i klimatet är att de sker snabbt och att man inte riktigt vet vad som kommer att hända när det blir varmare igen. Hade förändringarna gått långsammare så skulle både naturen och människan få mer tid att anpassa sig. Det finns många teorier om varför jorden håller på att värmas upp igen och vad som kommer att hända då. De flesta forskare är överens om att människans ökade utsläpp av bland annat koldioxid bidrar till att temperaturen stiger. När jorden blir varmare kommer miljön för människor, djur och växter att förändras. Några av de förändringar som man är rädd för är till exempel att isarna på nord- och sydpolen ska smälta, att klimat blir torrare på vissa ställen och att det blir mer stormar och regnoväder. Vissa platser kommer kanske att påverkas mer än andra. En del kanske till det bättre, andra till det sämre. Under 1000-talet odlade man vindruvor i England, då var klimatet varmare än vad det är idag. Vikingarna från Skandinavien kunde också segla till Nordamerika eftersom vattnet var isfritt. Klimatet genom tiderna När jorden var ung för 4,6 2 miljarder år sedan var klimatet väldigt varmt. Det fanns då mycket mer växthusgaser i atmosfären än vad det gör idag. När livet på jorden började utvecklas förändrades klimatet och blev svalare. Klimatet på jorden har sedan varierat från mycket varmt till mycket kallt. Vi har haft flera istider och perioder av tropiskt klimat som varit flera grader varmare än vad det är idag. Istiderna kommer med ungefär 100 000 års mellanrum. Då växlar temperaturen med 5-10 grader. Däremellan kommer lokala, mindre klimatförändringar som till exempel värmeperioden på 1000-talet eller lilla istiden i Europa mellan 1300-1800-talet. Dessa perioder hade temperaturförändringar på 1-2 grader. 10
Men eftersom det är osäkert hur det kommer att bli om man fortsätter att släppa ut en massa växthusgaser försöker man att minska på utsläppen. Vad kan vi göra? Det finns två sätt att minska växthusgaserna i atmosfären. Ett sätt är att släppa ut en mindre mängd växthusgaser. Det andra sättet är att fånga upp koldioxid från luften. För att minska utsläppen av växthusgaser kan vi exempelvis köpa el som kommer från förnyelsebar energi eller kärnkraft. Vi kan bygga nya hus som inte behöver lika mycket el för att värmas upp. Vi kan köpa nya energisnålare maskiner till hemmet såsom diskmaskin, tvättmaskin och kylskåp. Att köra nya bilar som drar mindre bränsle och därmed släpper ut mindre koldioxid är också ett sätt att minska utsläppen. Företag anpassar sina varor efter vad folk vill ha. När fler människor vill köpa exempelvis miljövänliga bilar, kommer bilföretagen att satsa på att ta fram nya bilar som är bättre för miljön. Man kan också fånga upp koldioxid från luften genom att plantera fler träd och växter. Alla växter tar upp koldioxid från luften och släpper istället ut syre, som vi behöver för att andas. Idag växer de svenska skogarna och ökar för varje år, bland annat för att skogsföretagen planterar nya träd. Träden kan sedan bli till hus, papper, möbler eller bioenergi. Bioenergin kan användas som ett miljövänligt alternativ för att värma upp hus, tillverka varor i fabriker eller som bränsle till bilar. Alla länder, inte bara Sverige, släpper ut växthusgaser. Därför är det viktigt att vi samarbetar med andra länder. Vissa länder är mycket fattigare än Sverige. De har inte råd att tänka lika mycket på miljön. Att fattiga länder blir rikare är därför mycket viktigt om vi ska förhindra ökade utsläpp av växthusgaser. På 1970-talet trodde vissa forskare att vi var på väg in i en ny istid. För att undvika det så föreslog man att vi skulle släppa ut mer växthusgaser så att jorden skulle behålla värmen. Idag är de flesta forskarna överens om att jorden håller på att bli varmare igen och att de ökade utsläppen av växthusgaser gör att vi får ett varmare klimat. Hur kommer framtiden se ut? 11
Ordlista Bioenergi Tillverkas av växter. Förnybar energi Är energikällor som hela tiden förnyar sig. Klimat Hur vädret brukar vara under längre tid. Klimatförändring När klimatet förändras. Växthusgaser Är olika gaser som finns i atmosfären och som stoppar solvärmen från att lämna jorden. Koldioxid En växthusgas som stänger in värmen från solen på jorden. Växthuseffekt När växthusgaser hindrar värmen från solen att åka tillbaka ut i rymden. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Rita två platser där klimatet skiljer sig. Hur lever människorna där tror du, vad har de för kläder, hus och vad jobbar det med? 2. Skriv ner tre saker man kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser. 3. Hur skulle en högre temperatur påverka livet på jorden tror du? Diskutera med en klasskamrat. LÄRARUPPGIFT Hur skulle jorden se ut om det inte fanns någon växthuseffekt? 12
Energi Vad är energi? Själva ordet energi kommer från grekiskans energeia som betyder i arbete. Energi är något som medför förändring, rörelse, eller någon form av utfört arbete. Energiprincipen kallas den regel som säger att energi varken kan nyskapas eller förstöras. Energi kan bara omvandlas från en form till en annan. Jordens tillgångar av energi kan delas in i lagrad och förnyelsebar energi. Lagrad energi är exempelvis kol, olja och uran. Förnyelsebar energi kommer från sol, vind, vatten eller växter och tar aldrig slut. Varför behöver vi energi? För att vi ska orka cykla, gå och springa behövs energi. Energi behövs också för att vi ska kunna tänka. Vi får energi från maten vi äter. Alla levande varelser behöver energi för att leva. Människor och djur får energi i form av mat från växter och djur. Växter får energi från solen och genom den näring som de suger upp ur jorden. Vi behöver också energi för att få ljus och värme, kunna förflytta oss med bil, spela datorspel och många andra saker som vi vill ha och behöver för att leva. 13
Hur påverkar energianvändning miljön? När vi använder energi påverkas vår miljö. Det kan vara genom utsläpp av exempelvis koldioxid, svaveldioxid eller kväve till luften, marken och vattnet. Det kan också vara genom att vi bygger nya kraftverk som direkt påverkar och förändrar naturen. Vattenkraft: Ger nästan inga utsläpp alls, men påverkar miljön genom att landskapet förändras och därmed också livet för djur och växter. Vindkraft: Ger inte några stora utsläpp, men vindkraftverken kan påverka den nära omgivningen genom sitt utseende, ljud och storlek. Bioenergi från växter: Utvinns ur växter och är många gånger bra för miljön. Men kan ge en del utsläpp beroende på hur det odlas. Kärnkraft: Ger nästan inga utsläpp, men naturen kan förändras när uran hämtas upp ur marken. Uran är ett radioaktivt ämne som kan vara skadligt för allt levande. Moderna kärnkraftverk är byggda för att klara olyckor så att natur och människor som bor i närheten inte ska skadas. Kolkraft och andra fossila bränslen: Användningen av kol eller andra fossila bränslen såsom olja eller naturgas ger bland annat utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och koldioxid. Utsläppen kan vara skadliga för människor och för miljön. I Sverige är de vanligaste energikällorna vattenkraft, bioenergi och kärnkraft som släpper ut väldigt lite koldioxid. Historiska energislag De första människorna (3-miljoner år sedan) använde sin egen muskelkraft för att utföra olika arbeten. När människorna började med jordbruk och blev bofasta lärde man sig att tämja djur för att utföra arbeten så som att plöja. Med tiden lärde man sig också att använda energin i vind och vatten. Man byggde väderkvarnar och vattenhjul som användes för att mala säden till mjöl och för att såga till träplankor. På 1700-talet uppfanns ångmaskinen som drevs med kol eller ved. Många nya fabriker och industrier startades av människor under den här tiden. Detta ökade människors behov av energi. Kol blev därför en viktig energikälla. Kolet var länge den största energikällan. I början av 1900- talet började man också att bygga ut vattenkraften i de svenska älvarna. 14
Hur blir det bättre? I Sverige kommer det mesta av elen från vattenkraft, kärnkraft och bioenergi. Det gör att Sverige inte släpper ut så mycket skadliga ämnen. Så är det inte överallt i världen, många länder använder fortfarande mycket kol och andra fossila bränslen som släpper ut skadliga ämnen i naturen. Eftersom kol är en viktig energikälla för många, försöker energibolagen komma på nya sätt som göra kolkraften mer miljövänlig. Ett sätt är att pumpa ner och lagra koldioxiden i jorden. Man kan säga att företagen som säljer energi tävlar med varandra om att skapa den bästa och billigaste energin. Det gör att energibolagen hela tiden måste bli bättre så att kunderna ska välja deras energi framför de andra företagens energi. Som kund kan man då välja bland flera olika alternativ, ungefär som på en marknadsplats eller i en affär. På 1970-talet byggdes kärnkraften ut i Sverige. Då kunde vi minska användningen av kol och olja. Idag har vi många olika energislag att välja mellan, vattenkraft, vindkraft, bioenergi, solkraft, kolkraft, olja, vågkraft. Vem vet vad som kommer att finnas i framtiden? Hur kommer framtiden se ut? 15
Ordlista Elbolag Företag som säljer el. Företag Säljer varor eller tjänster. Varor är exempelvis mat och kläder, en tjänst kan exempelvis vara en semesterresa. Energikälla Saker som man kan få energi från. Till exempel sol, vind, vatten, växter, uran och kol. Energiprincipen Betyder att energi inte kan försvinna, bara ändra form. Exempelvis från rörelse till värme. Fossila bränslen Är kol, olja eller naturgas som bildats från rester av djur och växter som legat nere i marken under mycket lång tid. Uran Ett radioaktivt ämne som innehåller mycket energi. Ångmaskin En motor som användes förr i tiden. Svaveldioxid Ett ämne som kan orsaka försurning och vara skadligt för vår hälsa. Kvävedioxid Ett ämne som kan orsaka försurning, övergödning och vara giftigt för människor och djur. Partiklar Kan exempelvis vara damm från vägen som kommer upp i luften och smutsar ner. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Vad finns det för olika energislag? 2. Vilka är de vanligaste energislagen i Sverige? 3. Vilka energislag är bäst för klimatet? Diskutera med en klasskamrat. LÄRARUPPGIFT Hur fungerar en energimarknad? 16
Transport Vad är transport? Transport är när man förflyttar personer, djur eller varor av något slag från en plats till en annan. Vi kan transportera oss på många olika sätt, exempelvis genom att gå, springa, simma, cykla, rida, åka bil, tåg, flygplan eller rymdraket. Att kunna transportera sig själv och varor långa sträckor med exempelvis bil, tåg eller flyg har gjort det möjligt för oss att resa, se nya platser och handla med andra länder. Detta är bra av många olika anledningar. Vi får tillgång till varor som vi inte tillverkar i Sverige. Vi får nya intryck och upplevelser när vi besöker andra platser och vi lär oss mer om den jord som vi lever på. Att vi handlar med andra länder gör också världen till en rikare och bättre plats att leva på. Man brukar säga att länder som handlar med varandra inte krigar med varandra. 17
Miljöproblem med transport Transport kräver energi. Även när vi går eller cyklar så förbrukar vi energi från maten som vi har ätit. All användning av energi påverkar miljön. Därför gör även all transport det, mer eller mindre, i form av exempelvis farliga utsläpp. När vi handlar med andra länder måste varor transporteras med exempelvis lastbil, tåg eller flygplan. Vissa varor som till exempel tomater kan inte odlas utomhus hela året i Sverige, för att det är för kallt. Här odlar vi istället i växthus som måste värmas upp på vintern, vilket kräver mycket energi. Därför kan det ibland vara bättre för miljön att frakta hit tomater från ett varmt land, där de kan växa utomhus året om. Andra miljöproblem med transporter är att de kan låta mycket. Buller från exempelvis tåg och bilar kan orsaka stress och sömnproblem för många människor. Transporter kräver även att det finns vägar, järnvägsräls, hamnar och flygplatser. Det innebär att vi måste förändra miljön för att kunna ta oss från ett ställe till ett annat. Transporterna är mer miljövänliga idag än de var förr i tiden, och de kommer troligen bli ännu bättre i framtiden. Bilens historia Den första bilen byggdes på 1700-talet och drevs med ångmotor. Efter den kom det andra bilmodeller som bland annat drevs med gas, elektricitet eller bensin. De första nya bilarna var för dyra för de flesta människorna. Först när Henry Ford började massproducera T- Forden 1908 så slog bilen igenom på allvar. Dessa bilar gick på bensin, fotogen eller etanol. Men de kunde inte köra så snabbt och de behövde mer bränsle än dagens nya bilar. 18
Åtgärder Nya transportmedel är miljövänligare och släpper ut mindre farliga ämnen än de gamla transportmedlen. Företag och forskare arbetar hårt för att ta fram nya bilar, båtar, tåg och flygplan för att göra transporten miljövänligare. I framtiden kanske bilarna kommer att gå på el, bioenergi eller något helt annat. Idag tänker man också mycket på naturen när man bygger nya vägar, spår för tågen, båthamnar eller flygplatser. Detta för att inte onödiga miljöproblem ska uppstå. Att packa varorna bättre gör att företagen kan frakta mer på en och samma gång. Då kan de spara pengar och samtidigt minska på utsläppen. Idag finns det många olika bilmärken och biltyper, en del går på etanol eller el istället för bensin. Bilarna har blivit mycket säkrare, snabbare och miljövänligare genom åren. Hur kommer framtiden se ut? 19
Ordlista Kvävedioxid Ett ämne som kan orsaka försurning, övergödning och vara giftigt för människor och djur. Partiklar Kan exempelvis vara damm från vägen som kommer upp i luften och smutsar ner. Svaveldioxid Ett ämne som kan orsaka försurning och vara skadligt för vår hälsa. Transportmedel Allt som man kan ta sig fram med, exempelvis bilar, tåg, flygplan och cyklar. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Vilka transportmedel finns det idag? 2. Du och din familj. Hur transporterar ni er? Rita en bild. 3. Är transportmedlen bättre eller sämre för miljön idag än de var för 10 år sedan? Diskutera med en klasskamrat. LÄRARUPPGIFT Bygg en väg. 20
Mat Maten och Jordbruket Alla levande varelser behöver energi för att överleva. Vi får energi från maten som vi äter. För att få mat har människan under mycket lång tid brukat jorden. Jordbruk handlar om att använda mark för att odla olika grödor som människor och djur kan äta, eller som vi kan göra om till bioenergi. När människan började med jordbruk blev det ett överskott av mat, vilket gjorde att alla människor inte behövde skaffa all mat på egen hand. Människor kunde istället sälja till och köpa av varandra. Överskottet gjorde att folkmängden kunde öka, eftersom fler människor kunde äta sig mätta av maten från jordbruket. Under årens lopp har människor försökt att förbättra jordbruket. Uppfinningar såsom traktorn, konstgödsel och växtskyddsmedel har gjort det möjligt för fler människor att äta sig mätta. Människan har också genom tiderna arbetat med att göra växterna bättre, genom så kallad växtförädling. Man brukar tala om den gröna revolutionen. En grupp forskare lyckades ta fram nya sädesslag som kunde ge mycket mer mat. Denna upptäckt anses ha räddat miljontals människor från svält. Hur påverkar jordbruket miljön? När människor använder mark för att odla växter eller föda upp djur såsom grisar, får och kor, förändras naturen och allt som lever i den. Att naturen förändras behöver inte vara negativt. Många växter och djur trivs i det öppna jordbrukslandskapet. 21
Det finns en del miljöproblem som uppstår i och med att man brukar jorden. När det regnar kan överflödiga näringsämnen som finns i jorden följa med regnvattnet ut i sjöar och vattendrag och bidra till övergödning. Övergödning kan göra att alger och bakterier växer till sig och förbrukar syret i vattnet. Då blir det svårt för fiskar och andra djur att leva där. En bonde som harvar, plöjer eller skördar använder maskiner. Bränslet till maskinerna ger utsläpp av koldioxid, som är en växthusgas. När bonden plöjer eller vänder upp jorden kommer det upp små levande organismer som andas ut ännu mer koldioxid. Djuren på gården bidrar också till utsläpp av växthusgaser genom att de fiser och rapar ut metangas. Dessa miljöproblem finns i både det vanliga och i det ekologiska jordbruket. Men det ekologiska jordbruket kräver större åkrar för att få lika mycket skörd. Detta kan göra att problemen förvärras. Skillnaden mellan det Antalet människor på jorden ökar hela tiden, ändå kan många fler människor äta sig mätta idag. Mat genom tiderna De första människorna (3 miljoner 10 000 år sedan) överlevde genom jakt, fiske och av att samla in ätliga örter och växter. Det var inte lätt att hitta mat och att få den att räcka till. De var tvungna att flytta ofta och byta boplats. För ungefär 13 000 10 000 år sedan började människorna lära sig att odla egna växter, vilket gjorde livet lite lättare. De behövde inte längre jaga och samla in maten. Att ha djur på gårdarna gjorde också att de hade tillgång till kött och hjälp med det tunga arbetet på åkrarna. 22
vanliga och ekologiska jordbruket är, förutom storleken på skörden, att man i det ekologiska inte använder konstgödsel. Det ekologiska jordbruket använder inte heller samma metoder för att bekämpa insekter och ogräs. Det ekologiska jordbruket påverkar därför inte växter, insekter och djur på samma sätt som det vanliga jordbruket. Hur ser framtiden ut? Kunskapen om hur jordbruket påverkar miljön ökar hela tiden. Forskare jobbar för att hitta nya lösningar på problemen med växthusgaser, övergödning och växtskyddsmedel i jordbruket. Forskare arbetar bland annat för: att hitta bättre och miljövänligare växtskyddsmedel. att genom forskning ta fram nya växter som är bättre för miljön, så att de exempelvis inte behöver lika mycket växtskyddsmedel. att minska utsläppen av koldioxid. att ge djuren lämpligt foder som gör att de fiser och rapar mindre metangas. att framställa kött i laboratorium. Människan har sedan dess förbättrat jordbruket genom nya uppfinningar som till exempel plogen och traktorn. Detta har lett till att det idag finns mycket mera mat. Hur kommer framtiden se ut? 23
Ordlista Folkmängd Antalet människor som lever på jorden. Metangas Är en växthusgas. Näringsämnen Är ämnen som allt levande behöver för att leva. Vi människor får i oss näringsämnen när vi äter mat. Produktion När man tillverkar något. Organismer Är alla levande varelser, såsom bakterier, svampar, växter, människor och djur. Växtförädling När man odlar växter så att de exempelvis ska bli högre, bredare och ger större skördar. Växtskyddsmedel Kan vara kemikalier som används för att få bort exempelvis insekter och ogräs. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Rita ett miljöproblem med jordbruket. 2. Diskutera med en klasskamrat hur man skulle kunna lösa detta problem. 3. Vad är skillnaden mellan ekologiskt jordbruk och vanligt jordbruk? LÄRARUPPGIFT Från ax till limpa, vad händer innan maten ställs fram på borden? 24
Vatten Vattnet på jorden Vatten finns på många olika ställen och i många olika former på vår jord. Hav, sjöar, floder, isar, luften, växter, djur och människor innehåller vatten. Allt vatten tillsammans kallas för jordens hydrosfär. Vattnet delas upp i saltvatten, brackvatten (bräckt vatten) och sötvatten. Saltvatten är som det låter på namnet salt och finns i de flesta hav. Brackvatten är en blandning av sötvatten och saltvatten. Östersjön som ligger vid Sveriges östkust är ett brackvatten. Sötvatten är vatten som vi kan dricka. Det finns bland annat i sjöar, åar, is, regnvatten och i jorden som grundvatten. Det finns mycket vatten på jorden. Ser man jorden från rymden är den nästan helt blå på grund av allt vatten. Det mesta av vattnet finns i haven och är salt. Bara en liten del av allt vatten på jorden går att dricka. Inget vatten stannar någon längre tid på samma plats, inget vatten är heller nytt. Det är samma vatten som funnits ända sedan före dinosauriernas tid och det kommer inte att försvinna. Vattnet på jorden rör sig i ett evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet, luften, sjöarna, floderna, marken, isarna, växtligheten och allt som lever. Den totala mängden vatten på jorden förändras alltså inte. Att det blir översvämningar eller torka på vissa platser beror på att det av olika skäl finns mer eller mindre vatten där just då. 25
Vattnets miljöproblem Vatten är en förutsättning för allt liv på jorden. Därför kan det bli problem om det kommer ut ämnen i vattnet som kan skada människor eller naturen. Det kan också vara ett problem om det finns för lite eller för mycket vatten på ett ställe. Smutsigt vatten är ett miljöproblem som bland annat beror på utsläpp från orenat avloppsvatten, näringsämnen från jordbruk eller avgaser från bilar. Smutsigt vatten kan också sprida smittsamma sjukdomar. Brist på vatten är ett annat miljöproblem som delvis beror på att det regnar olika mycket i skilda delar av världen. I Sverige har vi gott om vatten men i till exempel Australien och Nordafrika, där det är mycket varmt kan det vara vattenbrist. Allt som lever behöver vatten. Vattenbrist kan bland annat leda till missväxt, svält och sjukdomar. För mycket vatten är inte heller bra, det kan leda till översvämningar och att människor tvingas flytta från sina hem. Under 1900-talet har många fler människor fått tillgång till rent vatten, samtidigt som antalet människor på jorden har ökat. Vattenrening genom tiderna Det första vattnet som togs in till städerna användes inte som dricksvatten utan för att släcka bränder. När man började bygga avloppsledningar var det för att leda bort regnvatten så att husen inte skulle skadas av fukten. Vattnet rann på gatorna tillsammans med sopor ut i närmaste sjö eller vattendrag. På 1800-talet spred sig kolera, en mycket dödlig sjukdom, i hela Europa. Först då förstod man att det smutsiga vattnet kunde ställa till med problem för människors hälsa. I de större städerna i Europa började man att dra vattenledningar och bygga vattenverk så att människorna kunde få friskt vatten direkt hem. 26
Smutsigt vatten kan bli rent igen I ett reningsverk kan smutsigt vatten från avloppen bli till rent vatten som man kan dricka. Det smutsiga vattnet renas i flera steg. Först går det smutsiga vattnet genom ett galler. I gallret fastnar skräp såsom toalettpapper och bomullspinnar. Sedan häller man i ett ämne i vattnet som gör att smutsen, som inte fastnat i gallret, klumpar ihop sig och sjunker till botten. I nästa steg tillsätter man bakterier i vattnet. Bakterierna äter då upp små matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs. I sista steget rinner avloppsvattnet genom ett filter med sand, där fastnar den sista smutsen. Sedan är vattnet rent igen. Av smutsen som man rensat bort från vattnet kan man göra biogas som bland annat kan användas för att köra bussar och bilar med. Biogasen är bättre för miljön än vanlig bensin. Från smutsen bildas också ett slam som bonden kan använda på åkern för att det ska växa bättre. För lite vatten eller för mycket vatten För att lösa problemet med vattenbrist forskas det en hel del. En lösning skulle kunna vara att göra om saltvatten till dricksvatten genom att ta bort saltet. Problemet med för mycket vatten såsom exempelvis översvämningar kan många gånger avhjälpas genom att man bygger dammar eller hus som kan klara av mycket vatten. Vattenproblemen är störst i fattiga länder där man inte har råd att göra saker bättre. Därför är det viktigt att fattiga länder blir rikare. Först på 1930-talet började man bygga avloppsreningsverk. Reningsverken har sedan blivit bättre och bättre på att rena vattnet från smuts. Trots att det finns många fler människor på jorden idag, så finns det mer rent vatten än vad det fanns förr i tiden. Hur kommer framtiden se ut? 27
Ordlista Avloppssystem Är ett system av kraftiga rör som används för att leda bort och ta hand om vattnet från när man exempelvis har badat, diskat, tvättat eller gått på toaletten. Missväxt När skörden blir förstörd, vilket kan leda till brist på mat och svält. Mikroorganism Är små organismer som man inte kan se med blotta ögat, som exempelvis bakterier. Reningsverk Är dit det smutsiga vattnet kommer för att bli till rent vatten igen. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Vilka miljöproblem finns det med vattnet? 2. Varför har vi mer rent vatten idag än förr i tiden? 3. Vad kan man göra för att vi ska få ännu bättre vatten? Diskutera med en klasskamrat. LÄRARUPPGIFT Hur fungerar ett reningsverk? 28
Avfall Vad är avfall? Avfall eller sopor uppstår där människor lever och bor. Det är rester av det som människor använt och som de inte längre behöver. Historiskt sett har människan alltid försökt att göra sig av med oönskade sopor och rester. Att då och då flytta från en plats till en annan är det äldsta sättet att bli av med avfallet. Det var först när människan började leva på ett och samma ställe i städer som avfallsfrågan började bli ett problem. Man ville bli av med avfallet och började därför frakta iväg skräpet. Det slängdes då på soptippar, ute i skogen eller i vattnet. Mängden skräp har inte minskat, men med tiden har vi blivit bättre och bättre på att ta tillvara soporna genom återvinning eller omhändertagande av farligt avfall. Hur kan sopor vara ett miljöproblem? En del av det vi slänger i våra sopor kan innehålla ämnen som är skadliga för naturen på ett eller annat sätt. Exempelvis innehåller batterier och lågenergilampor tungmetaller som kan vara skadliga både för människors hälsa och för miljön. Kemikalier, som bland annat finns i en del färg och lösningsmedel, kan också innehålla giftiga ämnen som man inte vill få ut i naturen. Mediciner som spolas ner i toaletter eller slängs med vanliga sopor kan komma ut i naturen och 29
påverka livet där negativt. Matrester som samlas på hög drar till sig råttor och annan ohyra som kan sprida smittsamma sjukdomar. Vi sorterar därför våra sopor så att farligt avfall kan tas omhand och andra sopor återvinnas. Dina sopor är värdefulla! Bara för att man slänger saker som man inte längre vill ha betyder det inte att de ligger och skräpar någonstans. Mycket av det som anses som skräp för en person kan bli värdefullt för någon annan. Avfall kan många gånger användas för att göra nya saker. Plastflaskor, papper, Idag återvinns nästan allt avfall i Sverige och blir till nya saker och energi. Avfallshantering genom tiderna Människor har i alla tider försökt att göra sig av med sopor. När människorna levde på gårdar och inte så nära varandra som man gör idag så såg man det inte som ett stort problem. Det var först när människorna började leva i städer som soporna blev ett problem. Det blev mycket sopor och man visste inte riktigt vart man skulle göra av allt skräp. Soporna slängdes ut på gatan, dumpades i vattnet eller samlades på hög på soptippar. Soporna luktade illa och drog till sig råttor som spred sjukdomar. 30
glas, läskburkar, bildelar och fleecetröjor är bara några saker som kan tillverkas av sopor. För många industrier kan återvunnet avfall vara värdefullt. Till exempel kan avfallet från mat göras om till energi. Idag tillverkas ungefär lika mycket el från avfall som från vindkraft. Det motsvarar el till nästan 250 000 villor. Resterna som blir kvar när soporna har gjorts om till energi kan torkas och användas som gödsel i jord- och skogsbruk. För att komma till rätta med sopproblemet började man att återvinna soporna. Idag kan man återvinna mycket av det vi slänger så att det blir till nya saker. Allt från plast, papper, metaller och matrester kan bli till nya användbara saker. Det mest miljöfarliga avfallet kan man lämna på en särskild soptipp, så kallad deponi, så att det inte hamnar i naturen. Hur kommer framtiden se ut? 31
Ordlista Deponi En plats där man lämnar sopor. Lösningsmedel Används för att lösa upp olika ämnen. En del lösningsmedel, för till exempel färg eller nagellack, kan vara dåliga för miljön, medan andra lösningsmedel såsom vatten är ofarligt. Tungmetaller En del tungmetaller såsom kvicksilver och bly kan vara mycket giftiga. ATT FUNDERA PÅ ATT DISKUTERA ATT RITA OCH MÅLA 1. Hur blev man av med sopor förr i tiden? Rita en bild. 2. På vilka sätt kan det vara dåligt för miljön att slänga sopor i naturen? Diskutera med en klasskamrat. 3. Skriv tre saker som man kan återvinna. LÄRARUPPGIFT Sopmemory. 32
Egna anteckningar
Vi som har gjort den här boken: Frida Demervall är biolog och molekylärbiolog. Hon har skrivit boken. Per Demervall är illustratör och har ett eget bokförlag. Han har gjort bilderna. Eva Wikberg är lärare och rektor. Hon har hjälpt Frida med att granska och redigera texterna. Andreas Enghed är grafisk formgivare. Han har formgivit boken.
36