Års redovisning 2013
INLEDNING 2 Politisk organisation 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Händelser under 2013 6 Årsredovisning enligt styrmodellen 1 MÅLUPPFYLLELSE 8 Vision 2019 9 Ett samhälle i utveckling 17 Vård och omsorg för individens behov 19 Utbildning för en dynamisk framtid 22 Rikt kultur, idrotts och föreningsliv 24 En effektiv kommun 29 Personalredovisning 37 Sammanställning av indikatorer 7 FINANSIELLA RAPPORTER 44 Ekonomisk sammanfattning 46 Finansiell analys 50 Fullfondsmodell en kompletterande bild 52 Sammanställd redovisning 54 Kommunala bolag 56 Resultaträkning och kassaflödesanalys 57 Balansräkning 58 Noter 68 Driftredovisning 71 Investeringsredovisning 72 Upplysningar om redovisningsprinciper 43 1
Politisk organisation Aktiebolaget Alingsås Rådhus, ABAR Kommunfullmäktige Alingsås & Vårgårda Räddningstjänstförbund Alingsås Energi AB Alingsåshem AB Kommunstyrelsen Fabs AB Barn- och ungdomsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kulturoch fritidsnämnden Miljöskyddsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Vård- och äldreomsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs av invånarna vart fjärde år. I kommunfullmäktige beslutas bland annat om mål och budget för de kommunala verksamheterna. I kommunens organisation ingår tio politiska nämnder som fattar beslut inom sina respektive ansvarsområden. Till varje nämnd hör en förvaltning med anställda tjänstemän som genomför de politiskt fattade besluten. En förvaltningschef leder varje förvaltning. Vissa uppgifter är obligatoriska för kommunen, till exempel barnomsorg och äldreomsorg, medan andra uppgifter är frivilliga. Alingsås kommun driver en del av sin verksamhet i bolag. Kommunen har också ett kommunalförbund för räddningstjänsten tillsammans med Vårgårda kommun. 2 INLEDNING
Xx Xx Alingsås i mars 2014 Daniel Filipsson Kommunstyrelsens ordförande 3
Händelser under 2013 En ny arena tar plats i en ny park Estrad i Åmanska parken Den 20 21 april får Alingsås under pompa och ståt en ny arena. Och redan den 28 mars spelar AHK:s elitserielag sin första hemmamatch i arenan. Under hösten invigs också den Åmanska parken som ligger i anslutning till arenan. Parken som i sin tidigare form kallats Hotellparken får efter den nya ombyggnationen ett namn med gamla anor Åmanska parken, och blir en ny entré till stadskärnan. Lights kliver in i sagornas värld Alingsås stora höstevenemang slår publikrekord med 85 000 besökare. Lights in Alingsås presenterar under 2013 två stora nyheter där den ena är att satsa på storytelling. Publiken får under oktober följa med i H. C. Andersens underbara sagoskatt. En annan nyhet är att alingsåsarna bjuds in och medverkar med egna installationer i tävlingen Lights off site. Stadsskogenskolan invigs av energiministern Solen och barnen tillsammans med lärare, stolta politiker och inbjudna gäster skiner ikapp när energiminister Anna- Karin Hatt (C), den 28 augusti, inviger Stadsskogenskolan och Träffpunkt Stadsskogen i Alingsås. Träffpunkt Stadsskogen är Alingsås nya stadsdelscentrum som skapats med hållbarhet i fokus och med största möjliga omtanke om människa och miljö. Vid sidan av den unika skolan finns här en aktivitetshall och ett torg, och naturen både omger och är integrerad i området. Ihop med skolelever gör energiministern den klassiska raketen. Glädjen och symboliken i ministerns och barnens energiskapande rörelser går inte att ta miste på. Som Nordens första nollenergiskola går Stadsskogenskolan i täten för nödvändiga åtgärder för att minska människans klimatpåverkan, vilket energiministern starkt betonar i sitt tal. En nollenergibyggnad producerar på ett år lika mycket energi som den gör av med. Stadsskogenskolans energiproduktion sker genom skolans enorma solcellstak, som är det största i Sverige. Färdigbyggd visade sig skolan rent av vara ett plusenergihus, som på ett år producerar mer energi än vad det förbrukar. Stadsskogenskolan får stor uppmärksamhet nationellt. 4 INLEDNING
Ångande event med historisk anknytning Den 11 13 oktober håller Alingsås Sveriges första steampunk-konvent, där science-fiction blandas med 1800-tal till en egen, spännande värld full av mäktig mekanik och fantasirika uppfinningar. Nationell topplacering för sortering Alingsås är en av de bästa kommunerna i landet när det gäller återvinning av hushållsavfall. I en jämförelse av 220 kommuner hamnar Alingsås på en andra plats. En av faktorerna som bidrar till topplaceringen är införandet av fastighetsnära insamling (FNI). Fastighetsnära insamling innebär att villaägarna enkelt kan sortera sina förpackningar och tidningar hemma i sina egna avfallskärl, istället för att åka till återvinningsstationen. Under 2013 fick ytterligare tre områden FNI. Medborgardialog i fokus E-tjänster, Noltorp, Stora Torget Under 2013 gör kommunen en satsning och lanserar 25 nya e-tjänster. Utvecklandet av e-tjänster underlättar dels för medborgaren, men förenklar även handläggningen. I projekten Vision Stora torget och Stadsförnyelse Noltorp har kommunledningskontoret dialog med kommuninvånarna för att få in idéer, synpunkter och förslag på hur man vill att dessa platser ska utvecklas. 5
Årsredovisning enligt styrmodellen Kommuninvånarna väljer var fjärde år vilken politisk majoritet som kommun ska styra kommunen. Genom Alingsås kommuns styrmodell omsätts den politiska viljan i praktisk verklighet för Alingsås kommuns invånare. Den syftar till att sätta kommunens medborgare i fokus så att verksamhet som bedrivs möter dess behov. Styrmodellen ska säkerställa att styrkedjan håller ihop genom organisationen hela vägen från vision till insats. Dess olika moment underlättar Kommunstyrelsens uppsiktsplikt av nämndernas verksamheter. Med visionen som utgångspunkt och omvärldsanalysen som underlag, formulerar majoriteten en programförklaring, till vilken kommunfullmäktige sedan formulerar och antar prioriterade mål för den kommande mandatperioden. De prioriterade målen ska formuleras så att kommuninvånaren sätts i fokus. De prioriterade målen omfattar kommunens huvuduppdrag, vilket innebär att både statlig och kommunal styrning inkluderas. Utifrån de prioriterade målen med tillhörande indikatorer och en ekonomisk ram beskriver respektive nämnd och bolag sina åtaganden. För att visa på att antagna åtaganden och aktiviteter i nämnder och dess verksamheter ger avsedd effekt för måluppfyllelsen, sker tertialvisa redovisningar; våruppföljning, delårsrapport samt årsredovisning. I årsredovisningen följer kommunfullmäktige upp de prioriterade målen och indikatorerna utifrån nämndernas och bolagens redovisade resultat, såväl ekonomiskt som verksamhetsspecifikt. Årsredovisningen beslutas av kommunfullmäktige i mars och är ett underlag till eventuell revidering av prioriterade mål, indikatorer och ekonomiska ramar för nästkommande flerårsstrategi. Nämndernas årsredovisningar omfattar hela huvuduppdraget inklusive antagna åtaganden. Foto: Frank Palm 6 INLEDNING
MÅLUPPFYLLELSE 7 8 Vision 2019 9 Ett samhälle i utveckling 17 Vård och omsorg för individens behov 19 Utbildning för en dynamisk framtid 22 Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv 24 En effektiv kommun 29 Personalredovisning 37 Sammanställning av indikatorer
Vision 2019 Foto: Andreas Molin Alingsås är den moderna mötesplatsen med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare år 2019. Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2008 114 8 MÅLUPPFYLLELSE
Ett samhälle i utveckling Alingsås kommun är ett samhälle i utveckling, med växande befolkning, fler bostäder som byggs och fler företag som etableras. Utvecklingen går mot ett mer tryggt, välkomnande och hållbart samhälle. För att öka medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen är det viktigt att se till hela boendesituationen. I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Trygg och säker stad SCB:s medborgarundersökning undersöker trygghet utifrån perspektiven; tryggt att vistas utomhus kvällar och nätter, trygg och säker mot hot om våld och misshandel samt trygg och säker mot inbrott i hemmet. I höstens mätning visar det sig att trygghetsmåttet gett ett högre indexvärde än tidigare mätningar. Förebyggande arbete inom det kommunala ansvarsområdet för minskad brottslighet kan ske på olika sätt. Ökad kunskap hos personal om trygga stadsmiljöer kan bidra till statistiken. För att öka den upplevda tryggheten längs gång- och cykelvägar (GC) har plan tagits fram för att upprätthålla god sikt och förbättrad belysning. Utbyte av gamla armaturer och ljuskällor längs GC-nätet sker löpande. Ljussättning av tunnel vid Östlyckan har genomförts och vid Norra Ringgatans allé pågår arbetet med installation av belysning. Röjning av buskar och grenar genomförs planenligt längs GC-nätet. Lekplatserna i stadens parker förses med belysning när de renoveras. Under 2013/14 gäller detta Enehagen, Sollebrunns centrum, Nolhaga Park och ytterligare en lekplats under 2014. Vid planering formas projekt så att god säkerhet och trygghet uppnås. Ljusplaner och trygghetsvandringar bidrar till att vi skapar tryggare miljöer. BRÅ-gruppen har initierat och genomfört utbildningar om våld i nära relationer under 2013 i några av kommunens förvaltningar men också genom öppen föreläsning som kvinnoföreningen Olivia arrangerade. T ex har enhetschefer inom äldreomsorgen fått genomgång och utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor som de ska använda på sina APT-möten. Bättre kunskaper kan ge lägre siffror i brottsstatistiken. Under 2013 minskade åter antalet anmälda brott, efter att ha ökat under 2012. Bättre skolmiljö ger hög grad av trivsel Resultatet från Göteborgsregionens (GR) enkät visar att andelen studerande på Alströmergymnasiet som känner trivsel och trygghet är hög. 89% av svaranden (svarsfrekvens 73%) uppger att de känner trivsel och trygghet i skolan. Nöjdheten vad gäller skolmiljön har förbättrats från att under 2012 ha varit 56% till att under 2013 ligga på 73% hos eleverna. En förbättrad studiemiljö, möjlighet till studiero och adekvata lärverktyg har bidragit till en större nöjdhet. Gymnasieskolan har under senaste åren renoverat och byggt om, samt successivt implementerat digitala lärverktyg till eleverna vilket tidigare gett låga värden i enkäten. Ombyggnationerna är nu klara och de har lett till en förbättrad studiemiljö. Samtidigt omfattas nu alla årskurser av satsningen på digitala lärverktyg till var och en av eleverna. Vid mätningar under våren visade resultaten således på en kraftig ökning gällande skolmiljön, samt fortsatt bra nivå vad gäller trivseln. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen skall förbättras Alingsås 63 58 58 Medel riket 61 60 60 Kommunstorlek 30 000 49 999 inv. 58 57 56 Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1 100 Andelen elever som känner trivsel och trygghet i skolan skall öka Förskola Alingsås 98 u.s. u.s. Medel Göteborgsregionen 97 u.s. u.s. Åk 2 Alingsås 95 96 95 Medel Göteborgsregionen 93 95 96 Åk 5 Alingsås 93 92 90 Medel Göteborgsregionen 93 93 92 Åk 8 Alingsås 93 91 90 Medel Göteborgsregionen 91 89 91 Gymn åk2 Alingsås 89 90 86 Medel Göteborgsregionen 91 89 90 Källa: Gemensam enkätundersökning Göteborgsregionens kommunalförbund, index 1 100 Alkoholkonsumtionen minskar SSPF står för skola, socialtjänst, polis och fritid och syftar till att motverka kriminalitet och missbruk. Modellen är nu inom skolan fullt ut implementerad och ingår i ordinarie verksamhet. SSPF är insats som över tid ger tryggare miljöer generellt samtidigt som det fångar ock stöttar enskilda individer. Den gemensamma upplevelsen är att samverkan ger mycket goda effekter. Att socialsekreterare, poliser och skolpersonal utbyter kunskap om barn och unga i riskzon är i sig inget nytt, men med SSPF får informationsutbytet en fast struktur. Detta har resulterat i att kommunen tidigt kan identifiera risker och rikta insatser på ett mer ändamålsenligt sätt. 9
Ett samhälle i utveckling Det föddes 406 barn och antalet avlidna var 364. 1 847 personer flyttade till Alingsås, de flesta från det egna länet, 1 244 personer. 1 626 personer flyttade från Alingsås och även här är det en flyttning inom länet som dominerar, 1 089 personer. Många kommuner i regionen har en befolkningsökning. Alingsås kommun kommer på 13:e plats. I förhållande till folkmängden har Lilla Edet den största folkökningen i regionen 1,9%. Alingsås kommun hamnar andelsmässigt på 19:e plats. Nyanländas upplevelser av gott bemötande och tillgänglighet i kommunen har ökat, men det finns behov av att se över mottagningskedjan i hela kommunen så att förutsättningarna för nyanländas integration i samhället förbättras. Då migrationsverkets prognoser tyder på en framtida ökning av antalet asylsökande och ensamkommande bör kommunövergripande insatser göras för att förbättra kommunens mottagandekedja. Befolkningsmängden skall öka Ny drogsamordnare tillsattes under året. Samordnaren har tillsammans med kommunens fältsekreterare uppsökt föräldramöten i årskurs 6 9. Syftet var att ge föräldrar kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar på sitt barns beteende i allmänhet och framförallt vad gäller alkohol. Det var drygt 620 föräldrar som fick ta del av informationen. Under våren 2013 genomfördes en undersökning om elevers drogvanor i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Undersökningen gjordes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i samarbete med kommunen och Västra Götalandsregionen. Undersökningen visar att alkoholkonsumtionen bland unga har minskat i Alingsås i jämförelse med tidigare år. Några tänkbara bidragande orsaker till minskningen; generell trend i Sverige, effekt av drogförebyggande arbete, att ungdomar idag har mer umgänge vid/via nätet t ex spel, sociala medier med mera. Antalet brott skall minska Antal anmälda brott 3 456 3 518 3 404 Källa: Statistik hämtad från Bråttsförebyggande rådet (bra.se) Befolkningen ökar Folkökningen i Alingsås kommun kommer på 13:e plats i Västra Götalandsregionen. Statistiska Centralbyrån har presenterat folkmängden för år 2013 och i Alingsås blev den 38 619. Folkmängden ökade med 264 personer, som är en ökning med 0,7%. Antal 38 619 38 355 38 053 Antal invånare per den 31 december, källa SCB. I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Nya former för näringslivssamverkan börjar ge resultat Möten med näringslivet sker i olika konstellationer och har varit välbesökta och fler börjar engagera sig. Bland annat har konceptet BW, Before work, genomförts med gott resultat. Trots satsningar gentemot medborgare och företagare ges det i enkätundersökningar både ris och ros. Svenskt Näringsliv, Fastighetsägarna, SCB och SKL är källor som undersöker förutsättningarna för företagande, servicegrad och bemötande. I Insiktsmätningen, som SKL står bakom, förbättrar Alingsås sitt samlade värde marginellt, samtidigt som företagarna ändå lyfter de insatser som görs och deltagandet på insatser som anordnas är högt. Omställningen från Futurum i egen regi till näringslivsfrågor under kommunledningskontorets ansvar kan innebära att startsträckan, för att vända en sedan tre år tillbaka negativ trend, blir längre. Fortsatt satsning kan ge bättre resultat över tid, då satsningen sker i dialog. En dialog som enligt undersökningen är uppskattad. Alingsås kommun är medveten om vikten av att utveckla samverkan med näringslivet och arbetar för ständig förbättring både på ett strategiskt och ett operativt plan. Fler ska involveras och samverkan med intressenter, företag och medborgare ska vidgas. 10 MÅLUPPFYLLELSE
Nya nätverk och utveckling av aktiviteter som genomförs är i fokus. Rankingsiffrorna från våren 2013 har gett extra skjuts in i arbetet med att utveckla näringslivssamverkan i Alingsås. Vid nästa avstamp för ranking hoppas kommunen att dess insatser ska ha gett effekt. Rankingsiffrorna baseras på en av Svenskt Näringsliv genomförd enkät. Enkätsvaren som 2013 års siffror baseras på kom från huvudsakligen handelsnäringen i Alingsås, varpå bilden av försämrad ranking kanske är mer koncentrerad till en viss grupp snarare än till den generella bilden av företags- och näringsklimatet i kommunen. Analys pågår för att se på hur rankingen kan förbättras samtidigt som övriga näringsidkares önskemål ska bejakas. 10 000-projektet som syftar till ökad handels- och besöksnäring visar, genom undersökning, att dess arbete med olika publika arrangemang bidragit till en ökning av handelsbesökare med 2 % per år från en tidigare nedåtgående trend. 10 000-projektet avslutades vid årsskiftet, vilket innebär att en uppdatering av befintliga handels- och besöksnäringsstrategier behöver ske. Nyföretagarcentrums företagsbarometer visar på att Alingsås kommun ligger ungefär på medelvärdet i landet med 5,2 nya företag per 1 000 invånare. Branschrekommenderad utbildning Under hösten ansökte Bygg-och anläggningsprogrammet om att få bli en branschrekommenderad skola, vilket är en kvalitetsmärkning gjord av branschen, av de utbildningar som uppfyller kriterierna för en välfungerande utbildning. Ansökan blev godkänd och denna utbildning har numera denna kvalitetsstämpel. Som en möjlig fortsättning på byggelevernas utbildning alternativt en utbildning för den som vill pröva ny bransch kan yrkeshögskoleutbildningen Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande vara. Den startades för första gången i höstas med 15 elever. Satsningar pågår ständigt för att stärka skolans aktiva samverkan med arbetslivet och öka anställningsbarheten hos de utbildade. ESF-projekt (Europeiska socialfonden) för validering i äldreomsorg och socialtjänst har bidragit till att 46 medarbetare inom Vård- och omsorgsförvaltningen har validerats och utbildats i kurser motsvarande Vård- och omsorgsprogrammet. Målet är att fortsätta utveckla och integrera kvalitetssäkrade metoder och arbetssätt för validering. I samverkan med lokala aktörer och arbetsliv har kommunen ansökt om Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege. Många nyanlända står långt ifrån arbetsmarknaden, varför det i framtiden kommer att ställas högre krav på kommunen att försörja dessa personer, då de inte kommer att kunna tillgodose sin egen försörjning i den grad man tidigare förutsett. Arbetet med att utveckla språkpraktiken på svenska för invandrare (SFI) har därför varit viktig att utveckla. Ett projekt som finansierats av Skolverket har möjliggjort att språkpraktiken knyts närmare kursmålen för utbildningen och de studerande får en inblick i svenskt arbetsliv samt ytterligare en arena där de lär sig svenska språket. Målsättningen är att detta arbetssätt ökar de studerandes motivation samt kortar tiden på SFI. Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna i kommunen skall förbättras Alingsås 53 52 52 Medel riket 46 47 47 Kommunstorlek 30 000-49 999 51 49 53 Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1 100 Antalet nystartade/nyetablerade företag skall bli fler Antal registrerade under året 229 223 247 Källa: Bolagsverket Kommunens näringslivsranking skall förbättras Ranking 153 116 50 Källa: Svenskt Näringsliv, kommunranking Självförsörjningsgraden skall öka % Alingsås i..u. 80,30 80 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Goda arbetsmöjligheter 11
Ett samhälle i utveckling I Alingsås finns attraktiva boendemiljöer Alingsås en bra boendeort Attraktiva boendemiljöer berör alla åldrar. Det handlar om att visa på mångfalden i nybyggnation, både lokaliseringsmässigt och boendeform och erbjuda alternativ för de äldre på dess villkor. Nöjdheten med boendesituationen handlar även om tillgång till det önskvärda boendet. Resultatet av 2013 års mätning visar att Alingsås har betydligt bättre resultat än riket när det frågas om nöjdheten med att bo och leva i kommunen, medan på frågan om boendesituationen är resultatet bara marginellt bättre än riket. Utvecklingen av Alingsås värden är efter en dipp 2012 åter på 2011 års nivåer. Av de boende i Alingsås svarar 64%, i SCB:s enkät, att de starkt rekommenderar att bosätta sig i Alingsås. 10% avråder helt. För att utveckla upplevelsen av att bo och trivas i Alingsås bör områden som Bostäder, Fritidsmöjligheter och Kommunikation att satsas på. Fler bostäder byggs 158 bostäder färdigställdes 2013. 14 av dessa med hyresrätt som upplåtelseform och 113 med bostadsrätt som upplåtelseform. Övriga var äganderätter i form av småhus. Ca 130 bostäder påbörjades 2013 varav 88 i flerbostadshus och 49 med hyresrätt som upplåtelseform. 24 av dessa är trygghetsboende, dvs. förbehållna pensionärer över en viss ålder. Byggnationen har framförallt skett i stadskärnan samt i utvecklingsområdet Stadsskogen. Under 2013 har den regionala kopplingen varit tydlig, både genom detalj- och översiktsplaner och med samarbete inom GR. GR:s strukturbild som bl.a. anger att ny bebyggelse ska tillkomma i kollektivtrafiknära lägen och att vi bör sträva efter en förtätning av befintliga områden genomsyrar planeringen. GR:s strukturbild är även i linje med huvudstrategierna för Alingsås kommuns översiktsplan. Ett fortsatt stort behov på bostadsmarknaden är billiga hyresrätter. Denna typ av bostäder efterfrågas av flera grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, däribland unga och nyanlända. Det är emellertid svårt att åstadkomma låg hyra i nybyggda hus. Planerna som arbetats fram under året och som kommer att påbörjas 2014 och 2015 har inneburit mindre förtätningsprojekt i staden men även större planer (exempelvis Vardsjövägen) med villabebyggelse. Önskemålet är att en blandning av bostadsformer och storlekar ska finnas i alla områden men förutsättningarna för denna blandning är naturligtvis olika i olika stadsdelar. Bäst förutsättningar för blandstad har innerstaden. I utkanten av staden och i kommunens andra delar efterfrågas framförallt småhus. En stor utmaning framöver blir att hitta förtätningsmöjligheter i kommunens stationslägen Västra Bodarna samt Hemsjö- Ingared (som ligger på cykelavstånd till Norsesunds station). En fördjupad översiktsplan för Västra bodarna har varit på granskning under 2013 och innebär ett stärkt centrum med bostadsbebyggelse koncentrerad till kärnan runt stationen. Den föreslagna takten för bostadsbebyggelsen är emellertid låg och innebär ingen större förändring från tidigare områdesplan vilket i viss mån strider mot GR:s strukturbild. En fördjupad översiktsplan för Hemsjö- Ingared-Norsesund ska påbörjas i samarbete med Lerums kommun. Förhoppningsvis tillåter denna en något mer omfattande bostadsbebyggelse. En ökad bostadsbebyggelse är dels önskvärd med hänsyn till den nationella bostadsbristen som är störst i storstadsregionerna och dels eftersträvansvärd med hänsyn till den antagna visionen om att öka invånarantalet i kommunen. Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen i kommunen skall förbättras Alingsås 58 56 59 Medel riket 57 58 59 Kommunstorlek 30 000 49 999 57 58 60 Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1 100 Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i kommunen skall bibehållas eller förbättras Alingsås 68 66 68 Medel riket 59 60 61 Kommunstorlek 30 000 49 999 62 61 63 Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1 100 Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform och storlek skall bli fler Totalt 158 122 60 varav flerbostadshus 127 92 35 därav bostadsrätter 113 61 därav hyresrätter 14 31 varav småhus 31 30 25 Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Rätt boendeform och rätt volym av äldreboendeplatser Bostaden och omgivningen påverkar den äldres möjlighet att kunna bo kvar i sitt boende samt känsla av trygghet. Målet är att kunna öka andelen äldre som kan bo kvar i sin invanda bostadsmiljö med bibehållen trygghet genom möjlighet till social gemenskap i sin närmiljö. Därutöver satsas 12 MÅLUPPFYLLELSE
det på att utveckla närstående-/anhörigstöd, flexibel växelvård med hotellbokningssystem, avgiftsfri avlösning vilket bidrar till äldres möjligheter att bo kvar längre hemma. Arbete sker för att konvertera om delar av befintliga boenden till trygghetsboenden och samarbeta med privata aktörer kring byggnation av nya trygghetsboenden. Från hösten 2012 har 11 äldreboendeplatser konverterats till trygghetsboenden vilket innebär att antalet trygghetsboende har ökat från 55 till 66. I oktober 2013 togs första spadtaget för fler trygghetsboende vid Afzeliskolans f d skolgård. Inför och under början av 2013 minskades cirka 35 äldreboendeplatser, delvis på grund av att det under 2012 fanns en överkapacitet av äldreboendeplatser. Under 2013 har behovet av äldreboendeplatser ökat och periodvis har personer fått vänta mer än tre månader från beslut till erbjudande om en boendeplats. Framförallt har det uppstått en längre kösituation till somatiska äldreboendeplatser än normalt. Nämnden har månadsvis fått statistik över beläggning och kösituation till särskilt boende. Arbetet under 2013 har fokuserats på att öka hemgången till ordinärt boende när vårdtagare är utskrivningsklara från sjukhus. Detta har bidragit till att det höga trycket på korttidsplatser minskat och kostnaderna för betalningsansvar har avtagit under hösten. I Alingsås skapar infrastrukturen möjligheter för tillväxt Alingsås bättre än riket I SCB:s medborgarundersökning ställs fyra frågor kring kommunikationer (gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, förbindelser för längre resor och möjligheterna att enkelt kunna transportera sig med bil). Indexet för kommunikation utgör en del i Nöjd-Region-Index, det vill säga medborgarnas upplevelse av att bo och leva i Alingsås. Alingsåsarens upplevelse av infrastrukturen har ökat från föregående år och värdet är högre än såväl riket som i storlek jämförbara kommuner. Infrastruktur i detta prioriterade målets mening handlar inte enkom om mer av tåg- och vägnät, utan om att de infrastrukturlösningar som skapas också ska generera bättre förutsättningar för etableringar av verksamheter likväl som det ska underlätta för envar att kunna ta jobb i och omkring Alingsås. Alingsås på väg Alingsås möjligheter till utveckling hänger samman med hur väl infrastrukturen svarar mot behoven av pendling och leveranser av varor och tjänster. Alingsåsarna är mer nöjda 13
med kommunikationerna både jämfört med medel i riket och jämfört med motsvarande storlek på kommun. Nivån är i stort sett den samma som 2011 och 2012. Samtidigt är kommunikationer ett av de områden som lyfts fram som ett viktigt förbättringsområde om den totala upplevelsen av att bo i kommunen ska öka. Fortsatt utveckling av Västra Stambanan och E20 är angeläget. Projektet Alingsås på väg har intensifierats och kommunicerats till kommuninvånarna för minimera missnöje då det under kommande ombyggnation av exempelvis E20 och stationsområdet kan försvåra framkomligheten. För kommunen blir det viktigt att underlätta för lokal gång-, cykel- och biltrafik så långt som möjligt. Externa och interna intressenter efterfrågar fortlöpande kommunal mark för olika verksamheter. Behov finns därför att inventera kommunens markinnehav på ett mera strukturerat sätt. Arbetet har påbörjats. Exploaterings- och näringslivsenheten har som gemensamt mål att verka för en god tillgång till lämplig och attraktiv verksamhetsmark i kommunen. Arbetet är stor vikt, då etableringar kan bidra till högre skattekraft, vilket är en målsättning för kommunen. Under de senaste tre åren har utvecklingen dock gått i motsatt riktning. Cykelvägar blir fler Kommunen investerar i gång- och cykelvägar på landsbygden. Ett utbyggt gång- och cykelvägnät är angeläget ur flera perspektiv. Genom att trafikseparera gång- och cykeltrafikanter från annan trafik skapas en betydligt högre säkerhet. Positiva effekter uppnås även på miljön, på folkhälsan och i förekommande fall även för landsbygdens utveckling och tillväxt. Det finns flera sträckor i kommunen där det med fördel kan anläggas gång- och cykelvägar men även standardhöjning av befintliga sträckor är möjlig. Satsningen skall i huvudsak ske via bidrag till enskilda vägsamfälligheter/vägföreningar. Även bidrag till annan lokal infrastruktur kan lämnas till motsvarande vägsamfälligheter/vägföreningar. För detta har totalt 20 mnkr för åren 2013 och 2014 avsatts. Årlig ökning av antalet kilometer gång- och cykelväg bidrar till en bättre miljö, då det ger förutsättningar för att parkera bilen och istället välja cykeln som transportmedel. Arbetet har planerats under 2013 och en första insats blir en ombyggnad med cykelväg längs Östra Ringgatan som sammanbinder norra och södra stadens gång- och cykelbanevägnät. Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen skall förbättras Alingsås 67 66 67 Medel riket 59 59 58 Kommunstorlek 30 000 49 999 64 62 65 Källa: SCB:s medborgarundersökning, index 1 100 Antalet meter gång- och cykelvägar skall öka Alingsås 90 85 79 Källa: Intern uppgift från Tekniska förvaltningen Skattekraften i förhållande till riksgenomsnittet skall höjas % Alingsås 97,00 97,30 97,50 Riket 100,00 100,00 100,00 Medel Göteborgsregionen 105,30 104,90 104,70 Källa: Kolada 14 MÅLUPPFYLLELSE
I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Näst bäst i Sverige Inom avfallsområdet har kommunen, trots att viktiga strategier inte är fullt ut genomförda, tagit steget upp i toppen av Sveriges bästa återvinningskommuner, genom bl.a. satsningen på Fastighetsnära insamling. Det pågående införandet av FNI, fastighetsnära insamling, skapar mycket goda förutsättningar att sortera direkt vid källan. Detta leder i sin tur till att returpapper, förpackningar och organiskt avfall i högre utsträckning tar ett steg upp på avfallstrappan från energiutvinning till återvinning, vilket bidrar till långsiktigt hållbar utveckling. Maximal effekt av ruttoptimering kommer att kunna nås först efter att FNI-projektet slutförts, då kan fordonen disponeras optimalt. Cykelstaden växer och pendlarna blir fler Framtidens energiförsörjning bär på flera utmanande delar. Vårt största beroende av fossil energi finns inom transportsektorn och flera förslag finns för hur vi ska hantera dilemmat. Ett av svaren med störst trovärdighet är att överföra trafik från personbil till cykel. Under förutsättning att sträckan är måttlig och att infrastrukturen finns på plats kan cykeln många gånger ersätta bilen. Utbyggnad av cykelinfrastruktur behöver ske i någorlunda jämn takt med efterfrågan och användningen. Genomförda insatser där cykeln är i fokus liksom statistik som visar på en ökningen av antalet kilometer cykelväg, stärker förutsättningarna för cykeln som transportmedel blir det självklara valet. Ett val som främjar mål om hållbar utveckling och minskad? Möjligheterna att förse förskolorna med lastcyklar anpassade för barntransporter är undersökta. Delsyftet var att ge fler förskolor chansen att spendera mer tid på aktiverande platser som Nolhaga eller andra naturområden. Huvudsyftet skulle vara att normalisera cykeln som fordon. Det visade sig att tiden ännu ej är mogen för detta. Lastcyklar har dock köpts in till hemtjänsten i ett strategiskt och profilerande syfte. Insatser för bättre vatten ger resultat Effekten av att de många dåliga avloppsanläggningarna åtgärdas är lägre halter av smittämnen och näringsämnen i Antens avrinningsområde. För att nå Vattenmyndighetens krav på att samtliga enskilda avlopp i området ska vara inspekterade till år 2021 behöver dock takten öka kraftigt (till i snitt 342/år) eftersom 1710 avlopp kvarstår. Hittills vidtagna åtgärder har visat sig ha avsedd effekt eftersom mätningar av vattenkvaliteten i områdets bäckar visar sjunkande halter av både smittämnen och näringsämnen. Under 2013 inventerades 99 fastigheter av planerade 120, dvs ca 80% av den planerade tillsynen av enskilda avlopp har kunnat genomföras. Inventeringen har sedan 2010 omfattat 666 fastigheter vid Anten som har enskilda avloppsanläggningar. Vid inspektion har miljöskyddskontoret konstaterat att 266 av dessa fastigheter hade undermåliga avloppsanläggningar som måste åtgärdas. Ännu återstår 147 fastigheter som har anläggningar att åtgärda. Miljöskyddskontoret prioriterar 2014 uppföljning av de fastigheter som fått krav på att åtgärda men ännu inte gjort det. Kväverening är infört vid Nolhaga reningsverk vilket ytterligare minskar belastningen på Mjörn. Ökad kväverening krävs av alla landets kommuner för att på sikt komma till rätta med övergödningsproblematiken i kustnära havsområden. Andelen återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall skall öka Alingsås i.u. 60% i.u. Medel riket i.u. 36% 35% GR i.u. 34% 32% Källa: Kolada Antalet resor med kollektivtrafiken skall öka Totalt exkl Alingsåspend. 1 384 892 1 359 882 i.u. Pendeltåg 3 212 390 3 192 868 i.u. Källa: Västtrafik 15
Ett samhälle i utveckling I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Utsläpp av växthusgaser minskar En energieffektiv omställning för att minska de klimatpåverkande utsläppen handlar både om energieffektiviseringsåtgärder, minskat användande av fossila bränslen och ökad andel förnyelsebar energi. Statistik på utsläpp av växthusgaser släpar efter, men de senast inrapporterade siffrorna visar på att kommunen minskar i utsläpp av växthusgaser per invånare. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser per person i Alingsås under en rad av år minskat beroende på en mängd samverkande faktorer. Till exempel har en stor mängd oljeeldade villapannor bytts ut till pellets, ved eller bergvärme. Bilar och byggnader är mer energieffektiva och samtidigt är en större andel av den totala energianvändningen i samhället förnybar. Detta har varit positivt. En rad samverkande faktorer ligger bakom och det är nödvändigt att se på långa tidsserier och tänka långsiktigt snarare än att jämföra enstaka år. Insatser för minskad miljöpåverkan För att minska energiförbrukningen har det inom kommun sett många insatser, stora som små. Av de större kan nämnas VA-verken och Alingsås energis insatser. För VA-verken har en energibesiktning genomförts som vägleder vid utbyte av processer, pumpar, fläktar mm för att optimera energianvändningen. Under året genomfördes en genomgång av våra tunga fordon för att minska energianvändning och miljöbelastning. Alingsås Energi har köpt och övertagit driften av Sävelunds fjärrvärmeverk. Viktigt då de efter övertagandet av verksamheten har kunnat uppgradera effekten i fjärrvärmeverket med c:a 15%. Därmed minskar behovet av att dra igång värmeverket i kvarteret Gjutaren under köldknäppar, vilket i sin tur gör att andelen förnyelsebar energi som används. Alingsås Energi har även köpt vindkraftverk. Träffpunkt stadsskogen och skolan där uppmärksammades nationellt genom att energiministern kom och invigningstalade. Detta har visat på att Alingsås kommun är i framkant, både när det gäller solceller och passivhusteknik. Under 2013 tog kommunen initiativ till att Passivhuscentrums verksamhet kommer att utvecklas under kommande år. Spetskompetens gällande energieffektivt och hållbart byggande är viktigt för att utveckla både staden och arbetet med att behålla en ledande position inom dessa områden. Utsläpp av växthusgaser per invånare skall minska kg koldioxidekvivalenter/inv. 2011 2010 2008 Alingsås 3 221 3 951 3 096 Nationell nivå 4 800 Källa: Naturvårdsverket Utsläpp till luft Total energianvändning per invånare skall minska kwh/inv. 2011 2010 2008 Alingsås 29 076 24 417 23 190 Källa: SCB Andelen förnyelsebar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer skall öka % 2013 2010 2008 Alingsås i.u. 35 43 Källa: Energimyndigheten Nordens första nollenergiskola Stadsskogenskolan är den första skolbyggnaden i Norden som certifierats som nollenergihus, vilket betyder att den på ett år själv producerar lika mycket energi som den gör av med. På skolans tak finns en av Sveriges största solcellsanläggningar. Här lär sig eleverna att lämna ett så litet avtryck som möjligt i miljön. Både inomhus och utomhus i Träffpunkt Stadsskogen finns för barn och vuxna tid och rum för kultur, idrott och andra upplevelser. Det handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. 16 MÅLUPPFYLLELSE
Vård och omsorg för individens behov Foto: Andreas Molin I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Högre grad av nöjdhet hos de äldre Ett område som äldreomsorgen i Alingsås har arbetat aktivt med att utveckla under de två senaste åren är att genom olika aktiviteter skapa social gemenskap. Från en låg nöjdhet i jämförelse med riket, hamnade Alingsås 2012 två procent över riket. Ett år senare, 2013, är en ännu större andel nöjda med aktiviteterna. Alingsås kommun ligger på 72 procent jämfört med 63 procent för hela Sverige. Under 2013 och inför 2014 kommer arbetet med att förbättra nöjdheten med omsorgen fortsätta. I Socialstyrelsens brukarundersökning redovisas hur nöjda brukarna är med hemtjänsten och särskilt boende i Alingsås kommun. I Alingsås svarar 93 procent att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sin hemtjänst (78:e plats i riket) och 87 procent svarar att de är mycket eller ganska nöjda sammantaget med sitt boende (61:a plats i riket). Utmaning för att möta behov Effekten av det ökade kvarboendet är att en större del av äldreomsorgen skiftats från särskilt boende till hemtjänst, därtill har kostnadsökningen varit låg. Den långsiktiga utvecklingen inom äldreomsorgen innebär en fortsatt satsning på kvarboende och att därigenom sträva mot att en större andel av de äldre med omvårdnadsbehov ska kunna få sina behov tillgodosedda i det ordinära boendet. Fler trygghetsboenden, anhörigstöd, avgiftsfri avlösning, växelvård med hotellbokningssystem och demensteam är exempel på stöd som utvecklats för att möjliggöra ett ökat kvarboende till en god kvalitet för den enskilde. I arbetet med att utveckla vård och omsorg efter individens behov deltar verksamheterna i en nationell satsning för att förbättra vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Syftet är att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre samt sammanhållen vård och omsorg. Vård- och omsorgsinsatserna i hemmiljö har ökat de senaste åren. För att möta och hantera den komplexa vården i hemmet behöver tillgängligheten till allt fler IT-system förbättras, då personalen behöver få tillgång till journaler och andra verksamhetssystem när de arbetar i hemmiljön. Nöjd-kund-index inom hemtjänsten skall höjas Index 1 100 Alingsås 93 89 75* Medel riket 89 88 73* Medel Göteborgsregionen 88 89 75* * Gammal beräkningsgrund Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser, index 1 100 17
Vård och omsorg för individens behov Ökning av hemtjänsttimmar bruten Under de senaste fem åren har antalet hemtjänsttimmar ökat med knappt åtta procent per år. Under 2013 har utvecklingen vänt och hemtjänsttimmarna har minskat något jämfört med 2012. Inför 2013 påbörjades ett arbete för att bromsa ökningstakten av hemtjänsttimmar, dels genom att uppmuntra personer med omfattande hemtjänstinsatser att söka äldreboende och dels genom att bättre samordna hemtjänstbeslut enligt Socialtjänstlagen och hemtjänstbeslut enligt Hälsooch sjukvårdslagen. Under 2013 har antalet hemtjänsttimmar minskat något trots att cirka 30 personer med hemtjänst tillkommit vilket framförallt beror på att antalet personer med väldigt omfattande hemtjänstinsatser minskat. Placering av barn och unga ökar Socialnämnden har åtagit sig att skapa rätt insatser i form av bistånd, service och öppna insatser för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga samt för att minska missbruket Ett långsiktigt arbete har påbörjats vilket innebär att förvaltningen bygger upp verksamhet på hemmaplan för att på så sätt minska kostnaderna för köpt vård av barn och unga. Vidare arbetas med att samordna och strukturera verksamheterna, vilket bidrar till att bättre kunna möta behoven hos dem vi är till för. Antalet vårddygn totalt för barn/unga har ökat under året. Vad avser placeringar på HVB/ungdomshem har vårddygnen också ökat, liksom antalet vårddygn för vuxna. Ökningen har varit kraftig under sommaren. De placeringar som görs är oundvikliga och sker ofta med stöd av LVU och LVM. Ökningen sker trots en tydlig ambition och medvetet arbete för att minska antalet placeringar och för att korta vårdtiderna. Det finns hemma-planslösningar och öppna insatser för barn och unga, men under året har det blivit synligt att det saknas ett mellansteg för vård av framför allt ungdomar dygnet runt. I december 2013 togs beslut om att bygga upp ett utrednings- och ungdomsboende på hemmaplan, vilket på sikt kommer att generera färre vårddygn på externa HVB/familjehem för ungdomar. Utöver detta har det pågått ett förbättringsarbete inom stöd- och behandlingsenheten, vilket medför att respektive team får en bredare kompetens för att möta familjers behov på hemmaplan. Nöjd-kund-index inom äldreboende skall höjas Alingsås 87 86 72* Medel riket 83 80 69* Medel Göteborgsregionen 83 82 71* * Gammal beräkningsgrund Källa: Socialstyrelsen Öppna jämförelser, index 1 100 18 MÅLUPPFYLLELSE
Utbildning för en dynamisk framtid I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Alingsåsarna nöjda med utbildningsmöjligheterna Utbildning för en dynamisk framtid innebär en bra skola, duktiga lärare, moderna läromedel och engagerade elever för att vara konkurrenskraftig i framtiden. Alingsås har som målsättning att vara en kommun som sätter kunskap och lärande i fokus. Genom goda studieresultat ges förutsättningar till en dynamisk framtid. Kommunen arbetar för att stärka samarbetet med det lokala näringslivet och därigenom finna bra praktikplatser. Målsättningen är att i Alingsås skolor ska kunskapsresultaten vara bland de bästa i landet. En avgörande faktor är undervisningens kvalitet. Kommunen verkar för att den som undervisar i ett ämne har pedagogisk kompetens och ämnesteoretisk behörighet. Dessutom fortsätter skolan IT-satsningen i såväl grundskola som gymnasium. Kommunmedborgarnas upplevelse av utbildningsmöjligheterna i Alingsås är positiva, och högre än riket samt högre än jämförbara kommuner. Detta gäller från förskola till högre utbildningsnivå. Höga resultat för barn och unga Vårterminen 2013 har för barn- och ungdomsnämndens verksamheter varit mycket intensiv på många sätt. Ett fokuserat utvecklingsarbete som konsekvens av ny skollag och nya läroplaner gick in i sin slutfas. Digitaliseringen av skolan skapar möjligheter, men ställer också stora krav på verksamheter och förvaltningsledning. EU-projektet Lust att lära avslutades i och med vårterminen. I denna utvecklingsintensiva fas har förvaltningen hanterat stora nedskärningar på personal som trädde i kraft i och med höstterminen. För det viktiga betyg- och bedömningsarbetet har resurser kunnat avdelas, för att driva arbetet vidare med hittills goda resultat. I SKL:s öppna jämförelser för grundskolan jämförs Alingsås grundskola med alla andra kommuner i Sverige. Kommunen har en bra måluppfyllelse men har tappat i kommunplacering och genom resultatet för 2013 ligger Alingsås på plats 45, jämfört med plats 17 år 2012. Föräldrars nöjdhet med sitt barns förskola/skola skall förbättras Alingsås 95 i.u. i.u. GR snitt 93 i.u. i.u. Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund, index 1 100 Andelen elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan skall öka % Alingsås 92,6 92,5 95,1 Medel riket 87,6 87,5 87,7 Medel GR 87,8 88,5 89,3 Källa: Kolada Andelen gymnasieelever med fullständiga avgångsbetyg skall öka % Alingsås 78,1 76,2 71,9 Medel riket 77,2 77,6 77,2 Medel GR 78,2 78,9 78,7 Källa: Kolada 19
Utbildning för en dynamisk framtid Andelen elever som är nöjda med sin skolmiljö och undervisning skall öka Skolmiljö Kunskap & lärande Förskola Alingsås 91 92 91 Förskola Alingsås 96 95 95 Medel GR 89 89 i.u Medel GR 94 93 i.u ÅK 2 Alingsås 71 72 73 ÅK 2 Alingsås 91 96 95 Medel GR 67 74 75 Medel GR 90 95 95 ÅK 5 Alingsås 72 71 73 ÅK 5 Alingsås 92 91 91 Medel GR 71 72 71 Medel GR 91 91 90 ÅK 8 Alingsås 70 64 64 ÅK 8 Alingsås 82 80 79 Medel GR 64 61 62 Medel GR 77 76 79 Gymn 2 Alingsås 73 56 60 Gymn 2 Alingsås 74 72 72 Medel GR 72 69 70 Medel GR 77 76 77 Källa: Göteborgsregionens Kommunalförbund, index 1 100 När läsåret 2012/2013 avslutades uppnådde 83% (jfr riket 77%) av eleverna i skolår 9 alla mål i alla ämnen och 92,6% (jfr riket 87,6%) av eleverna var behöriga till yrkesprogram. Andel elever som nått alla ämnen är något lägre än 2012 års resultat 84,7% (jfr riket 77,4%), d v s en vikande trend både i Alingsås och riket. Elevernas behörighet till yrkesprogram var något högre än 2012 års resultat jfr 92,5% (jfr riket 87,5%) det vill säga följer samma trend som i riket. Om årets samlade resultat kan konstateras att Alingsås elever, sin vana trogen, presterar över riksgenomsnittet i de flesta fall. För två år sen såg vi att elevernas resultat i svenska blivit sämre, efter analys ser vi att det är i skriv-utvecklingen som de försämrats. Ett utvecklingsarbete kring undervisning i skrivprocessen har därför initieras och fortlöper. På grund av svaga resultat i matematik kommer nästan alla skolor I Alingsås att genomföra Matematiklyftet, med start hösten 2014. Matematiklyftet är en omfattande fortbildningsinsats för samtliga lärare som undervisar i matematik. Samverkan ger högre måluppfyllelse EU-projektet Plug In sker i samverkan mellan olika parter som arbetar kring ungdomar. Syftet med projektet är att bland annat öka gymnasieelevers måluppfyllelse och minska antalet utbildningsavbrott. Projektet har tagit emot 78 ungdomar, via socialförvaltning, arbetsförmedling och skola, sedan projektstarten oktober 2012. Fram till slutet på december 2013 hade 46 ungdomar (24 M/22 K)av dessa avslutats från Plug In. Fördelningen kring de 46 ungdomar som avslutats är: Det EU-finansierade projektet Plug In i Alingsås startades upp mot bakgrunden av den eskalerande andel ungdomar i 20 MÅLUPPFYLLELSE
kommunen som gick på försörjningsstöd samt en hög ungdomsarbetslöshet. Vid en närmare kartläggning framkom det att många av dessa ungdomar saknar gymnasiekompetens, vilket är en nationell tendens. Syftet med projektet är att bland annat öka gymnasieelevers måluppfyllelse och minska antalet utbildningsavbrott Att aktivt stötta dessa ungdomar att stanna kvar i skolan alternativt få tillbaka dem i studier så att de får med sig sin gymnasiekompetens är ett av de viktigaste målen för att minska utanförskapet för ungdomar och i längden också ungdomsarbetslösheten. En framgångsfaktor i projektet har varit möjligheten att ge ungdomarna ett aktivt psykosocialt, vägledande stöd vid återgång i studier, samt det omgivande teamet, som även innefattat ej skolanknutna resurser. Projektet har möjliggjort att kommunens uppföljningsansvar (att hålla sig informerad om vad ungdomar 16 20 år gör om de ej är inskrivna i gymnasiestudier) har blivit aktivt och uppsökande, vilket medfört att flera av dessa ungdomar fått hjälp med att ta sig ur en nedåtgående spiral och utanförskap. Större andel Alingsåsungdomar väljer Alströmergymnasiet Volymmässigt växer utbildningssidan med stor tillströmning av förskolebarn. Förskoleverksamheten har klarat att leverera platser inom den lagstadgade gränsen på 4 månader, genom snabb utbyggnad. Gymnasiet har under några år brottats med vikande efterfrågan på utbildningsplatser på hemmaplan samtidigt som årskullarna minskat, men under 2013 skedde en förändring. Gymnasiet har vidtagit krafttag för att klara den ökade konkurrensen bland gymnasieutbildningar, där det finns fler platser att tillgå än det finns elever i rätt ålder, och det har gett resultat. För första gången sedan 2008 har siffrorna vänt och andelen av Alingsåsungdomarna som väljer Alströmergymnasiet ökar. Bättre resultat för gymnasiet Över tid har det skett en stabil förbättring av andelen elever som vid Alströmergymnasiet fullföljt sin utbildning inom fyra år. Från år 2012 till 2013 har andel elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år, ökat med 3,8 procentenheter. Alströmergymnasiet har en högre andel studerande som fullföljer sin utbildning inom fyra år än statistiken beräknad såväl på riket som på samtliga 16 18-åringar folkbokförda i Alingsås. Indikatorn som är knuten till det prioriterade målet om utbildning för en dynamisk framtid omfattar alla 16-18 åringar folkbokförda i Alingsås, hämtas ur Kolada, medan Alströmergymnasiets redovisade resultat synliggörs i databasen Siris. På samtliga resultatområden har det skett en förbättring under läsåret 2012/2013. En sammanfattande bild är att Alströmergymnasiet jämfört med riket sammantaget når högre resultat för läsåret 2012/2013. När det gäller elever vid Alströmergymnasiet som inom tre år har fullföljt sin utbildning, har det skett en ökning från 72 % år 2012 till 74,2% år 2013. Trots förbättringen är resultaten ej helt tillfredsställande, betydligt större andel bör lyckas med målet att fullfölja sin utbildning med fullständiga slutbetyg. Påbörjade insatser med ingångsvärden som hög förväntan på samtliga elever, tidiga insatser och funktionell stödorganisation fortgår. För att öka andelen elever och studerande som fullföljer sin utbildning i riktning mot vidare studier och arbetsliv sker olika insatser. På gymnasiet har en ny arbetsgång implementerats när det gäller särskilt stöd till elever, där syftet är att kunna ge tidiga och samordnade insatser och skapa tydlig ansvarsfördelning för att främja kunskapsutvecklingen. Varje lärare ska i ett tidigt skede reagera och kontakta sin rektor när han/hon ser att behov finns. Vidare har förstärkning skett av elevhälsan med hjälp av medel från Skolverket. Under året har fortbildningsinsatser skett inom området formativ bedömning, både som föreläsningar och processtöd från GR i arbetslagen. Foto: Frank Palm 21
Rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv I Alingsås har vi ett rikt och stimulerande kultur-, idrottsoch föreningsliv Förbättrad upplevelse av fritidsmöjligheterna Upplevelserna av idrotts- och motionsanläggningar och kultur har sammanvägt ett bättre index i 2013 års medborgarundersökning från SCB än tidigare år. Det är kultur som ger höjningen då Alingsås får bättre värde än riket och jämförbara kommuner på detta område. Idrotts- och motionsanläggningar har dock ett lägre värde än riket och jämförbara kommuner, trots att upplevelsen i Alingsås förbättrats från föregående mätning. Lägre kostnad, bibehållen kvalitet Kultur- och föreningslivet i Alingsås har klarat utmaningen att skapa fler aktiviteter till lägre kostnad samtidigt som upplevd kvalitet har bibehållits. Möjligheterna att ytterligare effektivisera verksamheten är en utmaning så här behövs en gemensam strategi för hur kommunen tillsammans med föreningslivet planerar för framtiden. Förutsättningarna för ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv är goda i Alingsås. Indikatorerna visar att kommunen är på rätt väg i sitt arbete genom att ge förutsättningarna för ett engagemang och ansvarstagande i det lokala idrotts- och föreningslivet. Ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv är viktiga parametrar för att trivas, leva och bo i en kommun. Dessutom är en Alingsåsare som trivs en god ambassadör för nyinflyttning. Den prioriterade målgruppen för kultur- och fritidsverksamheten i Alingsås är barn och unga. Genom dialog med kommunens övriga aktörer, civilsamhället, det lokala föreningslivet och folkbildningsförbunden ska kommunen stödja, utveckla och samverka för det goda livet. Uppdraget att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsliv kan med hänsyn taget till de medel som tilldelats området anses uppfyllt. Detta syns bland annat i föreningarnas utbud, ökad tillgång av anläggningar, ökat mediebestånd på biblioteken, Kulturskolans strävan att ta in alla sökande, Konsthallens angelägna utställningar med inriktning på delaktighet. Mer öppet men färre besök Biblioteket erbjuder längst öppettider i landet, ändå minskar antalet besökare och utlån. Det är alarmerande och en trend som behöver brytas, även om trenden är likadan i hela landet. Nya arbetssätt och förhoppningsvis modernisering av lokaler kan bidra till vändning. Ungdomsverksamheten genom den traditionella fritidsgårdsverksamheten behöver ett omtag. Arena Elva har inte blivit den magnet 22 MÅLUPPFYLLELSE