1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om kriterier för en framtida regionindelning, dels om en samordnad statlig indelning för vissa statliga myndigheter. Länsstyrelsen i Kronobergs län lämnar sina svar på de ställda frågorna nedan. I inledningen av detta yttrande lyfter vi några principiella frågor med kommentarer till Ansvarskommitténs (SOU 2007:10) förslag till kriterier som i korthet omfattade folkmängd, regionsjukhus, forskningsmiljöer, sammanhållna arbetsmarknadsregioner samt regional identitet. Länsstyrelsen i Kronobergs län ansluter sig till de yttranden och synpunkter som har lämnats av landshövdingarna Stefan Carlsson och Chris Heister. Länsstyrelsernas ansvarsområden, främst inom regional utveckling Länsstyrelsen i Kronobergs län vill först och främst fastslå att indelningen av länen är mindre viktig än ett tydligt klargörande av den verksamhet som länsstyrelserna ska ansvara för i det nya statliga uppdraget. Länsstyrelserna är de enda statliga myndigheter som har en tvärsektoriell, sektorsövergripande roll. Vårt uppdrag och breda verksamhet måste ses som en tillgång. Vi är de enda statliga regionala myndigheterna som med vår bredd och tvärsektoriella kompetens kan väga statliga intressen mot våra kommuners, kunders och intressenters intressen vid olika beslut. Det vore förödande om länsstyrelserna förminskades till att enbart bli tillsynsmyndigheter. Då skulle legitimiteten snabbt reduceras. Det måste finnas ett tydligt politiskt ställningstagande avseende länsstyrelsernas statliga uppdrag när det gäller regional utveckling, våra tvärsektoriella uppdrag, övriga ansvarsområden och övergripande roll. Länsstyrelsen delar motivet till Indelningskommitténs uppdrag med att en eventuell förändring ska utgå ifrån medborgarnas och näringslivets behov. Därför anser Länsstyrelsen att det är mycket viktigt att det innan en förändrad geografisk indelning föreslås, görs en grundlig kartläggning av de viktigaste samhällsuppgifterna och vilka som bär ansvaret för hanteringen av dessa. Länsstyrelserna framtida roll måste tydliggöras. Som regeringens förlängda arm och har länsstyrelserna ett stort antal verksamhetsområden med kompetens och ansvar för att främja länets utveckling bl.a. genom länsstyrelseinstruktionen 2. Stora delar av länsstyrelsernas arbete Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 010-223 70 00 010-223 72 20 kronoberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kronoberg Kontakt i detta ärende Malin Bendz-Hellgren 010-2237467
2 (5) bidrar till regional utveckling där länsstyrelsernas myndighetsutövning i sig är ett viktigt verktyg för hållbar regional utveckling. Länsstyrelsen i Kronobergs län vill också betona vår roll att genomföra de nationella statliga målen från Regeringen till den lokala nivån (kommunen) och våra möjligheter att därmed också minska avståndet mellan nationell och lokal nivå. Oavsett geografisk indelning bör denna roll förtydligas. För att länsstyrelserna ska kunna fungera som nationella samordnare på regional nivå bör samordning av utvecklingen och dialog med kommuner och kommunledningar omfatta ett hanterbart antal kommuner. Detta kriterium, som talar för att regioner inte ska bli alltför stora, återkommer vi till nedan. Uppgiftsfördelningen mellan länsstyrelserna och regioner/landsting bör läggas fast som underlag och en viktig förutsättning för indelningsarbetet. Utvecklingskraften ligger i att en samlad och samordnad stat, företrädd av länsstyrelsen, samverkar med en samlad och samordnad region och där statliga och kommunala resurser samverkar utifrån sina respektive uppdrag. Genomförande I kommittédirektivet 2015:77 fastslås att förslagen ska vara utformade så att berörda aktörer ges goda möjligheter att förbereda de ändringar som förslagen om indelningsändring medför. Det är redan nu sent för ett genomförande 2019. För att länsstyrelserna ska hinna förbereda och genomföra de omfattande organisationsförändringar som kan bli resultatet av indelningskommitténs arbete är det viktigt att - Kommittén i sitt arbete i så hög grad som möjligt följer direktivets intentioner om kontinuerlig dialog och kontinuerlig inhämtning av synpunkter från berörda bl.a. länsstyrelser - Så snart som möjligt fastslå den nya indelningen, särskilt i de fall den ska genomföras redan 2019 - Vid rekrytering av länsledning till vakanser på länsstyrelser redan nu har den nya indelningen med som ingångsvärde i det arbetet. Om inte riskerar det medföra betydande svårigheter och även kostnader vid såväl rekrytering som framtida avveckling av vissa länsstyrelsers ledande tjänster. Länsstyrelserna har under de senaste månaderna ombetts att lämna synpunkter på detaljer om statlig samordning regionalt enligt 16 i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, såväl som denna förfrågan om vilka myndigheter som är viktiga att samordna regionalt, samtidigt som indelningskommitténs arbete pågår vid sidan av. Länsstyrelsen vill framöver se en bättre samordnad process med sammanhängande frågeställningar så att inte olika frågor utreds parallellt i olika sammanhang. REGIONAL INDELNING AV MYNDIGHETER En ändamålsenlig regional indelning av myndigheter underlättar samarbete och samhandling mellan myndigheterna, då man möts på samma nivå och i samma
3 (5) geografiska område. Med olika indelning kan myndigheterna få svårt att komma fram till gemensamma lösningar, då det kan finnas flera olika åsikter mellan regionala myndigheter med flera ansvariga inom ett område. Det kan dock vara svårt eller till och med icke ändamålsenligt att organisera alla myndigheter på samma sätt. Det viktigaste är att varje samverkande myndighet har regional kunskap och tydliga kontaktpersoner. Exempel flyktingsamordning Ett exempel på svårigheter orsakade av administrativa gränser är flyktingfrågan, där fyra länsstyrelser i Småland och Skåne med Migrationsverket Syd nu tar fram en gemensam avsiktsförklaring i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att överbrygga problemet. Sammantaget har dessa myndigheter ett stort ansvar på sig och höga förväntningar från samhället att det arbete vi utför ska ske ordnat och i god samverkan oss emellan. Den övergripande inriktningen och fokus för vårt gemensamma arbete är därför att stötta och samordna regionalt samt att identifiera gemensamma insatser och projekt där vi kan gå före för att göra skillnad och därmed också påverka och bidra nationellt. Då kan de resurser, kompetenser och ansvar som vi statliga aktörer råder över utnyttjas effektivt. Ett förstärkt och långsiktigt samarbete mellan myndigheterna ska underlätta kommunernas uppdrag i flyktingfrågan. I just det här fallet gäller det flyktingfrågan, men problemet är generellt. Se även nedan om samordning av statliga myndigheter. SVAR PÅ INDELNINGSKOMMITTÉNS FRÅGOR Indelningskommittén önskar Länsstyrelsens svar på följande frågor: Är dessa kriterier relevanta? Nedan kommenteras föreslagna kriterier med utgångspunkt i Länsstyrelsens nuvarande roll. Ansvarskommitténs förslag med kommentarer: Folkmängd och även befolkningsutveckling med framtida befolkning. Regioner bör byggas för utveckling snarare än utgå från regioner som är statiska eller minskande, för att kunna fortleva som arbetsmarknadsregioner. Folkmängden i sig bör inte utgöra ett kriterium, utan möjligheterna till utveckling i regionen. Regionsjukhus. Kriterierna för regionindelning tycks främst ha formulerats utifrån vårdens framtida behov och inte för regionala utvecklingsmöjligheter. För länsstyrelsernas vidkommande är den regionala utvecklingen ett betydligt viktigare kriterium för hur staten väljer att organisera den statliga verksamheten. Tillgång till god sjukvård kan uppnås genom samarbeten mellan regioner. Forskningsmiljöer liksom möjligheter till högre utbildning i den nära regionen är viktigt för att behålla både unga och kompetens. Universiteten är viktiga resurser för regional utveckling, särskilt när god samverkan mellan akademi, det offentliga och näringsliv åstadkoms. Universiteten har också ett nationellt och
4 (5) internationellt uppdrag och kriteriet som sådant är mindre viktigt än tillgång till utbildning på alla nivåer. Sammanhållna arbetsmarknadsregioner ja, även om gränserna för framtida arbetsmarknadsregioner kan komma att förändras, vilket gör att kriteriet inte bör tillåtas alltför stor tyngd Regional identitet detta kriterium är viktigt för länsstyrelsernas arbete och avståndet mellan beslutsfattare och medborgare får inte bli så stort att förtroende för politiker och myndigheter påverkar den politiska och sociala sammanhållningen. Förslag på ytterligare kriterier Kommunantal är viktigt för den samordning och det samarbete som behövs inom regionen, där alltför många kommuner i en region försvårar samordning. Vidare är en lokalkännedom viktig för att de beslut som fattas av myndigheter ska få legitimitet. Transportinfrastruktur. De regioner som väljs måste ha goda logistikförutsättningar. Detta inte minst för persontransporter. Därför bör hänsyn tas till förutsättningar som stambanor, motorvägar och flygplatser, som krävs för att en region ska kunna utvecklas. Kompetensförsörjningsfrågor utöver universitetsutbildningar måste även övrig kompetensförsörjning vara i fokus för arbetet Vilka myndigheter är i detta sammanhang relevanta utifrån ett länsstyrelseperspektiv? Följande myndigheter är relevanta att samordna indelningen med ur ett länsstyrelseperspektiv, dvs. de är viktiga för servicen till kommunerna och medborgarna och de skapar en bra helhet för länsstyrelsernas samordningsansvar. Det ansvaret ska ligga till grund för vårt framtida utvecklingsansvar. Skogsstyrelsen Polisen Arbetsförmedlingen Trafikverket Socialstyrelsen Migrationsverket Försvaret. Exempel flyktingsamordning I arbetet med samordning av flyktingsituationen har befintliga samverkansformer varit en förutsättning för snabba insatser. Länsstyrelsen har sedan tidigare tecknat en överenskommelse och ett avtal inom ramen för det regionala rådet som
5 (5) reglerar samverkan inom krisberedskap. I länet samverkar man inom Krissamverkan Kronoberg, under och efter en kris. Här ingår Polisen, Försvarsmakten, Region Kronoberg, Räddningstjänsten, kommunerna samt SOSalarm. Under höstens kris med flyktingmottagandet har dessa samverkanskonferenser genomförts veckovis och fungerat som en viktig samverkans- och kommunikationsnod mellan stat och kommuner under ledning av Länsstyrelsen. Inom ramen för arbetet med flyktingmottagandet har regelbundna möten också genomförts med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Linnéuniversitetet m.fl. Flyktingfrågan har också varit ett genomgående tema vid möten med statliga myndigheter under hösten, där också Skogsstyrelsen, Skattemyndigheten, Domstolarna, ALMI samt Tillväxtverket deltagit. Slutsats Innan en förändrad geografisk indelning föreslås måste länsstyrelsernas framtida roll och uppdragsfördelningen mellan länsstyrelserna och regioner/landsting läggas fast som underlag och en viktig förutsättning för indelningsarbetet, i nära samarbete med länsstyrelserna. Avslutningsvis ser Länsstyrelsen positivt på att representanter från Indelningskommittén besöker länsstyrelser och regioner och erbjuder en möjlighet till muntlig dialog. I framtagandet av detta yttrande har även länsrådet Lennart Johansson deltagit. Kristina Alsér Landshövding Malin Bendz-Hellgren Stabshandläggare