Möjligheter och hinder för fysisk aktivitet för personer med psykisk ohälsa eller social utsatthet - Intervjuer med nyckelpersoner December 2009 Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat 2 Intervju 1, Representanter för patientföreningen Balans i Stockholms län, för personer med affektiv sjukdom och deras anhöriga 3 Intervju 2, Hälsokommunikatörer inom landstinget i Östergötland 4 Intervju 3, Lokal kontaktperson för Riksförbundet för Social och Mental hälsa, Västernorrlands län 6 Intervju 4, Person med ansvar för integration inom kommun 7 Intervju 5, Kontaktperson för kvinnoförening för hälsa och integration, Västerbottens län 8 Intervju 6, Internationella hälsokommunikatorer, primärvården Skåne Sydväst och Malmö stad 9 Intervju 7, Medarbetare inom verksamhetsområde psykiatri, sjukhus Skåne 10 Intervju 8, Medarbetare, Allvårdsenheten, Psykiatrisk klinik Nyköping och Eskilstuna, Södermanland 11 Intervju 9, Folkhälsosamordnare, Västragötaland 12 Intervju 10, Föreningsansvarig för anhörigföreningen TURBO, Stockholms län 14 Intervju 11, Socialsekreterare inom kommun, Skåne 15 Konklusion 16 Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
Bakgrund De sex temagruppsordförandena i Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) kom efter en diskussion, som fördes tillsammans med temagruppskoordinatorn, överens om att under 2009 på något sätt belysa hur man i relation till sitt område förhåller sig till personer med psykisk ohälsa eller social utsatthet. Temagruppen för fysisk aktivitet beslutade sig för att göra detta genom att intervjua personer som arbetar med dessa grupper, antingen i offentlig sektor, frivillig organisation eller liknade. Syfte Att belysa hur yrkesverksamma, som arbetar med personer med psykisk ohälsa och/eller personer som är socialt utsatta, i relation till sin yrkesuppgift har för uppfattningar och erfarenheter av, respektive arbetar med, fysisk aktivitet riktat till denna grupp. Metod Temagruppens medlemmar valde själva ut vilken/a personer de skulle intervjua, kravet var att organisationen de företräde aktivt arbetade mot de aktuella grupperna. Intervjuerna har gjorts, i de flesta fall, via telefon och intervjuguiden innehöll följande tre frågor; 1. 2. 3. Resultat Elva intervjuer genomfördes och de har sammanställts och redovisas på följande sidor. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 2
Intervju 1 Representanter för Patientföreningen Balans i Stockholms län för personer med affektiv sjukdom och deras anhöriga. Patienter med affektiv sjukdom och deras anhöriga. Många som medicinerar har problem med övervikt, vilket leder till hälsoproblem. Medicineringen vid framför allt bipolär affektiv sjukdom (mano-depressivitet) tenderar att bli mer som vid psykossjukdomar, vilket är känt associerat med bland annat övervikt. Här har fysisk aktivitet en viktig roll, som en läkande effekt. Många har dock svårt att hitta en struktur i vardagen där fysisk aktivitet blir en del. Social fobi finns med hos en del patienter, vilket kan ses som ett hinder. Profilen vid bipoär sjukdom kan vara olika, men oavsett om man är mer depressiv eller manisk är det svårt att få balans. Stöd behövs! Någon som följer med, påminner, peppar. Detta kan vara en anhörig, vårdpersonal, vän. Självhjälpsgrupperna är viktiga, här knyts ofta kontakter. Målsättning med fysisk aktivitet Uppmuntra till ökad vardagsaktivitet. Dans i social form har fungerat för flera och är ett exempel. I en del av psykiatrin inom Stockholms läns landsting (SLL) arbetar man aktivt med ökat patientinflytande, vilket är väsentligt för många faktorer, så även för faktorn fysisk aktivitet. Man diskuterar den passivitet som möter patienterna när de behandlas inom sluten vård. Viktigt att poängtera är att fysisk aktivitet kan ha en dubbel roll, både för den fysiska kapaciteten samt socialt. Den sociala biten har eller får många människor med psykiatrisk problematik problem med. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 3
Intervju 2 Hälsokommunikatörerna inom landstinget i Östergötland Utlandsfödda Betydelsen av fysisk aktivitet kan vara att en del patienter upptäcker att man kan slappna av lite bättre i kroppen och att sömnen kan bli lite bättre. Viktigt för många traumatiserade patienter i och med att många har smärtor i kroppen plus mycket spänningar därför mycket viktigt att man använder sig av promenader eller joggning för att öka blodcirkulationen och för en del patienter att sänka sitt blodsocker. Betydelsen av fysisk aktivitet för våra målgrupper är mycket viktig insats för deras välbefinnande. Många av dem känner sig trötta och har olika grader av krämpor och smärtor i kroppen. Detta tolkas ofta som sjukdom av patienterna som då söker vård. Att börja röra på sig kan lindra mycket av deras problem, så betydelsen är stor. När vi informerar våra målgrupper talar vi om för dem att motion främjar den fysiska och psykiska hälsan. Det är mycket viktigt att aktivera våra målgrupper för att många av dem är inte vana vid att utöva fysiska aktiviteter och vet inte heller riktigt vikten av det. Många har hälsoproblem för att de är fysisk inaktiva. Problemet för många traumatiserade kan vara ekonomin om man t.ex vill gå och simma eller styrketräna så kostar det ganska mycket. Att promenera kostar ju inget men det är för en del svårt att komma igång om man har sömnproblem och kanske bara sover ett par timmar. Rädsla för att gå ut finns också hos en del patienter. Hos en del patienter är det också okunskap detta med sambandet fysisk aktivitet/bättre mående. Problemet för våra målgrupper kan vara och är många gånger ekonomi. Det är för dyrt att vara med vid aktiviteter. Många gånger värderar man olika. I vissa kulturer kan det t.o.m. vara skamlig att lägga mycket pengar på något som inte försörjer hela familjen, speciellt enligt kvinnligt Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 4
tänkande. Ett annat problem kan det vara att man inte är medveten om, har förståelse eller kunskap om värdet av fysisk aktivitet. Det kan även vara rädsla för något nytt, man är inte van att röra på sig. Många gånger är det religionsproblem om det är blandat män och kvinnor. Osäkerhet kan vara ett faktum för många av dessa oftast kvinnor. Trött och ängslig ingen ork att röra på sig. Vi hälsokommunikatörer informerar våra målgrupper om hur viktigt det är med fysisk aktivitet och vi försöker att motivera dem att bli mer fysiskt aktiva, men de behöver mycket stöd, och resurser för att kunna bli mera fysisk aktiva. Många har det inte bra ekonomisk och kan inte välja en aktivitet som kostar. Information samt motivation är ju förstås viktigt till alla behövande. Man kan också söka pengar genom fonder till simkort eller träningskort men det är förstås lite osäkrare. Man skulle också kunna starta grupper med yoga, qigong eller enkel gymnastik och kroppskännedom för flyktingar och traumatiserade där man betalar en symbolisk summa för att få vara med. Information är viktig, vi ger den i form av OH-bilder med lite text och mycket bilder. Vi berättar för dem om vikten av fysiskt aktivitet. Nu har vi även börjat med korta promenader och prova-på stavgång i vissa grupper. Det skulle vara bra om man kan ordna gympapass att prova på. Det behövs mycket arbete för att kunna uppmuntra, hjälpa, hänvisa, och låta dem prova på fysisk aktivitet i olika former. Det är viktigt att dela gruppen i kvinnor och män. Träningsgrupper med högst 10 deltagare är bra att börja med, både inför samtal och rörelse. Bemötande och enkelhet är viktigt, det ska vara roligt och lätt, helst något som dem känner igen tex. musik, dans från dessa länder magdans kan vara något. Ge dem möjlighet till fysisk aktivitet som helst inte kostar någonting, möjlighet till träningslokaler, träningsutrustning samt utbildad personal som kan stödja uppmuntra och aktivera dem på deras nivå. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 5
Intervju 3 Lokal kontaktperson för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Västernorrlands län. Människor med psykisk ohälsa ska ges förutsättningar att komma tillbaka till ett gott liv. Inom lokalorganisationen här anordnar man friskvård 1gång per vecka som kan bestå av stavgång, promenader, utflykter o dyl. för medlemmarna. Detta uppfattas av Bergman som uppskattat av deltagarna. Friskvårdsverksamheten är riktad till alla medlemmar inom RSMH och inte till någon specifik grupp. Han säger också att utöver detta så hänvisas till gym och dylikt som finns ute i samhället. Han har inte märkt att man efterfrågar annan fysisk aktivitet i RSMH:s regi eller att det inte finns tillräckliga träningsmöjligheter för medlemmarna i övrigt. Vad gäller kunskap om fysisk aktivitet och dess betydelse så har man centralt inom RSMH startat projekt om detta samt att info finns att läsa på RSMH:s hemsida. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 6
Intervju 4 Person med ansvar för integration inom kommun. Utlandsfödda kvinnor. På den kommunala flyktingmottagningen är det framför allt personer med arabiskt eller somaliskt ursprung. Gruppen som helhet upplevs som mindre aktiv än normalbefolkningen, inte särskilt många är fysiskt aktiva. De med somaliskt ursprung verkar generellt leva mer traditionellt med kvinnorollen kopplad till hem, omhändertagande av barn och matlagning. Vanligaste aktiviteten är att gå till jobbet/praktikplatsen. Många familjer saknar bil och ofta saknar kvinnan körkort. Föreningarna i kommunen har svårt att rekrytera deltagare med invandrarbakgrund. Kulturella skillnader kan göra att man inte är van att röra på sig. Framför allt i den somaliska gruppen kan könsskillnaderna göra att flickor missgynnas och blir mer inaktiva. Om aktiviteten kräver att man transporterar sig dit kan det vara ett hinder om man inte har tillgång till bil. Många kvinnor kan inte heller cykla. Vikten av att vara fysiskt aktiv är inte lika känd hos denna grupp och information om detta finns sällan tillgängligt i en form som når gruppen. Informationen om utbudet av aktiviteter måste finnas tillgängligt på lätt svenska och det är framför allt lättare aktiviteter som är aktuella, kanske stavgång, eller minigolf och kubb. Kanske borde det finnas familjegympa som engagerar flera familjemedlemmar. Tiden för aktiviteten upplevs betydande, om det är en kvinna som har sysselsättning behöver aktiviteten ligga på kvällstid. För kvinnor som är hemma under dagtid så ligger aktiviteten med fördel innan barnen kommer hem men inte för tidigt på morgonen. Möjlighet att ha kunna ha slöja vid aktiviteten är nödvändigt och vid simning kan det vara tvunget med särskild tid endast för kvinnor. Föreningarna skulle kunna ha särskilda kontaktpersoner som hjälper till och slussa rätt och som kan informera om aktiviteterna. Vid studiecirklar om att leva och bo i Sverige så har det funnits önskemål om att simning ska ingå. Det kan vara en möjlig ingång. Vid cirklarna används informatörer som pratar deltagarnas modersmål men som är väl integrerade i det svenska samhället. Informatörerna upplevs värdefulla då de kan uppmärksamma kulturella skillnader som kan vara hinder. En annan ingång är förskolan, där simundervisning kan komma in för barnen. Under hösten kommer det även vara temadagar kring kost och motion inom förskolan. Fysisk aktivitet kan vara ett bra sätt att lära känna svenskar. Att ha fysisk aktivitet på schemat inom svenska för invandrare (SFI) kan också vara en idé. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 7
Intervju 5 Kontaktperson för Kvinnoföreningen för hälsa och integration. Utlandsfödda kvinnor Liksom för alla ger naturligtvis fysisk aktivitet en hälsovinst. Men förutom den finns även den sociala vinsten med avkoppling och gemenskap. Många är muslimer och har inte deltagit i så stor utsträckning på de gym och bad som samhället erbjuder eftersom de ej vill träna tillsammans med män. Genom att ordna egna grupper kan intresse för fysisk aktivitet uppstå. Problemet för vår grupp att öka sin fysiska aktivitet är som nämnts ovan att de former som samhället erbjuder passar inte alla muslimer. Ett annat är att många har svårt att bryta vanor och se fysisk aktivitet som en naturlig del i vardagen. Gå och cykla dit du ska och så vidare, ointresse, dålig kunskap om vikten av fysisk aktivitet, prioriteras ej. Tid är ett annat hinder, stora familjer, många barn och arbete, kostnaden, att köpa gymkort mm. Vår grupp kan få större möjligheter till fysisk aktivitet genom att öka medvetenheten om vikten av fysisk aktivitet (det gäller inte bara att gå ner i vikt). Genom att sänka kostnaden på aktiviteter. Är det för dyrt prioriteras inte aktiviteten. Genom att skapa möjligheter för muslimer och andra som inte vill träna och bada könsblandat. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 8
Intervju 6 Internationella Hälsokommunikatörer (IHK) verksamhet som drivs i samarbete med Primärvården Skåne Sydväst och Malmö Stad. Hälsokommunikatörerna är anställda för att arbeta med hälsofrämjande insatser samt öka kunskapen och ge information om hälsa till invandrare på deras modersmål. Utlandsfödda. Alla behöver fysisk aktivitet varje dag t ex promenader, stavgång, cykling, simning, styrketräning. Även andra aktiviteter är bra såsom badminton, golf, basket m.m. Fysisk aktivitet spelar en stor roll vid olika sjukdomar t.ex. diabetes, högt blodtryck. Man känner sig bättre om man är fysiskt aktiv. Vi har grupper där vi pratar om kost, motion, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och kolesterol. Gruppdeltagarna motiveras att vara fysiskt aktiva. Alla är inte motiverade att träna. Många har inte råd att träna. Många muslimska kvinnor vill inte träna tillsammans med män eller icke-muslimska. Attityd och kultur är en annan del av problematiken, ett exempel: En stor och tjock kropp förknippas med god hälsa, välmående och ett tecken på stark kamp mot infekterade sjukdomar. Fyllighet på arabiska kulturtraditioner är tecken på rikedom. En tjock kropp tyder på att man har mycket pengar att köpa mat för. Det är en smal kropp och inte fetma som kopplas till skam och leder till dåligt samvete hos föräldrar. Lämplig tid och plats för fysisk aktivitet, lagom pris för aktivitet eller helst gratis samt kvinnogrupper - grupper med endast kvinnor. En av de intervjuande säger att: - Mina landsmän behöver upplevande motivationer, det räcker inte bara att informera om motion, eller att gå som en grupp i en promenad. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 9
Intervju 7 Medarbetare inom verksamhetsområde psykiatri, sjukhus i Skåne Personer med psykiatriska diagnoser. Känner till om fysisk aktivitet genom FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) och det sättet man arbetar på Fysioteken (mottagarenhet för personer som fått FaR (Fysisk aktivitet på Recept)) i Skåne. Motivationen till att komma iväg. Deltagarna kan vara lite handlingsförlamade. Många har aldrig varit fysiskt aktiva tidigare. Man försöker berätta om fördelarna med fysisk aktivitet för deltagarna (som att man sover bättre och blir piggare på dagarna). Fysisk aktivitet hjälper dem även att bibehålla vikten då mediciner ofta kan göra att de går upp i vikt samt att bli piggare då mediciner ibland kan göra dem trötta. Överlag så är redan nu alla i personalgruppen positiva till fysisk aktivitet för denna grupp. Dock har man ej sjukgymnast knuten till verksamheten och detta skulle vara positivt enligt den intervjuade. Kvinnor är oftare mer svårmotiverade. Det är viktigt att någon följer med deltagarna när de skall träna så att de vågar komma igång. Personalen försöker motivera deltagarna till att ringa och boka tid för att komma igång med träning (tex om de skall boka tid på Fysioteket). Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 10
Intervju 8 Medarbetare, Allvårdsenheten, Psykiatriska kliniken Nyköping och psykiatrin Eskilstuna Människor med psykiatriska diagnoser. Ser positivt på att utveckla FaR inom psykiatrin. FaR är ett bra komplement till farmaka för att stärka pat. hälsotillstånd. Promenader i naturen och trädgårdsaktiviteter som den främsta källan till läkande process. FaR har ett stort värde inom psykiatrin som en behandlingsform men känner att det kan ta lite tid innan det är inarbetat. Hinder är ofta att målgruppen har dåligt självförtroende/självkänsla. Känner sig osäker i främmande miljöer, social fobi, dålig ekonomi. Patient saknar ofta insikten att fysisk aktivitet kan ge så stor effekt på hälsotillståndet. En annan del av den fysiska aktiviteten är att bryta isoleringen. Bra att ordinera aktiviteter på låg nivå, promenader och lätta kroppskännedomsövningar. Krav på rimlig nivå. Sponsrad/reducerat pris eller gratis möjlighet till fysisk aktivitet. Med hjälp av MI-samtal lyckas få patienten mer motiverad till fysisk aktivitet. En utbildad ledare med kännedom om målgruppen som leder aktivitet med olika diagnoser. Förslag på akt kan t.ex. vara promenader. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 11
Intervju 9 Folkhälsosamordnare, Västra Götaland. Ett Bostadsområdet som är ett såkallat miljonprogramområde som på 60-70-talet bebyggdes med lägenheter. Idag bor omkring 8000 personer i området (lägenhet, villa-/parhus), varav ca 55 procent är av utländsk härkomst. Under 2007 genomfördes en undersökning på XX: Vad är viktigt för XX och alla som bor här? Av undersökningen framgår att invånarna efterlyser: Fler gräs fotbollsplaner, samt att rusta upp de som finns. Bättre planer för Basket. Gym för alla så man håller sig borta från andra dåliga ställen. Fler idrottshallar (befintlig idrottshall är fullbokad hela tiden). Fler aktiviteter för tjejer. Bättre skyltar till XX (friluftsområde). Starta upp fler friluftsaktiviteter/vårmarsch. XX är enligt min mening en av de kommundelar där spontanidrott är mest frekvent. Om man tittar på den äldre målgruppen så är min uppfattning att situationen är något annorlunda. Den här målgruppen vill ha fysisk aktivitet men att tillgängligheten är för dålig. Antingen är gymmet m.m. för avlägset rent geografiskt, eller också är priserna för höga på de ställen som man kan tänka sig att träna på. En annan orsak till att man inte tränar i så stor utsträckning rent kulturell, man vill t ex inte träna tillsammans med män. Det finns inga lokala möjligheter till fysisk aktivitet till exempel gym inomhus. Vad det gäller utomhusaktiviteter så finns det motionsspår, parker och grönområden. Skyltningen till områdena är dock bristfällig. Den upplevda tryggheten på motionsspåret mellan XX och XX är inte så bra, den upplevs som snårig och tillviss del dåligt skött, detta är ett hinder i sig (se även svar fråga 1). Röj och skylta upp motionsspår, parker, rekreationsområden bättre. Ett lokalt gym önskas. Kostnadsfria ledarutbildningar behövs, så att fler boende själva kan leda gymnastik, yoga, stavgång etc. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 12
Fysik aktivitet är en klassfråga. För att minska skillnaderna i hälsa så borde träningskort ingå i högkostnadsskyddet om man fått det ordinerat av en läkare. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 13
Intervju 10 Föreningsansvarig för anhörigföreningen TURBO Pojkar med lättare typ av psykiskt handikapp som till exempel lätt autism, psykisk sjukdom, förlossningsskada boende på kommunalt boende. Har själv sett på individnivå att motivation till motion höjs och att kognitiva funktioner fungerar bättre. Ett sätt att lösa ett destruktivt mönster med flera mindre bra levnadsvanor. Det psykiska handikappet i sig kan vara problem för individen för att ta initiativ till fysisk aktivitet. Individer i denna grupp har också ofta svårigheter med förändringar och behöver ett annat angreppssätt när förändringar ska göras. På boende för denna grupp av individer skulle det vara lika självklart med rutiner för fysisk aktivitet som rutiner för måltider, medicinutdelning och annat. Det måste bli en självklarhet i personalens ansvar. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 14
Intervju 11 Två socialsekreterare inom kommun, Skåne. Personer som har ekonomiskt bistånd. Jag har kunskap om vikten att röra och träna kroppen föra att må bra fysiskt/psykiskt samt för att förebygga skador och sjukdomar. Fysisk aktivitet behövs för att förebygga sjukdomar både fysiska och psykiska. Det kan vara alla former av aktivitet, vardagsmotion eller annan träning. Många klienter har inte kunskap om att kroppen behöver användas för att må bra. De mår av olika anledningar psykiskt dåligt och då har de svårt att se nyttan med fysisk aktivitet. Generellt behöver klientgruppen få mer information och mycket motivation för att förstå nyttan av fysisk aktivitet. Klienterna är mycket inaktiva, lider av övervikt, missbruk, isolerar sig och är ej medvetna om hur kroppen fungerar. Som handläggare kan man i mån av tid ge en del information och arbeta motiverande. Förklara samband är en viktig del. En del klienter har svårt att se sambandet att det du gör med din kropp idag påverkar hur din kropp mår i framtiden. Vi kan också hänvisa till sjukvården och andra instanser som kan arbeta med fysisk aktivitet. Mer information om daglig fysisk aktivitet, vardagsmotion eller aktivitet som ej kostar pengar eller tar för mycket tid. Vi får endast bevilja kostnader för mediciner/aktiviteter som omfattas av högkostnadsskydd. Vid starka skäl går det att göra en individuell bedömning. Förslag att recept kan skrivas till kostnadsfria eller billiga aktiviteter. Det finns en post i normen av de pengar som beviljas (300 kr) som syftar till att användas till fritid/lek. Dessa pengar kan användas till fysisk aktivitet Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 15
Konklussion De intervjuade är väl informerade om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan även i förhållande till den grupp människor de arbetar med. De hinder som främst beskrivs är det psykiska måendet i sig, kulturella skillnader, tillgång till lämpliga aktiviteter och ekonomi. I motsatts till hinder så är möjligheter bland annat subventionerade aktiviteter, anpassade grupper, stöd med motivation och bibehållande. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 16
Lund december 2009 Rapportsammanställning Maria Bjerstam, ordförande för temagruppen fysisk aktivitet, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 17