for a new plant species



Relevanta dokument
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/ Ann-Marie Dock Gustavsson

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Klippträda istället för svartträda

Författare Modig P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Institutionen för växtproduktionsekologi

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H ) Anna Levinsson, Bengt Persson

Klippträda istället för svartträda

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Författare Liljander P. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi

Svenska HERBIE. Indoor Garden. Effortless Indoor Gardening

Svenska HERBIE. Indoor Garden. Effortless Indoor Gardening

Rotogräsens När Var Hur En guide till icke-kemisk bekämpning av perenna ogräs

Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge

Åtgärdsarbete för renare vatten

S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T

TT projekt 12 Åter till jorden Svensk krukväxtproduktion i miljövänliga komposterbara krukor med skräddarsytt försäljningskoncept

Att laga stickade sockor

Delredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Utlakningsförsöken i Mellby

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

ROSENKNOPPS- & MÅRBACKA-

Effekt av sönderdelningsgrad och planteringsdjup på uppkomsten från rhizom av Tussilago farfara

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar 3.1 Blandningar Ämnesnamn Cas-nr EG-nr Halt Farokod Riskfraser

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Statistik Lars Valter

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Totalt block - handläggning

Kompressionsprodukter

Recair Booster Cooler. En ny generation av Cooler aggregat

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Konsekvenser av indelningar i områden för redovisning av försök i svensk sortprovning. Johannes Forkman, Saeid Amiri and Dietrich von Rosen

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Påhängd radsåningsmaskin D9-30 Super

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Strip till för täta radavstånd

Ekokardiografi. Kombinerade vitier Användarmötet Mats Broqvist Ulf Hermansson Eva Nylander

REGISTRERINGSSKYLDIGHETERNA FÖR PLANTPRODUCENTER SOM ANVÄNDER VÄXTPASS ELLER PLANTINTYG

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Let s connect. Let s connect

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Hållbara tankar om biogas

Åtgärder som gynnar fåglar i slättlandskapet. Rapphönsprojektet. Annelie Jönsson, Lunds Universitet Högestad

Inverkan av balkonginglasning

PREVENTION AV GINGIVIT

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Institutionen för växtproduktionsekologi

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Räkna med frost Om Frostrisk

Kost- och måltidspolicy för Linköpings kommun

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vi på MASK har många års samlad erfarenhet av skidåkning. Vi förstår de specifika behoven hos en tävlingsåkare inom de olika alpina disciplinerna.

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Bemanningsstruktur Tidsredovisning Sjukfrånvaro Personalrörlighet...

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN REHABILITERINGSPROGRAM VID KRONISK LEDBANDSSKADA I FOTLEDEN INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Statistik och epidemiologi T5

Skötsel- och monteringsinstruktion för Kupol

Manual solfångare av vakuumrör

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

GASOLKAMIN BLUEGAZ BG 64 MED ELEKTRISK VÄRME OCH FLÄKT ARTIKEL NR

KOMPOSITTRALL KÄRNSUND WOOD LINK KOMPOSITTRALL NATURLIGARE - BÄTTRE - SNYGGARE 2:A GENERATIONENS KOMPOSITTRALL PROFILER OCH DIMENSIONER KOMPOSITTRALL

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering.

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

Dränerande isolering komplett system

Rotogräs. Råd i praktiken

Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

AVFALLSSCHEMA 2013 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL. Gäller fr.o.m och tillsvidare

Institutionen för Samhällsvetenskap

Fyra unga arbetslösa, fyra verkligheter

Äter jag rätt när jag tränar?

Optimala Skatter och grön skatteväxling

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

Transkript:

Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1

Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter for a successful weed species Modified from Lamberts et al. 1998 Ogräskontroll är ofta en fråga om rätt tidpunkt, anpassad till groning och uppkomst t.ex. falsk såbädd ogräsens och grödans känslighet t.ex. vid ogräsharvning tillväxt och kompensationspunkt utarmning av rötter/rhizomer, utsvältning 2

Utarmning av näringsreserver grunden för traditionell mekanisk kontroll Stubbearbetning (sönderdelning) Stimulerar ny skottproduktion Reducerar näringsförrådet Upprepad stubbearbetning Plöjning Hur påverkar reducerad skottskjutning (vila) möjligheterna till ogräskontroll? Hur påverkas bedömningen av optimal tidpunkt för kontroll av perenna ogräs? När är bästa tidpunkten för stimulering av skottskjutning? Vilken effekt har sönderdelningen? Omedelbar skottskjutning? Reducerad livsduglighet? Ökad uppkomst på våren? 3

Hypoteser Intakta rot/rhizom system uppvisar en säsongsmässig variation i skottskjutning Sönderdelade fragment uppvisar en liknande variation Rötter/rhizomer från plantor från södra och norra Sverige skiljer sig åt i säsongsmässig variation Förändringar i skottskjutning regleras av fotoperiod och/eller temperatur Arterna Åkertistel Cirsium arvense Rötter Tussilago farfara Hestehov Rhizomer Knölar Pictures from The weed garden of Prof. Korsmo Åkerdylle Norweigan Univ of Life Science Kveke Åkersnelle www.umb.no Sonchus arvensis Elymus repens Equisetum arvense 4

Experiment 1. Säsongsmässig variation i intakta rot/rhizom system 5 arter x 2 region x 3 pop x 14 testtillfällen x 3 replikat + extra 1600 krukor Upprepat 2 år Nya krukor grävdes upp varannan vecka Ovanjordisk biomassa klipptes av Krukorna placerades i klimatrum i en månad Uppkomna skott räknades och vägdes Rötter och rhizomer vägdes 5

Experiment 2. Säsongsmässig variation i skottskjutning i fragment av rötter/ rhizomer 5 arter x 2 regioner x 2 pop x14testtillfällen x 2 rep Åkertistel Cirsium arvense intakt rotsystem 6

Cirsium arvense - fragment 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % >3cm 1-3cm 0.5-1cm 0.3-0.5 cm <0.3cm Ogrodda Kveke Elymus repens intakt rhizomsystem 7

Elymus repens fragment 100 % 90 % 80 % 70 % >3cm 60 % 1-3cm 0.5-1cm 50 % 0.3-0.5 cm 40 % <0.3cm Ogrodda 30 % 20 % 10 % 0 % Åkersnelle Equisetum arvense intakt rhizomsystem 8

Equisetum arvense fragment 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % XL L M S XS OGRODD 10 % 0 % Åkerdylle Sonchus arvensis intakt rotsystem 9

Sonchus arvensis fragment 100 % 90 % 80 % 70 % >3cm 60 % 1-3cm 0.5-1cm 50 % 0.3-0.5 cm 40 % <0.3cm Ogrodda 30 % 20 % 10 % 0 % Hestehov Tussilago farfara intakt rhizomsystem 10

Tussilago farfara fragment 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % >3 1-3 0.5-1 0.3-0.5 <0.3 Sammanfattning Alla arter producerar färre skott från intakta rot/rhizomsystem under en period på hösten Reduktionen är kvantitativ snarare än kvalitativ hos E. repens (kveke) Isolerade fragment av S. arvensis, E. arvense och T. farfara uppvisar reducerad skottskjutning under en period på hösten Reduktionen av skottproduktion från fragment verkar vara kvantitativ snarare än kvalitativ 11

Ekologisk tolkning Reducerad skottskjutning (liksom endodormancy i träds bladknoppar; cf. van der Schoot & Rinne, 2011) är en tidig anpassning till kommande vintertemperaturer, och föregår härdning Plantorna undgår risken att producera skott som kommer att dö innan de når kompentsationspunkten Elymus repens (kveke) verkar vara anpassad till lång tillväxtperiod Paradormancy (apikal dominans) förklarar troligtvis en del av resultaten (men inte alla!) Betydelse för ogräskontrollen? Utarmingsstrategin baserad på återväxt under en period på hösten kan vara bortkastad på S. arvensis (åkerdylle) och antagligen på E. arvense (åkersnelle) and T. farfara (hestehov) Effekten på E. repens (kveke) kan vara beroende på tidpunkten för stubbearbetning Bonusinformation: Större fokus på tidig (direkt efter skörd) minskning av ovanjordisk biomassa 12

Fler hypoteser.. Reducerad skottsjutning induceras av specifik fotoperiod (dagslängd) och/eller temperatur Full skottskjutningskapacitet återkommer när temperaturen börja sjunka Temperatur- och dagslängdskrav skiljer sig åt mellan olika regioner.. och mer arbete Experiment i klimatkammare/klimatskåp Modellering av temperatur- och fotoperiodeffekter Analys av genuttryck och hormoneffekter 13