Bevarandeprogram 2015-10-06 Diarienummer 2008/0670-15 Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås FÖRORD Bygg- och miljöförvaltningen, Ockelbo kommun har på eget initiativ inlett arbetet med ett bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn inom Jädraås tätort. Det är viktigt att alla känner sitt ansvar, såväl kommunala förvaltningar som boende i området, för att bevara vårt kulturarv och där är Skogsarbetarbyn en viktig pusselbit i utvecklingen av skogsarbetarnas arbets- och boendevillkor. Hela området är bebyggt med byggnader som äger ett kulturhistoriskt värde trots att en del oönskade förändringar har skett. Det är viktigt att ytterligare förvanskning kan hindras och att ett återställande kan ses som mål vid byggande och bygglovsprövning. Skogsarbetarbyn uppfördes som ett bostadsprojekt mellan dåvarande Kopparfors AB i Ockelbo och i samarbete med Arkitekt Ralph Erskine. Byggnaderna projekterades och uppfördes mellan 1950 och 1951. Området är unikt då det är en mycket speciellt byggnadsmiljö med en ovanlig placering av huskropparna kring en stor grön öppen yta. Byggnaderna uppfördes i för tiden mycket modern och nästan futuristisk utformning. Interiört är husen mycket intressanta med små men välplanerade rum i en minimalistisk anda. Skogsarbetarbyn, ursprunglig situationsplan Ockelbo Kommun, 816 80 Ockelbo Södra Åsgatan 30 D 0297-555 00 www.ockelbo.se Ragnar Darle 1 (9)
SYFTE Hela området omfattas av byggnadsplan från 1952. Planen medger i princip ingen byggrätt på fastigheterna eftersom all mark förutom befintliga byggnader är prickmarkerad. Däremot medger planen att de låga förrådsdelarna byggs om till bostäder. Planen upplevs som ålderdomlig i sina ställningstaganden. Syftet med bevarandeprogrammet är att hjälpa upp planen med en modern syn på bevarande och andra tillhörande frågor. BAKGRUND Jädraås ligger i Järnriket Gästrikland - en del av landet där gruvor och bruk en gång i tiden gav liv och rörelse i bygden. År 1881 kom järnvägen till byn och den var i drift fram till 1970. En dryg halvmil av den smalspåriga banan finns ännu kvar, nu som museijärnvägen i Jädraås - Tallås Järnväg. Järnvägen hade naturligtvis stor del i utvecklingen av bruksorten Jädraås. Ett flertal bostäder uppfördes för arbetarna och naturligtvis måste byn även ha en bruksherrgård. Den stod klar 1856 och därmed hade Jädraås brukssamhälle börjat växa fram. I Jädraås finns en bevarad industrimiljö. En hytta med två masugnar var i bruk mellan 1858 och 1930 och en Lancashiresmedja var i drift mellan 1905-1942. Åren 1914-1930 var Jädraås bruks "storhetstid". Gästrikland tillsammans med sydöstra Dalarna har en stor samling högintressanta moderna byggnadsmiljöer skapade av arkitekt Ralph Erskine. Den representerade tidsperioden sträcker sig över arkitektens hela verksamhetstid, eller mer än fem decennier om man så vill, med start i det tidiga 1940-talet. Dessa miljöer länkas samman på ett flertal sätt och skapar på så vis en enhet med stora värden för allmänheten inom arkitektur, design, trädgårdskonst med mera. Skogsarbetarbyn uppfördes som ett bostadsprojekt mellan dåvarande Kopparfors AB i Ockelbo och i samarbete med Arkitekt Ralph Erskine. Byggnaderna projekterades och uppfördes mellan 1950 och 1951. Området är unikt då det är en mycket speciellt byggnadsmiljö med en ovanlig placering av huskropparna kring en stor grön öppen yta. Byggnaderna uppfördes i för tiden mycket modern och nästan futuristisk utformning. Interiört är husen mycket intressanta med små men välplanerade rum i en minimalistisk anda. Erskines Arkitektkontor gjorde i ett tidigt skede av projekteringsarbetet en beskrivning av vilka intentioner som låg bakom tillkomsten av området. Bostäder för skogsarbetare, grupperade omkring en Village green och liggande i tallskog. Speciella funktioner har lett till en plan med större uthusbyggnader i direkt förbindelse med gatan, trädgården, köksingång och pannrum. Byggt i trä och lättbetong, putsade väggar, vitmålade träväggar med liggande panel, delvis 2 (9)
stenkolstjärad, delvis målade i djupa färger. Taket i korrugerad eternit. Materialval och husets form är avsedd att ge bebyggelsen en karaktär i harmoni med skogsområdet och med norrlandstämning. Denna bebyggelse skall ses i kombination med bostäder i Gästrike - Hammarby, en gammal industriplats i samband med herrgård, park och typiskt mellansvensk karaktär och Fors, ett mera typiskt stationssamhälle med relativt nyetablerad industri. Det är att märka att de funktionella behoven i dessa tre samhällen var i huvudsak lika. Karaktären av utbyggnaden är högst varierande i försök att ernå sympati med de olika miljöerna. I förslaget till byggnadsplan som senare fastställdes av Länsstyrelsen står en utförlig beskrivning av området. Den behandlar även tankar kring en fortsatt utbyggnad av området och vilka konsekvenser det skulle få för hela Jädraås. Den projekterade bebyggelsen utgör ett led i Kopparfors AB planer på en omläggning inom skogsbruket där skogsarbetarbostäderna flyttas till samhällena och transport till huggningsplatserna ordnas genom bolagets försorg. Genom denna omläggning bryts skogsarbetarnas isolering och betydande sociala fördelar ernås. Jädraås samhälle har hittills i huvudsak fungerat som centrum för järnvägsadministration och reparationer, men tack vare dess läge, inom av Kopparfors AB ägda skogsområden, lämpar sig utmärkt som Skogsarbetarbyn. Samhället är i huvudsak byggt kring den genomgående landsvägen, järnvägsstationen och det gamla järnverket. Luckor finns i den tätt bebyggda delen av samhället men äro av mindre omfång och med spridd belägenhet. Av den till disposition stående tomtmark har ett område i samhällets utkant valts till den projekterade bebyggelsen. Området består av en med hög gles tall bevuxen sandås med fri utsikt mot söder. Man har utgått från, att när denna plats är fullt utbyggd, en sådan avlastning av samhället har kommit till stånd, att en ombyggnad och ifyllnad av den existerande bebyggelsen kan ske. Den aktuella bebyggelsen har, tack vare dess läge i samhällets utkant utformats som en mera fast grupp, omgiven av orörd skogsmark. Den har sin huvudentré från norr, men har också förbindelse med landsvägen och järnvägsverkstäderna i gruppens östra ända. Gruppen innehåller 10 hus med 3 rum och kök och 8 hus med 4 rum och kök, och kan om behov skulle uppstå utvidgas med ytterligare en grupp hus öster om den aktuella. Husen grupperar sig omkring ett öppet grönt torg som blir i huvudsak gräsplanerat och som kommer att inrymma lekplatser för småbarn. Trädbeståndet på torget skall gallras något, för att bilda trädgrupper som kontrasterar mot de öppna gräsytorna. Däremot skall det omgivande trädbeståndet i det närmaste lämnas oberört för att utgöra vindskärm till skydd för bebyggelsen och de kvarstående träden på torget och i trädgårdarna. 3 (9)
Vägen har lagts så nära husen som möjligt för att minska handskottningen av snö till ett minimum. Ensidig snöplog som kastar snön ut mot torget kan då plogas intill 2 3 meter från entré dörrarna och helt fram till boddörrarna. Torget upplåts som allmän park och lekplats. Husen har fått en något speciell utformning med tanke på de krav som kan sättas. Bland annat har varje hus försetts med en rymlig bod i direkt anknytning till köksentré och med nedkast till pannrummet. Boden fungerar både som grovingång till huset och som förvaringsplats för ved och redskap. Bodarna har förlagts i tomtgränsen och husen har med denna utgångspunkt utformats som kedjehus, sammanbundna med ett plank eller staket. Därmed erhålls också för kedjehus typiska skyddade uteplatser och en samlad stadsbild. Husen har placerats relativt nära intill varandra, men de delar av husen som vetter mot uteplatserna är alltid av låg höjd, mellan 2 och 2,5 meter. Husen byggs med bottenvåning av siporex med färgad ädelputs och övervåning och bod av trä, impregnerad i olika färger. Taken avtäckas med korrugerad eternit. Erforderliga vägar samt vatten- och avloppsledningar inom området äro under utförande och kommer dessa arbeten att slutföras i anslutning till övriga byggnadsarbeten. Alla källarvåningar ansluts till avloppssystemet. Karta över Jädraås med Skogsarbetarbyn 4 (9)
BEGYGGELSEN Hela Skogsarbetarbyn utgör ett sådant särskilt värdefull bebyggelseområde som anges i plan- och bygglagen 8 kap. 13. Där anges att byggnader som är särskilt värdefulla eller ligger inom ett sådant område inte får förvanskas. Som bakgrund för denna bedömning ligger dels Riksantikvarieämbetets beslut från 1987 om utpekande av bruksmiljön i och kring Jädraås som riksintresse, dels den byggnadsinventering från 1974-75 som genomfördes i samarbete mellan Ockelbo kommun och Gästrike Hälsinge hembygdsförbund där bedömningen var att bebyggelsen har stort kulturhistoriskt värde vilkas bevarande kan anses vara av väsentligt allmänt intresse. Specifikt för Skogsarbetarbyn står följande att läsa i rapporten, Skogsarbetarbyn är ur arkitektonisk synpunkt mycket genomarbetad och hör till de intressantaste exemplen i länet på bebyggelse från 1900-talets mitt. Byn ritades av arkitekten Ralph Erskine. DETALJPLAN Hela området omfattas av byggnadsplan från 1952. Planen medger i princip ingen byggrätt på fastigheterna eftersom all mark förutom befintliga byggnader är prickmarkerad. Planen upplevs som ålderdomlig i sina ställningstaganden. Detta är ytterligare ett skäl till att hjälpa upp planen med en modern syn på bevarande och andra tillhörande frågor. Däremot medger planen att de låga förrådsdelarna byggs om till bostäder. Utsnitt ur gällande detaljplan för området. 5 (9)
RIKTLINJER FÖR FRAMTIDA ÄNDRINGAR INOM SKOGSARBETARBYN. Skogsarbetarbyn har så stora arkitektoniska och kulturhistoriska kvalitéer att exteriöra förändringar i princip bör undvikas. Kraftigt ombyggda hus minskar fastighetens värde utifrån en kulturhistorisk utgångspunkt och dessa kan vara svåra att återskapa. Val av felaktiga material vid renovering eller byte av någon byggnadsdel kan på samma sätt förändra området på ett olyckligt sätt. Små förändringar under en lång tid kan leda till att förståelsen för området går förlorad. Under årens lopp har dock förändringar genomförts av mer eller mindre lyckad karaktär. Önskemål har och kommer att framföras till kommunen om förändringsåtgärder inom området. Vår avsikt med dessa riktlinjer är att sätta upp ett antal spelregler vi anser måste uppfyllas för åtgärder inom området innan bygglov kan beviljas. Riktlinjer skall användas som ett komplement till gällande byggnadsplan och skall beslutas av bygg- och miljönämnden, Ockelbo kommun. Riktlinjer vid ombyggnad: 1. Tillbyggnad kan medges enligt rödmarkeringarna på situationsplanen för området. Tillbyggnaden skall göras med stor respekt för byggnadernas karaktärsdrag. Berörda grannar skall höras innan eventuellt bygglov kan beviljas. I gällande detaljplan är all mark inom respektive fastighet, förutom huvudbyggnad och förrådsdel, prickmarkerad. I äldre planer var det vanligt att man gjorde på detta sätt vilket tyvärr ställer till det för dagens planering. Vår bedömning är att ett avsteg från gällande detaljplan i detta avseende är fullt möjlig. Utbyggnadsmöjligheter i rött, utdrag från primärkartan. Kartan är framtagen av bygg- och miljö, Ockelbo kommun. 6 (9)
2. En höjning till maximalt 2300 mm innermått mot yttervägg är möjlig. Takvinkeln får inte ändras. Nedan finns en principritning för hur en godkänd tillbyggnad kan se ut. Ritningen skall endast betraktas som ett förslag. Varje ombyggnadsprojekt kräver egna godkända ritningar. Fastigheterna har en förrådsdel med begränsad takhöjd. Vissa fastighetsägare har byggt om dessa till bostadsändamål. Förfrågningar har framförts till Bygg- och Miljöförvaltningen, Ockelbo kommun rörande möjlighet att bygga om förråden även fortsättningsvis. För att en ombyggnad till bostadsändamål skall vara möjlig måste taket höjas. Principritning för godkänd tillbyggnad 3. En tydligare bygglovsplikt införs. Lovplikten utökas till att omfatta alla förändringar av byggnadernas exteriör inklusive byte av fönster och dörrar. Utökningen av lovplikten införs som komplement till gällande detaljplan. Bygglovsplikten införs för att motverka oönskade förändringar av fastigheternas exteriör. 7 (9)
4. Ändring av färgsättningen inom området kräver bygglov. Färgsättningen skall bevaras i enlighet med den färgsättning som Erskine tog fram vid planeringen av området, se exempel på ursprunglig färgsättning. Det är viktigt att färgsättningen bevaras eftersom den är en viktig del av det arkitektoniska uttrycket för Erskines arkitektur. Kopia på originalteckning av R. Erskine. Från Arkitekturmuseets samlingar. 5. Utökad bygglovsplikt gäller för byte av fönster och dörrar. Nuvarande dörroch fönstersättning ska bevaras. För att inte motverka arkitektens intentioner skall samma karmprofiler för fönster resp. dörrar användas så långt det är möjligt. För att inte motverka arkitektens intentioner skall samma karmprofiler för fönster resp. dörrar användas så långt det är möjligt. 6. Takmaterial skall vara korrugerad/sinusvågsmönstrat, utökad bygglovsplikt gäller. Bygglovsplikten införs för att motverka oönskade förändringar av fastigheternas exteriör. 7. Komplementbebyggelse skall placeras utanför själva planområdet. Som komplementbebyggelse räknas garage och annan typ av bebyggelse. Även s.k. Friggebod och Attefallshus. Utökad bygglovsplikt gäller. 8 (9)
Eftersom huvudbyggnadens placering samt storlek på fastigheterna gör att det är direkt olämpligt uppföra även ett garage inom respektive fastighet så behöver dessa förläggas utanför planområdet. Kontakt skall tas med Byggoch miljö för att diskutera utformningen och placering. 8. Vid återplantering av tall eller annan skogsvegetation bör detta efterlikna den ursprungliga karaktären inom området. Inom området finns två centralt placerade grönytor. Båda områdena upplevs som onödigt torftiga eftersom det inte finns någon annan vegetation än gräs. I tidig dokumentation av området ser man att det större av områdena var planterad med tall. 9 (9)