Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem



Relevanta dokument
Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Läsförståelse definitioner och svårigheter. Åsa Elwér, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL)

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

S T O C K H O L M S U N I V E R S I T E T. Specialpedagogiska institutionen Forskarskolan i läs- och skrivutveckling Studies in Special Education

Läsförståelse och hörförståelse

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare , Bergen

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

DAGENS FÖRELÄSNING THERE'S MORE TO THE PICTURE THAN MEETS THE EAR

Fyra presentationer med följande innehåll

Tankar om språkundervisning

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Språkpsykologi/psykolingvistik

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Specialpedagogiska seminarier

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om?

Capítulo 5, La ciudad V 9-14 Spanska år 8

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie

Språket, individen och samhället VT08

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Kan intensivträning med reciproka textsamtal leda till bättre läsförståelse och läsintresse?

Att göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens april Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?

Läsförståelse genom högläsning

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

OM SPRÅKSTÖRNING. Sv Dyslexiföreningens dag om språkstörning 13 januari Astrid Frylmark 1. Språkliga svårigheter under skolåldrarna

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer

Lokal Pedagogisk Planering

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

I Ingvars anda med sikte på läsförståelse. Natur och Kulturs Läskonferens 2013 Stockholm Pekka Niemi, Åbo universitet

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

Vad har vi lärt oss av 35 års forskning om relationen mellan fonologisk medvetenhet och läsinlärning?

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Dator som kompensatoriskt hjälpmedel En studie om elevers datoranvändning vid bristande läs- och skrivförmåga

LegiLexi - en stiftelse med målet att alla barn ska lära sig läsa

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

11-12-åringars informationsåtergivning efter lyssning, läsning eller samtidig lyssning och läsning av faktatexter

Språkutvecklande klassrum om fysisk. miljö, lärtillfällen och interaktioner. Christian Waldmann

Läromedel granskning

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Innehållet i svenskämnet

Genrepedagogik. Workshop 21 april Lotta Olvegård.

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Komplementär behandling vid ADHD

Vad är ett gott åldrande?

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia /2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

Barn och familj

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp

SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

h ens us.se

Fernando Álvarez Montalbán

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Arbetskopia: Arbetstest för vallhundar

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Språkutvecklingsplan. Reviderad

Bättre Självförtroende NU!

Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Förebyggande handlingsplan

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

Transkript:

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk genom att: Vanliga ord används Upprepning av ord är vanligt Kronologin utvecklas lite åt gången Lös meningsbyggnad Ofullständiga meningar (Elbro, 2004 ) Vad är läsning? Simple View of Reading LÄSNING = AVKODNING x FÖRSTÅELSE (Gough, Tunmer 1986) Utmaningar för läsaren: Avkodning automatiserad avkodning krävs för god förståelse (Perfetti, 1985) Förståelse Ordförråd svårare ord används i texter Syntax /grammatik komplex och varierad meningsbyggnad i text Integrering av textavsnitt mellan meningar, paragrafer och längre stycken (Cain, 2010) 1

Processer Steg Kunskap Snabb åtkomst Minne Avkoda orden Hämta ordens betydelser Kombinera ord till meningar Ordförråd och omvärldskunskap Syntax och grammatik Göra inferenser Intergrera meningars betydelser Strategier Övervaka egen läsning Konstruera en mental modell Genrekunskap Gruppindelning av barn med svag läsförståelse enligt Catts med flera 2003: God avkodning Spec. språkförståelseprobl./ poor compreheders Odefinierad Svag språkförståelse Kombinerade problem Spec. avkodningsprobl./ dyslektiska läs och skrivsvårigheter God språkförståelse Svag avkodning Poor comprehenders Har avkodningsförmåga som är normal för sin ålder Har läsförståelse som är långt efter vad som förväntas baserat på avkodningsförmågan Väljs ofta ut när de är 8 9 år De flesta studier på dessa barn är tvärsnittsstudier dvs undersöker barnens kognitiva och språkliga profil vid ett tillfälle Så många som 10 15 % av befolkningen? Oupptäckta i verksamheten! Översiktliga genomgångar; Cain & Oakhill, 2007; Elwér, 2009; Nation, 2005; Snowling & Hulme, 2011 2

Ordförråd Poor comprehenders uppvisar svårigheter i olika typer av ordförrådsuppgifter jämfört med barn med typisk läsutveckling. Aktiva och passiva uppgifter Ange ord från specifika semantiska kategorier Lära sig ord från texter Förstå bildligt tal såsom idiom en fjäder i hatten, sakta i backarna, att ha is i magen (Cain, Oakhill & Elbro, 2003; Nation et al., 2004; Nation & Snowling, 1998) Grammatikkunskaper Poor comprehenders uppvisar nedsättningar i grammatik (morfologi och syntax) jämfört med typiska läsare. Testet TROG exempel den stora katten jagades av den lilla hunden Svårigheter med böjning av oregelbundna verb Svårigheter att komma ihåg komplexa meningar Svårigheter att förstå härledda ordformer (fri frihet) (Nation, Snowling, & Clarke, 2005; Nation et al., 2004; Stothard & Hulme, 1992; Tong et al., 2011) Svårigheter med att skapa en mental modell Poor comprehenders gör färre inferenser än barn med typisk läsutveckling. Textbaserade; speciellt tydligt när textelementen är skilda åt i texten Modellbaserade; kunskapen finns? Orsaksförklaring? (Cain & Oakhill, 1999; Cain, Oakhill & Bryant, 2001; Catts et al., 2006) Poor comprehenders övervakar inte sin läsning i lika stor utstäckning som barn med adekvat läsförståelse. Svårigheter att identifiera non ord i text Märker inte när information är motsägelsefull (Cain & Oakhill, 2003) 3

Svårigheter med att skapa en mental modell Flera olika studier visat att poor comperhenders inte utnyttjar genrekunskap och berättelsestruktur på ett bra sätt. Detta kan man undersöka med produktionsuppgifter, muntligt eller skriftligt. Poor comrehenders skapar ofta listliknande berättelser som saknar mål, motiv, början och saker händer utan orsak (Cain, 1996; 2003; Cain & Oakhill, 1996; Cragg & Nation, 2006) Minnesfunktion Studier har visat att poor comprehenders har nedsättningar i: Verbalt minne (komma ihåg, återberätta historier) Reading span läsa en mening och memorera sista ordet Digit span läsa en rad med siffror och memorera sista siffran Man kan inte säga att det är en minnesnedsättning som gäller generellt utan den är kopplad till verbalt processande vilket ju är förståelse! (Yuill & Oakhill, 1991; Yuill, Oakhill & Parkin, 1989; Nation et al., 1999) En studie om poor comprehenders bland amerikanska tvillingar Vi har identifierat 56 poor comprehenders i 4:e klass och jämfört dem med 56 good comprehenders Frågeställningar Vad karaktäriserar poor compehenders jämfört med good comprehenders med start i förskolan när det gäller Språkliga och kognitiva mått Läsning och skrivning Hur stabil är profilen över tid? Elwér, Å., Gustafson S., Byrne, B., Olson, R. K., Keenan, J. M., & Samuelsson, S. (2013). Oral Langauge deficits in Poor Reading comprehension with Adequate Decoding. Submitted for publication 4

Sammanfattning av resultaten Inga skillnader över tid mellan grupperna i avkodning och stavning Skillnader vid alla testtillfället i läsförståelse dock mycket större skillnader i Årskurs 4 Homogenititet låg språklig profil med svag hörförståelse, vokabulär, grammatik, verbalt minne men också tidiga nedsättning i fonologisk medvetenhet, skriftförståelse och ickeverbalt IQ. I alla dessa förmågor uppvisar mer än 70 % av PC gruppen prestationer under medel, mer än 30 % visar en allvarlig nedsättning. Det finns dock poor comprehenders som inte uppvisar denna profil Varför uppträder läsförståelsesvårigherna så sent? 1. The simple view of reading förändring i förklarad varians för de två delarna över tid (Catts et al., 2005; Gough, Hoover & Peterson, 1996; Stanovich et al., 1984) 2. Vokabulär påverkar läsförståelse mer senare i utvecklingen (de Jong & van der Leij, 2002; Torgesen et al., 1997) 3. Late emergent poor readers (Catts, Compton, Tomblin, & Bridges, 2012. Leach, Scarborough, & Resorla, 2003) Vilka föreskoleförmågor är viktigast för att förutsäga läsproblem i olika åldrar? Svenska och norska tvillingar, ålder 5 15 år Läsförståelseproblem i åk 2, 4, och 8/9 N= 550, 201, 151 i de olika åldersgrupperna Vilka faktorer vid 5 års ålder uppvisar störst skillnader mellan de svagaste eleverna och övriga vid de tre olika tidpunkterna? Elwér, Å., Furnes, B., Gustafson, S., & Samuelsson, S., (2014). Pattern of prediction of reading comprehension impairment in orthographically consistent languages: A longitudinal study from preschool to grade 8/9. Submitted for publication. 5

Prediktion av läsförståelseproblem Årskurs Signifikanta prediktorer Förklarad varians 2 Skriftförståelse Verbalt minne Icke verbalt IQ 28 % 4 Skriftförståelse Verbal minne Grammatik/Morfologi 8/9 RAN Verbalt minne 49% 45% Jämförelser med svaga avkodare I årskurs 2 är de elever som uppvisar svag läsförståelse i stor utstäckning också de allra svagaste avkodarna (55 %) I årskurs 4 var motsvarande siffra 38 % I årskurs 8/9, 25% Kompensation hos de svagaste avkodarna Andra typer av svaga läsare tillkommer poor comprehenders Huvudresultat i avhandlingen (3 studier) Barn med förståelserelaterade problem har kraftiga nedsättningar i vokabulär, grammatik, verbalt minne, hörförståelse Dessa nedsättningar är väldigt stabila över tid Problemen visar sig tidigt även som nedsättningar i fonologisk medvetenhet och skriftförståelse dessa problem försvinner dock med läsinlärningen Läsförståelseproblemen visar sig relativt sent för barn med förståelserelaterade problem För att göra långsiktiga förutsägelser är RAN och verbalt minne de bästa prediktorerna från förskoleåldern 6

Pedagogiska implikationer Generaliserbarhet till svensk kontext? Specifika åtgärder för en svag grupp från förskoleålder? Nej, träffsäkerheten är för låg Satsning på muntligt språk från tidig ålder för alla barn Jobba aktivt för att utöka ordförråd, ju tidigare desto bättre Läsförståelseproblemet uppträder sent för vissa läsare och missas ofta i pedagogisk kontext Noggrann testning av läsförståelse på olika sätt, standardiserade tester, informella bedömningar, hörförståelse Testresultaten bör användas för att utveckla undervisningen Att testa läsförståelse (Cain, 2010) Läsförståelse är en komplex förmåga, hur kan vi mäta det på ett rimligt sätt? Vad? Testa förståelse av ord, meningar och längre textavsnitt. Läs och hörförståelse När? När de kan läsa Muntliga färdigheter långt tidigare Hur? Olika typer av tester Format sant/falskt, flervalsfrågor, lucktexter, öppna svar Processdiagnostiskt förhållningssätt Formativ bedömning i klassrummet Att testa läsförståelse (2) Olika läsförståelsetest testar olika förmågor (Keenan et al., 2008) Många tester, speciellt i de tidiga åldrarna förklaras resultatet av läsförståelsetesterna i huvudsak av avkodningsfärdigheter Andra tester förklaras i huvudsak av ordförrådskunskap Testas förmågan att göra inferenser? Andra delar: Övervakning av egen läsning? Koppla till egna erfarenheter? Barn med låga resultat på ett läsförståelsetest, uppvisar inte nödvändigtvis samma resultat på ett annat test (Keenan & Meenan, 2014) Läsförståelse förändras över tid (Hoover & Gough, 1990) Konsekvens vissa typer av läsförståelseproblem uppträder inte tydligt som läsförståelseproblem förrän efter 4:e klass 7

Vad händer över tid? Även om grupperna inte är stabila över tid så kvarstår problemen! Exempel 1: Longitudinell studie med poor comprehenders från 8 år till 11 år 1/19 hade inte längre läsförståelseproblem (Cain & Oakhill 2006) I samma studie såg man att läsförståelseproblematiken fick konsekvenser för kunskap i andra ämnen Exempel 2: Det kan verka som att gruppen med avkodningsproblem minskar över tid och gruppen med språkförståelseproblem ökar så är inte fallet (Catts et al. 2006) Interventioner med gruppen poor comprehenders Väldigt få studier gjorda! Inferensträning ger effekter som är större jämfört med bara hastighetsträning. Dock inte signifikant större än de som tränats med andra förståelsestrategier Yuill, N. & Oakhill, J. (2006) Effects of inference awareness training on poor reading comprehension. Applied Cognitive Psychology 2(1). 33 45 Undervisning i ordkunskap, muntligt berättande, reciprok undervisning (allt muntligt) starkast långsiktig effekt jämfört med undervisning om text. Clarke, P., & Snowling, M. (2010). Ameliorating Children s Reading Comprehension Difficulties A Randomized Controlled Trial. Psychological, (June). doi:10.1177/0956797610375449 Sammanfattning: Man kan använda the Simple View of Reading för att tänka kring olika grupper av svaga läsare Gruppen poor comprehenders har läsförståelseproblem men inga avkodningssvårigheter Problemen visar sig ofta inte vid skolstart Våra studie visar att det finns basala språkliga nedsättningar i en stor del av denna grupp 8