Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Stor-Fuskberget till Björnlandhöjden, Timrå, Sundsvalls och Härnösands kommuner 2013 Rapport 2014-01-28 för E.ON Elnät Sverige AB
Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170) E-post: info@pelagia.se Hemsida: www.pelagia.se Författare: Kvalitetsgranskat av: Foto: Direkt: Omslagsbild: Dimman lättar vid Käckelbäcksmon. Kartor publicerade med tillstånd av Metria AB, SeSverigeavtal. 2/27
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod, kriterier och naturvärdesklassning... 6 2.1 Myrar... 7 2.2 Skyddsvärd skog... 7 2.3 Rödlistade arter... 7 2.4 Regionala aspekter... 7 2.5 Naturvärdesklassificering... 8 3 Resultat... 8 3.1 Fågelfaunan... 8 3.2 Naturvärden, exklusive fåglar... 9 4 Naturvärdesbedömning... 10 4.1 Områden med mycket höga naturvärden (värdeklass 1)... 10 1. Normarksåsen... 10 2. Riksintresset för naturvård, Ljustorpsån - Mjällån... 12 3 Hornsjöbäcken... 13 4.2 Områden med höga naturvärden (värdeklass 2)... 14 4. Äldre aspar öster om Gammelfäbodknippen... 14 5 Rundbacken... 16 6. Laxsjöån... 17 7 Sammelsbäcken... 17 8 Orrberget... 18 4.3 Områden med vissa naturvärden (värdeklass 3)... 19 9. Lill-Fuskberget... 19 10. Födslodammet... 20 11 Aspdunge vid Fäbodmyrorna... 21 12 Granskog väster om Hästknulen... 21 13. Tallskog väster Åsvedjeberget... 22 14 Näsdalen Näsberget... 23 15 Granskog norr Päckarisberget... 23 4.4 Övriga områden längs linjedragningen (värdeklass 4)... 24 5 Referenser... 25 Bilaga 1. Artlista fågelfauna... 27 3/27
Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförande av kraftledning mellan Stor-Fuskberget och Björnlandhöjden i Sundsvalls, Timrå och Härnösands kommun, Västernorrlands län. Kraftledningen planeras vara en luftburen ledning om 130 kv. Den totala sträckan för ny linjedragning planeras bli cirka 40 kilometer lång. Ett flertal alternativa förslag till linjedragning finns. Merparten av alternativen till linjedragning planeras att dras i obanad terräng. Vissa delar kan komma att dras utmed befintliga kraftledningar. Med anledning av planerna på dragning av ny kraftledning mellan Stor-Fuskberget och Björnlandhöjden har Pelagia Miljökonsult AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB genomfört en naturvärdes- och fågelinventering av områdena längs de alternativa kraftledningsdragningarna. Inventeringen utfördes i början av november 2013. Totalt noterades femton fågelarter längs den planerade linjedragningen. Till största del bestod de noterade fågelarterna av vanliga och allmänt utbredda arter. Spår från födosökande tretåig hackspett (rödlistad art i kategorin nära hotad, NT) noterades i en granskog norr om Päckarisberget. Orre (tillhör skyddad art i Europaunionens Fågeldirektiv, men som får jagas i Sverige) noterades endast på ett ställe, söder om Stor- Laxsjön, men är vanlig i trakten. Naturvärdesinventeringen längs den planerade linjedragningen utmynnade i att tre områden (Normarksåsen, Mjällåns dalgång och Hornsjöbäcken) bedömdes ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1), fem områden bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2) och sju områden bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Merparten av inventeringsområdet som skulle kunna beröras av ny kraftledningsdragning har inga observerade eller förväntade naturvärden (värdeklass 4). 4/27
1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförandet av en 130 kv luftledning mellan Stor-Fuskberget och Björnlandhöjden, nordnordväst om Sundsvall, Västernorrlands län (Figur 1). Den totala sträckan är cirka 40 kilometer. Figur 1. E.ON Elnät Sverige AB planerar att ansöka om koncession för linjedragning av en 130 kv luftledning nordnordväst om Sundsvall (inom grön cirkel i kartan). Lantmäteriet. Från Stor-Fuskberget i väster till Björnlandhöjden i öster finns ett flertal planerade alternativa linjedragningar (Figur 2). Merparten av alternativen till linjedragning planeras att dras i obanad terräng. Vissa delar kan komma att dras utmed befintliga kraftledningar. 5/27
Figur 2. Ett flertal alternativa dragningar till planerad ny luftburen kraftledning (röda linjer) mellan Stor-Fuskberget i väster till Björnlandhöjden i öster. Lantmäteriet. Den planerade kraftledningsdragningen bedöms ta i anspråk en gata om cirka 40 meters bredd, som kontinuerligt behöver hållas öppen, vilket kan komma att påverka eventuella naturvärden. Med anledning av planerna på en dragning av ny luftledning mellan Stor-Fuskberget och Björnlandhöjden har Pelagia Miljökonsult AB, av E.ON Elnät Sverige AB, fått i uppdrag att genomföra en naturvärdes- och fågelinventering av områdena längs de alternativa kraftledningsdragningarna. 2 Metod, kriterier och naturvärdesklassning Naturvärdes- och fågelinventeringen utfördes mellan den 11 till 20 november 2013. Naturvärdesinventeringen utfördes utifrån de kriterier som redovisas nedan i kapitel 2.1 2.4. Eftersom inventeringen utfördes på senhösten, långt efter att fåglarnas häckningsperiod avslutats, så speglar inte den utförda fågelinventering till fullo de förhållanden som råder under häckningstid. Flertalet arter har lämnat området för övervintring i sydligare trakter. Observationer av vissa arter, framför allt stannfåglar kan ändock ge en viss fingervisning om hur fågelfaunan är beskaffad inom det inventerade området. Inventeringen har primärt utförts i en cirka 75 100 meter bred gata längs de alternativa sträckningarna av luftledning, men områden som bedömts ha vissa till höga naturvärden utanför det primära inventeringsområdet redovisas också i denna rapport. Fokus på inventeringen har varit att undersöka områden som potentiellt kan ha naturvärden och som inte sedan tidigare är kända att ha naturvärden. Med andra ord har till exempel ingen ny inventering gjorts av redan tidigare, av Våtmarksinventeringen (Grundström & Uppsäll 1994), inventerade och/eller naturvärdesbedömda myrar. 6/27
2.1 Myrar Naturvärden i myrmarker utgår bland annat från orördhet, mångformighet och förekomst av rikkärrsarter. 2.2 Skyddsvärd skog Skyddsvärda skogar är skogbevuxna områden som bland annat uppfyller kraven för att vara nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen 2014). Exempel på skyddsvärda skogar är skogar som endast utnyttjats extensivt av människan (orördhet), eller skogar som i sig innehar en struktur som visar på ett sent successionsstadium eller innehåller ovanliga strukturella element, som rik tillgång på lövträd, lågor och torrakor (Karström 1992, Naturvårdsverket 1993, Nitare 2000). 2.3 Rödlistade arter För vissa arter befinner sig populationen eller populationerna i en negativ tillväxttakt, som beroende på populationsstorlek och minskningstakt hotar arten till utdöende. Hur stor risken för utdöende är hos en art, bedöms internationellt av IUCN (the International Union for Conservation of Nature, 2014 ) respektive nationellt i Sverige av ArtDatabanken (2014). Bedömningen av hur starkt hotet för utdöendet är för en art spänner från livskraftig till nationellt utdöd, där arter som tillhör någon kategori utom kategorin livskraftig benämns rödlistade (Figur 3). De arter som tillhör någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad benämns som hotade (Figur 3). Figur 3. De olika kategorier för en arts risk att dö ut, som används av både IUCN och ArtDatabanken. Källa: ArtDatabanken (2014). 2.4 Regionala aspekter I vissa fall kan en vegetationstyp eller artförekomst vara sällsynt i ett regionalt perspektiv, vilket i sig kan ha ett naturvärde. 7/27
2.5 Naturvärdesklassificering Den inventering som utförts är inte en total inventering av alla organismer som finns inom området, utan en beskrivning var i området det finns naturvärden (där en ännu mer noggrann inventering skulle behövas för att kartlägga alla organismers förekomst). Utifrån ovanstående kriterier och resultatet av inventeringen gjordes en bedömning av naturvärden i en fyrgradig skala: Värdeklass 1. Området har mycket höga naturvärden i form av orördhet, sällsynta arter eller biologisk struktur att delobjektet motiverar ett reservatsskydd. Värdeklass 2. Området har höga naturvärden. Området hyser rödlistade arter, samt att det finns biologisk struktur eller strukturelement, som utgör en förutsättning för att de rödlistade arterna skall kunna finnas kvar i ett långsiktigt perspektiv. Värdeklass 3. Området har vissa naturvärden, vilket kan vara rödlistade arter, signalarter eller biologisk struktur och strukturelement, som på sikt är positiva för organismers överlevnad och habitatets karaktär. Värdeklass 4. Inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade. Uppgifter om naturvärden beskrivna av Skogsstyrelsen (2014), Länsstyrelsen Västernorrland (2014a), Artportalen (2014), Svalan (2014a och b), Våtmarksinventeringen och (Grundström och Uppsäll 1994) samt genomförda inventeringar i området (Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skogsgrupp 2011, Helttunen 2011, Pöyry SwedPower AB 2012a, 2012b, Enetjärn Natur AB 2009, 2011a, 2011b, 2012, Pelagia Miljökonsult AB 2013a, 2013b) har inkorporerats i ovanstående naturvärdesklassificering och redovisas i naturvärdesbedömningen i kapitel 4. Alla naturvärden, kända och i föreliggande inventering noterade naturvärden, redovisas enligt ovanstående skala för att uppnå enhetlighet i rapporten. 3 Resultat Nedan presenteras de viktigaste resultaten av fågel- och naturvärdesinventeringen, som tillsammans med tidigare kända uppgifter ligger till grund för naturvärdesbedömningen i kapitel 4. Första gången en mindre allmänt känd art nämns anges även det vetenskapliga namnet. Därefter enbart det svenska namnet. Artnamn följer Dyntaxa (2014). Nyligen gjorda observationer av skyddsklassade arter (arter som hotas av till exempel störning, insamling och förföljelse) finns noterade längs eller i närheten av de alternativa linjedragningarna. Uppgifter om dessa arter finns inlämnade i särskilt sekretessbelagt PM till E.ON Elnät Sverige AB. 3.1 Fågelfaunan Totalt noterades femton arter längs de alternativa linjedragningarna. Till största del bestod de noterade fågelarterna av vanliga och allmänt utbredda arter. I Bilaga 1 redovisas alla funna fågelarter vid inventeringen. Två av de arter som noterats i området är rödlistade (ArtDatabanken 2014) och/eller är av Europaunionen upptagna i det så 8/27
kallade Fågeldirektivet (Europaunionen 2010), vilket innebär att medlemsländerna förbundit sig att bevara arterna och deras livsmiljö. Nedan följer några kommentarer angående status i området för dessa arter: Orre. (Lyrurus tetrix) noterades endast på ett ställe, söder om Stor-Laxsjön, men är vanlig i Medelpad. Orre får jagas i Sverige. Tretåig hackspett (Picoides tridactylus). Spår från födosökande tretåig hackspett noterades nordost om Päckarisberget i en äldre, men kraftigt gallrad granskog. Häckar troligen inte i just detta område, men det finns lämpliga områden i närheten. Tidigare utförda fågelinventeringar har noterat rödlistade arter, som till exempel bivråk, kungsörn och lavskrika i närheten av några av de alternativa linjedragningarna. Observationer av orre och tjäder, som båda är utpekade i Fågeldirektivet, är frekventa på ett flertal avsnitt av de alternativa ledningsdragningarna. 3.2 Naturvärden, exklusive fåglar Den absoluta merparten av området där de olika alternativen för ny kraftledningen är tänkt att dras, består av brukad skog (granskog, tallskog och barrblandskog) av varierande ålder. En mindre del av området för de alternativa linjedragningarna består av myrmark, vattendrag, jordbruksmark och sjöar. Vissa av de alternativa linjedragningarna kan kommer att beröra ett riksintresse för naturvård, Ljustorpsån Mjällån (Länsstyrelsen Västernorrland 2014b). I närheten (cirka 250 meter som närmast) av en alternativ linjedragning vid Rundbacken finns naturreservatet Örasjöbäcken Storsvedjan (Länsstyrelsen Västernorrland 2014c). I föreliggande naturvärdesinventering noterades fjorton områden med naturvärden utöver riksintresset för naturvård, Ljustorpsån Mjällån. De vid inventeringen funna områdena med naturvärden var mer eller mindre koncentrerade till området söder om Stor-Laxsjön och i nordöstra delen av undersökt område. Naturvärden noterades i form av framför allt äldre granskog med tillgång på lågor och torrakor, men även områden med grova aspar förekom. Rödlistade arter (ArtDatabanken 2014) som till exempel granticka (Phellinus chrysoloma), stor aspticka (Phellinus populicola), garnlav (Alectoria sarmentosa) och lunglav (Lobaria pulmonaria) noterades längs vissa alternativa linjedragningar. 9/27
4 Naturvärdesbedömning I nedanstående naturvärdesbedömning beaktas kända uppgifter om naturvärden, förekomst av rödlistade arter, samt resultat utifrån inventeringskriterier i föreliggande undersökning. Totalt bedömdes femton områden (inklusive riksintresset för naturvård) inneha naturvärden i värdeklass 1-3 (mycket höga naturvärden till vissa naturvärden) inom eller i närheten av den planerade kraftledningsdragningen (Figur 4). Av dessa femton områden bedömdes tre områden ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1), fem områden bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2) och slutligen bedömdes sju områden ha vissa naturvärden (värdeklass 3). De berörda områden med naturvärden är redovisade med löpnummer och färg för respektive värdeklass i Figur 4. Under kapitel 4.1 till 4.3 redovisas respektive område med naturvärde efter löpnummer. Figur 4. Femton områden med naturvärden är angivna med ett unikt nummer för respektive område där beskrivning ges i löpande text under kapitel 4.1 4.3. Tre områden bedömdes ha mycket höga naturvärden (grön kvadrat), fem områden bedömdes ha höga naturvärden (orange kvadrat) och sju områden bedömdes ha vissa naturvärden (gul kvadrat). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade dragningen av kraftledning. Lantmäteriet. 4.1 Områden med mycket höga naturvärden (värdeklass 1) 1. Normarksåsen Området sträcker sig från Normarksåsens nordvästsluttning och cirka 1 kilometer norrut mot Baktjärnshöjden (Figur 5). 10/27
Figur 5. Området vid Normarksåsens nordvästsluttning (grön polygon) bedömdes ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1) Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. Granskog dominerar området, men lövrik granskog och asprika partier finns också (Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skogsgrupp 2011). Skogen närmast befintlig kraftledning är överlag måttligt gammal även om enstaka äldre träd finns. Dock är det mycket gott om lågor i olika nedbrytningsgrad och dimensioner samt till viss del torrakor kring befintlig kraftledning (Figur 6). Vegetationstypen motsvarar till stor del Granskog av ormbunks-typ (Påhlsson 1998) med ett stort inslag av ormbunkar och örter, däribland blåsippa (Hepatica nobilis) (Figur 6). Figur 6. Ett stort antal lågor i olika dimensioner och nedbrytningsgrad (bilden till vänster) finns i området. Området hyser även en stor del ormbunkar och örter, däribland blåsippa (bilden till höger). Normarksåsen är välinventerad (Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skogsgrupp 2011) och ett flertal rödlistade arter är funna i området som till exempel ullticka (Phellinus ferrugineofuscus), rosenticka (Fomitopsis rosea), rynkskinn (Phlebia centrifuga), gränsticka (Phellinus nigrolimitatus), garnlav och stor aspticka), vilka alla är klassade i kategorin nära 11/27
hotad (NT). Fynd av den hotade (sårbar, VU) vedsvampen blackticka (Junghuhnia collabens) är gjord dels intill befintlig kraftledning dels i områdets sydöstra del. Normarksåsens skog hänger i sydost ihop med skogen kring Kråktjärnen som av Naturskyddsföreningen klassats som ett område med mycket höga naturvärden (Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skogsgrupp 2011). Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå centralt genom området. 2. Riksintresset för naturvård, Ljustorpsån - Mjällån Vattensystemet Mjällån utgör ett riksintresse för naturvård med avseende på de geologiska bildningarna, en reproducerande havsöringsstam samt ovanliga växter och sällsynta insekter (Länsstyrelsen Västernorrland 2014b). Där ny luftledning planeras att dras kan linjedragningen, beroende på alternativ, komma att korsa Mjällåns vattensystem vid Käckelbäcksmon, Hornsjöbäcken nordväst om Villola eller Abborsjöån norr om Viksjön (Figur 7). Med anledning av att vattensystemet Mjällån är klassat som riksintresse för naturvård bedöms området ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Figur 7. Mjällån med biflöden är klassat som ett riksintresse för naturvård (lila polygon) och bedöms ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. Den alternativa sträckningen av ny luftledning som är tänkt att korsa Mjällån vid Käckelbäcksmon planeras att dras parallellt med befintlig kraftledning (Figur 8). 12/27
Figur 8. Ett alternativ till ny dragning av luftledning planeras att dras parallellt med en mindre kraftledning som idag korsar Mjällån vid Käckelbäcksmon. 3 Hornsjöbäcken En granskog i Hornsjöbäckens dalgång (Figur 9) bedöms ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Figur 9. Ett område (grön polygon) bestående av granskog som bedöms ha mycket höga naturvärden (värdeklass 1). Röd linje i kartan visar ett alternativ till ny planerad kraftledningsdragning. Lantmäteriet. Granarna i områdets södra del, längs den branta nordsluttningen mot Hornsjöbäcken, är inte speciellt grova (emellanåt tämligen klena) medan granskogen kring själva Hornsjöbäcken ställvis är mycket grov (vissa granar med en diameter i brösthöjd av cirka 90 cm). Gemensamt för hela området är den mycket rikliga förekomsten av den rödlistade laven garnlav (nära hotad, NT). I stort sett varje träd, näst intill oberoende av 13/27
trädets storlek, är draperat av garnlav (Figur 10). Förutom de naturvärden som finns i området, så ligger hela det beskrivna området inom gränsen för det utpekade riksintresset för naturvård, Mjällån. Figur 10. En mycket riklig förekomst av garnlav finns i området vid Hornsjöbäcken. Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå centralt genom området. 4.2 Områden med höga naturvärden (värdeklass 2) 4. Äldre aspar öster om Gammelfäbodknippen I en ungskog av gran sydost om Gammelfäbodknippen (Figur 11) finns ett femtontal äldre aspar kvarlämnade sedan området avverkats, vilka utgör grunden för bedömningen att området hyser höga naturvärden (värdeklass 2). Figur 11. I ett område öster om Gammelfäbodknippen (orange polygon) finns ett bestånd med äldre aspar vilka hyser ett flertal rödlistade arter. Området bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 14/27
Vissa aspar är mycket grova (cirka 60 80 cm diameter i brösthöjd), varav minst tre av dem hade uthackade bohål. I stort sett alla äldre aspar var angripna av den allmänt förekommande asptickan (Phellinus tremulae), medan den största, numer avbrutna, aspen dessutom var angripen av stor aspticka som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT) (Figur 12). Dessutom växte lunglav, även den rödlistad i kategorin nära hotad (NT) på stammen av den största aspen (Figur 12). Figur 12. Den största aspen i ungskogen av gran hyste ett flertal asptickor, samt en fruktkropp av stor aspticka (längst upp till höger på stubben), som är rödlistad. De mörkgröna sjoken på stammen är bålar av den rödlistade laven lunglav. Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå centralt genom området. 15/27
5 Rundbacken En äldre granskog med god förekomst av lågor och torrakor i Rundbackens västsluttning bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2) (Figur 13). Figur 13. En äldre granskog i Rundbackens västsluttning (orange polygon) bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. Träden är högresta och i vissa fall grova (cirka 70 centimeter i brösthöjd). Granticka som är rödlistad i kategorin nära hotad (NT) noterades på en granlåga. Fältskiktet består till stor del av ormbunkar och låga örter (Figur 14). Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå centralt genom området. Figur 14. Fältskiktet i granskogen vid Rundbacken består till stor del av ormbunkar. Lågor och torrakor är vanligt förekommande. 16/27
6. Laxsjöån Två områden kring Laxsjöån bedömdes ha höga naturvärden utifrån uppgifter om rödlistade arter (Figur 15). De uppgivna arterna är vedlevande arter och arter som är knutna till äldre barrskog av framför allt gran. Det alternativ till ny planerad linjedragning, i anslutning norr om befintlig kraftledning, bedöms dock inte påverka dessa områden. Figur 15. Två områden (oranga polygoner) som utifrån förekomst av rödlistade arter (blå cirklar) bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 7 Sammelsbäcken En något äldre granskog söder om Abborrsjön (Figur 16) bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Figur 16. En äldre granskog (orange polygon) med lågor, torrakor, hålträd, asp och sälg bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 17/27
Lågor i olika nedbrytningsstadier och grovlekar förekommer spritt i området, torrakor likaså (Figur 17). Bohål noterades på några torrakor. På en grov låga noterades den rödlistade, i kategorin nära hotad (NT), vedsvampen ullticka. Så kallade hänglavar förekom i liten mängd, varav den rödlistade laven garnlav, i kategorin nära hotad (NT), var en av arterna. Grov asp och medelgrov sälg finns utspridda i området. Skogen är delvis luckig och en ny generation granar är på väg i luckorna. Figur 17. Granskogen vid Sammelsbäcken. Lågor och torrakor med olika dimensioner finns spridda i skogen. Ny planerad linjedragning skulle kunna påverka områdets ytterkanter antingen i väster alternativt öster, beroende på vilket alternativ som väljs. 8 Orrberget Ett till största del grandominerat område i södra delen av Orrberget (Figur 18) bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Figur 18. Södra delen av Orrberget bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass 2). Röd linje i kartan visar ett alternativ till ny planerad kraftledningsdragning. Lantmäteriet. 18/27
Förutom gran finns asp, sälg, björk och tall i området. Endast kring högsta punkten inom det markerade området i Figur 18 blir tall det mer dominerande trädslaget, varav några är spärrgreniga och lämpliga som boträd för till exempel kungsörn. Grova träd av ovan uppräknade trädslag finns spridda i området. Lågor och torrakor är frekvent förekommande, särskilt kring bäcken i områdets västra del (Figur 19). Den rödlistade arten garnlav, i kategorin nära hotad (NT), förekommer allmänt inom området. Enstaka bålar av lunglav (rödlistad i kategorin nära hotad, NT) noterades i området. Figur 19. Lågor och torrakor är frekvent förekommande i området vid Orrberget och särskilt kring bäcken i den västra delen av området. Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå tämligen centralt genom området. 4.3 Områden med vissa naturvärden (värdeklass 3) 9. Lill-Fuskberget I området kring Långhalshälldalen och Lill-Fuskberget (Figur 20) finns en något äldre men inte grov eller flerskiktad granskog med ett visst inslag av lågor och grova aspar. En äldre uppgift finns om att den rödlistade (nära hotad, NT) laven violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) har noterats i området (Figur 20). Området bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Två alternativ till ny linjedragning kan komma att löpa genom området. 19/27
Figur 20. En något äldre granskog vid Långhalshälldalen och Lill-Fuskberget (gul polygon) bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Brun cirkel markerar ett äldre fynd av den rödlistade laven violettgrå tagellav. Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 10. Födslodammet Ett grandominerat område i bäckmiljö samt en flerskiktad tallskog vid Födslodammet och Rundbacken bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3) (Figur 21). Figur 21 I området (gul polygon) som bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3) har SCA pekat ut ett antal områden som nyckelbiotoper (blå polygoner). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 20/27
Kring bäckutloppet från Födslodammet finns äldre grova granar och tallar kring bäckfåran. I områdets nordöstra del finns en äldre tallskog med undervegetation av gran. I övrigt dominerar granskog väster om befintlig kraftledning. Få lågor och torrakor finns i området. SCA har pekat ut ett flertal nyckelbiotoper i området. Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå genom merparten av området med vissa naturvärden. 11 Aspdunge vid Fäbodmyrorna Ett mindre område på en bergsknalle öster om Fäbodmyrorna bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3) (Figur 22). Bergsknallen är avverkad, men inom ett område av cirka 100 x 50 meter fanns ett 70-tal medelgrova aspar, vilket utgör anledningen till bedömningen av naturvärde. Figur 22. En bergknalle öster om Fäbodmyran med ett 70-tal medelgrova aspar bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3) Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. Inget av de alternativ till ny planerad linjedragning förmodas beröra området med naturvärde. 12 Granskog väster om Hästknulen Mellan Stor-Laxsjön och Hästknulen (Figur 23) bedömdes en något äldre granskog kring bäckmiljö ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Få lågor och torrakor finns i området. Ett visst inslag av björk och gråal finns i området. Området sammanfaller med det av SCA utpekade området som nyckelbiotop. Ett alternativ till ny linjedragning kan komma att påverka området marginellt i dess södra del. 21/27
Figur 22. Granskog kring bäckmiljö (gul polygon) mellan Stor-Laxsjön och Hästknulen bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Området sammanfaller med det område som SCA utpekat som nyckelbiotop. Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 13. Tallskog väster Åsvedjeberget På en höjd väster om Åsvedjeberget (Figur 23) bedömdes ett område ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Figur 23. En något äldre tallskog på en höjd väster om Åsvedjeberget (gul polygon) bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. 22/27
Skogen på höjden består en något äldre flerskiktad tallskog med en undervegetation av gran och tall. Ett litet antal lågor och torrakor finns i området. Detta alternativ till ny linjedragning kommer inte att beröra området om luftledningen uppförs väster om befintlig kraftledning, men kan möjligen beröra området om luftledningen uppförs öster om befintlig kraftledning. 14 Näsdalen Näsberget Längs den planerade linjedragningen vid Billberget, Näsdalen och Näsberget (Figur 24) finns en något äldre barrblandskog dominerad av gran med vissa naturvärden (värdeklass 3). Skogen är tämligen likåldrig, men enstaka äldre granar och tallar finns. Lågor och torrakor förekommer, dock i relativt låg frekvens. Figur 24. En något äldre barrblandskog vid Billberget, Näsdalen och Näsberget bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Röda linjer visar olika alternativ till den planerade kraftledningsdragningen. Lantmäteriet. Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå centralt genom området. 15 Granskog norr Päckarisberget En ört- och ormbunksrik granskog i en sydsluttning norr om Päckarisberget (Figur 25) bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Fynd av rödlistade arter i området finns från 2007, som till exempel garnlav (nära hotad, NT) och den i kategorin sårbar (VU) hotade arten doftticka (Haploporus odorus). En mer eller mindre förmultnad ticka noterades på en sälg och kan möjligen ha varit en doftticka, men kunde inte med säkerhet bestämmas till art. Skägglav av släktet Usnea var rikligt representerade i området. Dock kunde ingen garnlav noteras vid besöket, därmed inte sagt att den fortfarande kan finnas i området. Tretåig hackspett (nära hotad, NT) har födosökt i området. Relativt 23/27
gott om lågor. Skogen är dock hårt gallrad varför den endast bedöms ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Figur 25. En ört- och ormbunksrik granskog norr om Päckarisberget (gul polygon) bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Röd linje visar ett alternativ till planerad dragning av ny kraftledning. Lantmäteriet. Om detta alternativ till linjedragning väljs, så kommer den planerade linjedragningen att gå tämligen centralt genom området. 4.4 Övriga områden längs linjedragningen (värdeklass 4) I övriga områden längs de olika alternativa linjedragningarna bedöms det inte finnas några särskilda naturvärden (värdeklass 4). 24/27
5 Referenser Litteratur och webbsidor ArtDatabanken. 2014. Rödlistan. http://www.artfakta.se Artportalen. 2014. Rapportsystem för växter, djur och svampar. http://www.artportalen.se. Dyntaxa. Svensk taxonomisk databas. 2014. https://dyntaxa.se Enetjärn Natur AB. 2009. Naturinventering vid Stor-Fuskberget, Timrå kommun. Enetjärn Natur AB. 2011a. Inventering av kungsörn. Slättmon. Planerad vindkraft i Timrå och Sundsvalls kommuner. Enetjärns Natur AB. 2011b. Inventering av rovfåglar med fokus på kungsörn. Slättmon. Planerad vindkraft i Timrå och Sundsvalls kommuner. Enetjärn Natur AB. 2012. Inventering och bedömning av naturvärden, Gransåsen Flakaåsen, Stor-Vitberget och Högåsen. Planerad vindkraft i Timrå och Sundsvalls kommuner, Västernorrlands län. Europaunionen. 2010. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. Europeiska unionens officiella tidning L 20/7. Grundström, S. & Uppsäll, S. 1994. Skyddsvärda våtmarker I Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland, Publikation 1994:2. Helttunen, P. 2011. Häckfågelinventering av Björnlandhöjden och Hästkullen 2011. IUCN, the International Union for Conservation of Nature. 2014. http://www.iucn.org Karström, M., 1992. Steget före en presentation. Svensk Botanisk Tidskrift 86:103-114. Länsstyrelsen Västernorrland. 2014a. GIS-verktyget. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland. Länsstyrelsen Västernorrland. 2014b. Ljustorp Mjällån. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat-i-vasternorrland/harnosandskommun/vastanafallet/pages/default.aspx Länsstyrelsen Västernorrland. 2014c. Örasjöbäcken Storsvedjan. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat-i-vasternorrland/timra-kommun/orasjobackenstorsvedjan/pages/default.aspx Naturvårdsverket 1993. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten En Metodstudie för användning av växtarter som indikatorer. Rapport 4276. 25/27
Nitare, J. 2000. Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen. Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skogsgrupp. 2011. Kompletterande synpunkter och några inventeringsresultat från Naturskyddsföreningen i Västernorrlands skogsgrupp rörande samråd för Vindkraft Hästkullen. Pelagia Miljökonsult AB. 2013a. Inventering av spelplatser för tjäder och orre vid Stor- Skälsjön, Stor-Fuskberget och Högåsen. Pelagia Miljökonsult AB. 2013b. Kompletterande Naturvärdesinventering av Stor- Fuskberget, Timrå kommun. Påhlsson, L. 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. nordisk Ministerråd, Köpenhamn. Pöyry SwedPower AB. 2012a. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Hästkullen. Pöyry SwedPower AB. 2012b. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Björnlandhöjden. Skogsstyrelsen. 2014. Skogens källa. http://www.skogsstyrelsen.se. Svalan. 2014a. Rapportsystem för fåglar. http://svalan.artdata.slu.se/birds/default.asp. Svalan. 2014b. Rapportsystem för småkryp. http://svalan.artdata.slu.se/bugs/default.asp. 26/27
Bilaga 1. Artlista fågelfauna Nedan redovisas alla noterade fågelarter i området kring de olika alternativa kraftledningsdragningarna mellan Stor-Fuskberget och Björnlandhöjden. Under Status anges huruvida arten finns utpekad i Fågeldirektivet (Europaunionen 2010) eller är rödlistad (ArtDatabanken 2014). Den Europeiska unionen har beslutat att bevara arten och dess livsmiljö för de fågelarter som är upptagna i Fågeldirektivets Bilaga I. Vissa av dessa arter får dock jagas i vissa medlemsländer. Nedan, under Status, är jaktbara fåglar i Sverige markerade med kursiv stil samt med upphöjd romersk tvåa (Fågeldirektivet II ). Under Kommentar ges en bedömning huruvida noterad fågelart tillhörande Rödlistan eller Fågeldirektivet kan anses vara häckfågel inom inventerat område. Art Status Kommentar Blåmes Cyanistes caeruleus Gråsiska Carduelis flammea Korp Corvus corax Kråka Corvus corone Kungsfågel Regulus regulus Nötskrika Garrulus glandarius Orre Lyrurus tetrix Skata Pica pica Större hackspett Dendrocopos major Svartmes Periparus ater Talgoxe Parus major Tallbit Pinicola enucleator Talltita Poecile montanus Tofsmes Lophophanes cristatus Tretåig hackspett Picoides tridactylis Fågeldirektivet II Fågeldirektivet Rödlistad (NT, nära hotad) En observation söder om Stor-Laxsjön, men vanlig i det omgivande landskapet. Spår av födosökande vid Päckarisberget. 27/27