BRITTA LINCOLN och stygnens outsinliga flöde



Relevanta dokument
Avskalat vs pråligt. Johanna Uddén

SVARTSTICK mönstret taget ur boken Svartstick av Anna Hådell, isbn:

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

UTSTÄLLNINGAR. Textilia. textilkonstnär katrin bawah

OP Röster från män 70 år-

Fördelarna med att driva eget företagarna berättar Senast uppdaterad

T-tunika med formremsa i halsringningen

HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

PERSONLIGA BRODYRPRODUKTER

Söka och undersöka - rum

TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011

Du sköna vanliga värld

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Undervisa i världens största språk - musik

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Hur man syr en TUNIKA

ANACONDA SOCIEDAD Kanarieöarnas miljöproblem

Lärande & utveckling.

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Intervju: Karin Holmberg

Bror Hjorths Hus av Johanna Uddén

Fjäderns Bokslut 2015

SY, SY, SY VINDJACKA

Döda bergen Lärarmaterial

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Tore Kurlbergs vänner

Tack! equmeniakyrkan 1

Att montera lapptäcke utan vadd. Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du

Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm

Innehållsförteckning

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Encounter PROJEKTRUMMET: Dåminne, Domine 25 september - 18 oktober

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Första dagboken: ATT HANTERA EN TSUNAMI. Onsdag 19 januari

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Täcke i opphämta Ett täcke med vinterfärger

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Den förlorade sonen:

Kära förälder, kära värdfamilj

Rembrandt. som jag minns honom ANDREAS OSIKA

Introduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.

Från valp till jakthund valpar födda 24/6-11

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1

KONST AKTUELLT DALSLAND 8AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 25/9 12/

ÄVENTYRSVANDRING 2015

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

LINNE MED SNEDREMSA I HALS- OCH ÄRMHÅL

Hej. Niklas heter jag, och detta är min oberoendeförklaring från Scientologikyrkan.

Studieplan i textilslöjd år 7-9

BRODERIER från 50- och 60-talen

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

En dag i seglarskolan av Thomas Belius

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Låt dina miljötankar bli verklighet

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

PRATA INTE med hästen!

Sagor och berättelser

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

KONST AKTUELLT DALSLAND

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Erikshjälpen grundades 1967, men historien började 38 år tidigare.

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Klädsömnad: haremsbyxor

Dagverksamhet för äldre

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

STAND UP PADDLING & YOGA PÅ RÅGSKÄR I STOCKHOLMS YTTERSKÄRGÅRD MED RUNMARÖ SUP & YOGI PAL 20-21/8 & 27-28/8-2016

(A-G) MINI ULL & MINI AKRYL alt BABY PASCAL A + B

Målarkurs för hela dig! Komposition

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Våren Guidad visning. Gunnar Falk 18 januari - 2 februari Konsthall Väst. Lennart Olausson 18 januari - 9 februari Konsthall Öst

Välkommen till årets semesterträff onsdagen den 13:e juli! Hällabladet 2011

Färglära. Olika sätt att sortera färger. Vilket system är det rätta? Peter Stenlund, Solviks folkhögskola

Historien om Mathilde och Chouke

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

Projektet Trulsibrunn

Thomas i Elvsted Kap 3.

Kalendarium DALABULLEN

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Lev utan Stress & Oro

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Lycklig eller välsignad

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

är den! carl lar sson-gården 2013

KONST AKTUELLT DALSLAND 5AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 20/3 9/5 2010

Pelle Johansson, ordförande i Galleri London. Bilden på väggen är från utställningen In Transition, Sydafrika under förändring av fotografen Per

-Det ryker, det fräser, det brinner!

Transkript:

1 BRITTA LINCOLN och stygnens outsinliga flöde - Jag syr inga stygn som heter någonting! - säger Britta Lincoln. - Det är egentligen enkla stygn jag syr, bara upp och ner. - Hon förevisar hur hon med nål och tråd formar ett fält av små sammanbundna trianglar. Britta har ständigt flera broderier på gång samtidigt. Formatet på arbetena är hanterbart, vanligen 60 x 70 cm. Hennes kreativa flöde tycks nästan outtömligt. Hon arbetar intensivt och koncentrerat. Samtalen med henne blir livfulla och ytterst associativa. Hon säger själv att hon jämt syr, hon syr sig fri. Men det är hela tiden ett växelspel mellan trädgård, målning, matlagning, make, barn, barnbarn och inte minst resorna mellan Göteborg, Styrsö och Stockholm. På alla tre boplatserna har Britta sina spännramar med broderi på gång. De täcks med lager på lager av olika tyger en sliten, infärgad damastservett, ett tryckt orientaliskt bomullstyg, fiberrikt mullbärspapper och transparent silkeorganza utgör bakgrunden - en variation av bottnar. Hon talar om att tämja, att tjudra materialet. Särskilt det tunna slöjlika sidenet har en tendens att lyfta. Tygcollaget sys ner med myriader av stygn - labyrintiskt löpande, strikt lagda, fiskbensliknande staplar, strama geometriska, alternativt böljande rutnät lösaktigt vinglande, som Britta själv uttrycker det. Ibland blir ytorna helt fyllda, täckta av täta stygn, andra gånger ligger de glesare. Marginalen kan försvinna då stygnen vandrar ända ut i kanten. Kryss och små pärlor spelar luffarschack över tygerna. De flesta broderierna är nonfigurativa, men en kärlform eller ett båtskrov, tycker jag mig ibland kunna ana. Brittas broderier ger upphov till åtskilliga associationer. Någon upplever hårdrockklanger, andra en meditativ harmoni. Även färgnyanserna är otaliga, inte bara beroende på tygernas rikedom och trådarnas skimmer, pärlornas kulörer, utan också på att Britta målar över vissa partier, gärna med guld. Under en tid vaxade hon verken och värmde upp dem i ugnen till en impregnerad lyster. När hon är glad och stark, syr hon gärna i svart, då det är dåligt väder, kan hon ge sig hän åt de glödande färgerna. Hon färgar själv gärna mycket av sitt material. Ibland görs färgreservage med mjölklister. - Jag jobbar mellan präktighet och vildhet, är hennes kommentar. Genom att tygbottnarna målas med ojämna penseldrag, inte sällan både före och efter stygnens vandringar och kanterna dessutom fransas upp, åstadkoms extra levande ytor. Även stygnens riktning har betydelse för de optiska effekterna. Återbrukstextilier har en speciell laddning för Britta. Att använda det som någon annan hållit på med, finner hon kan tillföra något. Arvet efter missionärsmostrarna har en särskild lockelse - okända, främmande tyger att fantisera kring. Det ofta och länge brukade har en spännande karaktär och kan vara mjukt och behagligt att sy i. Britta bygger vidare. Hon talar om 1000 års jobb. De betyder att hon har en skattkammare, inte bara av ett rikhaltigt material, utan också av idéer. Mängder av förslag är samlade i ett skafferi, en personlig databas. Förrådet är flexibelt, hennes skapande förmåga stor, bilden finns lagrad, men nya spår uppstår kontinuerligt. Hon låter ofta sitt broderi vila, går ifrån och betraktar verket, återvänder och fortsätter. Det förekommer att hon vänder på arbetet, byter riktning och syr från ett annat håll. Jag inregistrerar några nya tendenser i hennes skapande. Gamla spetsar appliceras, målas och sys över med små glaspärlor. En krusig sorgslöja, av den höga kvalitet som tidigare brukades, och virkade nät är innovativa och verkningsfulla detaljer. I sin ungdom praktiserade Britta på Libraria, där hon lärde sig brodera, sedan blev det studier vid Konstfack. Barbro Nilsson var där en inspirerande lärare och hon ägnade mycken tid åt vävning. Kanske var det först för 44 år sedan, medan hon väntade sonen Lars, som hon började brodera riktigt på allvar. Trots en enorm produktion, har hon förblivit något av en

2 doldis i Göteborg, dit hon flyttade redan 1957. Under de senaste tio åren har hon likväl gjort märkbara framsteg, nått internationellt erkännande genom deltagande i flera stora utställningar utomlands. Nu kommer hon också att uppmärksammas mera här hemma, då hon utsetts till årets Sten Kauppistipendiat. Hon mottog priset den 15 september i Kiruna i samband med att hennes utställning öppnades i Stadshuset där. Britta talar om att se inåt. Hon är en mycket aktiv utställningsbesökare, iakttager och fångar stämningar. Hennes tankar och känslor ges uttryck i broderierna. Britta skriver dagbok med stygn. Nyfikenheten driver henne. Hon prövar sig fram. - Hur blir det om jag gör så här? - Det är så roligt! säger hon upprepade gånger. Ingen osäkerhet råder längre. Hon kan sitt arbete från grunden. Hon skissar inte, gör inget på beställning och har nästan aldrig titlar. Inga årtal fästs på hennes broderier, endast en liten signatur med hennes initialer. Britta lyssnar gärna på musik medan hon arbetar. - Egentligen är alla typer av konstyttringar i stort sett lika, säger hon. - Det handlar om proportioner, rytmer och variationer. Musiken berör på många sätt. Jag ser ofta färger i musiken. Lincolns trädgård på Styrsö skulle kunna liknas vid Semiramis hängande trädgårdar i Babylon. Rosorna växer ända upp i eken. Växterna klättrar och slingrar uppför bergssluttningarna, blommar och bär frukt. Ofta har Britta drivit upp sina rosor och fikon från frön. Flera sorters björnbär breder ut sig i klippskrevorna. Skulle vi räkna antalet rosor och pelargonier ute och inne, skulle vi komma upp i över åttio, respektive minst femtio sorter. I det spånklädda, tornprydda huset, hämtat från en utställning 1891, lever hon nära naturen, i blåsten, på klipporna med utsikt över havet. Från sin barndoms fröhandel i Sala har träden grott och grenarna sträckt sig mot himlen. Hon har utvecklats till en säregen broderikonstnär. När den lappländska hösten var som praktfullast, den 11 september, for Britta med tåg till Kiruna. Med sig hade hon sin utställning, 40-talet broderier, huvudsakligen i rött och blått, med tanke på de samiska färgerna. Sten Kauppi (1922-2002) ville att stygnen ständigt skulle reagera mot varandra. - Det är det levande stygnet, som skall fånga den sublima karaktären, menade han. Den vitaliteten finns också hos Britta. Än djärvare blir uttrycket då ytorna upprepade gånger målas. Ett verk kan genomgå en oanad metamorfos. Rött blir svart, pärlorna rinner, guldblocket får ikonstatus. - Processen leder mig hela tiden vidare, säger Britta. Utställningen visade omkring fem års produktion. Brittas Lincolns broderi är ständigt på gång. FAKTARUTA: Britta Lincoln är född 1930 Adress: Dr Lindhs gata 6, 413 25 Göteborg Utbildning: Konstfack, textillinjen 1952-1957 Utställningar i urval: Kärlekens Hus Broderier, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1994 Internationella Textiltriennalen i Tournai, Belgien 1997 Tre dimensioner samtida svensk textilkonst, Borås Konstmuseum 1998 som vandrade vidare till Lettland, Litauen och Estland 1999 Treklang, Masthuggskyrkan, Göteborg 1999 11th International Triennial of Tapestry, Lodz, Polen 2004 Representerad: Nationalmuseum, Stockholm, Röhsska museet, Göteborg, Textilmuseet, Borås, Statens Konstråd, landsting och kommuner.

3 Aktuella utställningar: Kiruna Stadshus 15 september- 5 oktober 2008. Mer eller mindre permanent visning i Josefine Davidssons butik i Gamla stan, Stockholm www.youtube.com brittas broderi Kauppistipendiet är instiftat av konstnären Sten Kauppi (1922-2002), Rosersberg, bördig från Kiruna. År 2002 fick Kiruna Konstgille förmånen att vartannat år tillsammans med Kauppis gode vän, Björn Lundberg, välja och utdela Kauppistipendiet. Stipendiet är avsett för yrkesverksamma textilkonstnärer, som jämte stipendiesumman får möjlighet att ställa ut i Kiruna Stadshus. Tidigare stipendiater: Agneta Andersson, Kiruna, Susanne Henriques, Stockholm, Eva Ek Schaffer, Stockholm Text och foto: Marianne Erikson marianne.erikson@telia.com frilans textilhistoriker, internationell projektledare ansvarig för Röhsska museets textilsamlingar 1974-1999 Publicerat i förkortat format i Zenit 2008/4 höstnumret Britta Lincoln broderar. Hon har alltid flera arbeten på gång samtidigt.

4 Broderi, delvis på rispapper, guldmålning Silkebroderi på tryckt bomullstyg

5

6