PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS

PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS Rev 2000:03

Förord Belysningens viktigaste funktion i flerbostadshus är att skapa förutsättningar för en bra, trivsam och trygg miljö för de boende, deras besökare samt för de som har sin arbetsplats där. För fastighetsägaren och de boende är det viktigt att belysningsanläggningen ger en låg livscykelkostnad. Vid val av belysning och vid färgsättningen av väggar, tak och golv skall hänsyn också tas till krav för personer med nedsatt synförmåga. Tekniken har snabbt gått framåt och det skapas nya förutsättningar inom boendet t ex hemarbetsplatser, där belysningen har en viktig funktion. Det ställs alltså stora krav på belysningen vid nyproduktion och ombyggnad av flerbostadshus. Belysningen skall vara bra ur flera aspekter, t ex ergonomiska, visuella, miljö och energieffektivitet. Det bör observeras att benämningen av vissa rekommendationer som programkrav samt dess uppdelning i skall- och börnivåer inte skall uppfattas på annat vis än att programkraven utgör icke-bindande rekommendationer. Denna skrift är framtagen för att ge råd vid ny, om- och tillbyggnad av belysningsinstallationer i flerbostadshus åt: fastighetsägare förvaltare byggherrar inköpare projektörer installatörer Dessa råd är benämnda och dess programkrav är rekommendationer, men kan lämpligen användas i alla projekt. I projekt där STEM, Statens Energimyndighet, deltar gäller de som programkrav. Detta gäller även för Stockholms Stads kansli för det lokala investeringsprogrammet. Nedan redovisas exempel på olika utrymmen som finns i och utanför flerbostadshus. Dessa utrymmen har legat som grund för programkraven. Det finns flera typer av utrymmen som inte nämns. Dessa får liknas vid någon utav de nämnda utrymmena. Enbart fasta armaturer ingår som installerats av fastighetsägaren/värden. De boendes egna armaturer ingår ej, men även här kan elanvändningen effektiviserats. Framförallt genom att använda armaturer med lysrör och kompaktlysrör. Invändigt Entréhallar Trapphus Trapp- och hisshallar (våningsplan) Hissar Korridorer Förrådsutrymmen (t ex källar- och vindsförråd, cykelrum, soprum) Fastighetstvättstugor Gemensamhetslokaler Teknikutrymmen Värmecentral Elcentral Fläktrum Hissmaskinrum Bostadslägenheter Fasta armaturer - badrum/dusch - toalett - klädkammare/förråd - kök Övriga utrymmen Garage Parkeringshus Avfalls-/Källsorteringsutrymme Utvändigt Entrébelysning Balkonger (loftgångar, piskbalkonger) Parkeringsplatser Lekplatser Gårdar/uteplatser FÖRORD 1

FÖRORD Krav ställs på följande parametrar: Komfort och ljuskvalitet Belysningsstyrka Bländning, luminans och luminansfördelning Ljusriktning Färgåtergivning och färgtemperatur Reflektansfaktorer Flimmer Elektriska och magnetiska fält Energianvändning Installerad effekt Drifttider Där så är relevant har kraven uppdelats i invändigt och utvändigt. Skall- och börnivåer används i vissa fall. Börnivån ger ytterligare en förbättring av belysningskvaliteten och energieffektiviteten. Programkraven är framtagna av en arbets- och referensgrupp bestående av: Angelica Andersson NCC Bostad, Lennart Berndtsson HSB Riksförbund, Lotta Bångens (utredare) Aton Teknik Konsult, Mats Dryselius LIP-kansliet, Johanna Holmberg STEM och Peter Pertola (projektledare, utredare) PELK. Synpunkter från belysningsbranschen har beaktats i programkraven. Miljöanpassning Livscykelkostnad Underhåll 2

Innehåll Förord... 1 INNEHÅLL Komfort och ljuskvalitet... 4 Belysningsstyrka... 4 Bländning, luminans, luminansfördelning... 5 Kontrast... 5 Färgåtergivning, färgtemperatur... 6 Reflektansfaktor... 6 Flimmer... 6 Elektriska och magnetiska fält... 7 Energianvändning... 8 Installerad effekt... 8 Drifttider... 8 3 Miljöanpassning... 9 Ekonomi... 10 Drift och underhåll... 11 Litteratur... 12 Bilaga 1: Exempel på livscykelkostnadsberäkning... 13 Bilaga 2: Mätanvisningar... 15

KOMFORT OCH LJUSKVALITET 4 Komfort och ljuskvalitet Belysningsstyrka Belysningsstyrka mäts och anges i lux, lumen per kvadratmeter. Det är ett mått på hur mycket ljus som träffar en yta. Synprestationen ökar med ökande belysningsstyrka till en viss nivå, som kan nås redan vid relativt måttliga belysningsstyrkor, olika beroende på vilka synkrav som ställs på en arbetsuppgift. Vid planering av belysningsanläggningar måste beaktas att belysningsstyrkan minskar med tiden beroende på nedgången av ljusflödet från ljuskällan, dess livslängd samt nedsmutsning på armaturytor, ljuskällor och rumsytor. När kontroll av belysningsstyrkan i en anläggning görs skall nyvärdet multipliceras med bibehållningsfaktorn för att få driftvärdet. Kontrollen bör göras när anläggningen varit i drift minst 100 timmar. Se vidare under mätmetod. Bibehållningsfaktorn (ß) utgör kvoten av belysningsstyrkan vid uppnådd livslängd och belysningsstyrkan vid nyinstallation. Som riktvärde på bibehållningsfaktor vid beräkning av driftvärden skall användas ß = 0,8 för fullfärgslysrör, vilket innebär att nyvärdet är 25% högre än driftvärdet. Vid användande av T5(T16)-lysrör kan ß = 0,9 användas. De belysningsstyrkor som anges i programkraven avser alltid driftvärden. Eventuellt dagsljustillskott ingår ej. Belysningsanläggningar skall underhållas så att de i programkraven angivna driftsvärdena inte underskrids. Där ej annat anges avses horisontell belysningsstyrka. Invändigt Dessa värden gäller ej hyresgästens armaturer i bostäder. Då nödbelysning är aktuellt enligt lagstiftning, gäller min 1 lux på sämst belysta stället. Lägsta medelvärde Kommunikationsytor Entré/Infotavlor Nyckelhål, namnskylt Börkrav Lägsta medelvärde Entré/infotavlor Städbelysning Trappor Tekniska utrymmen Fastighetstvättstugor 100 lux 50 lux, vertikalt 30 lux, vertikalt 300 lux, vertikalt 200 lux 200 lux 300 lux, med stor vertikalkomponent * 500 lux * Förhållandet mellan horisontell och vertikal belysningsstyrka större än 1:1 Utvändigt Lägsta medelvärde Vid entré 50 lux Nyckelhål 30 lux, vertikalt Gångvägar 5 lux Parkeringsytor 10 lux Ljusspridning ovan horisontalplanet skall vara obefintlig. Armatur får ha en egenluminans som är en ringa del av armaturens ljusflöde. Ljusfördelningen skall vara sådan att den vertikala belysningsstyrkan är lika stor som, eller överstiger, den horisontella belysningsstyrkan. Börkrav Lägsta medelvärde Bostadsgator 10 lux Ljusfördelning E H /E V skall vara 1:1 1:6. Likformighet E Hmin /E Hmed skall vara mindre än 1:4 (0,25) E H är horisontell belysningsstyrka och E V är vertikal belysningsstyrka

Krav på kontraster, skillnader i mörkhet, för personer med nedsatt synförmåga kan ibland komma i konflikt med ovanstående värden men i kommunikationsytor är det viktigare att snabbt och säkert kunna orientera sig. I litteraturen finns många olika rekommenderade värden på belysningsstyrka. Vi har här valt att redovisa minimivärden, som för vissa personer kan vara för låga, men som fungerar för flertalet. Speciell hänsyn bör tas till personer med nedsatt synförmåga. De behöver oftast mer ljus och större kontraster för att se t ex nivåskillnader än normalseende personer. Synskadade personer är dessutom ofta mer känsliga för bländning. Använd dagsljus i så stor utsträckning som möjligt. Styrsystem bör användas för att minska energiåtgången. När dagsljus ger tillräckligt med ljus kan belysningen släckas/dämpas. Tänk på bländningseffekter av dagsljus. Tänk på att belysning utförs så att skuggning av nyckelhål etc ej uppstår. Från säkerhetssynpunkt skall trappors början och slut tydliggöras. Det kan t ex göras med en avvikande färg eller med högre belysningsstyrka. För personer med nedsatt orienteringsförmåga är detta speciellt viktigt. Ljusreglerbara armaturer är att föredra i bostadslägenheter. Bländning, luminans, luminansfördelning Luminans är ett mått på hur ljus en yta är, t ex en lysande yta (ljusarmatur) eller en belyst ljusreflekterande yta (vägg eller arbetsbord). Luminansen på en belyst yta beror på det infallande ljusets riktning mot ytan, belysningsstyrkan på ytan och ytans ljusreflekterande egenskaper. Belysningen inom utrymmen i flerbostadshus bör ordnas så att det inte uppstår stora luminansskillnader i normala blickriktningar. Det är viktigt därför att detta kan inverka synförsvårande i arbetet med besvär som t ex huvudvärk och ögonbesvär som följd. Bländningen är en sinnesreaktion som uppstår då luminansskillnaderna i synfältet är för stora. Bländningen beror på olika faktorer som den luminansnivå ögonen är adapterade till (bakgrundsluminansen), bländkällans luminans (cd/m 2 ), dess utbredning och position i synfältet. Äldre människor, människor med nedsatt orienteringsförmåga och människor med glasögon irriteras mer av bländning än normalseende yngre människor. Luminansen anges, och mäts, i candela per kvadratmeter, cd/m 2. Invändigt Belysningsarmaturers ljuskällor, och andra lysande delar t ex reflektorer, skall vara väl avskärmade Luminansen skall högst vara 3500 cd/m 2 i normalt synfält. Börkrav Luminanser bör ej variera mer än 10:3:1. Närliggande luminanser bör ej variera mer än 20:1. Utvändigt Börkrav Ljus från utvändiga armaturer får ej störa boende i deras hem. Kontrast Den relativa luminansskillnaden mellan synobjekt (text) och bakgrund (papper) kallas kontrast (%). För att uppnå god synkomfort är det viktigt att kontrasten är så hög som möjligt. Kontrastreduktionen, uttryckt i procent, anger hur den uppmätta kontrasten i en viss belysningssituation förhåller sig till den bästa möjliga. Om det ej finns tillgång till mätutrustning kan den s k spegelmetoden användas, d v s att med en spegel kontrollera om störande reflexer från armaturer eller omgivande ytor förekommer inom det begränsade läsfältet. KOMFORT OCH LJUSKVALITET 5

KOMFORT OCH LJUSKVALITET 6 Krav Ljusets riktning skall anpassas till belysningens funktion. Att placera och skärma av ljuskällor rätt för varje synuppgift är en viktig komponent för att få en god belysning. Färgåtergivning, färgtemperatur Färgåtergivning är ett mått på ljuskällors förmåga att återge färger. Färgtemperaturen (kelvin, K) är ett mått som beskriver en ljuskällas ljusfärg från rödaktig (låg färgtemperatur) till blåaktig (hög färgtemperatur). Färgtemperaturområdena är följande: varmtonat ljus, ca 3.000 K, vitt neutralt ljus, ca 4.000 K och dagsljus, ca 5.000 K. För att bedöma färgåtergivningsegenskaperna från en ljuskälla måste både färgtemperatur och färgåtergivningsförmåga beaktas. Färgtemperaturen tillsammans med färgåtergivningsindex, Ra, anger ljuskällans förmåga att återge färger. Ra-index anges med skalan 0 100 där 100 är bästa färgåtergivning inom respektive färgtemperaturklass. Invändigt Ra-index skall vara minst 80. För att kunna se människor/ansikten så bra och naturtroget (d v s utan att färgintrycket förvrängs) som möjligt måste ljuskällorna återge färger bra, d v s ha ett högt Ra-index. Detta krav är viktigast i husets omedelbara närhet, medan det är mindre viktigt på t ex en parkeringsplats. Lysrör och kompaktlysrör har högt Ra-index och återger således färger bra. Reflektansfaktor För att uppnå en god belysning är det nödvändigt att krav ställs på ytors reflekterande förmåga. En ytas reflektansfaktor är ett mått på dess förmåga att reflektera det mot ytan infallande ljuset. Reflektansfaktorn anges normalt i procent. Rumsytor skall vara matta till halvmatta (glansvärdet bör ej överstiga 20 se HUS-AMA:s målningskapitel LC, tabell LCS/1). Medelreflektansfaktorn för olika rumsytor exklusive glasade ytor skall uppfylla följande krav: Tak större än 80% * Fönsterväggar större än 70% * Övriga väggar större än 60% * Golv 20 40% Arbetsbord 30 60% Dessa värden skall alltid införas i byggbeskrivning så att de blir krav för arkitekter och inredningsarkitekter. Börkrav Färgtemperaturen bör vara mellan 2700 och 4000 K. Utvändigt Börkrav Ra-index bör vara minst 50 för ljuskällor större än 45 W. Ra-index bör vara minst 80 för ljuskällor mindre än 45 W. Färgtemperaturen bör vara mellan 2500 och 4000 K. Tänk på att använda kontrasterande färgmarkeringar vid t ex trappor, dörrar, nivåskillnader, informationstavlor vilket underlättar för synskadade. Flimmer Vid konventionell lysrörsdrift, med nätfrekvensen 50 Hz, förekommer flimmer vilket kan ge upphov till obehag, som t ex huvudvärk och ögonbesvär. * Korrigerad från föregående version.

Känsligheten för flimmer varierar från person till person. Med högfrekvensdrift, där frekvensen oftast är 30 40 khz, kan flimmer från urladdningslampor (lysrör, lågenergilampor) begränsas. För att begränsa flimmer skall högfrekvensdriftdon (HF-don) användas i samtliga armaturer med urladdningsljuskällor. HF-donen skall klara korta varmåterstartstider (varmstartsdon). Tänk på att don, framför allt om de ljusregleras, kan störa hörapparater. Elektriska och magnetiska fält Elektriska installationer och utrustningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält (EMF). Belysningsinstallationen skall utföras så att de alstrade elektriska och magnetiska fältens (EMF-fältens) storlek i görligaste mån begränsas (försiktighetsprincipen). För att uppfylla kraven är det viktigt att armaturer installeras rätt och att armaturer och bländskydd av metall är jordade. I bostadsmiljö finns många apparater som är källor till EMF-fält. Dessa fält bör också begränsas eller så bör apparaterna placeras på behörigt avstånd. KOMFORT OCH LJUSKVALITET 7

ENERGIANVÄNDNING Energianvändning Installerad effekt Högfrekvensdrift är ett sätt att minska den installerade effekten. Den ger 20 25% lägre installerad effekt jämfört med konventionella driftdon (för 50 Hz) samt ökad livslängd hos ljuskällan med ca 20% vid normala tändnings- och släckningsintervall. I lokaler där belysningen tänds oftare än några gånger per dag måste varmstarts-driftdon användas för att lysrörens livslängd inte ska förkortas. kostnadsberäkning visar att det är lönsamt. Detta gäller framför allt utrymmen med kort brinntid. I allmänna utrymmen ställs högre krav på belysningsstyrka av synskadade och lokalvårdare än av de som bor i husen. Med ljusreglerbara högfrekvensdriftdon kan ljusnivån regleras. Ett grundljus, då ingen vistas i rummet, ett normalljus då någon kommer och ett städljus som tänds manuellt av lokalvårdaren. Utvändigt 8 Högfrekvensdrift kan även ge möjlighet till steglös ljusreglering av en belysningsanläggning eller automatisk styrning av ljusnivån efter dagsljuset. Observera att det endast är möjligt att ljusreglera med vissa typer av högfrekvensdriftdon, och endast i kombination med vissa ljuskällor. De värden på installerad effekt per ytenhet som anges i programkraven inkluderar effekt för ljusarmaturens driftdon (donens egenförbrukning). I de värden på ljusutbyte som anges, ingår inte driftdonet. Invändigt För att minska den installerade effekten skall, där så är möjligt, högfrekvensdrift väljas. Ljuskällor med effektivitet (ljusutbyte) >30 lm/ W skall användas. Börkrav Den installerade effekten för belysning bör understiga 8 W/m 2. Använd eleffektiva utrymningsskyltar med effekter på högst 1 W. Använd effektiva armaturer med reflektorer som sprider ljuset på ett sätt som är anpassat till funktionen. Överväg installation av ljusreglering och närvarostyrning. Använd lågenergilampor och lysrör istället för glödlampor. Då minskar energianvändningen med ca 80%. Glödlampor kan användas om en livscykel- För att minska den installerade effekten skall, där så är möjligt, högfrekvensdrift väljas. För effekter mindre än 45 W skall effektiviteten vara minst 50 lm/w. För effekter större än 45 W skall effektiviteten minst vara 70 lm/w. Vid höga krav på färgåtergivning och anpassning till omgivande belysning kan i speciella fall ljuskällor med lägre ljusutbyte än ovan nämnda värden väljas. Drifttider Där det är synergonomiskt och ekonomiskt motiverat att installera styr- och reglerutrustning för att begränsa drifttiderna bör så göras. Även ljusreglering kan vara intressant. För att nå en så låg energianvändning som möjligt skall belysningsanläggningens drifttider beaktas Vid installation av styr- och reglerutrustning är det viktigt att tänka på att alla lysrör har en viss inbränningstid. Det betyder att lysrören bör vara tända en viss tid (ca 100 timmar) på full effekt innan styr- och reglerutrustningen kopplas in. I annat fall förkortas livslängden.

Miljöanpassning De dominerande miljöeffekterna utgörs av energianvändningen i bruksledet samt utsläpp av kvicksilver. Krav på energianvändning finns under avsnitt Energianvändning. En förhållandevis stor del av det kvicksilver som finns i naturen i lättrörlig form kommer från det kvicksilver som finns i produkter, varav lysrören står för ca 3%. Kvicksilvers farlighet gör att alla dessa flöden måste begränsas. Vad gäller ljuskällor kan problemen med kvicksilver minskas dels genom att begränsa kvicksilverinnehållet i ljuskällorna, dels genom att samla in uttjänta ljuskällor. Ljuskällor med kvicksilver klassas nu (sedan 1997-01-01) som farligt avfall och måste samlas in. Det gäller både privatpersoner och företag, kommuner m fl. I Sverige övervägs att införa lagstiftning som reglerar maximalt innehåll av kvicksilver i lysrör och lågenergilampor. Inom EUs miljömärkning finns kriterier för kvicksilverinnehåll i olika ljuskällor. Börkrav Komponenter bör vara lätt isärtagbara och förberedda för återvinning. Gäller armaturer, men även t ex att driftdon skall kunna separeras från ljuskällan. Komponenter i installationer bör vara flamskyddade utan organiskt bundet brom eller klor. Ljuskällor med elektronikinnehåll bör omhändertagas på lämpligt sätt. Det viktigaste från miljösynpunkt är att få en så låg energianvändning som möjligt, dvs glödlampor och halogenlampor ska undvikas. Lysrör och andra urladdningslampor ska väljas med så lågt kvicksilverinnehåll som möjligt. Vid upphandling kan även Miljöfrågan användas. Det är ett upphandlingshjäpmedel som finns inom projekt Miljöanpassat kontor på Energimyndigheten, se även www.stem.se. MILJÖANPASSNING 9 Rutiner för omhändertagande av utbrända ljuskällor som innehåller kvicksilver skall finnas. Miljödeklaration med uppgift om kvicksilverinnehåll skall begäras in från leverantör. Ljuskälla med lägsta kvicksilverinnehåll, med hänsyn tagen till den ekonomiska livslängden, skall väljas, förutsatt att övriga funktioner är likvärdiga.

EKONOMI Ekonomi Kostnaden för en belysningsanläggning består i huvudsak av: investering driftkostnader (el) underhåll ljuskällor Under en belysningsanläggnings hela livslängd, ca 20 år, fördelar sig kostnaderna ungefär enligt bilden. Investering 10% Underhåll inkl. ljuskällor 20% Det är viktigt att ta hänsyn till alla kostnaderna när olika belysningsalternativ utvärderas, dvs även de löpande underhållskostnaderna måste räknas in. Det finns olika hjälpmedel för att göra en sådan s k livscykelkostnadsberäkning t ex: ENEU 94 k EnergiEffektiv Upphandling Pärm med blankettsystem. Beställs via Industrilitteratur tel: 08-783 87 70 Mall för livscykelkostnadsberäkning Enkel mall för belysningsanläggningar, se bilaga1. Finns på Energimyndighetens hemsida, www.stem.se. Livscykelkostnaden, där elenergi ingår, skall beräknas. 10 El 70% Glöm inte bort de framtida elkostnaderna för belysningen. De är betydligt större än investeringen i nya armaturer. Det kan finnas svårigheter att rätt beräkna och / eller fördela framtida kostnader i olika organisationer, eller mellan olika intressenter, t ex beställare, entreprenörer, inköpare, fastighetsförvaltare och nyttjare av byggnaden. För att få en så ekonomisk belysning som möjligt, är det viktigt att dessa svårigheter övervinns.

Drift och underhåll Det är viktigt att lägga upp en skötselplan för belysningen med gruppbyten av ljuskällor och rengöring av armaturer och ljuskällor. En välskött anläggning sparar energi. Dessutom finns starka hygieniska skäl till att hålla rent även på/i armaturer och ljuskällor. Ljusa och rena rumsytor bidrar genom sin goda reflexion till ett effektivt utnyttjande av belysningen. Drift- och underhållsinstruktioner skall finnas med följande krav på minimiinnehåll: Lättförståelig beskrivning av belysningsanläggningen inkl kompletta elritningar Fullständig komponentförteckning (ljusarmaturer, ljuskällor mm) Beskrivning av anläggningens manövrering Underhållsjournal som skall innehålla: Instruktioner för ljuskällebyte och armaturinspektioner Instruktioner för belysningskontroll Instruktioner för val av tidpunkt för armaturrengöring och ljuskällebyten Instruktioner för tillvägagångssätt vid armaturrengöring Metoder och arbetssätt för hur det planerade underhållet ska gå till lämnas av entreprenör/projektör vid överlämnandet av en anläggning. Krav på utformning och omfång av dessa instruktioner bör finnas med vid upphandling. Hur ofta åtgärderna utförs beror bl a på nedsmutsningsgrad och drifttid. Redan vid projektering av en belysningsanläggning måste underhållet beaktas. Att planera för drift och underhåll innebär bl a att: välja armaturer som har material- och konstruktionsegenskaper lämpade för miljön placera armaturer så att de blir åtkomliga för underhåll jämföra och kostnadsberäkna olika underhållsrutiner (lampbytes- och rengöringsintervall mm) föreslå metoder och hjälpmedel för underhållet DRIFT OCH UNDERHÅLL 11

LITTERATUR 12 Litteratur AFS 1991:8, Belysning Arbetarskyddsstyrelsen AFS 1995:4, Projektering av byggnader och anläggningar Arbetarskyddsstyrelsen Flimmer från lysrör. En möjlig bidragande orsak till besvär vid elöverkänslighet. Undersökningsrapport 1995:31 Arbetslivsinstitutet BBR 1999 Boverket Belysning inomhus Ljuskultur Boverkets författningssamling 1993:57 Bygg ikapp handikapp, Hjälpmedelsinstitutet, Svensk Byggtjänst 1995 Hus & Hälsa, Förbättrad elmiljö från början Boverket Magnetiska och elektriska fält i inomhusmiljö, T:134, 1992-02 Byggnadsstyrelsen, rekvireras via Vasakronan AB EUs miljömärkning av ljuskällor, EN XI/152/99 Programkrav Belysning på kontor, 1994-11 Utgåva 2 Energimyndigheten Bättre belysning med lägre elförbrukning, 1998-04-02, Lennart Berndtsson HSB Förvaltningsutveckling AB ENEU 94k Industrilitteratur

Bilaga 1: Exempel på livscykelkostnadsberäkning Ekonomisk utvärdering av belysningssystem enligt nuvärdesmetoden Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens Energimyndighet BILAGA 1 Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 20 Årlig real ränta (skriv hundradelar) 0,04 Årlig energiprisökning utöver inflationen (skriv hundradelar) 0,02 Årlig prisökning för ljuskällor utöver inflationen (skriv hundradelar) 0,00 Årlig prisökning för underhåll utöver inflationen (skriv hundradelar) 0,00 Investeringskostnader Typ A Typ B Typ C Armaturtyp Standard- högfrekvens- T5-lysrör armatur drift (HF) och HF Bestyckning 2*36 2*36 2*28 Antal st 13 9 9 à-pris kr/st 650 1530 1610 Armaturkostnad kr 8 450 13 770 14 490 13 Ljuskällor Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W 46 36 30,5 Antal/armatur st 2 2 2 à-pris kr/st 36 36 58 Ljuskällekostnad kr 936 648 1 044 Installation Material- och arbetskostnader/arm kr 200 200 200 Styrutrustning kr 0 0 0 Övrigt kr 0 0 0 Installationskostnad kr 2 600 1 800 1 800 S:a investeringskostnad kr 11 986 16 218 17 334

BILAGA 1 Driftkostnader Typ A Typ B Typ C Energikostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W 1 196 648 549 Drifttid h/år 2 000 2 000 2 000 Energianvändning/år MWh/år 2,39 1,30 1,10 Elpris kr/kwh 0,60 0,60 0,60 Driftskostnad/år kr/år 1 435 778 659 Nusummefaktor 16,74 16,74 16,74 Nuvärde energikostnad kr 24 019 13 013 11 025 Ljuskällekostnader inkl byte Ljuskällans livslängd h 15 000 18 000 18 000 Utbytesintervall år 8 9 9 Utbyteskostnad/st kr 15 15 15 Nuvärdesfaktor 1,30 1,20 1,20 Nuvärde ljuskällekostnad kr 1 724 1 098 1 572 Underhållskostnader 14 Underhållskostnad per armatur kr/st 50 50 50 Drifttid före underhåll h 10 000 10 000 10 000 Underhållsintervall år 5 5 5 Nuvärdesfaktor 2,05 2,05 2,05 Nuvärde underhållskostnad kr 1 334 924 924 S:a driftkostnader kr 27 077 15 035 13 521 Total kostnad (nuvärde) kr 39 063 31 253 30 855 kronor 45 000 40 000 35 000 30 000 39 063 kr Underhåll Ljuskällor Energi Investering 31 253 kr 30 855 kr 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Konventionell HF T5

Bilaga 2: Mätanvisning Mätningar utförs med kalibrerat instrument, t ex typ Hagners Screen Master. För luminansmätningar används instrument med 36 -mätvinkel. BILAGA 2 Invändigt Plan Princip för mätpunktsuppbyggnad max 2 m max 2 m Värdena mäts i golvnivå. Mätpunkterna sätts ut i linje med färdigt golv. Obs! Lutning i trappa. max 2 m 0,5 m 15 Stannplan Trappa Vilplan Sektion Mätning av vertikal belysningsstyrka, lux Entrétavla/ info Mät ett antal punkter med instrumentet vertikalt placerat vid föremålet

BILAGA 2 Sektion Mätning av luminans, cd/m 2 Vy av vägg Armatur Mätpunkt 2 Mätpunkt 1 0,2 m 0,5 m Utvändigt Princip för mätpunktsuppbyggnad stolpe stolpe stolpe 16 max 2 m max 2 m max 4 m mitt gångväg Mät över minst 2 stolpavstånd. Värdena mäts på marken och parallellt med gångriktning. Vertikal belysningsstyrka mäts 1,5 m över mätpunkt för horisontell belysningsstyrka.

PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS Belysning i flerbostadshus har flera funktioner. Den ska bl a skapa bra synförhållanden och en trivsam och trygg miljö för de boende. Programkraven innehåller rekommendationer och råd för att skapa denna miljö samtidigt som belysningen är energieffektiv. Här finns också exempel på hur livscykelkostnaden kan beräknas för en belysningsanläggning. Livscykelkostnaden ger fastighetsägaren en möjlighet att väga in framtida driftkostnader vid val av belysning, och inte bara se till investeringen. Energimyndigheten har även givit ut programkrav för kontor, skolor, vårdlokaler, verkstadsindustrin, livsmedelsbutiker och sporthallar. Med programkraven vill Energimyndigheten, här i samarbete med Stockholms stad, förmedla en helhetssyn för att uppnå bra och energieffektiv belysning. Skrifterna kostar 50:- styck. Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Tel 016-544 20 00. Fax 016-544 20 99. www.stem@stem.se Statens Energimyndighet, ET 66:1999. Form: Ordförrådet, 08-19 01 33. Tryck: Alfa Print, Sundbyberg. Foto: Thomas Henrikson/Orange Produktion AB.