FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

FOKUS Robotmjölkning NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609 Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

Mer än 6000 AMS finns nu i världen

Förstimulering i AMS - en framgångsfaktor

Djurhållning efter naturens förutsättningar Kroppsfunktioner och beteendemönster sätter gränser för djurhållningen

Kons 3 V för välfärd VILA Liggbeteende Kokomfort, beläggningsgrad VÅM Näringsförsörjning Foderförsörjning, kotrafik VÄNNER Sociala funktioner Kotrafik, gruppstorlek Grunden för god kohälsa är tillfredsställandet av kons beteendebehov

Nytt avelsmål: rörligare kor En annan Arbetande mjölkko En kunskapsfråga: Vad är det Du ser på bilden??

Liggbeteendet topprankat av kon! När kon ligger ner försiggår flera viktiga processer Idissling, mjölkbildning och avlastning av klövarna Vila är det allra viktigaste av beteendebehovet hos kon Därför är det så viktigt med liggplatsens utformning Beläggningsgraden spelar också stor roll minst ett liggbås per ko högre beläggning ger för lite vila Minst 12,5-14 timmars liggtid per dygn för hälsa, mjölk och ohalta kor En timma i liggbåset = 1 liter mjölk!

Liggbåsmått Bredd Båsmått och rörplacering min, m* (cc mått) Längd (rad mot vägg) Längd (rad mot rad) ** Undre frontrör h över liggyta max Bogplanka från bakkant *** +/- 0,05 m Nackbom från bakkant Levandevikt max kg Fall på liggbåset %, +/- 1% min, m min, m Övre frontrör h över liggyta min +/- 0,05 m Nackbom höjd från matta +/- 0,05 m Liggyta färdig höjd, m +/- 0,05 m Andra resurskrav gällande vuxna kor Biologiskt optimerad stalldesign Ungdjur och tjurar 90 150 250 400 500 600 ko, mindr e 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,10 1,20 1,25 1,50 1,60 1,80 2,20 2,40 2,60 2,40 2,60 2,70 1,40 1,50 1,70 2,00 2,25 2,40 2,25 2,45 2,55 0,55 0,58 0,65 0,73 0,76 0,80 0,70 0,80 0,90 0,05 0,05 0,05 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1,25 1,30 1,45 1,60 1,65 1,75 1,65 1,75 1,80 1,20 1,25 1,40 1,55 1,60 1,70 1,60 1,70 1,75 0,60 0,70 0,90 1,00 1,10 1,15 1,10 1,15 1,25 3 till 6 **** 4 0,15-0,20 0,20 Gångbredder, min m mellan liggbåsrader 2,60 foderbord 4,00 tvärgång 2,60 tvärgång m. vatten 3.20 Ätplatser, min m nackbom,h 1,45 nackbom, framåt***** 0,35 nackbom, längd / ko 0,90 ätbås, b. 0,90 Beläggning, antal kor kor / kopp 6 kor / m kar 10 kor / ätpl. 2 krubba, höjd 0,20 krubba, djup 0,60 * = i liggbåset mot stängd sidovägg skall breden ökas med 10 % ** = Förutsätter två rader mot varandra utan hindrande rör *** = Kan vara nödvändigt vid fall < 4 % **** = Tjurar kräver det högre värdet *****= Gäller vid höjden 145 cm Referenser: L100, Danske Anbefalinger för inhysning av kvaeg samt Svenska Fälterfarenheter ko, medel ko, stor Källa: Hälsopaket Mjölk, Måttangivelser

Små fel kan göra stora skillnader för liggbeteendet Vad ska bort på bilden?

Näring och vatten näst viktigast för kon Fri eller restriktiv utfodring?

Att kunna umgås på ett bra sätt med andra kor Sociala funktioner? Beläggningsgrad? Ranglåga djur?

Kotrafik, foderförsörjning och misslyckade eller ofullständiga mjölkningar

Kotrafiken Robotstallets motor Sammanfattande namn på djurens förflyttningar mellan ligg-, ät-, drick- och mjölkningsplats Påverkar beteendebehovens uppfyllnad Avgör ytterst kovälfärden och därmed hälsa, produktion och ekonomi i stallet Kotrafiken styrs av näringstillförseln UTFODRINGEN ÄR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN I AMS

Kotrafiksystem i AMS 3 olika system FRI GUIDAD inget förutom ev. envägsgrindar förselektion/smartgate STYRD måste passera mjölkbåset Beskrivning av olika system med för och nackdelar finns i artikeln om AMS

Samband celltal mjölkningsintervall 100% 80% 60% 40% Celltal 77000 celltal 180000 Celltal 300000 20% 0% 0-6 6-8 8-10 10-12 12-15 15-18 18-24 Timmar efter senaste mjölkning Källa: Bearbetning av material från kommersiella besättningar Gunnar Pettersson, SLU

Antal kor i foderavdelning Foderbrist under natten Brist på grovfoder nattetid medför Färre mjölkningar Kö framför MS i samband med morgonutfodring Risk för färre antal mjölkningar mitt på dagen pga. färre foderbesök när alla kor är mätta och belåtna 25 20 15 10 5 0 00 03 06 09 12 15 18 21 00 Tidpunkt Gunnar Pettersson, SLU

Köande kor vid ojämn fodertillgång Gård D, 42 kor 7 6 5 4 3 Kor i mjölkkö Utfodring 2 1 0 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 AM FORSKNING Gunnar Pettersson

Antal utfodringar och produktionsresultat, 11 gårdar 14 12 10 Antal per dag 8 6 4 2 0 8000 8500 9000 9500 10000 10500 11000 Avkastningsnivå, kg ECM Gunnar Pettersson, SLU

Avspark Mastit Oklippta juver Skitiga spenar Skitig kamera Felställda spenar Svarta spenar Brunst Spensugning mm Helt enkelt när kon mjölkar mindre än förväntat Vad är en ofullständig mjölkning?

SCC*1000 Procent ofullst mjölkningar Ofullständiga mjölkningar Kungsängen 450 14,00 400 12,00 350 300 10,00 250 8,00 200 6,00 150 4,00 100 50 2,00 SCC 0 0,00 2000-12-30 2001-04-09 2001-07-18 2001-10-26 2002-02-03 2002-05-14 Datum Ofullständiga mjölkningar Gunnar Pettersson, SLU

Lazy cows (Rodenburg &Wheeler, 2002) 18 15 12 % 9 Lazy cows 6 3 0 30 40 50 60 Andelen kraftfoder av ts i grovfoderblandningen AM FORSKNING Gunnar Pettersson

Introduktion av förstakalvare Hitta i stallet Hitta sin plats i djurgruppen Producera mjölk Äta foder Kalvningen påverkat allmäntillståndet Träna före kalvning? Gunnar Pettersson, SLU

Gunnar Pettersson, SLU Mjölkningsintervall

Gunnar Pettersson, SLU Foderbesök

Gunnar Pettersson, SLU Mjölkavkastning

Bete och robotmjölkning

Vad betyder betet för djurhälsan? Studier visar att mjölkkor utan tillgång till bete (sk zero-bete) får fler: Mastiter (Bendixen et al. 1986; Bendixen et al. 1988; Waage et al. 1998; Barkema et al., 1999a; Barkema et al., 1999b;Washburn et al., 2002; Green et al., 2008) Spentramp (Ekesbo, 1966; Geer and Grommers, 1975; Bendixen et al., 1986, Mortensen och Kjeldsen, 2004) Acetonämier (Bendixen et al. 1986; Mortensen och Kjeldsen, 2004) Livmoderinflammationer (Bruun et al., 2002; Mortensen och Kjeldsen, 2004, Olmos et al., 2008) LRF:s referensgrupp för betesfrågor 2009-02-18 Charlotte Hallén Sandgren

Andra hälsoeffekter? KLÖVAR OCH BEN förbättras MYCKET! (Gitau et al., 1996, Rodriguez-Lainz et al., 1999; Somers et al., 2003; Somers et al., 2005; Haskell, M et al., 2006; Hernandez-Mendo et al., 2007; Rutherford et al., 2008; Onyori & Brotherstone, 2008) Effekt på hälta av bete under 4 veckor på 72 flerkalvare (HF), från och med mittlaktation (Hernandez-Mendo et al 2007) LRF:s referensgrupp för betesfrågor 2009-02-18 Charlotte Hallén Sandgren

Räcker det med rastning? NEJ! tillgång till rastgård ger inte samma positiva hälsoeffekter (Rodriguez-Lainz et al. 1999; Bruun et al., 2002; Washburn et al., 2002) LRF:s referensgrupp för betesfrågor 2009-02-18 Charlotte Hallén Sandgren

AMS vatten Vatten försörjningen är en viktig faktor för en hög produktion oavsett system. Erfarenheter, endast vatten i stallet så kommer korna oftare tillbaka stallet. Försök, en grupp vatten på stall samt en grupp med vatten på bete samt i stallet. - ingen större skillnad på: vattenintag avkastning - högre mjölkningsfrekvens: enbart vatten på stall.

AMS och bete Korna tappar 0,2-0,7 i mjökningsfrekvens under sommaren Korttidseffekt av att släppa ut kor på bete i relation till ökat antal kor i gruppen. Ko antal 10 dagar före betessläpp 10-20 dagar e. Betessläpp Mjölk (kg) Mjölkningar/dag Mjölk (kg) Mjölkningar/dag 34-50 28,0 3,1 +1,6 +0,1 50-55 28,1 2,8 +0,9-0,1 55-60 26,3 2,8 +1,1-0,2 >=60 26,8 2,5-0,4-0,2

AMS stallösning Envägsgrind Envägsgrind Selektionsgrind

AMS stallösning Envägsgrind Selektionsgrind Envägsgrind Selektionsgrind

AMS Bete måste vara så bra att korna vill ut till det. Korna skall se betet och sina kompisar när de tittar ut genom lagårdsdörren. Ge extra ensilage inomhus. Selektionsgrind, som reglerar vilka kor som får gå ut och vilka som måste mjölkas innan de släpps ut. Betesdrift under den ljusare delen av dygnet fungerar bäst. Ha lite överkapacitet i roboten/-arna på sommaren När du har valt en modell - håll fast vid den. Korna tycker inte om förändringar. Vatten ute på betet om korna har mer än 300-400 m att gå hem till ladugården.

Andra positiva effekter? Ligg- och resningsbeteende förbättras Bättre rörelser Färre aggressioner Färre stereotypier LRF:s referensgrupp för betesfrågor 2009-02-18 Charlotte Hallén Sandgren

Betesgång är en möjlighet att öka välfärden för korna även i AMS LRF:s referensgrupp för betesfrågor 2009-02-18 Charlotte Hallén Sandgren

Juverhälsa i AMS Mastiter och celltal orsakas av bakterier även i AMS

Vilket celltal har en helt frisk ko?

% 14 12 10 8 Celltal hos SRB och SLB Celltal hos SRB och SLB SRB SLB Median: SRB 63 000 / ml SLB 76 000 / ml 6 4 2 0 0 20 40 60 80 100 120 CSCC x 1000/ml 140 160 180 200

Att göra innan kon blir mjölkko Hållbarheten börjar vid födseln - var mån om kalvarna! Kalvningsboxen - renast och torrast i hela ladugården! Klipp kvigan helt innan kalvning Läckande kvigor mjölkas upp innan kalvning - OBS råmjölk

cumulative risk 0,25 0,23 0,20 0,18 0,15 0,13 0,10 0,08 0,05 0,03 0,00 Högst risk kring kalvningen (Valde et al. 2004) SMITTSKYDD!! 39 % Dag -3 till +15 * -15 0 15 30 45 60 75 90 105 120 135 150 165 180 195 210 225 240 255 270 285 300 Days from calving -15 to +300 1-2 %* cum risk_all cum risk_4+ cum risk_3 cum risk_2 cum risk_1 * Behandlade mastiter

Celltal i olika besättningstyper Översikt och orsaksförslag Håkan Landin, Svensk Mjölk 2009-11-23

Beräknat tankcelltal i olika besättningstyper Svensk Mjölk, kokontrollen 2008 350 300 250 200 150 100 Uppbundet korbås Uppbundet långbås Lösdrift kall Lösdrift varm Alla EKO AMS 50 0-49,9 50,0-99,9 100,0-199,9 200, 0 -

Bulk Tank AMS, SCC correlations High SCC (p < 0,001) Holstein breed Large farm (> 100 cows) AMS Low yield Marie Mörk, Svensk Mjölk

Bulk Tank SCC, more correlations Lågt SCC (p < 0,001) SRB or SRBxSLB breed Small farm High yield Conventional milking Marie Mörk, Svensk Mjölk

Högre celltal moderna lösdrifter MATEMATIK Fler djur, fler smittkontakter möjliga smittkontakter = n²-n MANAGEMENT ÖVERGÅNGSPERIODERNA är inte näringsoptimerade, har eftersatt hygien och saknar ett genomtänkt smittskydd Ingen GRUPPERING för att skydda friska mjölkdjur vid inkalvning, avsining, under sintid eller laktation Eftersatt KOKOMFORT, STALL OCH FODERHYGIEN i olika livsfaser Holstein dominerar på strukturomvandlade gårdar

7 skäl till högre och mer varierande celltal i AMS För dålig KOTRAFIK som leder till för långa och för ojämna mjölkningsintervall OFULLSTÄNDIGA MJÖLKNINGAR följs inte upp INEFFEKTIV eller FÖR GLES SYSTEMDISK Ingen GRUPPERING för att skydda friska mjölkdjur från smittförande kor och liggbås Eftersatt MJÖLKNINGSHYGIEN i och kring roboten Tidiga JUVERHÄLSOSTÖRNINGAR upptäcks inte Korna har inte TORRA OCH RENA SPENAR vid mjölkning pga stall och liggbåshygien

Arbetsmetoder för bättre juverhälsa i AMS Arbetsrutiner som behöver säkras i varje AMS

Foderförsörjning och -hygien 23 timmar gf på bordet sopa rent en gång per dygn Kontrollera våmfyllnad på nykalvade varje vecka Rengöring vattenkar dagligen Rengöring vattenkoppar 2 ggr per vecka Endagars foderstatskontroll Torrare och renare liggytor Rena torra liggbås omsätt strö inom 48 timmar, komplettera ev. med superfosfat Läckande kor kör upp och gör rent o torrt Klipp korna kontrollera ryktborstfunktion Strömedel kvalitet och lagring

Viktigt med rörligare kor i AMS Övervaka Klövhälsan Klövregistrering läs av 2 ggr/år (klövverkare) Djurbedömning av hältor 2 ggr/år (vet./rådgivare) Egen verkstol för inspektion vid behov Klubba, klinga och kloss på sulskador Åtgärda Klövhälsan Klövverka inspektera alla kor o. dr kvigor 2 ggr per år Fotbad minst 2-4 dagar per månad, högst 120 passager Torra och rena golv spalt eller skrapa 1 gång/timme Rena torra liggbås omsätt strö inom 48 timmar Se upp med 90⁰ kurvor

Celltal och mastiter i AMS Övervaka Juverhälsan Checklista Mjölka i AMS Kotrafik och teknikfunktion Individ juver varje kvartal kroniker och nyinfektioner och nya celltalskor Tankcelltal vid varje hämtning mjölkkvalitet, hälsotrend Identifiera FRISKA kor vid inkalvning (ev. provtagning) Åtgärda Juverhälsan Skydda FRISKA kor från dom andra under inkalvning, avsining, sinperiod och laktation Mjölka alla kor 2 ggr per dag från dag 1 till avsining Rutin för ofullständiga mjölkningar 2 ggr per dag Spendoppa funktionskontrollera anpassa efter årstid och mastitprofil Styrd sinläggning i annat stall, 8 veckors effektiv sintid Sinlägg kroniskt infekterade juverdelar Hygien Diska 3 ggr håll rent runt robot OBS kameraglaset!

Tack för uppmärksamheten Kontakt och referenser; hakan.landin@svenskmjolk.se

Arbetsmetoder för bättre djurhälsa i AMS Håkan Landin, leg vet, Svensk Mjölk AB och Djurhälsan i Härjedalen HB. E-post: hakan.landin@svenskmjolk.se Gunnar Pettersson, forskningsledare, Husdjurens Utfordring och Vård, SLU. E-post: gunnar.pettersson@huv.slu.se Ewa Wredle, forskare, Husdjurens utfodring och vård, SLU. E-post: ewa.wredle@huv.slu.se Om en grupp robotbönder tillfrågas om vilket problem som de upplever som störst i AMS kommer alla att nämna celltal och några dessutom förmodligen mastiter och produktionsnivå. Precis som i konventionell mjölkproduktion är det i robotstallet kons fysiologi, beteende och hälsa, eller med ett ord hennes välfärd, som vi måste tillgodose om vi vill uppnå god juverhälsa och hög mjölkproduktion. Kons kroppsfunktioner och beteendemönster är nedärvda och i princip oförändrade alltsedan domesticeringen. Kroppsfunktionerna ställer i sin tur vissa krav på skötsel och miljö. Även ett antal beteendemönster är nödvändiga för djurens trivsel, överlevnad och hälsa och etologerna kallar dessa för beteendebehov. Dessa behov måste tillgodoses i ännu högre grad för korna i AMS eftersom djuren där förväntas att självmant röra sig mellan vila, utfodring och mjölkning. Man kan med fog påstå att lösdriftens helhet måste fungera bättre än någonsin när vi mjölkar automatiskt. Kons beteendebehov De viktigaste beteendebehoven är kopplade till grundläggande villkor för överlevnad som fortplantning, näringsintag och flockfunktion. Försök har klarlagt i vilken omfattning dessa handlingar måste kunna utföras. Flera av dem beaktas också djurskyddslagstiftningen. De grundläggande behoven utgörs av något som kan kallas Kons 3 V för Välfärd - Vila, Våm, Vänner. Vila - kons viktigaste beteendebehov När kon ligger föregår flera för produktion och hälsa väsentliga processer. Några av dessa är idissling, mjölkbildning och avlastning av klövarna. En viss liggtid krävs därför för att uppnå god djurvälfärd det har i försök fastställts att denna bör vara minst 12,5-14 timmar per dygn. Liggplatsen måste därför utformas utifrån såväl kons storlek som nedärvda rörelsemönster och den skall dessutom alltid vara mjuk, torr och ren. (Tabell 1) Djurskyddslagens krav på en liggplats per djur motiveras mer än väl av de flertal studier som visat att överbeläggning alltid leder till kortare liggtider. Liggbåsmått Levandevikt max kg Bredd min, m* (cc mått) Längd (rad mot vägg) min, m Längd (rad mot rad) ** min, m Övre frontrör h över liggyta min Undre frontrör h över liggyta max Bogplanka från bakkant *** +/- 0,05 m Nackbom från bakkant +/- 0,05 m Nackbom höjd från matta +/- 0,05 m Fall på liggbåset %, +/- 1% Liggyta färdig höjd, m +/- 0,05 m Andra resurskrav gällande vuxna kor Biologiskt optimerad stalldesign Ungdjur och tjurar 90 150 250 400 500 600 ko, mindr e 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,10 1,20 1,25 1,50 1,60 1,80 2,20 2,40 2,60 2,40 2,60 2,70 1,40 1,50 1,70 2,00 2,25 2,40 2,25 2,45 2,55 0,55 0,58 0,65 0,73 0,76 0,80 0,70 0,80 0,90 0,05 0,05 0,05 0,05 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 1,25 1,30 1,45 1,60 1,65 1,75 1,65 1,75 1,80 1,20 1,25 1,40 1,55 1,60 1,70 1,60 1,70 1,75 0,60 0,70 0,90 1,00 1,10 1,15 1,10 1,15 1,25 Gångbredder, min m mellan liggbåsrader 2,60 foderbord 4,00 tvärgång 2,60 tvärgång m. vatten 3.20 Ätplatser, min m nackbom,h 1,45 nackbom, framåt***** 0,35 nackbom, längd / ko 0,90 ätbås, b. 0,90 Beläggning, antal kor kor / kopp 6 kor / m kar 10 kor / ätpl. 2 krubba, höjd 0,20 krubba, djup 0,60 * = i liggbåset mot stängd sidovägg skall breden ökas med 10 % ** = Förutsätter två rader mot varandra utan hindrande rör *** = Kan vara nödvändigt vid fall < 4 % **** = Tjurar kräver det högre värdet *****= Gäller vid höjden 145 cm Referenser: L100, Danske Anbefalinger för inhysning av kvaeg samt Svenska Fälterfarenheter Tabell 1: Måttangivelser för kostallar (Hälsopaket Mjölk 2008) ko, medel 3 till 6 **** 4 0,15-0,20 0,20 ko, stor

Våm Att söka föda är det näst viktigaste bland beteendebehoven. Utfodring med fri tillgång skall erbjuda grovfoder för alla kor under 23 timmar per dygn. Om foderbordet är tomt eller nästan tomt mellan foderutlägg är det istället restriktiv utfodring. (Bild 2) En sådan utfodring gör det omöjligt för lågrankade kor att fylla sitt grovfoderbehov om det inte finns minst en ätplats per ko. Restriktiv utfodring och mindre än 1 ätplats per ko förekommer dessvärre i många nybyggda AMS vilket naturligtvis ger mindre mjölk och sämre kovälfärd. (Olsson, J. personligt meddelande 2006) Utfodringen i robotstallet fungerar ur kon synvinkel bäst vid fri eller feed first kotrafik. Även gångbredden vid foderbordet är av betydelse. Det måste finnas plats att passera bakom ätande kor vilket kräver en minst 320 cm bred gödselgång. Ett sätt att minska konkurrensen vid foderbordet är någon typ av fodergrindar eller ätbås som visats ge bättre matro. Vatten av hög kvalitet är avgörande för kons mjölkproduktion, hälsa och välfärd. En mjölkande ko behöver dricka 100-150 l vatten per dygn. Lämpliga riktvärden är 6 kor per vattenkopp eller 10 kor per längdmeter vattenkar. Vattenställena bör placeras så att kor både kan passera och dricka samtidigt. Korna vill helst dricka från en vattenspegel och vattenkar är därför att föredra. Under betessäsongen kan korna med fördel erbjudas vatten ute på betet utan att antalet mjölkningar per dygn äventyras. Det är bättre att locka in korna med hjälp av kraftfoder. Har kor tillgång till vatten på betet dricker de mer än halva sitt vattenintag där vilket tyder på att de blir törstiga och vill dricka i samband med sina betesperioder. De kor som endast erbjuds vatten inomhus ägnar den första halvtimmen, när de just kommit in i stallet från betet, till att dricka vatten. Det kan då även uppstå köer framför vattenkopp/vattenkar. Att ge kor tillgång till dricksvatten på betet är positivt för deras välfärd samt att deras vattenintag säkerhetsställs. Vänner Det tredje viktigaste beteendebehovet hos kon är social samverkan med sina artfränder. Kon är sedan sitt ursprung anpassad till en flockstorlek på 60-80 djur, vilket ju ganska väl motsvarar lämpligt antal djur i en stallavdelning för en robot. Större grupper innebär alltid en kompromiss mot större smittskyddsproblem och sämre social samverkan och djurtrivsel. Bild 2: Ladugårdsvy från AMS besättning fri eller restriktiv utfodring? (M. Gyllenswärd, Svensk Mjölk) Ännu högre krav på skötsel och miljö i en robotladugård Allmänt gäller att korna i robotstallet under dygnets alla timmar förflyttar sig mellan foder, ligg och mjölkningsutrymmen. Trafiktoppar uppstår ffa i samband med utfodring, i synnerhet vid få

utfodringstillfällen. Om gångar och passager är trånga leder detta lätt till att ranglåga djur får svårare att passera utan revirstrider till den plats de själva önskar. Detta orsakar stress, för långa mjölkningsintervall och störningar vid utfodringen. Trots att färre djur befinner sig i de olika stalldelarna samtidigt krävs därför motsägelsefullt nog bredare gångar och mer än lagstadgat antal ätplatser för att kotrafiken och djurtrivseln inte skall äventyras. Klövbad bör, när sådant utnyttjas, placeras i en passagegång efter mjölkning och bytas/tömmas dagligen för att inte få oönskad effekt på klövhälsan. Kotrafiken är grundläggande för kovälfärden i AMS Djurens förflyttningar mellan ligg-, ät- mjölkningsplats och vänteområden kallas med ett samlande namn för kotrafik. Det är denna som ytterst avgör om beteendebehoven och biologiska krav uppfylls för alla djur i besättningen under årets alla dagar. Det finns idag 4 olika system för kotrafik med olika för- och nackdelar för kovälfärd och mjölkproduktion, Fri trafik Inga hindrande grindar finns till och från AME (mjölkbåset) utan korna går dit när de önskar. De kan således gå direkt till foderbordet utan att mjölka först. Ofta placeras en envägsgrind på något ställe som styr kon ett varv runt stallet om hon vill tillbaka till samma ställe igen. (Vanligt hos Lely, finns hos DeLaval) Fördelar: många foderbesök, hög kapacitet, liten störning av naturligt beteende, inga kor som blir stående i väntefållan. Nackdelar: dålig kontroll på kotrafik och foderbesök, många kor behöver hämtas, hög foderförbrukning, hög kf giva i AME för att få korna dit Styrd trafik Korna kan nå foderbordet bara efter passage genom AME. Ibland med väntefålla. (Vanligt hos Liberty och Lely, finns hos DeLaval) Fördelar: mycket god kontroll på kotrafiken och foderbesök, få hämtningar av kor Nackdelar: låg kapacitet, svårt utöva naturligt beteende, kor i mjölkbåset när mjölkning inte sker, svårt att komma till mjölkning, för ranglåga kor Guidad trafik Korna passerar via en transponderstyrd genväg direkt till foderbordet utom när det är dags för mjölkning då AME passeras först. Finns som A: Programmerbar grind vilket innebär en enkel genväg till foderbordet när kon inte skall mjölkas, eller som B: Programmerbar grind tillsammans med selektionsgrind och stängd väntefålla vilket innebär att alla kor passerar igenom och sorteras till väntefålla och mjölkning eller foderbord och utfodring. (Vanligt hos DeLaval, finns hos Lely) Fördelar: god kontroll på kotrafik och foderbesök, få hämtningar av kor, jämna mjölkningsintervall, hög kapacitet med väntefålla annars medelhög kapacitet Nackdelar utan väntefålla: en del kor måste hämtas, vissa kor springer runt runt i grinden Nackdelar med väntefålla: tekniken kan krångla, lågrankade kor kan fastna i väntefållan Feed First En av DeLaval patenterad variant på guidad trafik där korna kan äta grovfoder både före och efter mjölkning. Efter grovfoderintag passerar kon en selektionsgrind som sorterar kon till väntefålla och mjölkning eller till kraftfoder och liggavdelning. Efter mjölkning återvänder kon till foderbordet och måste åter passera grindarna för att nå kraftfoder och/eller liggavdelning. Fördelar: god kontroll på kotrafik och foderbesök, många foderbesök, hög grovfoderkonsumtion, hög systemkapacitet Nackdelar: tekniken kan krångla, ranglåga kor kan fastna i väntefållan, vissa kor lägger sig direkt efter mjölkning Kommentarer Helt styrd kotrafik kan vara olämplig delvis av samma skäl som trånga gångar. Att alltid behöva passera AME även när syftet endast är att äta kraftfoder gör återigen de ranglåga korna till utsatta individer. Dessutom avbetingas korna på att vistelse i AME alltid bör innebära mjölkning. Olika former av guidad eller fri kotrafik kan bättre tillgodose att systemet utnyttjas effektivt och att ranglåga individer bereds bättre möjligheter till naturligt beteende. Används fodermix bör denna inte ha för hög koncentrationsgrad eftersom detta riskerar att minska kornas vilja att gå in mjölkbåset för att få kraftfoder. Det är sökandet efter föda som är själva motorn i djurens rörelser i stallet och därmed även för deras strävan att gå till mjölkning. Det medför att dåligt eller osmakligt foder på bordet och få utfodringstillfällen leder till att lösdriften i praktiken fungerar som ett styrt system eftersom korna då söker sig alltmer till AME för att stilla sin hunger.

Betessäsongen är viktig för kovälfärden i AMS Sommarsäsongen med bete kan innebära en återhämtningsperiod för många kor. En av fördelarna är att ökad rörelse/motion leder till förbättrad klöv och benhälsa. Men den ger också kon i en AMS en unik möjlighet att välja mellan att vara inne eller ute. För att bete och AMS ska kunna kombineras framgångsrikt är en fungerande kotrafik ett måste. För en smidig kotrafik in och ut från stallet bör korna ha en utgång, gärna via AME, och en annan ingång till stallet. Att ha ett bete i anslutning till stallet är inte alla mjölkbönder förunnat. Men med bete nära stallet så utnyttjas emellertid både betet och stallet mer av korna än om betesområdet ligger på ett längre avstånd. Tillskottsutfodring i stallet har inte visat sig ha någon effekt på antalet mjölkningar eller mjölkavkastning. Högavkastande kor behöver dock troligen extra grovfoder i stallet då de har svårt att kunna försörja sig enbart på bete, även om betet håller en hög kvalitet. Vatten på betet är, som redan nämnts, en grundförutsättning för optimal djurhållning även vid automatiserad mjölkning. När bete kombineras med AMS är det viktigt att vara uppmärksam på kornas beteende och att snabbt ändra skötselrutinerna om förutsättningarna och kornas beteende förändras. Bakterier orsakar mastit och celltal (subklinisk mastit) även i AMS Celltalen i AMS är högre än vid konventionell mjölkning. (Bild3). Skälen till detta är sannolikt i första hand ojämna mjölkningsintervall till följd av dålig kotrafik. Oftast förekommer det heller ingen fungerande smittskyddsgruppering i besättningstypen. Ytterligare en omständighet är den tidsfördröjning som ofta uppstår när det gäller att upptäcka juverstörningar för enskilda kor i besättningen. 290 270 250 230 210 190 170 150 Beräknat tankcelltal 3 mån 12 mån AMS Hela landet Bild 3: BTSCC jämförelse mellan 476 AMS och alla kokontrollgårdar i september 2008 Slutligen sker spenrengöringen i roboten likadant oavsett hur smutsiga spenarna är. Därför krävs en renare lösdrift i alla led. Spaltgolven i AMS trampas oftast av färre djur åt gången varför träcken i högre grad bli kvar ovanpå spalten än i en konventionell lösdrift. Av denna anledning bör alla gödsel gångar helst förses med kontinuerligt gående skrapor, även om de är dränerade. Liggbåsen bör av samma skäl vara extra rena och torra, något som dock försvåras av att de inte kan mockas samtidigt under någon del av dygnet. Den generella regeln att omsätta allt strömedel i stallet på max 48 timmar är troligen ännu viktigare i AMS i jämförelse med ett konventionellt system. Trots alla dessa svårigheter är det fullt möjligt att kombinera hög produktion, god juverhälsa och låga celltal även i en modern robotbesättning. För detta krävs dock ett än mer systematiskt förebyggande juverhälsoarbete. En bra grund för löpande övervakning av juverhälsan är att registrera celltalet vid varje tankhämtning. Resultatet bör anslås i mjölkrummet eller annan lämplig plats så att alla som tar del i djurskötseln uppmärksammas på oroande eller lovande förändringar i besättningen.

Mastiter i AMS Både i Sverige och i andra länder har konstaterats att kobundna, smittsamma mastiter i praktiken överförs mindre än förväntat via mjölkbåset. Detta beror sannolikt på 1) Frånvaron av mjölkare 2) Frånvaron av spenkoppscentral och individuell avtagning per spene 3) Maskinell ursköljning av organet mellan varje ko. Trots detta sprider sig höggradigt smittsamma bakterier som staphylococcus aureus och streptococcus agalactiae obevekligt även i AMS. (Pettersson, G. personligt meddelande 2006)Förklaringen till detta kan antas vara att bakterierna sprids även mellan mjölkningarna, sannolikt främst via mjölkläckage och liggbås. En överbeläggning i stallet ökar givetvis risken för smittöverföring via liggbåsen. Lösningen på problemet med smittsamma mastiter heter som vanligt GRUPPERING. Detta är i praktiken lättast att genomföra om man har flera mjölkstationer. I annat fall måste några av djuren hållas i en avskild del av stallet och hämtas till mjölkning 2 gånger per dag. Ytterligare en möjlighet är att utnyttja ett gammalt stall. Ett mycket viktigt moment är att undvika att kvigor och friska kor infekteras när de är allra känsligast; i kalvningsavdelningen - via ströbädd eller ammande kalvar. Nödvändigt är även att säkerställa att alla kor mjölkas minst 2 ggr/dag från dag 1 i laktationen. Urmjölkning utgör nämligen en beprövad och effektiv urspolning av bakterier i spenkanalen, infektionsporten för alla mastiter. Om en fungerande gruppering kommer till stånd behöver inte alla s. aureus kor slaktas omgående, undantaget de som är pc+. Om det finns en frisk nykalvad ko eller kviga är det dock alltid ekonomiskt mest fördelaktigt att slå ut smittförande, förstörda kor oavsett produktionsnivå. Allra bästa tidpunkten ur företagsekonomisk synpunkt är att slakta ca 3-4 månader in i laktationen. Sinläggning av kroniskt infekterade juverdelar är en användbar metod i sammanhanget 3-spenta kor med s. aureus skall dock inte gå kvar tillsammans med de helt friska eftersom de riskerar att läcka mjölk ur sinlagda juverdelar och även har juverbakterien i ökad omfattning utanpå spenar och juver. Som utgångspunkt för en fungerande gruppering bör alla kor undersökas och ev. provtas när mjölken blivit vit efter råmjölksperioden - oftast vid 5-7:e urmjölkningen. Djuren med sämre juverhälsa avskiljs därmed genast från besättningens framtid som naturligtvis utgörs av de helt friska korna. I den avskiljda gruppen skall kroniska smittbärare samt kor i de högsta juverhälsoklasserna (JHKL 6-9) hållas så länge de finns kvar i besättningen. När det gäller miljöbundna mastitbakterier är beläggningsgrad, mjölknings-, foder- och stallhygien tunga riskfaktorer. Alltför långa och oregelbundna mjölkningsintervall medför också att spenarna pekar snett utåt och blir svårare att hitta för roboten i synnerhet om juverfyllnaden är starkt varierande. Detta äventyrar den viktiga urspolningen som nämnts ovan. En viktig och ofta förbisedd detalj är sinperioden med dess hygien och planering. Enligt nya undersökningar kan mer än 50 % av colimastiterna under mjölkperioden grundläggas samband med sinperioden. Detta är ett exempel på hur viktigt det är att grundläggande hygien och smittskydd fungerar även under de perioder som korna inte hålls i mjölkstallet; betesgång, avsining, sintid och inkalvning. Till sist bör djurens näringsförsörjning liksom vitamin och mineraltillförsel ses över för att upprätthålla en hög motståndskraft mot infektioner. Förebyggande djurhälsovård för AMS Under de senaste åren har Svensk Mjölk utvecklat ett verktyg för djuhälsoövervakning grundad på resonemangen i denna artikel. Rådgivningsformen kallas Besättningsanalys AMS och utnyttjar förutom kokontrolldata 3 sammankopplade checklistor för att avläsa djurhälso- och skötselmönster i besättningen. Teknikfunktion och kotrafik i AMS innefattar förutom gårdsdata ett antal nyckeltal som övergripande speglar teknikfunktion och kotrafik. För varje parameter finns erfarenhetsbaserade norm- och larmvärden angivna. Tillsammans ger detta en god bild av nuläget i besättningen i dessa avseenden samtidigt som möjlighet ges att upptäcka trender och årstidsvariationer.