KVALITETSREDOVISNING Slottet 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.
2(9) 1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. Vad har påverkat årets resultat? En vinnande faktor är personalens engagemang i att verksamheten ska hålla en hög kvalité. Det handlar om att det finns en medvetenhet om vilket vårt uppdrag är och på vilket sätt vi vill utföra det. Att ha höga förväntningar vet vi enligt forskningen leder till att vi kommer närmare målet. Alla dessa delar finns hos personalen på förskolan Slottet. Det finns dock en negativ faktor som påverkat oss och det är när höga förväntningar och stora ambitioner inte möts av resurser som behövs för att utföra uppdraget. Vi har haft en stor personalomsättning under året och det påverkar vår möjlighet att känna att vi lyckas med uppdraget. Vi har fått uppleva att varje gång ny personal börjar får arbetslaget börja om med att diskutera synen på sitt gemensamma uppdrag och på vilket sätt det ska utföras. Den förväntade utvecklingen tar en paus innan den kommer igång igen. Det innebär att varje avdelning fick lägga sitt fokus på sin lilla del i huset och vi tappade delar av helhetsperspektivet som vi tidigare har haft. Barn och föräldrar är dock nöjda med vårt arbete och vi lyckas mycket bra med uppdraget till största del men min ambition med förskolans helhetsperspektiv har tappat fart. Det som påverkat vårt resultat negativt är ovissheten i det nya vikarie-systemet. Kvalité innebär för oss att vi har ett gemensamt förhållningssätt och att metodiken är gemensam. Barn och föräldrar ska känna sig trygga med personalen som finns på enheten. Vi har sett att när det ständigt dyker upp olika vikarier så reagerar barnen mycket sunt. De vänder sig till den personal som de är trygga med och de uppvisar osäkerhet inför nya personer. Den ordinarie personalen som finns i verksamheten får dra ett stort lass när de vikarier som kommer skiftar varje dag. Barnen blir stressade och uppvisar otrygghet. Den sänkta barnpengen har gett stora barngrupper och det blir en ond spiral när man samtidigt ska kombinera detta med utökade öppettider. Det kommunala uppdraget med hög servicegrad är svårt att kombinera med det statliga i Läroplanen. Det är en ständig press att klara av sin budget kombinerat med en högkvalitativ verksamhet. Personalens tid ska räcka över längre tid över dagen vilket innebär att vi fått minska tiden mitt på dagen när all personal finns på plats för att vi ska kunna täcka upp början och slutet av dagen. Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Varje avdelning har varje vecka uppföljning och utvärdering av föregående vecka och planering av kommande vecka. Att den tiden finns i kombination med kvalité på innehållet har varit avgörande för att nå hög måluppfyllelse. Med jämna mellanrum deltar förskolechef på planeringen och de flesta diskussioner som då förs handlar om att tidig upptäcka barn i behov av särskilt stöd och göra insatser som leder till utveckling. Flödesschemat som är framtaget i kommunen används och är ett bra stöd. Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vikariesystemet slog undan möjligheten för oss att under kortare pass på ca 2 timmar ha vikarier i verksamheten som möjliggjorde att all personal kunde ha gemensam reflektion. Det är påtagligt att när det försvann under våren så ökade vårt behov av att ta tid på vår APT för att göra mer akuta lösningar än vad vi gjorde under hösten när vi hade möjlighet att ha reflektion. Andra delar i vikariesystemet är beskrivet under 1.1
3(9) Teknik är också en faktor som är en svårighet att få tid till. Nya telefoner har varit undermåliga. Emellanåt får man en fördröjning i samtalet och man hör inte vad mottagen säger och emellanåt bryts samtalet mitt i. Vi har också varit med om att vi får ett hänvisningsmeddelande att man inte är anträffbar, vilket är felaktigt. Trådlös uppkoppling för att kunna använda bärbara datorer i verksamheten med barnen och vid planeringar och att kunna skriva ut trådlöst är system som måste fungera. Det finns inte någon som har detta utrymmet i sin tjänst utan det som behövs för att lösa detta är tid som tas från barnen. Förslag till förbättringsåtgärder Den tekniska supporten måste utvecklas så att hjälp med telefoner, datorer, skrivare och uppkopplingar kan finnas på plats. Styrda vikarier till respektive förskola. Låt barnen komma före vuxnas rättigheter. Utveckla vårt dokumentationsunderlag så att handhavandet och resultatet av dokumentationen enkelt kan användas när vi summerar termin och läsår. Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar i Läroplanen Lpfö 98. Det senaste året har det varit svårt att leva upp till det som är en del av mitt uppdrag utifrån Läroplanen. Att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten har i år fått gå på mer rutin än på ett stort engagemang. Arbetsuppgifterna har hopat sig lämna in underlag för migrering, förstå och stå till svars för datorer och trådlöst nätverk, sätta sig in i och förstå telefoni-problematiken, fastighetsproblem med hantverkare som ska komma barn och personal som ska flyttas runt vara en del av det nya vikariesystemet Med arbetsuppgifterna ovan så blir det svårigheter att påverka det som egentligen är mitt uppdrag; Att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Ansvaret för att verksamheten utformas så att barn får det stöd och hjälp och de utmaningar de behöver är det område som prioriteras. Ska vi ha en bra verksamhet för alla barn behöver vi starta med de barn som är i störst behov av struktur, förutsägbarhet, trygga vuxna eller vad det nu kan vara. Vi har använt oss av flödesschemat för att få kontinuitet i detta arbete, vi har inplanerade barnkonferenser, personalen genomför utvecklingssamtal och uppföljande samtal efter inskolningar, tillsammans med vårdnadshavarna upprättar vi handlingsplaner för de barn som är i behov av särskilt stöd och vi har haft olika personallösningar under året för att möta barns olika behov av stöd. Jag tycker att vi lyckats med detta uppdrag. Vi har haft överlämningar till förskoleklassen men vi inom förskolan upplever att detta är ett område som behöver utvecklas utifrån rutinerna och innehållet. Detta för att skapa en likvärdighet inom kommunen. Lotta Sundblad, förskolechef
4(9) 2. Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, underlag till barnomsorgspeng och våra ekonomiska bokslut. Antal barn Yngre barn 1-3 år Äldre barn 4-6 Verksamhetsår Grundbemanning inkl långtidsvik Resurspersoner egen budget Resurspersoner central Budget vikarie kostnader Vikariekostnader < 14dagar korttidsvik 2010-2011 66 29 37 11,20 0,8 103 000 329 057 2011-2012 64 33 31 11,20 101 000 434 493 2012-2013 64 36 28 11,20 0,5 111 000 427 280 Verksamhetsår Budget kalenderår Budget per barn Resultat Utfall kalenderår Kostnad barn Barnomsor gspeng kalenderår Barnomso rgspeng per barn 2010-2011 4 612 000 69 879 4 676 687 70 859 Fanns ej 2011-2012 4 709 000 73 578 4 471 965 69 874 4 776 658 74 635 2012-2013 4 823 000 75 359 4 906 342 76 662 4 559 978 71 250 Verksamhetsår Förskollärarutbildning Lärarutbildning Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn 2010-2011 6,05 4,10 0,8 2011-2012 6,15 0,75 3,1 1,0 2012-2013 6,15 0,5 3,85 1,0 Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? Vi har en stor andel förskollärare som i kombination med erfarna barnskötare har en hög medvetenhet om uppdraget. När barngrupperna är större så krävs en stabil grund i förskolans metodik för att lyckas med uppdraget över tid. Vi har tyvärr tagit bort reflektionen mellan avdelningarna i huset vilket har gjort att vi tappat helhetsperspektivet för hela förskolan. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Reflektionen är en del av arbetet som behöver schemaläggas för att alla ska bli delaktiga och bidra till den gemensamma utvecklingen. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Minska öppettiderna för att öka bemanningen när det är som mest barn. Hänvisa ett mindre antal vikarier till resp. enhet eller administrativt område för att öka upp kontinuiteten för barn och personal. Låt IT-pedagogen ta ansvar för IT, telefoni, teknik och support.
5(9) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Resultat och analys av No/teknik Genomfört arbete Det finns en mängd aktiviteter som går att koppla till NO och teknik. Skogsdagarna med promenader, byggande av kojor och diskussion om hur man ska täta taket. I samband med promenader så har barnen reflekterat varför vatten fryser och inte fryser i ån och varför det fryser på sidan och inte i mitten och hur det kom sig att det en vinter faktiskt frös i mitten, hur kom det sig? Varför fiskmåsar kommer på våren? Eftersom vi har närhet till skogsområden så blir det kontinuerligt att barn och vuxna studerar djur och träd, blommor och årstider, upptäcker och samtalar om det man hittar, sätter ord på vilken blomma eller vilken fågel det är. Bygga torn- hur bygger man för att det inte ska ramla och all annan bygglek med klossar och lego, där det även blir en hel del byggkonstruktion efter lego-ritningar och där barnen använder Ipad där man kan bygga och konstruera. Ett rör där bilar etc kan åka igenom och där det blir diskussioner om hur lutningen påverkar hastigheten. Återvinningssamlingar- kretslopp och sortera material och skräp och odlar fruktkärnor och andra frön. De äldre barnen har byggt egna lägenheter och hus i skokartonger och tapetserat väggar och möblerat. Vika flygplan och helikoptrar- jämfört olika pappersplan och deras olika flygkraft. Ficklampor med möjlighet till skugglek, måttband, mått, våg och kulbana är exempel på material som finns framme och som används spontant av barnen under dagen. Resultat Kompetensutveckling som personalen har fått har gett ny inspiration och gett nya tankar. Det blir en positiv spiral när personalen blir inspirerad så blir barnen nyfikna och när barnen visar intresse så utmanar personalen vidare. Genom ett större fokus på matematik, NO och Teknik nationellt så har medvetenheten ökat att få med det i större utsträckning än tidigare i förskolans verksamhet. Det blir en kick i verksamheten och man ser ökade möjligheter. Återvinning och vissa aktiviteter har funnits med i verksamheten en längre tid men i grovplaneringen har det inte funnits med och för att det ska bli ett annat resultat så är det bra att det kommer med vid planeringen och uppföljningen. Vilket lärande har ni sett i barngruppen? Med de aktiviteter som genomförts har barnens egen kreativitet ökat liksom deras sätt att inspirera varandra. Barnen känner lust att lära och är mycket intresserade av det som sker och erbjuds. Barnen har utvecklat sin förmåga att bygga med olika former. Barnen prövar och reflekterar och analyserar att det går fortare med bilar som har hjul än med en gris som har en annan form. Snö och is som smälter och barnens negativa reflektion när det blir vatten eftersom de vill ha sin snöboll! Insekter, blommor och knoppar på träden kan barnen samtala omkring. Alla barn har utvecklat sitt lärande. Vid veckans dokumentation säger ett barn: Vi har lärt oss ett nytt ord; Densitet, det är när det blir starkare! Barnens egna analyser och tankar om vad som sker kommer ständigt.
6(9) Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Det avgörande är att personalen inspirerar och ställer utmanande frågor till barnen utifrån var de befinner sig samtidigt som personalen använder sig av begrepp och gör det naturligt i vardagsarbetet ex att personal pratar om naturvetenskapliga termer så att barnen använder dessa i samtal; Är det för kallt för att bygga snögubbar idag? Vilken temperatur är det? Hit kommer man genom mycket samtal och diskussion med barnen för att veta var barnet befinner sig i sin förståelse. Personalen måste hela tiden varar flexibel i sin tanke för att möta barnet på rätt nivå. Personalens egna medvetenhet i ämnet leder till att de upptäcker förmågorna hos barnen och det blir en positiv utveckling. Vad kan utvecklas i undervisningen för att NO/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön? Matte, No och teknik hänger ihop i vardagsverksamheten. Det viktiga är att personalen hela tider har en hög medvetenhet och tänker på dessa delar hela tiden! En genomtänk strategi och planering vilka ord och matematiska och tekniska begreppen som vi vill att barnen ska kunna och som vi ska använda. Vi kan utveckla arbetet mellan avdelningarna så att man ser över det material som finns och på vilket sätt det kan användas i verksamheten. Utveckla utemiljön för att göra den lite mer utmanande och kreativ utifrån en teknisk inriktning. Hur har kompetensutvecklingen inom NO/teknik påverkat medvetenheten inom ämnet? Många delar som framkom i kommunens kompetensutveckling var områden och aktiviteter som man redan visste men som man inte alltid använde i vardagen. Kompetensutveckling inspirerade personalen att med förhållandevis enkla metoder utveckla detta. Ord och begrepp och vikten av att använda språket är områden som förstärktes med kompetensutvecklingen. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Vi har en stor respekt för barnet och att de har rätten att bestämma och ha inflytande över vissa delar av verksamheten. Personalen finns med i närheten, vi använder barnens namn positivt, vi söker ögonkontakt och vi gör barnen viktiga och är lyhörda för hur de mår och hur de reagerar. Detta är särskilt viktigt för de barn som kommunicerar mer med kropp och mimik än med verbalt språk. Pedagogerna observerar barnens lek, analyserar vad som sker och utifrån det ger de barn möjlighet att utveckla leken. Det är en process som ständigt sker såväl ute som inne. Att arbeta med gruppen och sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp är en styrka på Slottet. Det finns en stark gruppkänsla och vi ser att de äldre barnen vågar samtala och uttrycka sig i en stor grupp.
7(9) Mål som vi vill utveckla Läroplanens mål som handlar om begrepp och matematik Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att föra och följa resonemang Förslag till åtgärder Grovplanera mer hur matematiken kommer in i verksamheten på ett naturligt sätt. Följa upp målen kontinuerligt. 3.3 Resultat och analys av föräldraenkät Resultat och analys av enkäten Många föräldrar säger och kommenterar att deras barn trivs bra på förskolan. Föräldrarna upplever att utvecklingssamtalen är bra och att det är ett positivt bemötande när man lämnar och hämtar barnen. Föräldrarna upplever att det finns arbetsglädje bland personalen. Skogsdagen som de äldre barnen har när de också äter sin lunch utomhus är mycket uppskattad av föräldrarna. Det som vi behöver utveckla handlar många gånger om all information som vi vill ge föräldrarna men som inte är möjlig. Vi kan skriva en hel del i vår almanacka i hallen men samtalet är också viktigt vid hämtningen. Vi säger ibland att det varit en bra dag. Men vad är det som är bra? Vi ser ständigt barnens lärande men hur kan vi förmedla allt detta till föräldrarna? Den lilla meningen: Det har varit en bra dag innefattar ju så otroligt mycket i ett barns lärande, utveckling och dag på förskolan. Enkäten som den var utformad i år skickades till ett urval av föräldrarna och den fanns bara på svenska. Ska vi fortsätta att ha en enkät behöver vi utveckla den så att den blir tillgänglig på flera språk. 4. Förskolans egna prioriterade mål I början av höstterminen valde vi att utgå från övergripande förmågor i läroplanen. Kommunikation Reflektion Ansvar Kreativitet Samarbete Planering, utvärderingen och reflektionen i arbetslaget bygger på att förmågorna kommit med i vardagsarbetet. När man planerar olika aktiviteter ex i skapande ; hur kan jag få in alla förmågor i det jag planerar att göra?
8(9) Vilka övningar ska jag ha för att barnen ska utveckla förmågan att kommunicera i skapandet? Hur kan jag få barnen att reflektera i skapandet? Hur kan jag få barnen att ta ansvar i skapandet? Hur kan jag få barnen att vara kreativa i skapandet? Hur kan jag få barnen att samarbeta i skapandet? Målen har utgått från våra rutiner. De har tagits fram med jämna mellanrum och detta har varit grunden för synen på rutinerna. Vad som varit bra med detta är att det tog tid att diskutera varje del och formulera vad vi menar men sen har den grunden varit mycket användbar i hur arbetslaget vill arbeta. Framför allt har det varit bra när det kommer ny personal. Planeringen har då visat ett arbetssätt som alla är överens om som är bäst för just den barngruppen. Enkelheten att följa upp och utvärdera har också gjort att den tid som användes initialt har man haft igen under året vid uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten. Kommunikation Alla barn har så ofta som möjligt fått en bok läst för sig. I samtalet och samspelet med barnen i leken har man pratat om och satt ord på det som sker. Bilder används som visar vad som hänt under terminen och som man pratar om. Foton på barnen har använts för att samtala om vem som är här och vem som är hemma. TKT-metoden (tal och kommunikations-träningsmetod) har gett effekter där alla barn har höjt sig i sin munmotorik och säger hela meningar. Reflektion Personalen har vänt tillbaka frågan och frågat om barnen har en egen lösning eller en egen tanke. I samtal utifrån böcker har man ställt frågor till barnen; Vad tror du händer nu och varför händer detta etc. På avdelningen för de äldre barnen har personalen tagit fram ett foto från föregående vecka i samband med samlingen för att använda sig av reflektion som medveten aktivitet. Diskussion har förts om tankar om bilden, vad hände, vad lärde vi oss etc. Barnen reflekterade utifrån bilden med ord som; Det var kallt för vi har vantar på oss. En personal har skrivit ner alla barnens tankar och reflektioner, detta har sedan satts upp tillsammans med bilden som en dokumentation och reflektion av vad som hänt under året. Barnen har utvecklat sina tankar och funderingar om vad de lärt sig, de har fått syn på sitt eget lärande. Ansvar Vi har uppmanat barnen att själva klara av vissa moment. Vardagsarbetet har präglats av att barnen fått pröva själva och personalen har gett barnen tillit att de kan. Föräldrarna har kommenterat: Oj kan hon det! De äldre barnen har tagit ansvar för sina saker/ryggsäck de dagar de gått till skogen som exempel. Vi uppmuntrar föräldrar att tillsammans med barnen packa ryggsäcken inför skogsdagen. Detta för att utveckla barns ansvarstagande. Kreativitet Verksamheten har utgått från barnens egna tankar om vad de vill göra. Leken har varit kreativ och det är ofta många barn som varit med i samma lek och hittar på många nya varianter i leken. Barnen har experimenterat i skogen och personalen upplever att det har funnits förutsättningar att möta barnen i deras kreativa anda. Ateljén har varit tillgänglig för de större barnen under hela dagen. Det som har synts är att utifrån de styrda aktiviteterna när personalen har planerat något så har barnen spontant fortsatt att utveckla detta vidare. Personalen har funnits med i bakgrunden för att bekräfta och bejaka för att stimulera den egna kreativiteten.
9(9) Samarbete Personalen har funnits med på golvet i aktiviteten för att stödja och underlätta för barnen att utveckla samarbete. Effekten har blivit att det under senare delen av året är möjligt att backa undan allteftersom barnen tillsammans med personalen har lärt sig hur man samarbetar och leker på ett bra sätt. Kunskapen om att vara nära i barnens lek för att utveckla detta vidare är något som funnits länge men det är lika underbart varje gång barn lärt sig samarbeta och leka på lika villkor.